Staffan Eklöf

Herr talman! Först och främst välkomnar jag det tillkännagivande som utskottet föreslår, delvis utifrån ett yrkande från Sverigedemokraterna, om en revidering av förvaltningsplanen när det gäller skarv, med syftet att minska skarvpopulationerna. Naturvårdsskäl bör bakas in i syftet. Sedan återstår som sagt att arbeta i EU för att allmän jakt på skarv ska tillåtas.

Jag yrkar bifall till reservation 1 om internationella konventioner och avtal.

Vi säger så här i vårt ställningstagande:

Sveriges ambition måste vara att de arter som finns i landet ska fortsätta att finnas här. Att sköta områden så att arter som är akut hotade kan leva vidare i vårt land måste vara högt prioriterat i vår skogspolitik. Däremot ska vi inte lämna över besluten över hur vi åstadkommer detta till EU eller andra internationella organ. Mot denna bakgrund anser vi att Sverige internationellt inte ska ingå avtal som kan leda till att mer skog än i dag behöver vara undantagen från skogsbruk eller skyddas formellt.

Detta gör vi för att det är mest effektivt.

Mats Nordberg, vår tidigare kollega, gjorde för några år sedan en analys av de arter som har dött ut i svenska skogar utifrån Artdatabankens uppgifter och frågade sig om det är det svenska industriella skogsbruket som är att beskylla. Men endast fyra arter kan sägas ha levt i barrskogsbältet och försvunnit efter trakthyggesbrukets införsel. Det är här merparten av det industriella skogsbruket äger rum, och det är det skogsbruket som utsätts för mest kritik. Dessutom utgjordes tre av dessa fyra arter av ett litet komplex av lavar som levde på samma träd på en lokal i Värmland.

Detta är vad vi diskuterar när vi diskuterar bekräftade utdöenden till följd av modernt skogsbruk med trakthyggesbruk i barrskogsbältet. Ändå beskylls ensidigt skogsbrukets metoder.

Det finns några viktiga punkter att ta med sig om artbevarande:

Det moderna skogsbruket är inte perfekt. Man kan se en tillbakagång av vissa arter även om utdöendet är på en mycket låg nivå. Samtidigt kan man komma ihåg att vissa arter gynnas av trakthyggesbruk. Vi sverigedemokrater förordar smärre justeringar av brukningsmetoderna som inte inverkar för mycket på brukandet och ekonomin, lite mer vardagshänsyn, lite mer utrymme för den frivilliga naturvården, metodutveckling för minskade körskador med mera.

Detaljer är mycket viktiga vid artbevarande - det måste man komma ihåg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Situationen ser mycket sämre ut i ädellövskogen och i jordbrukslandskapet.

Vi hör nu krav på enkla lösningar, såsom avsättning till naturreservat och obligatoriskt kontinuitetsskogsbruk. Men enkla eller harmoniserade lösningar träffar inte precist och kan till och med vara kontraproduktiva för vissa arter och miljöer.

Internationella överenskommelser måste konstrueras på annat sätt med utgångspunkt från artbevarande i stället för avsättning av gigantiska arealer. Det gör att man kan använda olika metoder i olika länder. Det är ändamålsenligt eftersom förhållandena skiljer sig mycket åt. I regnskog med mycket lång kontinuitet kan det vara effektivast att avsätta till reservat, medan utökad vardagshänsyn kan vara effektivast i barrskogsbältet.

Åtgärder med låg träffsäkerhet riskerar också att påverka andra värden mer negativt. Det kan handla om ekonomi, konkurrenskraft, social situation, möjligheter att leva på landsbygden och faktiskt biologisk mångfald på andra sätt.

Detaljer, träffsäkerhet och effektivitet bör alltså alltid vara i centrum när artbevarande diskuteras.

Med detta sagt är jag mycket glad att Sverigedemokraternas förslag om åtgärder för skogsträdsförädling som ska rädda alm och ask fick riksdagens gehör 2021 och nu börjar genomföras. Det handlar om ett hundratal arter som riskerar att dö ut och som kan räddas med åtgärderna.

