Carita Boulwén

Herr talman! I afton debatterar vi socialutskottets betänkande nummer 18 Socialtjänstens ansvar för våldsutsatta. Jag vill börja med att tala om att vi i Sverigedemokraterna står bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag endast bifall till reservation nummer 13.

Herr talman! Ingen ska behöva bli utsatt för våld, inte i någon form. Men våld drabbar både kvinnor, män, barn, unga och gamla. Våld förekommer inte bara ute på gator och torg, på offentliga platser, utan även i privata hem och relationer. Våld i hemmet och våld i nära relationer är ett allvarligt problem som drabbar människor i deras egna trygga miljöer, i deras hem, där man borde både känna sig och faktiskt också vara trygg och säker. Både fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt våld förekommer.

Men det finns också en annan typ av våld i nära relationer som tidigare inte varit en del av Sverige men som växt fram de senaste åren på grund av regeringars kravlösa politik. Hedersrelaterat våld och förtryck har med anledning av stor invandring från kulturellt avlägsna länder fått ett allt starkare fäste i vårt land och är ett stort och växande samhällsproblem. Ofta är det också flera förövare, från både familj och släkt med flera.

Våld och kontroll används för att upprätthålla familjens eller släktens heder. Främst är det flickor och kvinnor som kontrolleras och utsätts. Förutom fysisk och psykisk misshandel och hot kan det även inkludera barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor. Flickor eller kvinnor har "fallit" från balkonger eller på annat fruktansvärt och tragiskt vis blivit bragta om livet i den så kallade hederns namn. Socialstyrelsen uppskattar att 68 000 kvinnor och flickor i vårt land kan ha utsatts för kvinnlig könsstympning och att 13 000-23 000 flickor befinner sig i risk att utsättas.

Herr talman! Sverigedemokraterna är tydliga: Alla former av våld och förtryck ska med kraft motverkas och bekämpas! Vi måste ha en nolltolerans mot våld och arbeta för att säkerställa att rättssystemet fungerar både effektivt och rättvist för att skydda offren och förhindra ytterligare övergrepp.

Jag är därför glad att Sverigedemokraterna tillsammans med regeringspartierna i Tidöavtalet har kommit överens om en rad viktiga åtgärder, reformer och satsningar för att komma till rätta med de stora problemen som är en del av många kvinnors och mäns vardag. Hit hör en ny socialtjänstlag där det brottsförebyggande arbetet särskilt prioriteras, där brottsoffer och potentiella brottsoffer ska få kännedom om sina rättigheter och där deras möjligheter till hjälp och stöd ska öka.

Riktade insatser ska ges till personer i särskilt utsatta situationer, såsom barn, unga, äldre samt personer som är utsatta för hedersrelaterat förtryck.

Föräldraansvaret stärks, och lagstiftningen mot hedersrelaterat förtryck skärps. Det blir möjligt att införa vistelseförbud. En bred reform ska stärka elevhälsan och möjlighet ska finnas att i större utsträckning skydda utsatta barn.

Det är i första hand föräldrar eller vårdnadshavare som ansvarar för barnens uppväxtvillkor. Jag har upprepade gånger här i talarstolen pekat på vikten av tidiga och förebyggande insatser och vikten av trygga familjer. Det kan inte nog understrykas. Samhället behöver därför erbjuda stöd och resurser för föräldraskap och familjeliv.

Det måste finnas en handlingsplan eller åtgärdsplan i varje kommun för att identifiera och stoppa hedersrelaterat förtryck. Det ska finnas årlig nationell statistik över antalet barn som lever under hedersrelaterade förhållanden, utökad kartläggning och fler undersökningar för att motverka barnäktenskap.

Konsekvenserna av våld i nära relation är omfattande och långvariga. Ibland slutar det tragiskt nog även med dödsfall. Det påverkar inte bara dem som drabbas direkt utan också deras familjer och vänner, inte minst barn som växer upp i en våldsam miljö och som bevittnar eller själva utsätts direkt för våld.

Herr talman! Vi i Sverigedemokraterna anser att det är oerhört angeläget att arbetet med att förhindra våld i nära relation stärks. Det finns i dag stora brister, och samhället i stort behöver få ökad förståelse och kunskap om våld i nära relation i alla former och om hedersrelaterat våld och förtryck. Det behöver säkerställas inom fler yrkesgrupper.

Socialtjänsten har bland annat en viktig roll att spela när det gäller att hantera och stödja dem som är utsatta för våld i nära relation och för hedersrelaterat våld och förtryck. Det gäller även att identifiera dem som befinner sig i sexuell utsatthet och prostitution. Det handlar bland annat om att erbjuda skydd, stöd, boendealternativ, rådgivning, terapi och juridiskt stöd.

För att bekämpa våld i nära relation behöver vi också samarbeta över olika sektorer, inklusive rättsväsendet, hälso- och sjukvården, skolan och frivilligorganisationerna. Samhället behöver erbjuda stöd och säkerställa att offren får den hjälp de behöver för att lämna en våldsam situation och återbygga sina liv.

Landets kvinnojourer är en viktig resurs och en viktig del av det stöd som ges till våldsutsatta. I sitt arbete tar de emot några av samhällets mest utsatta som behöver skyddas. Därför lyfter vi i Sverigedemokraterna bland annat i detta betänkande upp att en översyn av samhällets stöd till kvinnojourer och stödboenden bör göras och att de ska certifieras, för att säkerställa att verksamheten håller god kvalitet och att det finns kompetens. Vidare bör barnperspektivet stärkas, och barn som placeras bör omfattas av ett eget beslut.

Förutsättningarna förbättras nu också för kvinnoorganisationer att bedriva mer långsiktig verksamhet genom att en del av bidraget fördelas som organisationsbidrag och får avse en tidsperiod om två bidragsår.

Vidare har vi föreslagit att kommuners studier om och utvärderingar av våld i nära relationer även ska innefatta äldreomsorgen. Tragiskt nog utsätts även äldre för våld i nära relation, både av närstående och av andra i omgivningen. Jämställdhetsmyndigheten har nu också fått i uppdrag att kartlägga kunskapen och identifiera kunskapsluckor hos bland annat kommuner om våldsutsatta äldre som fyllt 65 år.

Herr talman! Slutligen vill jag noga poängtera att vi måste få stopp på våld i nära relationer. Jag är glad över att vi i denna kammare och i detta utskottet är överens, kanske inte alltid om tillvägagångssättet men om de gemensamma målen om en nollvision när det gäller våld i nära relation.

Herr talman! Det finns mycket mer att tillägga, men jag stannar här.

Jag vill passa på att tacka talmannen, presidiet och utskottsledamöterna för detta gångna år. Jag önskar er trevlig midsommar och en riktigt trevlig sommar.

Herr talman! I dag debatterar vi socialutskottets betänkande 17 Barn och unga inom socialtjänsten.

Jag vill börja med att tala om att vi i Sverigedemokraterna står bakom alla våra reservationer men att jag för tids vinning yrkar bifall endast till reservation 23.

