Staffan Eklöf

Herr talman! Jag tackar Sofia Skönnbrink för anförandet. Det var mycket som Sofia Skönnbrink sa som lät som sverigedemokratisk politik. Det är bra. Fortsätt så!

Jag tänker fokusera på bland annat frågan om lönsamhet för lantbruket som vi verkligen har tjatat om i så många år. En del av detta handlar om lägre omkostnader för lantbruket. Vi har nu genomfört en sänkt reduktionsplikt som har minskat omkostnaderna väsentligt för lantbruket. Troligen - jag har inte sett någon studie på det än - har det dämpat livsmedelspriserna också. Det vore högst rimligt.

Allting hänger ihop. Ambitionerna på klimatområdet och utformningen av klimatpolitiken får effekter på detta område för lantbruket.

Jag vill höra om Socialdemokraterna är på väg att omvärdera sin inställning till reduktionsplikten, åtminstone för lantbruket.

Fru talman! Tack, Camilla Hansén, för svaret!

Svensk konventionell produktion är väldigt miljövänlig i jämförelse med produktion i andra länder. Det fick vi höra tidigare när Johanna Hornberger talade. Hon gav oss siffror på det.

Nog är det så att om man i en upphandlingssituation vill ha ekologiska livsmedel i första hand och det inte finns lokalproducerat måste man vända sig till andra länder och köpa in dem därifrån. Det blir ju en undanträngningseffekt som leder till mer import. Det är också en kostnadsfråga. Om man använder alla sina pengar på ekologiska livsmedel har man inte pengar att betala för svenska livsmedel.

Siffrorna talar sitt tydliga språk i Örebro. 95 procent ekologiskt är ju jättebra, och 60 procent lokalproducerat är ganska bra. Men hade man haft lokalproduktion som prio ett skulle siffrorna ha varit de omvända. Då skulle det vara 95 procent svenskproducerat varav 60 procent ekologiskt producerat.

Fru talman! Tack, Camilla Hansén, för anförandet!

I anförandet talade ledamoten väl om svensk produktion, svenska livsmedel och svenskt kött. Det kan jag verkligen skriva under på. Där tycker vi lika.

Men hur ska man åstadkomma att offentliga kök köper svenskt? Vi hörde de siffror som Camilla Hansén redogjorde för. Man köper 95 procent eko i vad som kanske är Camilla Hanséns hemkommun, men bara 60 procent är lokalproducerat.

Jag misstänker att kommunen har som målsättning att man ska köpa ekologiskt producerad mat i första hand och att den ska vara svenskproducerad om det går. Sverigedemokraternas tanke är tvärtom. Vi vill ha krav på att man ska köpa lokalproducerade livsmedel i första hand och om det är möjligt gärna ekologiskt.

Hur ser Camilla Hansén på det som ett medel för att öka konsumtionen och produktionen av svenska livsmedel, som ger mindre miljöavtryck, mindre matsvinn i och med mindre import och en högre beredskap inför kris och krig i och med en högre livsmedelsproduktion i vårt land?

Vad jag menar är att om man i första hand ställer krav på eko och i andra hand på svenskproducerat kommer det att leda till mer import. Det blir en undanträngningseffekt.

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsminister Kullgren.

Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten har fått ett regeringsuppdrag att ange nationella kostmål till stöd för myndigheter, regioner, kommuner och näringsliv. De föreslår bland annat att kostens påverkan på biologisk mångfald ska bli bättre. Det är bra. Men det ska uppnås genom delmålet att svenskarna ska äta 30 procent mindre kött till 2035. Målet tar inte hänsyn till viktiga detaljer som myndigheterna delvis själva resonerar om. Det gör att målet kan resultera i lämnade betesmarker, nedlagda gårdar, en minskning av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet och minskad självförsörjning. Målet hade varit mer träffsäkert för biologisk mångfald om det hade inneburit att andelen svenskproducerat kött och svenskproducerade mejeriprodukter ska öka med en viss procentsats, alternativt att importen av kött ska minska.

Vad tänker ministern göra för att myndigheternas mål inte ska leda till minskad livsmedelsproduktion och försämrad biologisk mångfald i jordbrukslandskapet?

Fru talman! Reduktionsplikten måste minskas för att det ska bli drägligt att bo på landsbygden och för att lönsamheten i jordbruket ska ha en rimlig nivå.