Jag minns att vänstersidan röstade emot, talade emot och arbetade emot detta. Centerpartiet ska däremot ha en eloge för att man förstod vikten av förslaget och stödde det.

Herr talman! Låt mig först ta upp detta med gamla träd. De är viktiga för biologisk mångfald. Det håller jag med om. Men det är inte knutet till huruvida man har kontinuitetsskogsbruk eller trakthyggesbruk. Det har att göra med om man sparar träd eller inte. Det är väldigt många skogsägare som sparar evighetsträd i trakthyggesbruket.

En risk med kontinuitetsskogsbruket är ju att man plockar de grova dimensionerna. Det är ju hela idén med plockhuggning. Där finns det stor risk för att man inte sparar de gamla träden.

Min fråga gällde alltså ett riksdagsbeslut från 2021, där ett tillkännagivande gjordes till den dåvarande regeringen om att tillsätta en utredning för att skapa förädlingsprojekt som skulle rädda almen och inte bara skjuta upp utrotandet. Detta röstade Miljöpartiet emot. Man ville fortsätta den strategi som man hade då, att bara såga ned sjuka träd och invänta dödsdomen för almen. Det är detta beslut som det är obegripligt att Miljöpartiet inte röstade för. Den dåvarande miljöministern från Miljöpartiet gick emot det i en debatt. Det tycker jag är mycket konstigt.

Herr talman! Tack, Rebecka Le Moine, för anförandet!

Ledamoten har ett engagemang för biologisk mångfald. Men därför finns det också något som skorrar när jag tänker på vad Miljöpartiet gör och säger.

Jag tänkte ställa en fråga där jag är rent nyfiken på svaret. Den nya regeringen har nu tillsatt en utredning som har till syfte att rädda de skogsarter som är på väg att dö ut. Främst är det almen, men asken är också illa däran. Det kan finnas även andra trädslag som inte mår helt bra. Det finns ett hundratal arter som är obligat knutna till dem. Försvinner almen och asken försvinner också ett hundratal arter.

Varför har Miljöpartiet motarbetat det här förslaget? Ni har röstat emot det och talat emot det. Det är min uppriktigt nyfikna fråga.

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsminister Kullgren.

Jag tror att de blågula partierna är eniga om att vilja förenkla reglerna för jordbruk. Den viktiga utredningen om konkurrenskraft med bibehållet djurskydd är redan lanserad och kommer att kunna lösa en del av problemen. Men det behövs också en bred förenklingsutredning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En sådan är tänkt att komma snart, om jag har förstått det rätt. Vi sverigedemokrater anser att det den här gången bör göras ett rejält omtag. Nya metoder måste prövas, och vi måste vara modiga för att förändra. Det måste också göras reformer för ökad rättssäkerhet i samma omtag. Det är även viktigt att reformerna inte dröjer för länge. De behövs nu!

En tydlig signal om att förenkling kommer skulle underlätta för alla de jordbrukare som sliter med svåra förhållanden och skulle till och med kunna hjälpa generationsskiften som är på gång på traven, eftersom framtiden skulle se ljusare ut.

Därför undrar jag: När kommer den breda förenklingsutredningen för jordbruket?

Herr talman! Att vara på väg in i en lågkonjunktur och samtidigt ha hög inflation är ett ovanligt fenomen, men så har det blivit för oss på grund av den tidigare regeringens misslyckanden plus det krig som uppstod i Ukraina.

Den tidigare regeringen gjorde elsystemet sårbart så att det vid första belastning visade sig inte fungera fullt ut. Dessutom har man skrivit på en elhandelsförordning som gör att mycket av elen måste exporteras söderut i Europa, vilket gör att priseffekter sprider sig till Sverige.

I en sådan situation är prio ett att bekämpa inflationen. Gör man inte det äts alla reformer upp, och man får ränte- och prisökningar som äter upp medborgarnas resurser. Därför gjorde regeringen en återhållsam första budget och gav stöd till de människor som skulle drabbas mest av försämrade levnadsvillkor.

Men i nästa budget tror vi att det ska finnas utrymme att göra de reformer som inflationen inte tillät i den första budgeten.

Herr talman! Jag tackar Malin Larsson för en intressant fråga.