Herr talman! Det är omöjligt för mig att stå här i talarstolen i dag utan att beröra några av de senaste tragiska händelserna. I lördags blev tre allvarligt skadade och en pojke på 15 år dödad vid en skjutning i Farsta. I torsdags blev en annan 15-årig pojke dödad i Älvsjö, ihjälhuggen av en jämnårig. Ytterligare en 15-årig pojke blev nyligen knivhuggen till döds i Hammarby sjöstad, även han av en jämnårig.

Gängskjutningar och barn som dödas och dödar har blivit allt vanligare i vårt land. Jag känner både sorg, ilska och förtvivlan. Det får räcka nu! Detta är tyvärr en utveckling som vi i Sverigedemokraterna sedan länge har varnat för medan andra partier under alltför lång tid har blundat för verkligheten och dess allvarliga problem. Kriminaliteten sjunker allt längre ned i åldrarna, så att barn hanterar vapen, och oskyldiga barn och vuxna drabbas när de hamnar mitt i gängens avrättningar.

Nu ingår dock Sverigedemokraterna i regeringsunderlaget, och tillsammans med övriga regeringspartier har vi i Tidöavtalet kommit överens om en rad viktiga åtgärder för att både arbeta förebyggande och ta krafttag mot den grova och eskalerande kriminaliteten i vårt land. Därmed finns det nu förutsättningar att vända utvecklingen. Det kommer inte att vara lätt, och det kommer inte att gå fort, men jag kan lova att vi i Sverigedemokraterna kommer att göra allt i vår makt för att vända detta och få ordning på Sverige igen.

Herr talman! Barnen är vår framtid, och deras behov och rättigheter måste sättas i främsta rummet. De har rätt till en trygg och säker uppväxt, rätt att känna välbefinnande och rätt till utbildning och utveckling.

Jag vill särskilt poängtera den betydelsefulla roll som trygga familjer spelar. Trygga familjer är grundbulten i samhället. Trygga familjer ger barn och unga en viktig plattform att växa och utvecklas på. Det är inom familjen som vi utvecklar våra grundläggande sociala, emotionella och kognitiva färdigheter. Det är där vi lär oss att bygga relationer, lösa problem och hantera konflikter. En trygg familjemiljö ger barnen tillit, självkänsla och en känsla av sammanhang. Tryggheten inom familjen ger också en grund för att skapa en positiv och hälsosam samhällskultur.

Föräldrar eller vårdnadshavare har ett stort ansvar att ge sina barn kärlek och trygghet samt lära dem värderingar, respekt, empati och ansvarstagande - att vara goda förebilder. De har också ansvar att sätta tydliga gränser och regler. Barn behöver mycket kärlek och samtidigt ramar att förhålla sig till.

För att upprätthålla trygga familjer behöver samhället erbjuda stöd och resurser för föräldraskap och familjeliv, bland annat via mödravårdscentralen, barnavårdscentralen, öppna förskolan, förskolan, skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Målet är att alla barn ska få växa upp under trygga förhållanden och att främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden, motverka kriminalitet, missbruk och utanförskap samt upptäcka och skydda utsatta för våld och hedersrelaterat våld och förtryck.

Här behöver skola, hälso- och sjukvård, polis, frivilligorganisationer och andra offentliga och privata institutioner samverka med socialtjänsten. Inte minst behöver föräldraansvaret stärkas, vilket även är en del av Tidöavtalets prioriteringsområden.

Herr talman! Som jag tidigare nämnt är det förebyggande arbetet av oerhörd vikt. Sverigedemokraterna och övriga regeringspartier är överens om att det brottsförebyggande arbetet ska prioriteras på riktigt och att socialtjänstlagen ska reformeras. Jag är därför glad att vi genom Tidöavtalet genomför en rad satsningar som stärker förutsättningarna för just detta.

Krafttag ska tas mot ungdomsbrottslighet med tidiga insatser, ett förstärkt föräldraansvar och ett utbyggt föräldrastödsprogram. Den 24 maj ställde sig riksdagen också bakom utskottets förslag gällande propositionen En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke.

Fler öppna stödformer ska inrättas, exempelvis vid familjecentraler. Lagstiftningen mot hedersrelaterat våld och förtryck ska skärpas, och stödet till utsatta ska ökas. En bred reform för att stärka elevhälsan ska genomföras, och det ska finnas skolsociala team och jourskolor eller akutskolor för våldsamma elever.

Det ska införas en nationell insatsstyrka som ska förebygga brott och utbilda socialsekreterare i att hantera unga som begår eller är i riskzonen för att begå brott. LVU ska användas i större utsträckning för att skydda barn från utsatthet och våld. Ungdomskriminalitetsnämnder och särskilda ungdomsfängelser ska inrättas, och Kriminalvården ska vara huvudman för dessa.

Förutsättningen för att kunna bekämpa brott är också att myndigheter kan dela information med brottsbekämpande myndigheter. Det är därför viktigt att sekretesslagstiftningen ändras.

Herr talman! Det är alltså en rad viktiga reformer på gång, men arbetet stannar inte vid det. Fler åtgärder prioriteras, och ytterligare beslut behöver tas fram här i kammaren av både oss och andra utskott.

Socialtjänsten spelar en central roll i arbetet med att säkerställa barns och ungas välbefinnande och att de ges en trygg och stabil miljö att växa upp i. En viktig uppgift socialtjänsten har är att arbeta förebyggande och erbjuda stöd och rådgivning till familjer som befinner sig i svårigheter, liksom att skydda barn från misshandel, försummelse eller andra former av övergrepp.

Separationer och vårdnadstvister är exempel på situationer där familjer kan behöva extra stöd och rådgivning och där målsättningen måste vara att lösa tvister genom familjemedling och undvika att det hamnar i domstol. I utredningen En uppväxt fri från våld föreslås en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Där lyfter man också särskilt fram stödbehov för just föräldrar och barn i vårdnadstvister, allt för att minska risken för trasiga familjer och för att barn och unga ska få bästa möjliga förutsättningar.

Att omhänderta ett barn och flytta det ifrån dess eget hem är en av de mest genomgripande åtgärder samhället kan vidta. Men när behov finns av att placera barn och unga utanför deras biologiska familjer är det socialtjänstens ansvar att säkerställa att dessa placeringar är trygga, att de främjar barnets välbefinnande och utveckling och att de fyller sitt syfte. Kompetens och kunskap ska finnas, och det behöver ske en regelbunden tillsyn i alla led för att säkerställa detta. Som ytterligare ett led i det bör ett nationellt register över familjehem införas. Därefter behöver placeringarna följas upp för att säkerställa att insatserna fått rätt utfall.

Vidare ser vi behov av stärkt kompetens inom socialtjänsten, särskilt vad gäller barnutredningar, familjemedlare och frågor gällande hedersproblematik. Många av de barn och unga som placeras har en trasig bakgrund och behöver trygga, stabila vuxna omkring sig som kan ge dem stöttning och god omvårdnad. Trygghet, stabilitet och förutsägbarhet är oerhört viktigt för alla, inte minst för dessa barn, och det kan vara avgörande för att bryta ett destruktivt beteende.

