Yasmine Eriksson

Fru talman! Jag ser att ledamoten Forssell ser lite frågande ut, men jag har en fråga som förhoppningsvis är väldigt enkel och kort. Det gäller det som ledamoten tog upp i sitt anförande angående ett demokratikriterium.

Ledamoten nämnde att han gärna ser att vi exporterar krigsmateriel till Taiwan. Jag undrar därför varför ledamoten vill att Sverigedemokraternas förslag om just detta - att vi ska utöka exporten till demokratier - ska avslås. Vi nämner specifikt Taiwan i vårt förslag, så jag undrar varför ledamoten vill se avslag på ett förslag som verkar gå i samma riktning som den han själv vill se.

Fru talman! I ett av Vänsterpartiets yrkanden skriver ni väldigt tydligt att ni vill att vi ska förbjuda export till länder som befinner sig i krig, vilket Ukraina gör. Den motionen lade ni efter Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina. Ni går ju med på att exportera till Ukraina. Hur kommer det sig att ni efter att allt detta har skett lägger förslag om att det inte under några omständigheter ska ske någon sådan export?

Jag undrar också över Vänsterpartiets importförslag. Vill ni att Sverige ska sluta importera krigsmateriel från samma länder som ni vill se exportförbud till? Varifrån ska vi få vårt eget försvar om ni samtidigt vill minska den svenska produktionen?

Jag tycker också att det är lite intressant med Vänsterpartiets idé om att öka det statliga ägandet i krigsmaterielbolagen i Sverige. Hur har ni tänkt att det ska gå till? Ska ni tvinga företagen att sälja till staten? Om ni inte vill se en lika stor export, hur ska ni då hålla de här bolagen i rullning? Hur ska ni få ekonomin att gå ihop om ni samtidigt vill begränsa exporten?

Fru talman! Vänsterpartiet har i sin följdmotion till den skrivelse som vi debatterar lagt fram en rad yrkanden. Det alla har gemensamt är att man vill begränsa och försvåra exporten av krigsmateriel. Inte ett enda förslag gynnar eller utvecklar svensk försvarsindustri. Trots det är Vänsterpartiet nu också för att Sverige ska skicka krigsmateriel till Ukraina, vilket är bra. Men jag undrar hur det går ihop. De lägger ju förslag som underminerar och begränsar den industri som ska tillverka de vapen som behövs för att försvara Ukraina och även Sverige.

Om Vänsterpartiet vill motverka den industri som tillverkar svenska vapen saknar man även trovärdighet i fråga om att stå upp för ett starkare militärt försvar. Jag undrar därför hur Vänsterpartiet och ledamoten menar att det här ska gå ihop.

Fru talman! Israelfrågan kan nog inte undvikas när vi debatterar ett utrikespolitiskt betänkande.

Jag tycker att det är viktigt att Israel bidrar till att bekämpa terrorister, terrorister som också hotar Sverige och våra likasinnade länder. Sedan är det inte bara Hamas som Israel behöver försvara sig mot. Även Iran har vi i närtid sett attackera Israel. Det är alltså berättigat att man kan ha försvarsmateriel, och jag tycker att är rimligt att även Sverige skulle kunna öppna för att exportera försvarsmateriel till Israel - på samma sätt som vi också har köpt från dem.

Ledamoten frågar mig vilka vapen vi skulle sälja till Israel. Den frågan är inte på mitt bord. Det skulle göras upp mellan Israel och våra svenska företag och sedan kontrolleras av svensk myndighet, inte av en ledamot i Sveriges riksdag utanför Exportkontrollrådet.

Vad gäller domstolsprocesserna ska de självklart ske i gängse ordning. Jag kan inte uttala mig innan några domar fällts. Jag tycker också att alla har rätt att lyfta frågan till domstolarna som sig bör.

Jag har dessutom ingenstans sagt att jag vill ta bort demokratikriteriet. Jag har inte heller likställt feministisk utrikespolitik med ett demokratikriterium. Jag undrar alltså vad Håkan Svenneling menar med att jag skulle vilja ta bort demokratikriteriet.

Fru talman! Jag behöver tydligen upprepa mig. Det här med den socialdemokratiska feministiska utrikespolitiken handlar inte om vilka länder vi ska exportera till utan om de regler som vår myndighet behöver förhålla sig till, vilka utgjorde ett onödigt krångel.

