Carita Boulwén

Herr talman! Tack, Anders W Jonsson, för din fråga!

Först och främst gäller att om man inte har rätt att befinna sig i vårt land ska man heller inte kunna åtnjuta de svenska välfärdsförmåner som vi har i detta land. Det vill jag börja med att säga.

När det gäller de förslag vi har tagit fram är det inte hugget i sten exakt hur de ska se ut. Det får en utredning visa. Det är myndigheter, polis och så vidare som ska se till att vi inte har personer i vårt land som inte har rätt att vistas i vårt land.

Vi har sagt att vi vill utreda möjligheten och se om det eventuellt kan finnas ömmande värden exempelvis när det gäller sjukvården. Om människor söker sjukvård och inte har rätt att befinna sig i landet kanske det finns en annan möjlighet där man inte behöver vidta de här åtgärderna.

Herr talman! I dag debatteras betänkandet Vissa frågor inom hälso och sjukvårdsområdet. Den föregående regeringen redovisade två skrivelser i ämnet, och den nuvarande regeringen har presenterat den sista.

Sverigedemokraternas och Tidöpartiernas arbete med att få rätsida på den svenska hälso- och sjukvården började redan under föregående mandatperiod, under den förra regeringens tid vid makten, genom att vi i Sverigedemokraterna lät regeringen starta de reformer som vi ville genomföra. För att vi skulle få en uppfattning om vad regeringen gjorde, eller snarare inte gjorde, togs ett initiativ som innebar att regeringen skulle återkomma till riksdagen med skrivelser om hur arbetet fortlöpte. Det är dessa skrivelser, herr talman, som debatteras i dag.

Herr talman! Svensk sjukvård ska vara i världsklass. När Sverige har en av världens högsta skattesatser och är ett av de länder i Europa som lägger mest resurser på sjukvård mätt i andel av bnp är det givetvis oacceptabelt att det i dag finns människor som dör i vårdköer, att rekordmånga väljer att sluta sitt arbete inom sjukvården och att patientsäkerheten hotas av otillräckliga vårdplatser runt om i landet. Detta är en fullkomligt ohållbar situation. Sverigedemokraterna har varnat för den under lång tid och lagt fram konkreta förslag till förbättring.

Ett välfärdsland som Sverige förtjänar bättre, herr talman. Därför är jag glad över att Sverigedemokraterna och samarbetspartierna kan fortsätta det påbörjade arbetet. Sverigedemokraterna har tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i Tidöavtalet kommit överens om många avgörande reformer för den svenska hälso- och sjukvårdens framtid.

Herr talman! Vi har som ambition att svensk sjukvård ska ligga i framkant och hålla hög internationell kvalitet. Det är av stor vikt för oss att patienter behandlas med evidensbaserade och effektiva behandlingsmetoder, att väntetiden är inom den svenska vårdgarantins ramar och att man får patientsäker vård i hela landet. Det ska inte spela någon roll var i landet man bor.

Det är också viktigt att vårdyrkets status ökar, så att vården både kan locka ny arbetskraft och kan behålla den kompetens och den personal som finns. Samarbetspartiernas arbete är i full gång för att säkerställa just detta med stärkt kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra kompetensförsörjningen. Detta tror jag, herr talman, är ett viktigt steg i rätt riktning.

Samtidigt behöver antalet vårdplatser öka för att säkerställa att vi håller en patientsäker och trygg vård. Därför får Socialstyrelsen i uppdrag att fördela närmare 2 miljarder kronor i prestationsbaserad ersättning till regionerna för att öka antalet vårdplatser.

Vidare har Sverigedemokraterna drivit frågan om ett vårdgarantikansli med en nationell väntelista där behandling och operationer presenteras för dem med längst vårdköer. Patienten ska också kunna söka vård fritt i den region där vården finns. Även här har samarbetspartierna enats om viktiga reformer. En nationell vårdförmedling i statlig regi, som vi benämner det i Tidöavtalet, ska tas fram.