Alternativet är biodrivmedel, och de har väldigt olika klimatprestanda. Slaktavfall som skickas runt jorden har inte så bra klimatprestanda, och ännu värre är det med rester från palmoljetillverkning, som man kan finna i HVO-bränsle. Men det är bättre nu än förr. När vi för några år sedan tog biobränsle från palmolja visade studier att det var värre för klimatet än att bränna fossildiesel. Nu har det kommit certifieringar, men det finns ändå en resteffekt av att man använder vissa arealer för att producera palmolja. Eftersom alla inte köper certifierad palmolja får det ändå ett läckage, och det finns risk för viss nedhuggning av regnskog.

Återigen: Sett till utsläppen i verkligheten är det inte alls omöjligt att det blir plus minus noll för klimatet när man låter det svenska jordbruket få en minskad reduktionsplikt.

Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan! Den stora klimatdebatten kommer ju att hållas den 19 december.

Det finns en hel palett av åtgärder som man kan vidta och som kommer att komma i klimathandlingsplanen framöver. Det kommer att redogöras mycket mer för detta i debatten den 19 december.

Det finns till exempel möjligheter att öka tillväxten i skogen på olika sätt. Man kan med olika metoder öka kolinbindningen i jordbruket. Det finns också möjligheter att handla med utsläppsrätter så att man kan göra minskningar i andra länder. Det här var bara exempel. Jag är ingen expert på klimatfrågan, så i övrigt passar jag vidare till debatten den 19 december.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag vill prata om jordbrukets utsläpp. Vi minskar dieselskatten och reduktionsplikten, vilket i sig ökar utsläppen. Men eftersom detta möjliggör ett lönsamt jordbruk blir det möjligt för Sveriges gårdar att finnas kvar i stället för att läggas ned. Jag skulle inte bli förvånad om utfallet blir plus minus noll om man gör en helhetsanalys och räknar på detta ur klimatperspektiv, för det svenska jordbruket är så pass mycket mer klimatvänligt än jordbruken i omvärlden.

Detta är ju ingenting som man kan tillgodoräkna sig i de tabeller som vi tittar på, men det är något som händer i verkligheten. Det som händer i verkligheten är viktigare för klimatet än siffrorna i de tabeller som vi tittar på; det anser åtminstone jag.

Fru talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg för frågorna.

Arbetskraftsinvandringsförslaget som vi antog är inte alls något dåligt förslag. Det blir bra, men det måste justeras med lite undantag. Detta har vi jobbat på.

När det gäller strömmingen fanns det förslag om ett totalförbud. Det ville vi inte se, och jag hade heller inte uppfattat att Socialdemokraterna ville se ett totalförbud mot strömmingsfiske. Om det införs ett totalförbud drabbar det ju det kustnära fisket - om man inte kan fånga någon fisk över huvud taget kan ju inte den näringen bära sig. Ett totalförbud vill vi inte se. Vi vill dock se minskade kvoter, och det var så vi agerade.

Detta är en fråga som vi får arbeta vidare med.

Fru talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, för en väldigt relevant fråga!

Strömmingen är hotad; det är alldeles riktigt. Sveriges minister gjorde en ansats för att förhandla ned kvoterna, inte minst för industriell trålning som går till foderanvändning. Vi tycker att det är en riktig prioritering.

Tyvärr var det bara Sverige som drog åt det hållet. De andra medlemsstaterna drog åt ett annat håll - åt ökade kvoter, eller åtminstone inte minskade. Sverige var alltså ganska ensamt där.

I ett försök att hjälpa Sverige i dessa förhandlingar har Sverigedemokraterna bidragit i två forum: dels den parlamentariska Östersjökonferensen, dels Nordiska rådet. Där har vi verkat för skrivningar som alla andra medlemsstater har ställt sig bakom med förhoppningen att detta skulle göra avtryck även i kvotförhandlingarna i EU, men tyvärr gjorde det inte det. Vi får försöka hitta andra strategier. Vi är helt klart av uppfattningen att det industriella och storskaliga strömmingsfisket måste minska och att fokus måste ligga på att bevara det kustnära fisket.

Jag hinner med att helt kort kommentera arbetskraftsinvandring och Socialdemokraternas förslag på det området. Resultatet här är naturligtvis en del av en helhet - vi kan inte bryta ut en del för att rösta på ett annat partis förslag.

Fru talman! Vi debatterar i dag budgetens utgiftsområde 23 Areella näringar.

"Sverige befinner sig i en ekonomisk vinter." Så börjar regeringens budgetproposition. Det är väl valda ord. Lågkonjunkturen och den höga inflationen skadar Sveriges och svenskarnas ekonomi. Jag behöver inte närmare beskriva svårigheterna för dem som lyssnar. De vet.