Vi i Sverigedemokraterna arbetar därför för att fler unga när så är möjligt ska placeras i familjehem, särskilt förstärkta familjehem och behandlingsfamiljer i stället för på institutioner. Socialtjänsten i många kommuner vittnar dock om svårigheter att rekrytera familjehem och att behålla befintliga, vilket gör att det kan vara svårt att hitta lämpliga placeringsmöjligheter. Fler placeringar inom Sis hade kunnat undvikas om det fanns andra alternativ.

Herr talman! Därför är det för oss en mycket välkommen satsning att regeringen nu har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla ett stöd till kommunerna i syfte att bland annat öka antalet familjehem och förbättra kunskapen i familjehemsvården.

På Sis-hem placeras de allra mest utsatta. Det är unga som av olika anledningar behöver skyddas - från sig själva och sitt eget beteende, från andra eller från allvarliga brister i sin hemmiljö. Andra placeringsformer har kanske prövats eller anses inte varar möjliga, eller också finns det inga alternativ. Vi ser ett ökat antal unga med psykisk ohälsa och NPF-diagnoser som placeras på Sis-hem, trots att de borde ha fått vård och behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Vi här i kammaren är ju alla medvetna om de mycket omfattande brister som sedan lång tid råder på olika Sis-institutioner. Våld, övergrepp och kompetensbrist är bara några av problemen inom verksamheterna. Den nya regeringen vidtar nu en rad åtgärder mot problemen på Sis-hemmen, vilket vi välkomnar och hoppas äntligen ska ge resultat. Det behövs kunskapshöjande insatser inte bara för personalen på Sis utan för alla som arbetar med barn och unga, liksom för dem som utreder, placerar och förhör dem. Det gäller socialtjänst, skola, polis med mera.

Personalen inom Sis behöver också ges rätt verktyg för att förhindra fortsatt kriminell aktivitet och kontakt med gängkompisar och andra kriminella under placeringstiden. Exempelvis behöver vi möjliggöra rums- och kroppsvisitationer vid misstanke om införsel av droger och begränsa tillgången till telefon och surfplatta för att förhindra riskabla kontakter och motverka rymningar.

Vi i Sverigedemokraterna vill se att placerade barn får tillgång till ett barnombud som ska finnas som ett stöd för barnet i kontakten med familjehem och socialtjänst. Alltför många barn upplever att de inte blir lyssnade på. Alla barn har den rätten.

Det finns mycket mer att säga i dessa frågor, men jag har redan överskridit min talartid rejält. Jag stannar därför där.

Fru talman! Fusk, förfalskningar och bedrägerier är ett allvarligt och växande problem som kan få förödande konsekvenser. Det har nu exempelvis uppmärksammats att allt fler falska utbildningsintyg säljs öppet på sociala plattformar på nätet. Bland annat har det nyligen avslöjats att en undersköterska varit i tjänst under flera veckor med ett falskt utbildningsintyg i Eslövs kommun. HR-chefen i kommunen uppger i en kommentar att man har brustit i att ta referenser.

Under förra året och i år har det inkommit ett sextiotal anmälningar om falska utbildningsintyg som sålts via sociala medier, men enligt polisen är mörkertalet stort. Detta är givetvis otroligt allvarligt och något som inte får hända. Om en person utan utbildning ska ge hälso- och sjukvård till en annan person kan det generera livshotande skador och dödsfall.

Sverigedemokraterna menar att patientsäkerheten måste säkerställas och att vi med en högerregering behöver stärka arbetet på många håll. Jag vet att sjukvårdsministern inte kan diskutera enskilda fall, men jag vill fråga ministern hur hon avser att arbeta för att motverka att sådant sker och för att patientsäkerheten inte äventyras.

Herr talman! År 2003 miste lilla Sabina, fem år, livet. Hon blev ihjälhuggen av en man som uppgav att han befalldes av röster i sitt huvud. Mannen dömdes till rättspsykiatrisk vård. Där träffade han en kvinna som också var intagen. De fick två barn tillsammans.

Det yngsta barnet är nu familjehemsplacerat, men det äldsta, som nu är fem år, fick mannen ensam vårdnad om när pojken var två år efter att mamman hade återfallit i missbruk. Socialtjänsten uttryckte till domstolen att det skulle vara praktiskt om mannen fick ensam vårdnad. Man upplyste dock inte om mannens bakgrund.

Chefsöverläkaren på Säter beskrev senast i juni förra året mannen som våldsbenägen, stresskänslig och med tydlig empatistörning. På en fråga från läkare, när mannen säger att han är frisk, om det är han eller rösterna som svarar, säger han: Det kan man aldrig veta.

Mannen är nu ute i samhället igen med ensam vårdnad om sin femårige son. Socialtjänsten där de bor har ingen kännedom om mannen.

Jag är medveten om att socialtjänstministern inte kan uttala sig i enskilda fall. Men min fråga är: Hur arbetar regeringen för att förbättra kommunikationen mellan myndigheter, och hur ska vi bättre kunna säkra barns trygghet och säkerhet för att undvika fler tragiska fall som exempelvis Lilla hjärtat eller, som senast, lilla Tintin?

Fru talman! Vi debatterar nu socialutskottets betänkande nummer 26 En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnads-havarens samtycke

Som det är i dag kan socialtjänsten besluta om öppna insatser, kontaktperson och särskilt kvalificerad kontaktperson till barn som fyllt 15 år utan vårdnadshavarens samtycke. Förslaget är nu att detta ska kunna ske redan från 12 års ålder om det är lämpligt och barnet samtycker.

Fru talman! Sverige har förändrats - i alltför många avseenden tyvärr i helt fel riktning. Skjutningar, sprängdåd, gängkrig där små barn involveras, dödar och dödas, förnedringsrån där barn många gånger både är gärningspersoner och brottsoffer och en så kallad hederskultur som breder ut sig har gjort Sverige till ett land långt ifrån det trygga fina land som jag själv och många andra här i kammaren växte upp i.

Vi i Sverigedemokraterna har under lång tid varnat för den här utvecklingen, men tidigare regeringar har varit naiva. En oansvarig migrationspolitik och en tafatt kriminalpolitik har tagit oss hit där vi är i dag. Man vaknade helt enkelt för sent, vilket dock inte gäller Sverigedemokraterna. Sverige har lagar och förordningar som inte är anpassade för det nya Våldssverige och som nu behöver reformeras.

Att vända det här och få Sverige tryggt och bra igen blir ingen enkel sak. Det har tyvärr gått alldeles för långt. Det krävs en handlingskraftig regering som kan agera kraftfullt här och nu, tänka långsiktigt, arbeta förebyggande och ta krafttag mot den grova och eskalerande kriminaliteten i vårt land.

Med Sverigedemokraterna som största parti i regeringsunderlaget och med det Tidöavtal som ligger till grund för samarbetet finns nu förutsättningar för just detta. Vi har påbörjat det arbetet och kommer att fortsätta göra allt vad som krävs för att få Sverige tryggt och bra igen, så att barn kan växa upp under trygga förhållanden.

