Herr talman! Isak From har frågat mig om jag har gjort någon analys av hur nedgången i svensk skogsindustri påverkar arbetsmarknadsbudgeten och om jag har övervägt att vidta åtgärder för att hjälpa skogsindustrin att övervintra genom att reformera regelverket kring korttidspermittering.

Jag vill börja med att tacka Isak From för denna viktiga fråga.

Sysselsättningen har minskat inom skogsnäringen de senaste åren, främst inom trävaruindustrin. Förändringarna har varit mindre inom skogsbruk samt massa- och pappersindustrin. Många som arbetar inom skogsnäringen har kompetenser som är efterfrågade på arbetsmarknaden, vilket bör innebära att merparten av dem som blir uppsagda kan gå vidare till annat arbete. Givet det har nedgången i svensk skogsindustri en begränsad inverkan på utgifter inom arbetsmarknadspolitiken.

Sverige har ett fungerande stöd vid korttidsarbete. Företag som hamnar i tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter kan ansöka hos Skatteverket för att få stöd vid korttidsarbete. I november 2022 tog regeringen emot betänkandet En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Regeringen har hitintills inte gått vidare med förslagen som läggs fram i betänkandet. Flera av förslagen förbättrar nämligen inte stödets konstruktion och innebär exempelvis en risk för att det blir lättare för företag att lämna utdelning samtidigt som företaget får ta del av skattebetalarnas pengar.

Herr talman! Låt mig först bara säga att jag verkligen håller med om Isak Froms beskrivning av den svenska skogsindustrins betydelse. Den svenska skogsindustrin är en av våra basnäringar, och vår förmåga att nyttja, odla och förädla de råvaror som vi har i vårt land är ett skäl till att vi har ett så fint välstånd och en så fin välfärd.

Jag vill också verkligen trycka på att jag håller med om interpellantens beskrivning av vad som händer med en människa som blir arbetslös. Ett arbete är inte av betydelse enbart för den personliga ekonomin. För de flesta människor innebär värdet i ett arbete att få bidra till samhället och att ha tillgång till socialt umgänge och sammanhang.

Arbetslösheten i Sverige är hög och har varit det under många år. En del av arbetslösheten bedöms vara konjunkturell, men den höga arbetslösheten har framför allt strukturella orsaker.

Ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk är viktigt för jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Konjunkturen inom skogsindustrin har inte i formell mening någon inverkan på utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Alla branscher, även skogsindustrin, beaktas förstås i regeringens prognoser. Budgeten för arbetsmarknadspolitiken är satt utifrån den prognos vi har gjort, som helhet.

Jag kan också konstatera att återhämtningen i svensk ekonomi har påbörjats. Tyvärr ser vi inte samma positiva utveckling i Tyskland, som är ett väldigt viktigt land för Sverige. Men i Sverige har bnp-tillväxten utvecklats något starkare än väntat, och återhämtningen har påbörjats. Framöver är det framför allt den inhemska efterfrågan som bedöms driva denna tillväxt, men tyvärr inte köpkraften i Tyskland.

Men vi har stigande inkomster, och vi har ett uppdämt konsumtionsbehov. Det väntas bidra till att vi nu successivt får igång hjulen i Sverige och att de kan snurra lite fortare. Även näringslivets investeringar bedöms växa i snabbare takt nu än under de senaste åren. Vi ser också framför oss att arbetslösheten gradvis kommer att minska i takt med att efterfrågan på arbetskraft stiger.

Herr talman! Det korta svaret är att Sverige har ett system för korttidsarbete, som vi använde under pandemin. Det kallas ibland det öppna och permanenta systemet. Det trädde i kraft den 7 april 2020 som ett komplement till det redan befintliga regelverket.

Det regelverket tillkom 2013, om jag säger rätt, och handlar om stöd vid korttidsarbete. Det togs fram mot bakgrund av finanskrisen och trädde i kraft i januari 2014. Det innebär i korthet att regeringen aktiverar stödet om det råder en synnerligen djup lågkonjunktur eller om det är sannolikt att en sådan är nära förestående. Det stödet utgår därefter till alla arbetsgivare som inför korttidsarbete och uppfyller förutsättningarna för stöd. Någon individuell prövning av arbetsgivarens ekonomiska förhållanden sker inte. Hittills har regeringen aldrig aktiverat det systemet.

Enligt det system som trädde i kraft 2020 kan stöd lämnas under en begränsad tid till arbetsgivare som på grund av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter behöver införa korttidsarbete. Det stödet lämnas efter ett beslut om godkännande för stöd. Ett sådant godkännande kan lämnas om arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll och inte hade kunnat förutses eller undvikas. Arbetsgivaren ska vidare ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnader för arbetskraft. Den stödperioden är begränsad till sex månader i följd med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader.

Behöver vi förändra det system för korttidsarbete som finns, eller behövs det ett nytt system? Jag är inte lika övertygad som interpellanten, men jag utesluter inte det.

Men vi har som sagt ett fungerande stöd i dag, och företag kan ansöka om det hos Skatteverket. Under den senaste tiden är det inte många som har gjort det. Det beror kanske på att vi har en helt annan situation nu än den som många företag mötte under pandemin. Vi har ett fungerande system. Det har till och med förbättrats under pandemin eftersom det fanns brister i det.

Herr talman! Tack, Isak From, för denna viktiga diskussion!

Som jag nämnde har vi ett system för korttidsarbete. Behöver det förändras, eller behöver vi ett nytt? Vi är inte riktigt lika övertygade som interpellanten om detta, men vi utesluter det inte. Vi utesluter inte att vi kan behöva förändra och förbättra de system som vi har.

Det första systemet – det system som regeringen kan aktivera vid en mycket djup lågkonjunktur eller vid risk för en mycket djup sådan – började man ta fram under finanskrisen. Det var 2008. Det tog då sex år att ta fram det.

Detta är komplicerade system. Vi vill inte ha en situation där företag med lätthet kan använda skattebetalarnas pengar för att upprätthålla verksamheter som inte bär sig. Det är målkonflikten här, och där tror jag att vi är överens.

Vi är överens om att vi ska ha ett system där vi skyddar arbetstagare, men vi skyddar egentligen inte företag. Vi säkerställer att människor har skydd om de blir av med jobbet. De har möjlighet till omställning och utbildning. Men enskilda verksamheter ska vi i grund och botten inte använda skattebetalarnas pengar till att hålla under armarna.

Jag är lika besjälad som Isak From av skogsindustrins roll för det här landet. Den är jätteviktig. Vi kommer att följa den här frågan noga.

Jag tackar så mycket för den här diskussionen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.