I det här läget krävs en återhållsam budget och hårda prioriteringar, annars väntar mer av penningvärdesförsämring och höjda räntor. Sverigedemokraterna och regeringen har kunnat prioritera att förbättra konkurrenskraft och likviditet för svenskt lantbruk. Man har inte gjort det så mycket som vi sverigedemokrater skulle vilja, men ganska mycket ändå, om man tar hänsyn till alla delar och till det faktum att vi befinner oss i inflation och lågkonjunktur samtidigt.

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Regeringens budgetproposition för 2024 gör att dieselskatten för jordbruks- och skogsmaskiner med mera fortsatt hålls på miniminivå. Det betyder 3,93 kronor litern jämfört med om vi inte skulle ha gjort så. Reduktionsplikten minskas till 6 procent vid årsskiftet. Det kommer att sänka dieselpriset ytterligare avsevärt. Dessa insatser är viktiga för jordbruksföretagens likviditet och motverkar även inflationen eftersom höga kostnader för insatsvaror driver upp livsmedelspriserna. Det är alltså viktiga åtgärder.

Sedan utbetalas ett krisstöd om knappt 200 miljoner kronor. Det är inte jättemycket, men det är det maximala belopp som Sverige får ge för EU. Krisstödet har att göra med årets eländiga odlingssäsong.

Gårdsstödet ökar enligt plan. Det handlar alltså om de belopp som sedan tidigare ingår i den svenska strategiska planen, men det finns även med 500 miljoner kronor i valutakompensering.

Några mindre, men viktiga, insatser sker också.

80 miljoner i nedsatt slakteriavgift är något som inte minst min gode kollega John Widegren från Moderaterna har drivit hårt.

Det görs en viktig förstärkning av SLU Grogrunds växtförädling för att svensk växtodling ska ha konkurrenskraftiga sorter anpassade till våra odlingsförutsättningar och för att kunna dra nytta av de senaste framstegen inom växtförädling.

Jordbruksverkets medel till utveckling och tillämpade försök nära näringen förstärks, och en ny inriktning läggs till. Det handlar om metodutveckling för att öka klimateffektiviteten i jordbruksproduktionen. Sverigedemokraterna jobbar för att garantera att konkurrenskraften inte försämras av sådana nya metoder och att en del av pengarna också ska kunna användas till metodutveckling som kan lösa flaskhalsar i jordbruksproduktionen.

En helt ny åkermarksinventering startas för att följa den intensivt brukade åkermarkens biologiska status för bibehållen framtida avkastning.

De uppräknade insatserna är viktiga för framtida lönsamhet.

Ett par satsningar görs för ökad livsmedelsberedskap och dricksvattenberedskap. Fiske och vattenbruk får även ett viktigt tillskott enligt plan.

Slutligen har rennäringen äntligen fått ett efterlängtat tillskott till ersättningar för de skador som rovdjur orsakar. Det är något som rennäringen har efterfrågat länge.

Även om läget är svårt händer det mycket saker i Tidösamarbetet.

Vi har tyvärr gjort något som försvårar för vissa aktörer i jordbruket. Jag vill ta upp det eftersom vi sverigedemokrater säger som det är. Det handlar om de nya arbetskraftsinvandringsreglerna. Där har vi satt ett krav på minimilön för arbetskraftsinvandrare från utanför EU på 80 procent av den svenska medianlönen.

En reformering av arbetskraftsinvandringsreglerna är oerhört viktigt för Sverige. Efter årtionden av extrem migrationspolitik måste invandringen minska drastiskt. Sverige kan då inte ha en arbetskraftsinvandringspolitik som är en av världens mest liberala.

År 2022 var över 300 000 personer arbetslösa, och 24 000 invandrade samtidigt för att arbeta. Det är orimligt och leder till stora hinder för integration.

Systemfelet blir tydligare när man tittar inom yrken, exempelvis kockar. 572 kockar arbetskraftsinvandrade under 2022 samtidigt som Hotell och restaurangfacket larmade om att nio av tio av deras arbetslösa medlemmar inte fick ett branschjobb fastän de hade nog med erfarenhet. Något måste således göras.

När de gamla arbetskraftsinvandringsreglerna infördes varnade vi bland annat för slika undanträngningseffekter, alltså att arbetstagare i Sverige inte får arbete för att man väljer att rekrytera utomlands. Nu lägger vi om reglerna. Regeländringen löser problemet med undanträngningseffekter på det generella planet. Det är en viktig reform för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vissa delbranscher inom jordbruksbranschen kan dock få problem när lönekraven höjs för arbetskraft från tredjeland. Därför finns ett antal undantag. De nya reglerna omfattar inte säsongsarbetskraft eller de ukrainare som har kommit och kommer under massflyktsdirektivet, och naturligtvis inte heller arbetskraft från Europeiska unionen.