Herr talman! Jag menar att vi är väldigt tydliga i Tidöavtalet. Vi behöver en nationell plan och konkret styrning av kompetensförsörjningen för att kartlägga behovet av vårdpersonal. Av kartläggningen ska också framgå vilka insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra personalförsörjningen. Det nationella åtagandet för kompetensförsörjningen ska stärkas för att vi långsiktigt ska kunna klara behovet i hela Sverige. Slutligen behöver vårdplatserna prioriteras och utökas. Inte minst är detta viktigt för att garantera patientsäkerheten och ge alla en trygg och säker vård.

Herr talman! Med Tidöavtalet som grund finns nu en tydlig plan för den svenska hälso- och sjukvården, och jag kan garantera att Sverigedemokraterna ihop med övriga samarbetspartier kommer att prioritera svensk hälso- och sjukvård under mandatperioden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till socialminister Forssmed.

Den psykiska ohälsan hos barn och unga är för oss i Sverigedemokraterna en mycket angelägen fråga. Barn och unga får inte den hjälp de behöver, och de får inte hjälp i tid. Det är långa köer till bup, och man tvingas ofta att prioritera dem som mår allra sämst.

Vi ser ett ökat antal unga, särskilt flickor, som sjukhusvårdas för självskadebeteende - ofta förgiftning av läkemedel. Barn skrivs ut från bup för att de inte tar mediciner. Det är ett stort svek mot de barn och unga som behöver hjälp.

Regeringen skjuter nu till extra pengar till bup för att korta köerna, vilket är väldigt angeläget. Men vi behöver tänka om. Vi behöver tänka långsiktigt. Psykiatrin i Sverige domineras av diagnoser, läkemedel och tvång. Man dövar ofta symtomen i stället för att behandla orsaken. Vi i Sverigedemokraterna är av uppfattningen att behandling bör vara det viktigaste för att unga ska få ett värdigt och hälsosamt liv.

Hur ser ministern på det ökade fokuset på diagnostisering och medicinering som primär åtgärd för barn och unga som söker vård för psykisk ohälsa?

Herr talman! Vi har oerhört många kompetenta personer som arbetar inom sjukvården. Men upprepade gånger har vi kunnat ta del av uppgifter om att bristfälliga läkare fått fortsätta att behandla patienter trots att de bedömts vara direkt patientfarliga och fått ett flertal anmälningar från Ivo. Bland annat gjorde SVT för ett antal år sedan en granskning där man avslöjade hur hyrläkare som bedömts vara olämpliga eller till och med en direkt fara för patientsäkerheten kunnat få nya uppdrag trots allvarliga brister i kompetens och hur de efter att ha stoppats från ett arbete kunnat gå vidare till ett annat.

Granskningen ledde då till att hyrbolagens branschorganisation tillsammans med SKR och Ivo hade krismöte där det beslutades att en rad rutiner och kontroller skulle skärpas. Men trots detta uppdagas ständigt nya fall gång efter annan.

I veckan som gick kunde vi också läsa om ett nytt gemensamt hyravtal som stoppats, vilket regionerna sedan ett par år arbetat för och som man bedömde skulle säkra bland annat kontrollerna.

Sjukvårdsministern är säkerligen precis lika angelägen som vi i Sverigedemokraterna att patienter både ska känna sig och vara trygga i vården och också kunna lita på att legitimerad personal har de kvalifikationer som krävs.

Min fråga till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson är: Vad anser ministern krävs för att verkligen säkra att läkare eller annan sjukvårdspersonal som bedöms vara olämpliga eller rent av en fara för patienterna inte fortsatt får äventyra patienternas hälsa och liv?

Fru talman! I dag debatterar vi socialutskottets betänkande SOU9 Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Alla barn har rätt att växa upp under trygga och säkra förhållanden, få en god omvårdnad och ha stabila förhållanden i hemmet. Men tyvärr ser verkligheten inte ut så för alla barn och unga här i vårt land.