Dagens debatt rör alltså möjligheten att ge tidiga insatser, redan från tolv år, även om vårdnadshavaren inte ger sitt medgivande, för att kunna förebygga eller stävja en ogynnsam eller destruktiv utveckling. Vi ser som tidigare nämnts allt fler barn som tidigt hamnar snett i livet, dras in i kriminalitet och utnyttjas inom kriminella verksamheter och gäng. Narkotikaförsäljningen är stor. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket har fått alltför starkt fäste i Sverige. Alltför många har trasiga hemförhållanden. Föräldrar och vårdnadshavare har inte alltid förmåga att ta det ansvar eller vidta de åtgärder som krävs för barnens bästa.

Som förälder eller vårdnadshavare har man ett viktigt ansvar att tillgodose sina barns behov av omvårdnad och trygghet och ge dem en god fostran, vägledning och kärlek. Man har både skyldigheter och rättigheter, vilket är viktigt att värna om.

Att besluta om insatser utan vårdnadshavarens medgivande kan vara en inskränkning i vårdnadshavarens beslutanderätt. Det är såklart något som inte ska ske utan saklig grund, vilket skulle riskera att underminera den viktiga roll föräldrar och vårdnadshavare spelar i barnets liv. Men i många fall är det naturligtvis ytterst nödvändigt.

I väl fungerande familjer är det föräldrarna som har ansvaret för barnen och är de som känner barnen och deras behov och förutsättningar bäst. Föräldrarna ska kunna vara med och fatta beslut som rör barnen och har då även som uppgift att fatta beslut som gagnar dem på bästa sätt, vilket de flesta också gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnads-havarens samtycke

Fru talman! I den bästa av världar fungerar detta i alla familjer. Men vi vet ju alla här i kammaren att det tyvärr inte ser ut så i verkligheten. Där brister gör att barn riskerar att fara illa har samhället en skyldighet att ingripa och ge stöd, hjälp och skydd. Barnets bästa ska alltid väga tyngst. Därför är Sverigedemokraterna positiva till regeringens proposition, som stärker just detta.

Vi behöver arbeta för att stärka det förebyggande arbetet, stärka föräldraansvaret och öka samarbetet mellan föräldrar och vårdnadshavare och samhällets resurser. Vi behöver också öka tillgången till information, utbildning och rådgivning för både barn och deras vårdnadshavare.

Genom att arbeta förebyggande kan vi stödja familjer i att skapa en trygg miljö för barnen att växa upp i och stödja vårdnadshavare att ta det ansvar som krävs och därmed minska risken för att samhällsinsatser behöver vidtas och att barn och föräldrar behöver slitas isär. I de fall vårdnadshavare brister i det arbetet behöver samhället stå starkt och vara barnens röst. Inga barn ska behöva drabbas inom familjen, och alla förtjänar en trygg uppväxt.

Fru talman! Sverigedemokraterna yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr ålderspresident! Som jag nämnde i mitt anförande har vi en rad insatser för att motverka det som tidigare regering, med andra ord Socialdemokraterna, har orsakat. Det går inte att undvika att se vilka resultat er förda oansvariga politik har lett till. På grund av den står vi med ofantliga problem att lösa.

Med Sverigedemokraterna som regeringsunderlag känner jag att vi har alla möjligheter att så småningom komma till rätta med dessa problem, om vi får tiden framöver. Det är åtgärder som krävs för att komma till rätta med dem, och vi har ambitionen att göra det.

Herr ålderspresident! Tack för din fråga, Gustaf Lantz!

Självklart finns det mycket mer man skulle önska och mycket mer man borde kunna göra. Sedan är pengar faktiskt inte allt, utan det handlar om att förändra arbetssätt och att med tidiga insatser förebygga stora kostnader framöver, vilket jag även sa i mitt anförande.

Min fråga till Socialdemokraterna blir då: Hur kommer det sig att ni satsar dessa stora summor när ni är i opposition? Varför satsade ni inte dem när ni hade möjlighet att göra någonting åt detta? I den budget vi nu har satsar vi dubbelt så mycket som ni gjorde när ni satt i regeringsställning. Frågan går alltså tillbaka till Gustaf Lantz.

Herr ålderspresident! I dag debatterar vi socialutskottets betänkande 16 Socialtjänstens arbete. Jag vill börja med att säga att vi i Sverigedemokraterna står bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 3.

Herr ålderspresident! Socialtjänsten spelar en viktig roll i samhället. Den är en av hörnstenarna i vårt välfärdssystem med uppdrag att stödja och hjälpa människor i olika situationer och skapa förutsättningar för en trygg och hållbar tillvaro.

En grundläggande del av socialtjänstens arbete är att skydda och hjälpa de mest utsatta och sårbara i samhället: barn och ungdomar som far illa, äldre personer som behöver omsorg och personer som lever i misär eller utsatthet. Socialtjänsten är ofta det sista skyddsnätet för dessa människor och spelar en avgörande roll för att ge dem den hjälp och den trygghet de behöver.

Socialtjänstens arbete med att förebygga en ogynnsam utveckling, minska risken för omfattande social problematik bland barn, unga och familjer, stärka förmågan och möjligheten till social delaktighet för människor i ekonomiskt och socialt utsatta situationer samt stärka skyddet för utsatta barn, unga och vuxna är av oerhört stor vikt.

I första hand har individen själv eller hans eller hennes vårdnadshavare ett eget ansvar. Men i de fall detta brister och individen är i behov av hjälp för att få sina behov tillgodosedda eller om individen far illa eller riskerar att fara illa ska samhället finnas där och träda in. Målet är att alla barn ska få växa upp under trygga förhållanden. Vi ska främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden, motverka kriminalitet, missbruk och utanförskap och upptäcka och skydda utsatta för våld och hedersrelaterat våld och förtryck.

Här behöver både skola, hälso- och sjukvård, polis, frivilligorganisationer och andra offentliga och privata institutioner samverka med socialtjänsten. Inte minst behöver föräldraansvaret stärkas.

Herr ålderspresident! Vikten av samordnade tidiga och förebyggande insatser kan inte nog understrykas. Genom att förebygga sociala problem kan vi undvika att människor hamnar i ett destruktivt leverne med kriminalitet och missbruk. Det ger inte bara en vinst för den enskilde och dennes anhöriga utan för hela samhället. Det är samtidigt också en besparing på samhällskostnaderna på lång sikt, eftersom det är betydligt mindre kostsamt att förebygga problem än att hantera dem när de har vuxit sig stora.

Det kan exempelvis handla om att erbjuda stöd och rådgivning till föräldrar, barn och unga eller hela familjer och att socialtjänsten ökar närvaron där målgrupperna finns, som på BVC, öppna förskolor och i skolor.

Det kan också handla om att stärka skolan och skolpersonalens arbete genom att inrätta skolsociala team eller att stärka elevhälsan, som Sverigedemokraterna i andra sammanhang pratar mycket om. Det är trots allt i skolan de unga spenderar mycket av sin tid. Men då är det också viktigt att resurserna finns tillgängliga och att de unga inte möts av en lapp på dörren hos kuratorn om att barnet är välkommen tillbaka om en vecka när kuratorn är på plats.

Personal inom förskola och skola, med flera verksamheter, behöver ha kompetens som möjliggör att de uppmärksammar barn och signaler hos barn som far illa på olika sätt. För att socialtjänsten ska kunna utföra sitt viktiga arbete behövs både resurser och kompetens. Det handlar då inte bara om ekonomiska resurser utan också om att satsa på kompetensutveckling av personal och metoder och forskning inom området. Sverige har i stort varit bra på forskningsområdet, men här ser vi att man behöver fortsätta arbetet.