Det är ingen hemlighet att Sverigedemokraterna ville ha en modell med behovsprövning i stället, vilket har den fördelen att hänsynstagande till branschers olika behov är inbyggt i modellen.

I det nya regeringssamarbetet finns en vilja att tillskjuta medel till jordbrukssektorn, att förenkla reglerna och att utveckla jordbruket för att den generella lönsamheten ska öka i jordbruket. Vi föredrar att göra så i stället för att helt undanta jordbruksbranschen från de nya arbetskraftsinvandringsreglerna.

Vi tror på att det svenska jordbruket kan gå från en negativ spiral till en positiv spiral när vi ökar lönsamheten. I den utvecklingen kommer det på längre sikt inte att vara ett problem med vissa lönehöjningar i branschen utan snarare en tillgång som underlättar rekrytering. Att vara en utpräglad låglönebransch innebär nackdelar.

I det fortsatta arbetet, inte minst vid översyner av arbetskraftsinvandringsreglerna, kommer vi att fortsätta försöka lindra lantbrukets problem utan att inkräkta på reglernas syfte.

Fru talman! Ökad lönsamhet är också viktigt för investeringar och generationsskiften. Närmast nu, i inflation och högt ränteläge, ser vi över möjligheterna att framöver underlätta investeringar. Det tror vi blir riktigt viktigt för jordbrukets utveckling.

Jag yrkar bifall till förslagen i utskottets betänkande.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mattias Eriksson Falk (SD).

Fru talman! Vi fick höra en fråga från Miljöpartiet: Vad händer om vi inte levererar klimatpolitik? Svaret är att det inte blir någon skillnad alls om inte klimatpolitiken leder till minskningar av de globala utsläppen. Det är viktigt att ha med sig.

Min andra fråga handlar om den påstådda kostnadsfördelen för reduktionsplikten som metod för att nå klimatmålen. Riksrevisionen har även här understrukit att felaktiga bedömningar gjordes vid införandet under den rödgröna regeringen. Revisionen konstaterar att kostnadsfördelen gentemot andra sätt att nå klimatmålen har minskat genom den prisökning som redan i dag har skett på biodrivmedel, som ministern tar upp. Riksrevisionen skriver att reduktionsplikten hittills har drivit upp priset på diesel i Sverige mer än vad som var förväntat genom en oförutsedd ökning av priset på HVO. Det fångades inte upp i de konsekvensanalyser som den förra regeringen lät göra. Och det är inte så konstigt eftersom Riksrevisionen anser dem vara undermåliga.

Sverige importerar en tredjedel av det globala utbudet av HVO, enligt Riksrevisionen. Det betyder att Sveriges efterfrågan redan i dag kan resultera i prishöjningar både i Sverige och i omvärlden - allt annat lika. Men allt annat kommer inte att vara lika. Andra länder tänker också öka sin biodrivmedelsanvändning. Det betyder att situationen där utbudet inte matchar efterfrågan kommer att bli ett fortsatt fenomen om Sverige har en hög inblandning, och troligen kommer problemet att öka. En sådan situation kommer att driva upp marknadspriserna på biodrivmedel ännu mer. Vilka är statsrådets tankar om detta?

Fru talman! Vi debatterar nu transportsektorns omställning från fossilt till fossilfritt. Men mina tankar går först och främst till offren för gårdagens fega terrordåd och till deras anhöriga.

När det gäller ämnet för denna interpellationsdebatt är det viktigt att omställningen till fossilfritt görs på ett realistiskt sätt. Jag gläder mig därför åt regeringsskiftet och bytet av miljöminister.

Riksrevisionen har granskat reduktionsplikten och dess genomförande. Man pekar i rapport nummer 13 på att det ursprungliga beslutet om reduktionsplikten riskerar att leda till direkta och indirekta klimat- och miljöeffekter i Sverige och andra länder. Riksrevisionen fastslår att mängden biomassa är begränsad och att det finns risk att råvaror som används till biodrivmedelsproduktion ersätts med fossila råvaror i sina alternativa användningsområden, precis som vi hört min partikamrat Beatrice Timgren berätta.

Ytterligare efterfrågeökningar från Sverige och andra länder kan också resultera i att länder med regelverk som har svagare miljökrav i stället köper in biodrivmedel som har mycket sämre klimatnytta. Beräkningar har visat att palmolja till och med leder till större klimatavtryck än fossila drivmedel om nyodling sker i regnskogsområden. För bara några år sedan accepterade den rödgröna regeringen sådana biodrivmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta betyder att den klimatnytta som skulle uppnås med höga biodrivmedelsinblandningar riskerar att bli en chimär när konkurrensen om biodrivmedlen blir för stor. Ja, visst skulle det uppfylla EU:s krav på Sverige. Men då blir den globala klimatnyttan inte verklig. Trots det fokuserar den offentliga diskussionen i Sverige endast på att nå de mål vi har förbundit oss att nå. Det hörde vi i inlägget från Miljöpartiet.