Jag är därför glad över att det är ett enigt utskott som står bakom detta utskottsinitiativ. Vi föreslår ett tillkännagivande till regeringen om att den, med utgångspunkt i promemorian Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU och med beaktande av remissvaren, ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag som syftar till att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga.

Fru talman! Jag är ny ledamot här i riksdagen men har i mina tidigare uppdrag bland annat suttit som ledamot i nämnd och utskott för individ och familjeomsorg under de två senaste mandatperioderna. Jag har tagit del av och varit med och fattat beslut i många ärenden som rör det som berör mig allra mest: utsatta barn och unga.

Det handlar om barn och unga som far illa i hemmet och där vi tvingas fatta beslut om omhändertagande och placering för vård utanför det egna hemmet på grund av trasiga familjesituationer, missbruk, våld eller allvarliga brister i föräldraförmågan. Det kan också handla om det egna beteendet och att barn och unga av olika anledningar hamnar snett i livet och riskerar att skadas i ännu högre grad, antingen för stunden - i situationen - eller i ett livslångt perspektiv.

Lika ont som det gör i hjärtat när man ser barn, unga och familjer befinna sig i en tragisk och destruktiv situation eller miljö, lika mycket värmer det när vi med små eller lite större insatser lyckas vända utvecklingen så att familjerna och individerna blir väl fungerande och välmående igen.

Fru talman! Jag är därför oerhört glad och tacksam över att nu få vara en del av detta utskott och att som ledamot i riksdagen för Sverigedemokraterna få möjlighet att vara med och påverka och bidra till att fler får en god uppväxt och till att vi får en bättre lagstiftning på plats för alla barn och unga och deras familjer här i Sverige.

Sverigedemokraterna arbetar alltid för alla barns rätt till en trygg och säker uppväxt, en god omvårdnad och en värdig fostran. Detta är något som barnens vårdnadshavare i första hand ansvarar för, men i de fall där barn och unga inte får sina grundläggande behov tillgodosedda i sitt hem eller där de riskerar att allvarligt skadas fysiskt eller psykiskt måste samhället träda in och bistå med den hjälp och de resurser som krävs. Inga barn ska behöva uppleva känslan av att samhället sviker dem.

Fru talman! Att skilja barn från deras vårdnadshavare är ett stort ingrepp, men tyvärr är det i vissa fall ytterst nödvändigt. Barn har rätt till sina föräldrar, och föräldrar har rätt till sina barn - men inte om det bedöms vara till skada för barnet eller i de fall där det utifrån barnets bästa bedöms vara nödvändigt att skilja dem åt, oavsett om det gäller en kortare period eller om det är aktuellt i ett livslångt perspektiv. Sverigedemokraterna anser att barnens bästa och barnens trygghet alltid ska prioriteras före föräldrars rätt.

De allra flesta vårdnadshavare har förmågan att tillgodose sina barns behov och ge dem en god och kärleksfull omvårdnad; det ska ändå sägas. Men det finns de som av någon anledning inte klarar av att ta sitt föräldraansvar, tillfälligt eller för en bestående tid. Vikten av tidiga och förebyggande insatser kan inte nog understrykas när det gäller möjligheten att i ett tidigt skede bryta en ogynnsam utveckling och undvika onödiga placeringar. Jag är glad över att företräda ett parti som prioriterar just detta.

För de barn och unga som befinner sig i samhällets vård finns ett extra ansvar. Socialnämnder i landets kommuner ska tillse att de barn och unga som placeras utanför hemmet får den vård och omsorg och det stöd de behöver samt att de placeras i ett boende där de känner trygghet varje dag.

Fru talman! Socialutskottet har under flera års tid aktivt agerat för att få till stånd en förbättrad lagstiftning runt utsatta barn, och jag hoppas innerligt att vi snart kan få en lagstiftning på plats som på riktigt säkrar att beslut tas med barnens bästa i beaktande - alltid.