Vi har prioriterat arbetet mot invasiva arter i många år, långt innan andra partier uppmärksammat detta. Frågan har endast en liten beröringspunkt med jordbruket, men vi tar den ändå.

Det finns ingen minskning i budgeten av en direktpost för arbetet mot invasiva arter. Det måste därför handla om en prioritering hos en myndighet som har minskat anslaget till förmån för annat. Denna detaljstyrning finns inte i regeringens hantering.

Detta är olyckligt, och myndigheten bör i stället prioritera ned annat.

Herr talman! Klockan är snart elva på kvällen, och vi debatterar jordbrukspolitik.

Sverigedemokraterna har 22 reservationer, vilket är hälften av alla. Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men jag yrkar för tids vinning bifall endast till reservation 12 om förenklade regler för jordbruket och rättssäkerhet vid myndighetsutövning. Detta är också det område som jag tänker fokusera på i mitt anförande.

Lantbrukarnas Riksförbund har visat att en nötköttsproducent som samtidigt är växtodlare har 450 regler att följa. Förenkling för lantbruket är mycket angeläget, och ju fortare, desto bättre. Regeringen har redan sjösatt en utredning som kan verka i den riktningen och planerar även för en bred förenklingsutredning. Det är bra. Jag vet att detta är på gång från regeringens sida snart eller lite längre fram.

Jag yrkar bifall till reservation 12 för att vi sverigedemokrater tycker att det är bråttom och för att vår reservation innehåller väsentliga delar som bör ingå i en förenklingsutredning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Det går att fråga sig varför vi har krångliga regler. Varje regel har säkert tillkommit i en process där man har haft goda intentioner, men många regler har bestämts när man trodde att det aldrig mer skulle bli krig i Europa. Summan av alla regler och alla goda intentioner har lett regelbördan för svenskt lantbruk till vägs ände. Det måste göras något nytt som inte har prövats tidigare.

Jag har tidigare arbetat på Jordbruksverket under både röda och blå regeringar. Dessa har givit verket i uppdrag att förenkla regler. Det har blivit lite enklare, men resultatet är ändå ganska magert. Ett skäl till detta är att uppdraget till verket omfattade förenkling av myndighetens regler - inte de bakomliggande politiska besluten och intentionerna.

Som sagt måste det göras något nytt som inte har prövats tidigare. För att nå verklig och bestående förenkling måste de politiska beslut och intentioner som ligger till grund för myndigheternas regler nagelfaras och förenklas. Vissa måste slopas. Detta bör göras av myndigheterna varje år. På så sätt kan man upptäcka föråldrade regler, onödiga överimplementeringar och sådant som är trevligt att ha men inte nödvändigt.

De centrala myndigheterna bör således få ett beting varje år att föreslå en slopad regel - eller en slopad uppsättning regler - på nationell nivå eller EU-nivå. De ska lämna sina förslag till regeringen och riksdagen, som har att ta ställning till förslagen och ta dem vidare om det anses lämpligt.

Myndigheten ska inför sin utredning höra med näringen vilka regler som orsakar besvär och upplevs som mindre nödvändiga. Myndighetens förslag till regeringen och riksdagen ska åtföljas av en analys av konsekvenserna för samtliga relevanta värden om man slopar en viss regel och om man inte slopar den.

Regler som slopas kan ha att göra med helsvenska regler, svensk överimplementering eller EU-regler. I det sistnämnda fallet kommer processen förstås att bli lång och svår, men så mycket viktigare då att vi sätter igång på en gång.

Enligt de rådsslutsatser som ska diskuteras i morgon i Bryssel, och som den svenska regeringen har påverkat, ska det i framtiden göras en så kallad competitive check av nya regler, alltså en kontroll av hur de påverkar konkurrenskraften. Detta vore ett viktigt steg i rätt riktning. Det skulle också öppna upp för att problem med EU-regler som vi identifierar här i Sverige kan åtgärdas så småningom.

Detta exemplifierar för övrigt betydelsen för EU-arbetet av det regeringsskifte som Sverige har gjort. EU blir som ni röstar - glöm aldrig det!