Jag undrar vad statsrådet tänker om betydelsen av att nå minskade globala utsläpp när vi kämpar med att nå de mål som Sverige har förbundit sig att nå. Och vad tänker statsrådet om den tidigare regeringens strategi i detta avseende?

Fru talman! Vi sverigedemokrater står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 4, som handlar om ursprungsmärkning på restaurang av kött och andra huvudingredienser, såsom mejerivaror.

Under pandemin såg vi ett uppsving för svenska livsmedel. De köptes och konsumerades mer än tidigare. Det har troligen sin största förklaring i att man åt mindre på restaurang och mer hemma. Det är som vi vet lätt att välja svenskt i butiken, eftersom det syns vad som är svenskt. Men det är svårt att välja svenskt på restaurangen. Det är väldigt synd, för det finns väldigt goda mervärden i svenska livsmedel. Det är också något som folk tycker. Folk vill ju köpa svenska livsmedel för att just de här fina mervärdena finns. Därför måste detta synas även när man går på restaurang. Vi vill att regeringen kommer till skott med nationella regler för detta och inte inväntar djurskyddsmärkning som ska förhandlas framöver i Bryssel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Ska jag gnälla lite till vill jag att regeringen kommer till skott även vad gäller vildsvinen. Jägare måste få möjlighet att sälja till slutkund, dessutom fler än tio plus tio kroppar, som nu diskuteras. Detta behövs nu. Som det är nu drar Sverige nytta av myckna idealistiska ansträngningar från jägarnas sida. Men nu är det slut på gnället, för det här är den bästa regering vi haft på mycket länge.

I utskottets arbete, som föregick kammarens hantering, fick vi tack vare Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna igenom en skrivning som nu således är utskottets skrivning. Den handlar om att lager ska upprättas för basförnödenheter och för jordbrukets insatsvaror. Vi vill tydliggöra att vi inte tror på en lösning som bara innefattar företagens egna leveranskedjor. Man kan komma ganska långt genom samarbete med näringslivet, men inte hela vägen. Det visar inte minst företaget Mackleans analys, där Finlands fungerande livsmedelsberedskap jämförs med den svenska. Vi kan lära mycket av Finland, och det ska vi göra, men det finns i Finland en större nationalkänsla i näringslivet. Detta gör att vi inte kommer hela vägen i Sverige. Se där ytterligare en effekt av ett ensidigt bejakande av globalisering och internationalism i Sverige!

Fru talman! Skrivningen handlar även om fungerande växtförädling för svenska förhållanden. Det gör att vi får grödor anpassade för våra växt- och klimatförhållanden, och det underlättar även lagerhållning av utsäde i landet. Den handlar också om ett krav på kommunerna att de ska ha en plan för hur de vid kris ska kunna förse skolor och omsorgsverksamheter med livsmedel. Detta är medborgare som är sårbara vid kris, och kommunerna har ansvaret för dem. Det här måste formaliseras.

Det handlar även om en åtgärdsplan för att säkerställa nödvändiga foderresurser vid allvarlig brist och vid kris. Detta motionerades det om i höstas, och det har bäring på att handlingsberedskap ska finnas för framtida sådana kriser. Nu har det ju aktualiserats direkt i år på grund av torkan. Jag vet att regeringen gör mycket arbete och gör förberedelser för att kunna underlätta jordbrukets situation om torkan fortsätter i år, och det tycker jag är väldigt bra. Jag hoppas dock att det aviserade regnet kommer till Sverige och att det sprider sig över hela landet.

Jag är mycket glad att utskottet kunde ta in våra skrivningar. Som den uppmärksamme redan har konstaterat handlar det jag pratat om huvudsakligen om att Sverige ska kunna producera mer livsmedel både i fredstid och i kris. Men varför är det över huvud taget viktigt? Vi kan väl köpa livsmedel på den internationella marknaden? Nej, efterverkningarna av pandemin och Rysslands krig i Ukraina har visat att varje nation är sig själv närmast. Det är egentligen inget konstigt, för en regering har ju sin främsta plikt mot sina egna medborgare. Den som vill ifrågasätta det måste svara på en rad följdfrågor. Sveriges regering måste se till att svenska medborgare får mat vid kris och krig.