Barnkonventionens artikel 19 lyder: "Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp." I fallet med "Lilla hjärtat" miste Esmeralda, som den lilla flickan hette, så oerhört tragiskt livet. Det skedde efter att hon varit placerad i familjehem enligt LVU, på grund av allvarliga missförhållanden i hemmet, men åter flyttats hem till sina biologiska föräldrar. Sådant får bara inte hända. Samhället brast i sitt skydd av den lilla flickan.

Vidare skulle en liten pojke som kallades Tintin fylla nio år den 9 februari, fru talman - en liten pojke som bodde med sin mamma, som var ensam vårdnadshavare. Den lille pojken sägs ha uttryckt både oro och rädsla inför, och ville inte åka till, sin pappa. Trots mammans kamp samt larm från polis, socialtjänst och skola beslutades om oövervakat umgänge. Ett par veckor efter beslutet hittades Tintin död hos sin pappa. Ännu en gång har samhället brustit i att skydda ett litet barn. Jag tror jag talar för alla i kammaren när jag säger att man verkligen blir totalt förkrossad.

Dessa två barn är tyvärr inte de enda som har fallit offer som en direkt konsekvens av att samhället brustit i sitt skydd av utsatta barn. Det får räcka nu, fru talman. Barnkonventionen har varit lag i tre år, och det är hög tid att behandla barn som det de faktiskt är - människor med egna rättigheter som har rätt att bli lyssnade på och skyddas från utsatthet. Barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga måste stärkas på riktigt.

(Applåder)

Herr talman! Alla barn och unga som befinner sig i samhällets vård har rätt till en trygg och säker vård av god kvalitet, oavsett formen eller grunden för deras placering. För en del unga individer med omfattande problematik är placering på låst Sis-institution ibland nödvändig, då det ofta saknas andra möjliga alternativ. För att möta upp dessa individers många gånger komplexa behov krävs resurser, förutsättningar och rätt kompetens, där trygghet och kontinuitet är viktiga framgångsfaktorer för att de ska kunna tillgodogöra sig vård och behandling som erbjuds.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En metod som lyfts fram som särskilt framgångsrik och som ett alternativ till Sis-placeringar är TFCO, utbildade familjebehandlingshem. Kan ministern tänka sig att titta på att ytterligare stärka familjehemmen genom att dessa certifieras och att utbildningsinsatser görs för att få fler så kallade behandlingsfamiljer? Vi vet att statsrådet Camilla Waltersson Grönvall precis som vi själva är väldigt engagerad i att barn och unga ska få goda placeringar. Vi har bland annat drivit igenom frågan om ett nationellt register för familjehem.

Herr talman! Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem, som får allt starkare fäste i vårt samhälle. Kvinnor, män och barn drabbas, men särskilt kvinnor är extra utsatta.

Sverigedemokraterna ser därför positivt på att regeringen i sitt pressmeddelande i förra veckan meddelade att man kommer att påbörja arbetet med ett åtgärdsprogram för att motverka våld mot kvinnor. Det har vi också hört i debatten tidigare i dag.

En viktig del i arbetet med att skydda de kvinnor som flyr är att säkerställa att de faktiskt har någonstans att fly till. De kvinnojourer och skyddade boenden som finns gör ett otroligt viktigt arbete ute i landet. I en del kommuner drivs de i kommunal regi, men i många fall drivs de av ideella organisationer. Det är därför viktigt att säkerställa att de håller god kvalitet.

Sverigedemokraterna menar därför att en nationell certifiering är av särskild vikt för att säkerställa att alla jourer och boenden håller god kvalitet med rätt kompetens för att utsatta ska få den hjälp de förtjänar.

Med anledning av detta vill jag fråga jämställdhetsminister Paulina Brandberg om hon avser att arbeta för att stärka de kommunala såväl som de ideella jourerna och skyddade boendena i Sverige.