Morgan Johansson frågade mig om myndigheten inte ska titta på huruvida kvinnors och barns rättigheter blir kränkta. Mig veterligen är kvinnor och barn också människor. Detta borde därför falla under mänskliga rättigheter, och det kriteriet finns redan. Det behövs inte ett utökat kriterium för att titta på detta ytterligare en gång, vilket tar mer tid och resurser.

Jag håller fast vid att Israel försvarar sig. Jag håller fullständigt med om att man inte ska döda civila i krig, men Hamas har ett otroligt ansvar här. Jag tycker att vi pratar alldeles för lite om deras ansvar när det gäller de civila i Gaza.

Fru talman! När jag talade om att den feministiska utrikespolitiken varit ett hinder talade jag kanske inte om ett hinder för att exportera till vissa länder utan om regelkrångel hos myndigheten ISP. Det kostar pengar, resurser och personal att ha utökade parametrar för vad den måste ta i beaktande. Den feministiska utrikespolitiken var otroligt svårtolkad just i fråga om export av krigsmateriel. Det handlade alltså mer om vår interna svenska styrning av myndigheternas arbete än om vilka länder som ska få ta del av exporten.

När det gäller att exportera till Israel, som Morgan Johansson frågade om, är det samma sak där. För det första är Israel en demokratisk stat. För det andra är det inte Israel som bedriver ett anfallskrig. De bedriver ett försvarskrig där de dels försöker utplåna terroristerna som mördade israeler på deras mark, dels försöker få hem sina gisslan. Hade Hamas lagt ned vapen, gett upp och gett tillbaka gisslan hade otroligt många civila kunnat räddas.

Att många civila dör i Palestina är Hamas fel. Hade Hamas lagt ned vapen hade detta kunnat få ett mycket tidigare slut.

Fru talman! I dag debatterar vi betänkandet Strategisk exportkontroll 2023 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Det är ett mycket viktigt ämne i tider av utbredd terror, krigföring och hot från antagonister. Världen är i ett spänt läge. Vi har den ryska diktaturen som attackerar det demokratiska Ukraina, vi ser Kinas hot mot Taiwan och vi ser terrorgruppen Hamas, som attackerade Israel och utförde den största dödliga attacken mot judar sedan andra världskriget.

Sverigedemokraterna står upp för en regelbaserad och demokratisk världsordning. Det är en världsordning som just nu kämpar mot en negativ trend. Vi behöver därför stå upp för demokratin och vara behjälpliga där vi kan för de länder som nu och i framtiden behöver försvara sin rätt att finnas och bevara sina demokratier.

Fru talman! Sverigedemokraterna ser saker komma, och vi är inte naiva. Det gäller även svensk exportkontroll och krigsmaterielindustri. Vi har länge fört en politik som gynnar den svenska tillverkningen av krigsmateriel och exporten, som mer eller mindre är en förutsättning för denna industri. Vi har historiskt, sedan vi kom in i riksdagen, verkat för enklare regler och färre parametrar att ta hänsyn till som försvårar för svensk krigsmaterielindustri.

Det har exempelvis handlat om den feministiska utrikespolitiken, som under den tidigare socialdemokratiska regeringen försvårade det hela och gjorde exportärendena mer komplicerade. Politiken berörde även områden som att Sverige skulle bedöma andra staters inrikespolitiska prioriteringar vid en eventuell export.

Fru talman! Den tidigare misskötseln av politiken på området har varit en bidragande faktor till att vi i dag har ett system med en myndighet som hanterar dessa ärenden i stället för att de hanteras av Regeringskansliet.

Det handlar om omfattande granskningar av exportaffärer redan på 80-talet, om export- och industrihämmande regelkrångel och om att man kraftigt drog ned på Försvarsmakten i Sverige. Det är denna politik som i hög grad har bidragit till att Sverige i dagsläget inte har tillräcklig kapacitet för att både rusta upp vårt eget försvar i den takt vi vill och bidra till Ukraina i en större omfattning.

Fru talman! Den förra regeringen fortsatte på den destruktiva vägen, och exportkontrollpolitiken splittrades genom att myndigheten som reglerar frågan, ISP, fördes över till att formellt regleras från ett departement medan det reellt styrdes från ett annat. Det är en väldigt märklig ordning som saknar motstycke i svensk förvaltning.