Ett problem som är lika viktigt som regelkrånglet är den situation som råder där lantbrukare inte får sin rättssäkerhet tillgodosedd. Det ska först sägas att de allra flesta myndighetsbeslut och tillsynsbesök går rätt till och möjliggör en god utveckling av samhället. Det finns dock mycket att göra för rättssäkerheten. Det kan handla om att myndigheters och myndighetspersoners kompetens, såsom förståelse för näringsverksamheternas förutsättningar, måste säkerställas genom en miljöprövningsmyndighet som är specialiserad på jordbruksfrågor. Med detta uppfyllt kan bedömningar göras för lantbruket utifrån lantbrukets förutsättningar. Det blir en säkerställd verklighetsförankring.

Det kan också handla om djurskyddslagens syfte att förebygga djurs lidande. Lagen bör ses över så att djurägare inte drabbas av sanktioner för djurs lidande som aldrig skulle ha inträffat. Man bör ju vara oskyldig tills man verkligen har begått ett brott. Möjligheten till en andra åsikt eller större möjligheter till överklagande och rättelse vid djurskyddsärenden bör också övervägas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Till stor del handlar det om att myndigheter ska tillämpa de goda regler som redan finns i förvaltningslagen, inte minst principen om proportionalitet vid beslut. Principen säger att ett beslut inte får vara hårdare än vad som behövs för att rätta till det som ska rättas till och att begränsningarna för medborgaren eller företaget ska stå i proportion till problemets storlek.

För lantbruk, där förhållandena är olika för olika företagare, måste myndigheten föra en fungerande dialog för att veta vilka beslut som är proportionella. Så sker inte alltid. Finns det ett annat och mindre besvärligt sätt för lantbrukaren att lösa exempelvis ett miljöproblem ska myndigheten inte kräva ett mer besvärligt sätt. Vi vill ha krav på myndigheterna att närmare följa förvaltningslagens bestämmelser. Årliga rapporteringar från myndigheterna om vad de gör för att följa förvaltningslagen så nära som möjligt skulle också bli ett gott verktyg för det syftet.

Allt detta kan ni få om ni röstar rätt i kammaren i morgon. Det handlar om frihetsreformer för lantbruket.

Det ni dock inte kan få i morgon är de budgetsatsningar som Sverigedemokraterna kommer att gå fram med i budgetförhandlingarna i augusti. Men jag kan berätta att de kommer att vara ambitiösa. Vi tror att regeringen har pressat ned inflationen till nästa år så att det blir möjligt med ett högre reformtempo.

Slutligen vill jag igen lyfta frågan om subventionerad avbytartjänst. Sveriges beslutsfattare måste ta tag i den sociala situation som lantbruket har i dag. Svårigheterna är ju en följd av politiska beslut. En av frågorna handlar om det socialt ohållbara i att aldrig kunna ta ledigt.

Vi tror att staten skulle kunna garantera en minsta ledighet och ge lättnader vid personliga kriser. Det tror vi skulle få många positiva effekter. Det skulle rädda krissituationer, minska risken för djurskyddsproblem, minska antalet nedläggningar, förbättra kompetensutvecklingen, underlätta nyrekrytering och kanske förmå fler kvinnor att bli lantbrukare - för att inte tala om de personliga vinsterna.

Tillräcklig lönsamhet och social hållbarhet är också viktiga bitar i frihetsreformen för lantbruket.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Pourmokhtari.

Sverige behöver mer elenergi. Trots det har kärnkraft motarbetats av tidigare regeringar. På grund av rädsla för kärnenergi i många EU-länder och hos många partier i Sverige sätter nu många allt hopp till vindkraften. I EU-kommissionens strategi slås fast att den havsbaserade vindkraften nästan ska trettiofaldigas, trots att många havsgrund redan har bebyggts.

Havsgrund och utsjöbankar är ofta väldigt biologiskt rika miljöer. Nya EU-regler säger att utbyggnaden av havsbaserad vindkraft ska vara prioriterad över miljövärden. Min fråga till ministern blir: Ska nu de biologiskt rika grundens och utsjöbankarnas arter så som alfågel och tumlare offras för att få fram den elenergi som de förra regeringarna hindrade i och med sitt kärnkraftsmotstånd?