Tyvärr möter socialtjänsten många utmaningar och hinder i sitt arbete. Socialtjänsten är i dag satt under hård press. Personalen inom socialtjänstens olika verksamheter uttrycker oro över att inte räcka till och att inte kunna utföra sitt arbete på ett kvalitativt sätt, samtidigt som det är många i vårt samhälle som behöver hjälp och insatser.

Med en hög arbetsbelastning ökar stress, oro och press, och därutöver ska viktiga livsavgörande beslut fattas under dessa förhållanden. I Socialstyrelsens lägesrapport 2023 för individ- och familjeomsorg skriver man att tillgången på socionomer med yrkeserfarenhet är bristfällig. Under 2022 svarade 77 procent av arbetsgivarna att det var brist på arbetssökande med yrkeserfarenhet, vilket är oroväckande.

Vi i Sverigedemokraterna menar att det finns en rad åtgärder här som behöver vidtas, och vi har förslag på området. Bland annat bör regeringen verka för att socialförvaltningen som arbetsgivare ska arbeta för en ökad kontinuitet för att bibehålla viktig erfarenhet inom socialförvaltningen.

Vi menar också att regeringen bör överväga en nationell specialistutbildning för landets socialsekreterare som arbetar med barn och unga i syfte att verka för rättssäkra utredningar och bedömningar. Genom att man exempelvis inför specialistsocionomer med barn och unga som inriktning ökar man kompetensen hos socialsekreterarna och ger redan erfarna socialsekreterare en karriärväg där kvalificerade socialsekreterare får större ansvar och därmed en stärkt lönebild.

Vi i Sverigedemokraterna ser även ett behov av att avlasta socialsekreterarna genom att det införs socialtjänstassistenter som kan ta över en del av socialsekreterarnas arbetsuppgifter och avlasta dessa. Vi behöver ge verktyg för att socialtjänsten ska kunna utföra ett kvalitativt arbete och att medarbetarna orkar stanna kvar i yrket.

Vi anser vidare att regeringen bör se över om det ska ställas samma legitimationskrav på myndighetsutövande medarbetare i socialt arbete som i dag finns inom till exempel medicinska yrken och bland lärare.

Herr ålderspresident! Risken att utsättas för hot och våld har ökat. Socialtjänstens medarbetare är efter en allvarlig desinformationskampanj, där man bland annat sprider att socialtjänsten tar muslimska barn för att sekularisera dem, extra utsatta. Risken finns därför att medarbetarna avvaktar med nödvändiga beslut eller att besluten i värsta fall uteblir. Här måste krafttag tas för att få bukt med detta.

Hot och våld mot myndighetsutövande personal, inte bara inom socialtjänsten utan också inom polisen, rättsväsendet och andra offentliga institutioner, är ett växande problem som får allvarliga konsekvenser för hela samhället. Det här är oacceptabelt.

Jag är därför glad att Sverigedemokraterna tillsammans med övriga regeringspartier i Tidöavtalet kommit överens i en rad viktiga frågor för att ta krafttag mot eskaleringen av våldet och kriminaliteten i samhället och även för att stärka det straffrättsliga skyddet för bland annat socialtjänstpersonal. Detta är frågor som vi i Sverigedemokraterna rakryggat och i motvind har drivit under många år, när andra partier varit naiva. Nu ser vi resultatet.

Mer än var tredje socialsekreterare uppger att de utsatts för hot eller våld. Vi i Sverigedemokraterna anser därför att arbetsgivare bör utveckla och samordna riskbedömningar inför besök och hotfulla situationer och att regeringen i det arbete som redan görs bör vidta ytterligare åtgärder för att uppnå detta.

Som jag tidigare nämnde är det förebyggande arbetet av oerhörd vikt. Sverigedemokraterna och övriga regeringspartier är överens om att det brottsförebyggande arbetet ska prioriteras och att socialtjänstlagen ska reformeras. Det brottsförebyggande arbetet och arbetet med att ta människor ur kriminalitet ska tydliggöras och lagfästas.

Häri finns en rad viktiga åtgärder. Bland annat ska en nationell social insatsstyrka inrättas, som ska förmedla beprövade metoder för att förebygga brott och utbilda socialsekreterare i att hantera unga som begår brott eller är i riskzonen för att begå brott. Vi inför också en reformerad socionomutbildning där kriminalitet bland ungdomar görs till en obligatorisk del i utbildningen, en skyldighet för socialtjänsten att kalla föräldrar till barn som begått brott till samtal inom 24 timmar samt ändringar i socialtjänstlagen för att ge socialtjänsten utökade befogenheter att besluta om tidiga och obligatoriska insatser för barn eller deras vårdnadshavare, så kallat mellantvång. Ja, det finns en rad förslag som vi stöder.

Herr ålderspresident! Detta är som sagt viktiga och nödvändiga åtgärder. Vi hoppas och tror att de kommer att ge goda resultat, men det återstår såklart mycket för att uppnå målen. Vi har alla ett viktigt uppdrag här, och jag är glad över att vi är ett engagerat utskott som ser dessa frågor som viktiga.

Jag är glad över att vi Tidöpartier även är överens om fler viktiga frågor - exempelvis beroendevården, där personer med missbruk ska få en mer sammanhållen vård och behandling. I det ska också regionerna ta ansvar, vilket är efterfrågat ute i många kommuner. Stödet för anhöriga ska utvecklas, bland annat genom en stödlinje.

Vad gäller frågor om ekonomisk försörjning är det även här i första hand den enskildes ansvar, men för dem som av någon anledning inte själva kan försörja sig ska det finnas ett skyddsnät. Tanken måste dock vara att det ska vara tillfälligt och att det ska finnas rimliga krav. I enlighet med Tidöavtalet ska det också införas ett tydligt och anpassat aktivitetskrav i hela Sverige i syfte att motverka långvarigt bidragsberoende. Meningen är att alla som kan ska vara med och bidra.

Herr ålderspresident! Det finns så mycket att säga i dessa viktiga frågor att jag skulle kunna stå här i timmar och prata. Men tiden är begränsad och jag har redan överskridit min anmälda talartid, så jag stannar här.

Herr talman! Multisjuka äldre är en patientgrupp som ökar och som är i starkt behov av samordnade insatser för att möta komplexa behov av medicinsk vård och omsorg. Sedan 2010 finns skrivningar i både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen om att kommun och region ska upprätta en så kallad SIP när insatser behöver samordnas. Sedan 2018 finns detta även i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.

Trots många år av försök att reformera vården för att skapa en fungerande samverkan finns det fortsatt stora brister och SIP:ar som aldrig upprättas. Det har även uppmärksammats i den nyligen presenterade forskarrapporten från SNS. Enligt forskarna beror bristerna på delat ansvar mellan flera aktörer, dålig kommunikation mellan kommun och region samt kompetens- och resursbrist. Dessutom saknas statlig styrning för hur samverkan ska ske.