Detta hade varit viktigt även om inte svensk livsmedelsproduktion varit en av världens bästa. Men det faktum att den är just det när det kommer till djurskydd, antibiotikaanvändning, miljöhänsyn, klimatbelastning och även faktiskt effektivitet gör att det är ännu viktigare att det är vi och inte de som producerar sämre som levererar till våra tallrikar. Ingen annan nations livsmedelsproduktion kan heller bevara de svenska kulturvärdena.

Fru talman och alla andra! Livsmedelsproduktionen ska alltså ske i Sverige i största möjliga utsträckning. För att det ska bli så måste alla ha med sig det i alla sammanhang, oavsett om det handlar om dieselskatter, reduktionsplikt, växtskyddsmedel, restaurering av natur, genetiskt modifierade grödor eller vad som helst annat som kan påverka livsmedelsproduktionen - varje gång regeringen, myndigheter och EU-parlamentariker åker till Bryssel, varje gång EU-kommissionen kommer med orealistiska förslag och varje gång du står inför ett val i din butik. Kom igen nu, Sverige! Det här löser vi tillsammans. Alla har en uppgift.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

(Applåder)

Fru talman! Mitt huvudanförande hade tre separata delar; det kanske var otydligt. I första replikrundan med Heléne Björklund avhandlade vi den första av dessa delar. Nu kommer vi till den andra delen, som gällde klimatet. Det är problematiskt om man har ett alltför snävt fokus på Nordens och Sveriges utsläpp, med tanke på att det inte är effektivt.

Vi ser att när EU minskar sina utsläpp ökar Kina med det dubbla. En klimatpolitik som inte tar hänsyn till Kinas utsläpp är dömd att misslyckas. För effektivitetens skull och för att vi ska lyckas med klimatet måste vi föra en politik som minskar utsläppen i andra länder och inte minst i Kina.

Enligt forskarna och vad vi har ansett i många år går det delvis genom teknikutveckling och teknikspridning. Vi kan inte tvinga Kina till någonting. Det handlar om att med ny teknik, som vi hittar på här i Norden, göra det möjligt att minska den fossila användningen.

Är det så att vi kan producera energiteknik som är lika billig eller till och med billigare än fossil energiteknik kommer alla att vilja ha det. Då får man automatiskt en global utväxling.

Det är inte det enda sättet. Det finns säkert andra sätt vi kan komma på. Men vi måste alltid ha i fokus att vår politik ska minska den globala belastningen och inte bara Nordens belastning. Det kommer att göra att vi lyckas, annars inte.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna. Nordensamarbetet är ofta bättre än EU-samarbetet på så sätt att det går längre i de bitar där vi vill att det ska gå längre. Man kan ta rörligheten över gränser, företagande över gränser och anställningar över gränser som exempel. Där går vi längre än EU, och det fungerar bättre. Detta är klart positivt. Poängen är att vi har åstadkommit det genom frivillighet. Det här visar kraften i frivilligheten och hur mycket den är värd för det samarbete vi har inom Norden. Därmed är det väldigt viktigt att inte förändra samarbetet genom att göra det mindre frivilligt.

Fru talman! I årets Nordendebatt står vi sverigedemokrater självfallet bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 9, som syftar till bättre samarbete vid kris samt större säkerhet.

I går firade Sverige 500 år av självständighet. När Gustav Vasa valdes till kung över Sverige markerade det slutet på en tid av ofrihet. Det markerade också början på 500 år av obruten självständighet. Vi har våra förfäder att tacka för vår självständighet och frihet, och vi är skyldiga våra barn att försvara desamma. Vi är svenskar, ett fritt folk, och så ska det förbli!

Efter århundraden av krig samarbetar i dag Norden frivilligt och fredligt i Nordensamarbetet. En av de största styrkorna med Nordensamarbetet är just denna frivillighet. Ingen nation tvingar en annan nation till något. Trots det går Nordensamarbetet längre än EU-samarbetet i vissa avseenden. Jag anser att det kan stå som modell för en förändring av EU-samarbetet. EU-samarbetet måste nämligen reformeras. Det har redan tagit en stor del av den självständighet som våra förfäder gav oss.

Helsingforsavtalet, som ligger till grund för Nordensamarbetet, är uppe för revidering. Jag vill redan nu understryka att frivilligheten inte får röras. Om någon får för sig att tvingande beslut och majoritetsbeslut är att föredra för att det skulle göra samarbetet effektivare - snälla, tänk om! Då förstör man samarbetets väsen. Varje nation måste vara fri att fatta sina egna beslut. Det är en av grundpelarna som håller uppe Norden som region.