Herr talman! Det är ju just när skogen inte används som kolsänka som vi får fördelarna med de produkter som vi kan ta ut från skogen. Dessutom ligger det säkert något bakom Socialdemokraternas önskan om skogen som kolsänka eftersom man nu vill ha större reservatsavsättningar än vad den konservativa regeringen vill ha.

Men varje reservatsavsättning gör ju att man tar skog ur brukande och att man får ett mindre virkesuttag. Med tanke på den tidigare debatten vi hade här om det fjällnära reservatet på en halv miljon hektar, alltså en miljon fotbollsplaner, vet vi ju inte hur Socialdemokraterna ställer sig i det ärendet. När det begav sig syntes det över huvud taget inga tecken på ytan på att Socialdemokraterna motsatte sig dessa planer. Med tanke på det sällskap Socialdemokraterna söker för ett regeringsalternativ kommer ju Socialdemokraterna att behöva kompromissa med Miljöpartiet om detta.

Det verkar som om Socialdemokraterna har svårt att skapa fler arbetsplatser i skogen, just på grund av att de tänker använda skogen som kolsänka. Vi hörde från Emma Nohrén att den största fördelen med det här jättereservatet skulle vara just att det var en kolsänka.

Nu har det kommit ny forskning från SLU. Det är en treårsstudie som visar att skogen binder in nettopluskol mycket tidigare än man trodde förut, vilket stärker tesen att det just är det aktiva skogsbruket som är bra för klimatet.

Herr talman! Tack till Anna-Caren Sätherberg för anförandet! Jag hörde ministern säga att kolsänkor .

(ANNA-CAREN SÄTHERBERG (S): Nej, jag är inte minister längre - men tack ändå!)

Där ser man! Man får ändra sig med tiden. Hur som helst hörde jag i Anna-Caren Sätherbergs anförande att kolsänkor i skogen skulle bli den nya tidens arbetsplats. Då funderade jag på hur Socialdemokraterna tänker. Jag kan tänka mig två resonemangslinjer. Antingen tänker man avrationalisera skogsbruket och på så vis ha metoder som är mer arbetsintensiva, eller så tänker man att man gör reservatsavsättningar och att man då får arbete med turism i dessa områden.

Är det något av detta eller är det ett tredje spår som Socialdemokraterna tänker sig?

Fru talman! En halv miljon hektar skog motsvarar en miljon fotbollsplaner. Det är otroligt mycket, och detta gäller en naturtyp som redan är mycket skyddad.

Jag jobbade en hel del mot Bryssel förut, och där använde man uttrycken "nice to have" kontra "need to have". Låt mig visa myndigheternas rapportering till EU gällande status för hotade arter och naturtyper. Jag har den här i min hand.

Det krävs otroligt mycket för att få en grön plupp, vilket betyder att det är godkänt och att inga fler åtgärder krävs. Nästan allt här är rött.

Om man tittar på fjällen ser man gröna pluppar överallt. När man tittar på skogen ser man ganska många röda pluppar, men när det gäller fjällregionen finns det ingenting rött utan däremot en hel del grönt, bland annat fjällbjörkskogen. Att då bevara en halv miljon hektar i dessa områden, som dessutom redan i dag har ett visst skydd fastän det rör sig om brukningsskogar, är väldigt tydligt något som är "nice to have" och inte ett "need to have".

Reservatsavsättning betyder att det inte blir något virkesuttag i Norrlands inland. Det blir inte heller några sågverk eller skogsentreprenörer, något underhåll av skogsbilvägar eller något jordbruk, för jordbruket är beroende av skogsbruket i dessa delar av landet - och även långt söderut.

Detta var man, och är man, beredd att göra för något som är "nice to have".

Fru talman! Jag tackar Emma Nohrén för anförandet.