Sverigedemokraterna ser allvarligt på att äldre multisjuka riskerar att inte få den vård de behöver och på att oplanerade återinskrivningar på sjukhus ökar.

Jag vill därför fråga minister Anna Tenje: Vad anser ministern krävs för att verkligen komma till rätta med de brister som finns i samverkan mellan kommun och region och de stora risker det innebär för inte minst multisjuka äldre?

Fru talman! Jag instämmer med det ledamoten säger. Det är oerhört viktigt. Vi har flera gånger påpekat att just trygghet och säkerhet är en oerhört viktig fråga för oss.

När det gäller hur man ska kunna komma till rätta med det och hur vi ska diktera villkoren härifrån är jag tveksam. Men jag hoppas verkligen att man hittar vägar.

Som tidigare talare har påpekat fortsätter vi naturligtvis att arbeta med det, för det är inte hållbart. Vi har brist på personal. Det måste man också göra någonting åt om man ska kunna åstadkomma detta. Det är en sak som man behöver arbeta med.

Det finns flera åtgärder som jag absolut tänker titta vidare på för att kunna möjliggöra en trygg och säker arbetsplats.

Fru talman! Vi debatterar nu socialutskottets betänkande 24 Avskiljningar vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem. Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation nummer 5.

Fru talman! Alla barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden och få en god och kärleksfull omvårdnad. Inte ett enda barn och inte en enda ungdom skulle behöva växa upp i ett hem med våld, kriminalitet eller missbruk eller själv hamna däri.

Men tyvärr ser inte verkligheten så ut. Även om de allra flesta har det bra och växer upp under trygga förhållanden finns det alltför många barn och unga som far illa, och antalet är stadigt ökande. Ibland behöver samhället träda in och ta över föräldraansvaret under en kortare eller längre tid för att bryta ett ogynnsamt och skadligt beteende eller se till att de kommer bort från en allvarligt skadlig miljö.

Att omhänderta ett barn och flytta det från dess eget hem är en av de mest genomgripande åtgärder samhället kan vidta. För dessa barn och unga, som befinner sig i samhällets vård, har vi också ett särskilt ansvar. De barn och unga som befinner sig i samhällets vård har rätt till en trygg och säker vård som är av god kvalitet, oavsett form eller grund för placering.

Fru talman! Socialutskottet har upprepade gånger fått ta del av rapporter som visar på oerhört allvarliga missförhållanden som råder på olika Sis-institutioner runt om i landet, med våld, kränkningar och övergrepp. År efter år har missförhållanden lyfts fram. Olika satsningar och åtgärder har vidtagits. Trots det har missförhållandena kvarstått.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avskiljningar vid Statens institutions-styrelses särskilda ungdomshem

På Sis placeras de allra mest utsatta. Det är unga individer som av olika anledningar behöver skyddas från sig själva, från sitt eget beteende, från andra eller från allvarliga brister i sin hemmiljö. Redan utsatta barn och unga som under samhällets vård ska skyddas och vårdas blir utsatta för allvarliga övergrepp, våld och kränkningar, även sexuella övergrepp. Särskilt drabbade är unga flickor.

Inte nog med att dessa barn och unga utsätts för fruktansvärda övergrepp - rapporter visar dessutom att många upplever att de inte blir lyssnade på och att man inte tror på dem när de berättar om övergreppen, vilket kan vara lika fruktansvärt som själva övergreppen i sig. Så här får det bara inte fortsätta, fru talman. De rapporter som myndigheter och olika organisationer såsom Barnrättsbyrån och Childhood presenterat med berättelser från dem som varit placerade på olika Sis-hem gör mig både ledsen, arg och förtvivlad.

Det är verkligen smärtsamt att läsa, och fullständigt oacceptabelt. Många vittnar om maktmissbruk och systematiskt kränkande behandling och våld, ofta i samband med avskiljningar.

Flera tillkännagivanden har riktats från riksdagen till regeringen tidigare år i ett försök att komma till rätta med de allvarliga brister som råder inom Sis verksamheter.

Det är faktiskt vi från politiken som har det yttersta ansvaret för att säkerställa att statens insatser är effektiva, håller god kvalitet och är givande. Där har vi alla som är ledamöter i socialutskottet ett viktigt uppdrag. Jag är glad över det stora engagemang som finns i utskottet för just dessa frågor.

Med anledning av ett tillkännagivande som riksdagen i april 2022 riktade till regeringen om Statens institutionsstyrelses åtgärder för att minska avskiljningar vid särskilda ungdomshem lämnade regeringen i januari 2023 över en skrivelse, vilket är anledningen till att vi har den här debatten i kammaren i dag. I den skrivelsen redogör regeringen för de insatser och åtgärder som vidtagits för att minska antalet avskiljningar och vilka åtgärder som behöver vidtas för att avskiljningarna på sikt ska kunna upphöra.

Vi kan konstatera att en rad åtgärder har vidtagits tidigare men att de långt ifrån har gett önskat resultat. Avskiljningarna har inte minskat i stort i verksamheterna, men man har kunnat se en minskning på de särskilt förstärkta avdelningarna och inom flicksatsningen. Där har man också stärkt upp med mer personal och bättre utbildning, vilket verkar ha gett resultat. Det är ett viktigt steg i rätt riktning.

Avskiljningarna tenderar att öka vid lägre personaltäthet och när personalen inte har rätt kompetens och utbildning. Det är därmed av oerhörd vikt att Sis-personal har rätt utbildning och rätt kompetens för att möta dessa barn och unga utifrån deras behov.

Fru talman! Jag är glad över att vi nu har en regering där Sverigedemokraterna har en tongivande ställning i regeringen. Med det Tidöavtal som ligger till grund för regeringssamarbetet finns både vilja och handlingskraft att faktiskt ta ansvar för att en förändring nu ska komma till stånd.

För oss i Sverigedemokraterna är dessa frågor av största vikt. Vi kommer nogsamt att bevaka att åtgärder verkligen vidtas för att nå målen. Vi i Sverigedemokraterna har i vår reservation och i dess ställningstagande med ett yrkande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avskiljningar vid Statens institutions-styrelses särskilda ungdomshem

Vi anser att befogenheten att avskilja ungdomar skyndsamt ska fasas ut och att Sis ska arbeta intensivt med att bygga upp metoder och arbetssätt inom sin verksamhet för att kraftigt minska antalet avskiljningar och göra sig redo för att avskiljningar avskaffas. Det är av vikt att andra metoder har etablerats inom myndigheten till dess.

Samtidigt är det viktigt att myndigheten har de redskap och verktyg som gör att personalen på ett säkert och etiskt sätt kan skydda unga som har ett destruktivt beteende. Detta behövs främst för att skydda den unge men även för att personalen ska kunna ha en trygg arbetsmiljö. Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att åstadkomma detta snarast möjligt.

Fru talman! Många av de barn och unga som placeras har en trasig bakgrund och behöver trygga, stabila vuxna omkring sig som kan ge dem stöd och god omvårdnad. Trygghet, stabilitet och förutsägbarhet är oerhört viktigt för alla, inte minst för dessa barn, och kan vara avgörande för att bryta ett destruktivt beteende. Då är sällan en institution rätt placering.