Fru talman! Kina är världens största utsläppare och släpper redan ut mer än EU per capita och betydligt mer än Sverige. Kina har en gräddfil i Parisavtalet och får fortsätta att öka sina utsläpp. Det motiveras ibland med ett resonemang om rättvisa och en rätt att få släppa ut koldioxid, och det hänvisas ibland till historiska utsläpp. Saken är den att Kina är på väg att med raketfart gå om EU även i historiska utsläpp per capita. Om några år korsas kurvorna. Att Sverige och Norden har gått före har ännu inte haft någon påverkan, vad man säkert kan veta, och det kommer inte heller att påverka fattiga länder och diktaturer - för att de inte kan respektive inte vill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Varje klimatpolitik måste för att vara effektiv ha fokus på att minska de stora utsläppsländernas utsläpp. Nordiska ministerrådet gav två forskare i uppdrag att svara på frågan hur Norden bäst kan bidra till att förbättra det globala klimatet. Deras svar blev att Norden bäst gör det genom teknikutveckling och teknikspridning, alltså inte genom att agera föredöme. Jag uppmanar därför regeringen och Nordiska ministerrådet att noga analysera de klimatåtgärder som vidtas inom Nordensamarbetet och att fundera på hur åtgärder kan vidtas för att minska de stora utsläppsländernas utsläpp i stället för att fokusera alltför snävt på Nordens utsläpp.

Fru talman! Nordensamarbetet bedrivs ganska mycket i stuprör, vilket gör att åtgärdernas påverkan på samtliga värden inte beaktas fullt ut. Det kan till exempel röra beslut som ökar konkurrenskraften men kanske inte beaktar miljövärden fullt ut och miljöbeslut som kanske inte beaktar konkurrenskraften fullt ut. Allt oftare pratas om hållbarhet när man avser endast miljömässig hållbarhet. Men det står i strid med tanken om hållbarhet. En hållbar utveckling är definitionsmässigt just en utveckling som sker i balans mellan alla viktiga värden - i linje med konservativa idéer. Det är troligen därför man kan få uppslutning bakom hållbarhetstanken. Uttryckligen brukar miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet nämnas som delar av hållbarhet.

Nordiska ministerrådet har antagit en vision för Norden om att bli världens mest hållbara region. Det är bra. Vi anser att regeringen bör verka för en översyn av samtliga projekt inom Nordiska ministerrådets och Nordiska rådets områden som görs för förbättrad hållbarhet. Översynen bör syfta till att se till att minst följande tre aspekter av hållbarhet beaktas och balanseras: miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Helst bör även kulturell hållbarhet beaktas och ingå i avvägningarna.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till miljöministern. Sjön Vättern har nu invaderats av större rovmärla; det är dåliga nyheter. Det är en främmande, invasiv art, som är aggressiv. Efter invasion dominerar den så småningom bottenfaunan, och inhemska bottenlevande djurarter dör ut. Resultatet är kvaddade ekosystem. Spridningen sker ofta genom att man flyttar båtar eller vattenskotrar eller genom att man använder fiskeredskap i olika vatten.

Nu när den har kommit in i Vättern är det omöjligt att bli av med den med dagens metoder. Man oroar sig i grannskapet för att den ska komma även till sjöarna där.

I andra länder är det förbjudet att sprida dessa arter, vilket gör att man rengör båtar innan de ska flyttas, medan vi i Sverige litar till informationskampanjer. De svenska reglerna som ska hindra spridning av främmande, invasiva arter verkar inte vara ändamålsenliga. Tänker regeringen skyndsamt se till att skärpta och mer ändamålsenliga svenska regler för minskad spridning av främmande, invasiva arter upprättas?

Herr talman! Nu fick vi höra från Socialdemokraterna att vi slopar alltihop, alla satsningar på invasiva arter. Det är en lögn, en rak lögn!

Det finns stora satsningar på vattenlevande arter, och de pengar som Naturvårdsverket fick har de faktiskt använt till att bekämpa invasiva djur. Det är positivt. Dock gäller den brist vi pratar om växterna, och där är det ett myndighetsbeslut från Naturvårdsverket att inte prioritera växterna. Men räknar vi ihop totalsummorna är det inte mycket som skiljer från det ena året till det andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

När det gäller kritiken om miljöbudgeten vill jag påminna ledamoten Larsson om att den budget som vi har lagt nu är den näst största miljöbudgeten som har lagts.

Slutligen, om reduktionsplikten, var det roligt att vi fick ett tydligt besked nu, eftersom Magdalena Andersson började svaja i söndags. Socialdemokraterna står alltså fast vid att reduktionsplikten ska följa den bana som gör att vi får ohyggligt stora inblandningar av biodrivmedel och otroligt höga drivmedelspriser. Det är bra för medborgarna att veta det så att de inte röstar på Socialdemokraterna igen!