Den dåvarande S-regeringen hade också uppenbara problem med att implementera viktig politik på området som det fanns en total enighet om i riksdagen. Det handlade om införandet av efterkontroller av krigsmateriel, det vill säga att man möjliggör för ISP att på plats kontrollera så att krigsmateriel inte hamnat på avvägar.

Införandet av denna kontrollfunktion försenades med flera år. Till slut kom den, som Morgan Johansson nämnde, att införas. Men Sverige ligger nu efter andra stater när det gäller denna kontrollfunktion. Det är allvarligt, särskilt nu när krigsmaterielexporten ökar. På grund av Socialdemokraternas senfärdighet riskerar svenska vapen i ökad utsträckning att hamna på avvägar och att användas av terrorister och kriminella.

Fru talman! Det har bedrivits en politik som gjort att Sverige inte har kunnat exportera krigsmateriel till demokratiska stater såsom Taiwan och Israel. Men samtidigt importerar vi krigsmateriel från just Israel. Det är krigsmateriel som har varit nödvändig för att skydda oss, och i denna stund skyddas alla vi i denna kammare av system tillverkade i Israel. Vi ska vara tacksamma för att möjligheten har funnits för oss att importera krigsmateriel från Israel, men samtidigt finns det alltså omfattande politiska hinder för att exportera till landet. Är inte det bara ett stort hyckleri, alltihop?

Fru talman! Det är mycket välkommet att det nu görs en utredning som har flera direktiv som kommer att underlätta för inhemsk krigsmaterieltillverkning och krigsmaterielexport. Men vi sverigedemokrater vill gå längre och föreslår att man underlättar exporten av krigsmateriel till världens demokratier såsom Ukraina, Taiwan och Israel. Det är helt nödvändigt för att vi ska kunna skydda oss mot diktatorernas aggressioner. Det ger oss också ökad möjlighet till samarbete för att bidra till Ukraina, vilket är den mest akuta uppgiften i nuläget.

Fru talman! Av denna anledning yrkar jag bifall till reservation 3 i betänkandet.

Herr talman! Många känner till FN, men få vet om att Interparlamentariska unionen, IPU, finns. Ännu färre vet nog vad IPU gör.

Det är faktiskt världens äldsta multilaterala organisation. Den grundades 1889, 100 år innan jag själv föddes. Den grundades i syfte att arbeta för fred och mellanfolkligt samarbete.

Till skillnad från FN är detta ett forum där parlamentariker möts, parlamentariker som ska vara valda av folket och därmed också vara dess röst och öron. Tyvärr är så inte fallet i alla länder och inte heller i den här organisationen. Då nästan alla världens parlament är representerade är även länder med auktoritära ledare, rena diktaturer och andra skurkstater med.

Men det finns ändå fördelar med att samlas på detta sätt. Det finns goda möjligheter för samtal med politiker från likasinnade länder men också, och kanske viktigare, med politiker från oliksinnade länder. Det är nämligen just detta IPU är till för - att stärka fred och säkerhet i världen, att stärka demokratin genom parlamenten och att verka för mänskliga rättigheter och jämställdhet. Kan vi föra samtal med oliktänkande kan vi förhoppningsvis också verka för en bättre framtid där vi kan vända den demokratiska utvecklingen i positiv riktning igen.

Från Sveriges sida har det också varit viktigt att våra ledamöter har kunnat prata med många av de muslimska länder där desinformation om Sverige spridits, just för att ge en korrekt bild ansikte mot ansikte i stället för genom vinklade nyheter eller sociala medier.

Herr talman! Interparlamentariska unionen är ingen lagstiftande församling, och tur är väl det. Men vi har samarbeten, och vi antar resolutioner. Inför varje session träffas den svenska delegationen till IPU, som består av fem riksdagsledamöter med Moderaternas Margareta Cederfeldt som ordförande, Socialdemokraternas Serkan Köse som vice ordförande samt Sverigedemokraternas Mattias Karlsson, Miljöpartiets Janine Alm Eriksson och jag själv.

Jag vill passa på att tacka den svenska delegationen för ett gott samarbete där vi kan förenas i det vi har gemensamt: vår tro på demokrati, rättsstatens principer, mänskliga rättigheter och jämlikhet. På den internationella arenan kan vi lägga många av de inhemska politiska olikheterna åt sidan och driva en sammanhållen linje för våra svenska åsikter och värderingar i Interparlamentariska unionen.