Jag noterar att Emma Nohréns kritik av regeringen och, inte minst, Sverigedemokraterna inte är nådig. Den är väldigt skarp - och det ändå i ett läge där den näst största miljö- och klimatbudgeten i svensk historia har lagts fram på utgiftsområde 20. Ingen budget framlagd av de rödgröna har varit större. Men det är ändå skandal, enligt Miljöpartiet. I så fall borde ju MP:s alla tidigare budgetar vara en skandal. Det vore klädsamt om ledamoten erkände det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag tror att det är så att Miljöpartiet tror att det inte kostar något. Det är nämligen alltid någon annan som betalar. Jag tycker att det är dags att Miljöpartiets miljöpolitik granskas. Det är mycket sällan det sker. Jag vill fråga ledamoten Nohrén om Miljöpartiet fortfarande vill ha det reservat om en halv miljon hektar fjällnära skog i Norrlands inland som man ville ha innan valet.

Fru talman! Ledamoten Bäckström lyfter fram att det är svåra problem på många områden och specificerar ett antal områden.

Som vi ser det är Sverige misskött. Det gäller energipolitiken, försvars- och säkerhetspolitiken och lantbrukspolitiken. Förutsättningarna har därmed blivit dåliga, och där kommer liknelsen med oljetankern in.

Den tidigare regeringen har sett till att vi har fått ett sårbart energisystem, och vid första bästa kris får vi svårigheter på många sätt som fortplantar sig och leder till prisökningar och svårigheter att få fram varor.

Det tar tid att vända någonting som går i fel riktning, särskilt när det sker i en lågkonjunktur och när vi inte kan föra en så expansiv budgetpolitik som vi skulle vilja föra. Vi hoppas att vi nästa år kan göra en så expansiv budget som vi vill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Jag tackar Daniel Bäckström för frågan. Vi har ett läge där många budgetposter har pressats på grund av det dystra ekonomiska läget och den höga inflationen. Vi måste ha en återhållsam budget. Det tror jag att alla är överens om. I ett läge där många budgetposter inom många områden har drabbats av nedskärningar är jag glad och stolt över att vi har lyckats få en sänkning av dieselskatterna ned till den lägsta nivå som är möjlig att ha på detta område. Detta område är ett av få områden som har fått tillskott. Många andra områden får vänta till nästa budget. Men det är mycket glädjande med detta tillskott.

Jag tycker att det vore mycket positivt om vi så småningom kunde genomföra en nedsättning av arbetsgivaravgiften. Problemet med nedsättning av den avgiften är att det är inflationsdrivande och olämpligt att genomföra just nu.

Men jag tycker att det är bra att Centerpartiet trycker på för mer pengar till lantbruket, precis som vi har gjort och gör i vår nya roll. Men Centerpartiet vill inte långsiktigt sänka skatten på diesel till jord- och skogsbruk. Det betyder att nästan hela Centerns satsning på jordbruket, utöver vad regeringen satsar, äts upp av den uteblivna sänkningen av dieselskatten. Nu vill man kompensera detta med ett jordbrukaravdrag, och det är ingen dålig idé. Men jag tycker att ett eventuellt jordbrukaravdrag ska tas i egen ordning så att det kan dimensioneras och utformas för lantbrukets och samhällets behov. Det finns nämligen risk för att ett sådant avdrag blir som det blir när det införs eftersom det är så svårt att justera det när det är EU som sätter ramarna och som godkänna resultatet.

Fru talman! Som jag försökte säga sker nedskärningen för att Skogsstyrelsen inte behöver utföra vissa uppgifter till följd tidigare regelförändringar. Dock skulle en höjning vara önskvärd. Men precis som Anna-Caren Sätherberg har pekat på är det tufft i år. Vi kan inte ha en expansiv budget, för då drabbas folk av ännu fler räntehöjningar. Vi måste alltså håll igen lite i år.

Om inflationen och lågkonjunkturen släpper sitt grepp kan nästa års budget bli mer expansiv. Då ser Sverigedemokraterna gärna en höjning av anslagen till skötsel som ska gå till både naturvårdande skötsel och skötsel för ökad produktivitet i skogen.

Fru talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg för frågan.

Växtskadegörare är av olika skäl ett ökande problem. Bland annat sprids nya skadegörare i våra skogar, och de konservativa partierna har därför bestämt sig för att genomföra ett förädlingsprogram för att förhindra almens och askens annars snara hädanfärd. Detta finns inte med i årets budget, men jag är säker på att det kommer med i nästa års budget.