Herr talman! Jag minns - det är inte många år sedan - när vi sverigedemokrater kallades rasister för att vi lyfte problemen med de invasiva arterna. Det är roligt att Socialdemokraterna nu har fått ett nyvaknat intresse för frågan!

Jag får påminna ledamoten om att vi har inflation. Alla poster måste ses över. Posten 1.3 för skötsel av natur är mycket riktigt sänkt. Anslaget ligger nu på 2020 års nivå. Det ger lite perspektiv på summorna. Socialdemokraterna har alltså lagt en enda futtig budget som har haft ett högre anslag än den som ligger nu. 50 miljoner har dessutom flyttats till HaV. Anslaget ges till myndigheter och är föremål för prioriteringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

I förra årets budget fanns en post specificerad för invasiva arter som var tillfällig i två år. Den löpte ut. Sossarna hade konstruerat det så. Exakt samma budgetpost förlängdes inte i innevarande budget. Däremot upprättades en ny budgetpost, 1:11, till Havs- och vattenmyndigheten för just invasiva arter. Den tillfälliga satsningen förlängdes alltså men hos HaV i stället, för problemen är större för vattenlevande organismer.

Det är dessutom mycket tydligt från budgeten att Naturvårdsverket får använda pengar under 1:3 för invasiva arter, och jag tycker att Naturvårdsverket skulle ha prioriterat invasiva arter lite högre. Alla minskade medel på länsstyrelserna hänförs därför till att Naturvårdsverket lämnade mindre medel från 1:3 till länsstyrelserna för bekämpning av invasiva växter. Det stora arbetet med leder, utsiktsplatser och grillplatser kunde ha minskats mer i mitt tycke. Man borde ha kunnat hoppa över helt och hållet ett år med brinnande inflation att iordningställa grillplatser.

Regeringen bör överväga att styra myndigheternas fördelning mer i detalj för att i framtiden uppnå dessa viktiga mål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Herr talman! På vanligt manér kastar Miljöpartiet anklagelser runt sig: Sverigedemokraterna gör alltså inga åtgärder. Men samtidigt har vi ju nyss pratat om ett sverigedemokratiskt förslag som kommer att rädda ett hundratal arter - ett förslag som Miljöpartiet var emot.

Miljöpartiet säger att Sverigedemokraterna inte ska göra någonting för klimatet. Samtidigt har vi Sveriges mest effektiva klimatpolitik om man ser det globalt. Miljöpartiet ser det bara nationellt och tror att andra länder ska följa efter, även fattiga länder och diktaturer. Det är en dröm. Det kommer inte att ske.

Vår klimatpolitik påverkar utsläppsländerna direkt, men det är bekvämare att kalla någon klimatförnekare. Så är det.

Jag tror att sanningen är att Miljöpartiet inte är så intresserade av resultatet. Medan vi är intresserade av resultatet är Miljöpartiet intresserat av att göra stora satsningar. Vi vill ha så stora resultat som möjligt så billigt som möjligt. Den politiska skiljelinjen mellan partierna är i dag den mellan pliktetik och konsekvensetik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Herr talman! Det är nio stycken utdöda arter i skog, säger Miljöpartiet. Det är fel. Det är många fler än så. Men tar man begränsningen från 1950, när trakthyggesbruket infördes, och tittar på barrskogsbältet ser man att det är nere i fyra. Fyra stycken har dött ut. Det är då de tre lavarna, som knappt kan räknas eftersom de var i utkanten av sitt utbredningsområde. De är vanliga på andra ställen. Men det var knappt att de fanns i Sverige när de försvann, för de fanns bara på en lokal. Då återstår det bara en art som egentligen är mycket att bry sig om.

Sedan finns det de som dog ut tidigare. Svart stork dog kanske ut på 30-talet, typ. Den dog ut i dåvarande kontinuitetsskogsbruk. Då kan vi fundera på varför den gjorde det. Den ska ha grova träd som boträd. Det fanns förmodligen inte i kontinuitetsskogsbruket, inte på alla platser i alla fall. Det får inte vara igenvuxet runt det grova trädet, för då kan den inte flyga till trädet. Och den ska ha vattendrag.

Det enda som det moderna skulle vara skyldigt till är utdikningen av vattendrag. Det skulle ha missgynnat den svarta storken. Visserligen kan trakthyggesbruket också ta bort dessa biotoper, men den dog ju ut innan man gjorde på detta vis.

Om vi pratar om ärlighet med data måste vi prata om alla aspekter.