Vi i Sverigedemokraterna arbetar för att fler unga, där det är möjligt, ska placeras i familjehem, särskilt i förstärkta familjehem och behandlingsfamiljer, i stället för på institutioner.

Det är viktigt att familjehem får det stöd som behövs för att kunna stå kvar och hålla i för att undvika sammanbrott med omplaceringar som följd. Många placeringar på Sis hade kunnat undvikas om det funnits andra alternativ.

Detta är frågor som vi upprepade gånger lyft fram här i kammaren. Det är därför extra glädjande att regeringen nu ger Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla stödet till kommunerna för att åstadkomma mycket av just detta. Regeringen avser också att förstärka subventionen av familjehemsplaceringar med 100 miljoner kronor för 2023.

Avslutningsvis vill jag likt föregående talare vara tydlig med att vi har många otroligt kompetenta medarbetare ute i Sis verksamheter. De gör ett fantastiskt arbete. Jag vill verkligen rikta ett stort tack till dem för det arbete de gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! De oerhört allvarliga missförhållandena som råder inom Sis har vi tyvärr haft anledning att återkomma till gång på gång. Redan utsatta barn och unga som under samhällets vård ska skyddas och vårdas blir i stället utsatta för våld, kränkningar och sexuella övergrepp. Särskilt drabbas unga flickor.

Dessutom upplever utsatta flickor att de varken blir trodda eller lyssnade på när de väl berättar om de övergrepp de utsatts för, vilket kan upplevas lika fruktansvärt som övergreppet i sig. Barnrättsbyrån och Childhood släppte i förra veckan en ny skrämmande rapport som bekräftar just detta.

Dessa barn och unga behöver stöd och trygghet och någon som lyssnar. Sverigedemokraterna har länge förespråkat ett oberoende barnombud för att säkerställa att placerade barns rättigheter följs. Jag vet att socialtjänstministern är lika angelägen som Sverigedemokraterna om att ungas situation på Sis verkligen tas på allvar och att kraftfulla åtgärder vidtas. Vi hör också att det finns ett brett stöd i kammaren; en annan ledamot tog här upp precis samma fråga.

Avser ministern att vidta åtgärder för att säkerställa att placerade unga känner trygghet och har någon att vända sig till? Skulle i så fall exempelvis oberoende barnombud kunna vara ett alternativ?

Herr talman! Min fråga går till jämställdhetsminister Paulina Brandberg.

Under veckan som gått har Sveriges Radio släppt en rad artiklar om sin granskning av närmare 300 LVU-domar i Sverige.

I var tredje flickas fall tas sexuella skäl eller relationer upp av socialnämnden eller domstolen i domen, jämfört med i var sextonde pojkes fall.

När en 14-årig flicka tvångsomhändertogs hävdade socialnämnden exempelvis att hon är lättledd och godtrogen och att hon trots sin låga ålder är sexuellt aktiv. I domen står det: Det finns risk att hon hamnar i situationer där hon blir sexuellt utnyttjad eller gravid i unga år.

I en annan dom gällande en 14-årig flicka står det: Genom sitt beteende har hon låtit sig utsättas för sexuella övergrepp.

Oavsett vad orsaken till placering utifrån eget beteende innebär är det viktigt att myndighetsutövning sker korrekt och sakligt och att skulden läggs på den som är gärningsman och inte på den som är offer. Sverigedemokraterna har sedan de kom in i riksdagen varit en stark röst i kampen för just detta.

Avser ministern att se över tvångsvården av unga flickor för att säkerställa en jämlik vård och ett tryggt bemötande vid myndighetsutövning?

Fru talman! Nej, det har vi absolut inte gjort. Vi har inte övergett det. Lika viktigt som det är att kunna språket när man arbetar som undersköterska och sjuksköterska är det att kunna språket när man arbetar som läkare. Därför vill vi ställa krav på att man kan det svenska språket. Vi vill tydliggöra detta så att det verkligen blir så att den enskilde tar på sig detta. När man kommer till Sverige och ska arbeta och vara anställbar här ska man lära sig och kunna språket. Det hänger ju väl ihop med det som vi pratar om nu vad gäller språkkraven inom äldreomsorgen.

(forts. § 8)

Fru talman! Tack, ledamoten Christofer Bergenblock, för frågan! Ja, vi kan gärna diskutera Tidöavtalet, vad som står i det och hur mycket inflytande vi har haft. Vi hör ju ganska ofta i denna kammare att det är Sverigedemokraterna som är vinnare i detta avtal. Som ledamoten konstaterar står det dock inte särskilt mycket om sådant som vi har avtalat vad gäller äldreomsorgen. Det är språkkrav, och sedan är det möjligheten att anställa kommunala läkare ute i kommunerna.

Sverigedemokraterna har desto mer satsningar på just äldre, som jag nämnde i mitt anförande. Vi står alltså inte utan förslag även om vi inte fått igenom det i denna omgång, i vårt avtal med övriga Tidöpartier.

Fru talman! Om jag inte missminner mig debatterar vi i dag äldreomsorgen. Vi har inte någon budgetdebatt. Den får vi återkomma till längre fram.

I vårt förslag till budget ser ledamoten att vi gör otroligt mycket satsningar. Tidigare debattörer har också lyft fram detta. Det är mitt svar på ledamotens fråga.

Socialdemokraternas resonemang, att man alltid ska stoppa in mer pengar när man ser att något inte fungerar, är inte alltid lösningen. Man får hitta andra lösningar. Där är vi innovativa. Vi kommer att hitta sätt att förbättra hälso- och sjukvården och förbättra för personalen och för dem som behöver.

Fru talman! Tack, Mikael Dahlqvist, för din fråga!

Önskedrömmar talas det om här. Jag skulle nog snarare påstå att det är Socialdemokraterna som först nu dubblerar sina utgifter på vissa områden. Man kan ju fråga sig vad ni har gjort under de år ni suttit i regeringsställning. Då har ni inte satsat dessa summor i alla fall. Det känns som om Socialdemokraterna verkligen gör sig bäst i opposition.

Jag tycker att vi tydligt har visat att vi är beredda att ta ansvar. Vi tänker säkerställa att vi får ordning på den hälso- och sjukvård som har raserats under den tid som Socialdemokraterna har suttit vid makten.

Fru talman! Vi debatterar i dag SoU22 om äldreomsorgsfrågor. Att Sveriges äldre får en trygg och värdig ålderdom är för oss i Sverigedemokraterna en av de högst prioriterade frågorna. Äldre ska ha möjlighet att leva ett rikt liv präglat av oberoende och självständighet, under trygga förhållanden och med respekt för självbestämmande och integritet. De ska känna delaktighet och gemenskap och bemötas med respekt.

Vi i Sverigedemokraterna har under många år drivit bland annat frågan om en äldreminister i Sveriges riksdag just eftersom vi anser att dessa frågor är oerhört viktiga och ska ligga högt på agendan. Den nuvarande högerregeringen har nu, vilket är glädjande för Sverige och svenska folket, fått en sådan.