Jag vill också passa på att tacka vår nu avgångne ordförande för den svenska delegationen, Arin Karapet, för hans insatser för Sverige och världen inom IPU.

Herr talman! Jag skulle vilja belysa att par saker som IPU gör riktigt bra.

Jag har tidigare nämnt IPU som en plattform där parlamentariker från hela världen kan mötas och samtala. Men organisationen följer, belyser, granskar och hjälper också parlamentariker som utsätts för förföljelse eller riskerar att bli fängslade runt om i världen - parlamentariker likt oss själva som riskerar att bli eller har blivit fängslade enbart för att de är oppositionella mot sitt lands regim eller av annan anledning inte är önskvärda i en öppen debatt eller i ett val.

Under 2023 granskade IPU:s kommitté för parlamentarikers mänskliga rättigheter 762 fall fördelade på 47 länder.

Detta ger en lägesbild av hur farligt det kan vara att vara politiker och göra sin röst hörd i vissa länder.

Herr talman! Något annat som IPU gör riktigt bra - och kanske den enda gången jag själv anser att det är bra med kvotering - gäller deltagandet i IPU. Man vill att det ska vara en mer jämställd könsbalans bland delegaterna, vilket i förlängningen kan stärka kvinnors deltagande i respektive lands parlament.

I Sverige var vi länge bäst i klassen. Nu är vi bland de länder som toppar listan över mest jämställda parlament. Globalt sett är det inte lika jämnt. Det globala snittet ligger på cirka 27 procent kvinnor och 73 procent män i parlamenten.

Vid IPU:s omröstningar förlorar ett land som saknar representation av båda könen röstandelar. Sker detta upprepade gånger förlorar man ännu fler röstandelar.

Herr talman! Även om IPU är till för och gör många bra saker kommer det inte gratis. Sverige som är ett relativt litet land är trots det ett av de länder som, genom Sida, betalar mest till organisationen. Det borde kanske vara lite mer jämställt mellan länderna även där. Men det kanske är en annan debatt.

Jag yrkar bifall till utrikesutskottets förslag till beslut.

Herr talman! Jag riktar min fråga till bistånds- och utrikeshandelsministern.

I tider av kris och krig bör Sverige och andra demokratier agera solidariskt till försvar mot de folkrättsvidriga kränkningarna som Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina innebär.

Sverigedemokraterna har tillsammans med regeringen lagt fram åtskilliga stödpaket för att stödja Ukraina militärt. Tillsammans med andra EUländer har Sverige också enats om ett långsiktigt finansiellt stöd. Det är åtgärder som är nödvändiga för att värna Ukrainas och vår egen säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Ukraina är nu den största enskilda mottagaren av svenskt bistånd. Det är bra. Men vi behöver vara beredda att gå mycket långt för att förhindra att Putin vinner framgång i angreppskriget mot Ukraina. När omvärldsläget är extraordinärt behöver vi vara beredda att göra anpassningar. En sådan anpassning vore att om möjligt rikta en ännu större andel av det svenska biståndet till Ukraina.

Är ministern beredd att tillsammans med Sverigedemokraterna verka för att om möjligt rikta en ännu större del av biståndet för att möta Ukrainas behov?

Herr talman! Olle Thorell säger att vi har alltför stort fokus på marknadslösningar och privat kapital. Jag trodde att det var en bra sak att bredda i givarbasen så att det inte bara handlar om stater som är med på tåget vad gäller klimatomställningen.

Det står som sagt i reformagendan att regeringen via myndigheterna ska bidra till måluppfyllelsen av Agenda 2030 genom att stimulera och stödja svenska företag och delta i internationella upphandlingar.

Det är exakt det här som Olle Thorell efterfrågar. Jag tycker därför att det är väldigt märkligt att Socialdemokraterna väljer att reservera sig i frågan. Det är också lite lustigt att Socialdemokraterna kritiserar att man arbetar med företag på klimatområdet när de också har ett förslag om att handelstillståndet tydligt bör kopplas till Agenda 2030 och målen i Parisavtalet. De vill ju också se att man använder sig av företag i arbetet med klimatet, så det här är lite märkligt.