Vi har också problem med barkborrar. Orsakerna till det är flera. Dels har det lite varmare klimatet gjort träden torkstressade och därigenom mer mottagliga för barkborrar, dels har man inte plockat ut angripna granar ur naturreservaten. Här har det dock blivit regelförändringar tack vare att den förra oppositionen drev på för att detta skulle ske också i naturreservaten för att förhindra spridning därifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Frågan gällde också minskningen av anslaget. Anslaget minskar lite på grund av att biotopinventeringarna har upphört. I väntan på en ny ordning och en annan typ av inventering är resursbehovet mindre hos Skogsstyrelsen.

Fru talman! I dag debatterar vi statens budget inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Det handlar exempelvis om jordbruk, skogsbruk, fiske och rennäring. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Nuläget ser ut så här. Sverige har i dag en hög inflation med stigande priser, och samtidigt är Sverige på väg in i en lågkonjunktur. De blågula samarbetspartierna har lagt fram en svagt åtstramande budget som gör så att inflationen inte biter sig fast.

Samtidigt presenteras ett antal tillfälliga stödåtgärder för att kompensera företag och hushåll som annars skulle drabbas än hårdare av prisökningarna.

Situationen gör att reformtakten är lägre detta första år i mandatperioden. Annars finns en risk att budgeten skulle förstärka inflationen, och det vill vi inte se.

Trots det genomför regeringen en så stor skattesänkning som man är tillåten av EU att göra på diesel till jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. Den är inte tillfällig utan långsiktig och på 368 miljoner kronor 2023 och det dubbla varje kommande år.

Den gemensamma jordbrukspolitiken tillsammans med nationell finansiering av relaterade poster uppgår till 12,9 miljarder per år, vilket är lite mer än förra programperioden. Denna politik kommer förutom att genom grundläggande stöd möjliggöra jordbruksverksamhet också att möjliggöra ökad produktivitet genom bland annat investeringsstöd och innovationsstöd, ökad miljövänlighet genom bland annat miljöstöd, restaurering av ängs- och betesmark och anläggning av bevattningsdammar samt stärkt kunskapsutveckling, inte minst inom animalieproduktionen.

Till det kommer landsbygdssatsningar såsom ökade resurser till bredband och infrastruktur på landsbygden samt stärkt vård på landsbygden. Bränsleskattesänkningen och det förbättrade reseavdraget är också allmänt kända.

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Budgeten fortsätter att kraftigt understödja ökad svensk livsmedelsexport, livsmedelsförädling och forskning och kompetensförsörjning för sektorn, och den ökar takten för stärkt krisberedskap och viltskadeersättningar.

Man ska komma ihåg att det här är det första årets budget i en fyraårig mandatperiod. Det kommer att bli bättre de kommande åren. Budgetarbetet i år var synnerligen forcerat. Nästa budget kommer att bli mer elaborerad, och vi har redan börjat med den. Om sedan inflation och lågkonjunktur släpper sitt grepp kan kommande budgetar bli betydligt mer reforminriktade.

Lantbrukets konkurrenskraft ska öka. Lika viktigt för det som budgeten är det arbete som regeringen kommer att vidta för att förenkla reglerna inom lantbruket och för att öka rättssäkerheten.

En nötköttsproducent som samtidigt är växtodlare har 450 regler att följa i dag, och antalet ökar hela tiden. Det tar tid, kostar pengar och stjäl fokus. När lantbrukaren planerar nya åtgärder får han stanna upp och ta reda på om det han vill göra strider mot någon av alla dessa regler. Det är inte konstigt om det skapar en osäkerhet. Om reglerna blir ännu fler kan osäkerheten bli förlamande för branschens utveckling.

Som jag förstår det är alla blågula samarbetspartier beredda att ta krafttag här, men vi får samtidigt inte får glömma EU-dimensionen i regelförenklingsarbetet.

Jag sammanfattar Sveriges läge med att det är en ekonomiskt dyster tid men inrikespolitiskt en mycket ljus tid. Svensken har vaknat, och nu har vi börjat vända oljetankern.