Fru talman! Cykeln har under lång tid varit betydelsefull för samhället. Det sägs att cykeln uppfanns för att det behövdes ett billigt, enkelt och smidigt sätt att transportera varor och förflytta sig. Man kan säga att cykeln är en succé som utvecklats genom åren och som näst intill varje individ har använt sig av eller åtminstone lärt sig att hantera och använda.

Vad är det då, fru talman, som gör cykeln som trafikslag så bra?

Cykeln bidrar till att minska trafikbelastningen och därmed också till att lindra trängseln på vägarna. Den är ett miljövänligt alternativ jämfört med andra transportmedel, då den inte släpper ut växthusgaser eller bidrar till luftföroreningar. Detta bidrar i sin tur till bättre luftkvalitet i våra städer.

Förutom de miljömässiga och infrastrukturella fördelarna främjar cykeln också en aktiv livsstil och förbättrad hälsa hos dess användare. Genom att cykling integreras i vardagen uppmuntras människor att vara fysiskt aktiva, vilket kan minska risken för kroniska sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, diabetes och övervikt.

Cykeln är även ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ för både samhället och individen. Genom att främja cykling som ett attraktivt transportmedel kan samhället dra nytta av minskad miljöpåverkan, förbättrad hälsa och ökad livskvalitet för invånarna.

Cykeln är alltså bra, men alla har inte möjlighet att cykla till jobbet, skolan, träningen eller andra aktiviteter.

Fru talman! Det är av stor vikt att flera trafikslag kan samarbeta på samma ytor. Alla trafikslag är viktiga, eftersom de erbjuder olika fördelar och möjliggör effektiv transport för olika ändamål och situationer. I mitt hemlän, Örebro län, fungerar cykeln väldigt bra i innerstaden. Bor man på landsbygden är det dock oftast bilen som gäller, då det både är långa avstånd att cykla och långt till kollektivtrafiken. Så tror jag det ser ut i de flesta län.

Genom att ha en blandning av trafikslag kan samhället uppfylla olika transportbehov för olika människor och situationer samtidigt som man strävar efter att minska den negativa miljö- och hälsopåverkan.

Fru talman! I Sverige är cykellopp en populär och växande sport. Allt från långa lopp genom vackra landskap till intensiva tävlingar på bana eller gator lockar både professionella idrottare och motionärer. Två av de mest kända cykelloppen i Sverige är Vätternrundan, en cirka 300 kilometer lång tur runt Vättern, och Cykelvasan, som går längs Vasaloppets spår. Dessutom finns det ett brett utbud av mindre lopp och motionslopp över hela landet, vilket gör cykelsporten tillgänglig för alla nivåer av cyklister. Med ett ökat intresse för hälsa och hållbarhet förväntas cykelsporten också fortsätta att växa och blomstra i Sverige.

Fru talman! För att föreningslivet ska kunna bedriva idrott och annan verksamhet effektivt är det avgörande att de har tillgång till goda förutsättningar för evenemang på statlig transportinfrastruktur. Tidigare har föreningar som anordnar tävlingar och motionslopp men även midsommarfirande och liknande själva kunnat skylta om, spärra av och ordna med det praktiska. Men de senaste åren har en bred debatt förts och orosmoln dykt upp eftersom Trafikverket ska hantera skyltning på statliga vägar och föreningarna stå för kostnaden över ett visst belopp. Det riskerar att bli enorma kostnader för mindre aktörer och hämma den positiva utveckling vi har sett under senare år.

Fru talman! I takt med att vinterns grus sopas upp blåser nya vindar för cykellopp som Vätternrundan. Den moderatledda regeringen fattade i förra veckan beslut om att Trafikverket får avstå från att begära ersättning från ideella föreningar och organisationer för kostnader vid motionslopp, tävlingslopp och andra arrangemang på statlig väg. Genom regeringens gemensamma insatser öppnas nu nya möjligheter för att anordna aktiviteter som cykellopp under mer fördelaktiga omständigheter. Det är positivt för folkhälsan och stöder ideellt engagemang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Avslutningsvis vill jag lyfta fram trafiksäkerheten. Sverige som land behöver intensifiera arbetet med trafiksäkerhet och nollvisionen för att minska antalet dödsolyckor på vägarna ytterligare. Trots framsteg inträffar det fortfarande olyckor där människor omkommer, både i bilar och på oskyddade fordon som cyklar. För att adressera detta behöver Sverige fokusera på flera områden. Det handlar exempelvis om att förkorta tiden på vägarbeten för att minska risken för olyckor och att granska utformningen av vägräcken för att göra dem säkrare för alla trafikanter.

Det är också viktigt att aktivt bekämpa rattonykterhet, oavsett vilken typ av droger som är inblandade. Det gäller också att utnyttja möjligheterna med digital teknik för att förbättra trafiksäkerheten. Det innebär att ha mer flexibilitet när det gäller hastighetsbegränsningar och att tillhandahålla mer detaljerad och realtidsbaserad information om vägunderlag och trafikförhållanden för att hjälpa förare att fatta säkrare beslut.

Genom att ta itu med dessa utmaningar på olika fronter kan Sverige arbeta för en tryggare och mer säker trafikmiljö för alla.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde David Josefsson och Erik Ottoson (båda M).

(forts. § 13)