Fru talman! De som genom ett långt liv bidragit till att bygga upp Sveriges välfärd ska också få allra bästa tänkbara vård och omsorg när behov uppstår - en äldreomsorg av världsklass, oavsett var i landet man bor, med möjlighet att själv välja vem som ska utföra den. Vi anser därför att LOV bör göras obligatorisk i alla landets kommuner för att öka valfriheten och även stärka kvaliteten.

Vården och omsorgen ska präglas av trygghet, kontinuitet och lättillgänglighet och utgå från den äldres behov. Vi ser därmed ett stort behov av att se till att särskilda boenden är bemannade dygnet runt och att en samordnad individuell plan upprättas från dag ett för att säkerställa att rätt insatser görs från början. Vi vill inte att omsorgstagaren ska möta orimligt många olika medarbetare. Det ska vara kontinuitet, och man ska känna sig trygg med den personal som kommer. Vi anser också att den geriatriska kunskapen behöver säkerställas.

Jag är stolt och glad över att Sverigedemokraterna tillsammans med övriga Tidöpartier kommit överens om viktiga reformer som kommer att öka patientsäkerheten och höja de grundläggande kraven inom äldreomsorgen. Äldre förtjänar som sagt en omsorg av världsklass i ett välfärdsland som Sverige. Omhändertagandet av de mest sköra och sjuka äldre får aldrig försummas.

Språkkrav för personal inom äldreomsorgen är för oss en mycket angelägen fråga, och förslag om hur detta ska kunna genomföras och implementeras i svensk lag ska nu utredas. Språkets vikt kan inte nog understrykas. Språkförbistring kan få mycket allvarliga konsekvenser: utebliven eller felaktig vård, ökad risk för skador och risk för allvarliga missförhållanden. Personalen måste kunna kommunicera, läsa, förstå och själv dokumentera på svenska. Detta är grundläggande för en trygg och säker äldreomsorg och en förutsättning för en fungerande arbetsmiljö - både ur ett vård- och omsorgsperspektiv och ur ett medarbetarperspektiv.

De flesta övriga riksdagspartier har nu vaknat tillräckligt för att se att det som Sverigedemokraterna länge har drivit gällande språkkrav är viktigt och en angelägen fråga, vilket är mycket glädjande.

Fru talman! Vi har otroligt många fantastiska medarbetare runt om i landet, som dagligen sliter för att göra sitt allra bästa inom vården och omsorgen. Tyvärr har rapporter om allvarliga brister inom äldreomsorgen avlöst varandra genom åren. Att det sedan länge funnits strukturella problem är nog de flesta överens om; det tydliggjordes inte minst under pandemin. Personalen måste få tillräckliga och rätt resurser och verktyg - där har det minst sagt brustit.

Både Ivos och Socialstyrelsens granskningar har upprepade gånger visat på allvarliga brister i äldreomsorgen i så gott som alla Sveriges kommuner, bland annat vad gäller vård i livets slutskede, läkemedelshantering, kompetens och personalens kunskaper i svenska språket, vilket naturligtvis innebär en patientsäkerhetsrisk. Samtidigt riktas kritik mot Ivo som tillsynsmyndighet för att utvärderingar och uppföljningar inte görs i den utsträckning som krävs för att nå förbättringar där det finns brister.

Riksrevisionens nyligen framtagna rapport pekar dessvärre också på att vårdskador och missförhållanden med stor sannolikhet är kraftigt underrapporterade. Den nationella styrningen av kvalitet i omsorgen om äldre behöver stärkas. Så här får det inte vara!

Vi i Sverigedemokraterna anser att äldre i behov av vård och omsorg bör ges en starkare ställning. Vi menar att begreppet "skälig levnadsnivå" inte är gott nog utan ska fasas ut och ersättas med "goda levnadsvillkor". Vi vill också i lag tydligt stärka äldres rättigheter.

Vidare anser vi att regeringen bör se över möjligheten att införa krav på att det i varje kommun ska finnas en äldreombudsman som uppmärksammar och tar vara på äldres intressen och behov.

Fru talman! Låt mig vara tydlig: Regeringen och Sverigedemokraterna har rivstartat arbetet med att stärka insatserna för äldre under de få månader som passerat med det nya styret. Vi gör bland annat extra satsningar för att motverka ofrivillig ensamhet hos äldre. Det handlar exempelvis om att kommunerna kan starta, förbättra eller utöka arbetet med hälsosamtal.

Fru talman! Jag är glad över att Sverigedemokraterna tillsammans med övriga samarbetspartier i Tidöavtalet har enats om att utarbeta och genomföra en rad politiska reformer för att komma till rätta med brister inom svensk hälso- och sjukvård och förbättra arbetsmiljön och kompetensförsörjningen för landets hälso- och sjukvårdspersonal.

Personalen är hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs. Jag vill verkligen rikta ett stort tack till alla medarbetare runt om i landet. Utan dem har vi ingen välfärd. Men ett tack räcker såklart inte, så en av regeringens och Sverigedemokraternas prioriterade frågor är att lösa de bemanningsproblem som hälso- och sjukvården har. Arbetet med att säkra kompetensförsörjningen är långsiktigt, och för att klara behoven i hela landet anser regeringen att det nationella åtagandet gällande kompetensförsörjningen behöver stärkas.

Vi ser stor brist på personal i samtliga regioner, och vi måste på riktigt rusta upp arbetsvillkoren inom all sjukvård och i synnerhet inom äldreomsorgen. Tidöpartierna arbetar aktivt med att stärka kompetensförsörjningen i landet för att vårdyrket ska vara ett attraktivt yrke dit människor aktivt väljer att söka sig.

Fru talman! I det betänkande vi nu debatterar vill vi i Sverigedemokraterna stärka arbetet ännu mer. Jag vill därför säga att vi ställer oss bakom alla våra reservationer, men jag vill särskilt yrka bifall till reservation 39 om hälsoförebyggande arbete. Vi behöver tillse att det satsas på fler förebyggande insatser för att öka andelen äldre med bibehållen hälsa och minimera riskerna för både fysisk och psykisk ohälsa och även minska belastningen på sjukvården.

Jag skulle kunna stå här länge och prata om alla satsningar som vi i Sverigedemokraterna vill göra inom äldreomsorgen - det handlar om demensbyar, nutrition och måltider, bland annat - men tiden räcker tyvärr inte till. Jag har redan dragit över min talartid rejält, så jag stannar här.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Anna Tenje. Den 1 juli 2022 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen med krav på att den som har hemtjänst ska erbjudas en fast omsorgskontakt om det inte bedöms vara uppenbart obehövligt. Och från och med den 1 juli 2023 får endast den som uppbär yrkestiteln undersköterska utses till detta.

Vi i Sverigedemokraterna anser att en fast omsorgskontakt är av oerhörd vikt och ställde oss naturligtvis bakom lagförslaget. Vi såg dock att detta eventuellt skulle kunna bli en prioriterings- och bedömningsfråga ute i kommunerna, varför vi bland annat ur ett jämlikhetsperspektiv föreslog att formuleringen "om det inte bedöms vara uppenbart obehövligt" skulle strykas. Vi menar att alla som har hemtjänst ska ha rätt till en omsorgskontakt.

Min fråga är: Avser statsrådet att följa upp och utvärdera beslutet - se om det efterlevs ute i kommunerna och om det uppfyller sitt syfte?