Herr talman! Socialdemokraterna har ett förslag i betänkandet om att handelsbiståndet tydligt ska kopplas till Agenda 2030 och målen i Parisavtalet. Varför föreslår Socialdemokraterna detta när det redan finns riksdagsbeslut om det? Varför driver man på för detta när klimatet redan är en stor del av reformagendan? Socialdemokraterna säger också i ett förslag att ett ökat klimatbistånd är centralt i det internationella arbetet. Men det står ju redan i reformagendan. Vad är det Socialdemokraterna är så missnöjda med?

I reformagendan står bland annat att man ska öka och effektivisera svenskt klimatbistånd och samtidigt mobilisera annat kapital i större utsträckning. Vidare ska man stärka de katalytiska effekterna av klimatbiståndet genom teknisk innovation och mobilisering av kapital från den privata sektorn, exempelvis via utlysningsfonder, så kallade challenge funds, och garantier, och det gäller såväl utsläppsminskningar som anpassning. Man ska också utveckla lokal kapacitet och förutsättningar för finansmarknader, resursmobilisering och ett attraktivt investeringsklimat för att hantera den tredubbla planetära krisen gällande klimat, biologisk mångfald och föroreningar. Vidare ska man utveckla samarbetet för resursmobilisering av privat kapital för klimatomställningen tillsammans med USA och nordiska länder och stärka arbetet för att svenska företags innovationer och lösningar som efterfrågas av partnerländer ska bidra till klimatomställningen.

Vad är det i detta som Socialdemokraterna vänder sig mot?

Herr talman! Vi ska absolut vara på platser där människor är som mest utsatta, men det är inte alltid möjligt.

Utvecklingsbiståndet minskar, men det minskar till förmån för det humanitära stödet, som vi ökar. Utvecklingsbistånd bygger ofta på samarbete. Grundläggande för utveckling är ju att det går att samarbeta med staten i fråga. Absolut finns det civilsamhällesorganisationer som kan kämpa emot en stat som inte är demokratisk eller liknande, men ska man göra institutionella förändringar och förbättringar krävs det en samarbetsvilja från dem som styr landet också.

Det är ett hinder, men vi jobbar på det. Därav ger de krav som vi ställer till exempel på migrationsområdet en möjlighet att öppna upp för den här typen av samarbeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Herr talman! Jag anser att biståndet ska gå till insatser som vi har en stark tro på gör mest nytta. Att det är stora problem i ett land och för människorna som bor där betyder tyvärr inte att det bistånd som Sverige ger kan få det resultat vi önskar. Då är det bättre att lägga medel på länder eller organisationer där vi faktiskt kan se resultat och där vi vet att pengarna når fram och gör det de ska. Det är vad det till stor del handlar om.

Som vi båda två vet är Afghanistan oerhört problematiskt. Väldigt få organisationer får verka i landet. Givetvis hade vi velat se en annan situation i landet.

Vad gäller de andra länderna får man inte glömma det jag sa i mitt anförande: Vi kommer att ha landstrategier, och vi kommer att avsluta några bilaterala strategier. Men det kommer också att finnas regionala strategier där flera länder kan ingå inom ramen för detta och även för de tematiska prioriteringarna. Det handlar inte alltid om det bilaterala stödet, utan olika länder får ta del av olika bistånd baserat på olika kriterier och strategier.

Herr talman! Socialdemokraten Olle Thorell anför att Sverige nu är en passiv aktör på den globala arenan. Skulle det bero på att vi inte har ett enprocentsmål för biståndet? Jag vet inte riktigt. Det är väldigt få länder som lever upp till det. Internationellt sett brukar målet vara att man når upp till 0,7 procent av bni till bistånd, vilket Sverige redan överskrider. Som jag beskrev tidigare ligger vi i topp bland länder som ger störst andel av bni till bistånd.

Mitt parti sitter inte i regeringen, men regeringen har ändå en ambition att faktiskt ta de positioner som Socialdemokraterna har undvikit på den internationella arenan. Vi är oerhört underrepresenterade i många multilaterala forum. I relation till det stöd vi ger till de olika organisationerna borde vi ha fler positioner. Därför är det ett av regeringens fokusområden, och jag tror även att det står i reformagendan.

Vad gäller Sverigebilden vill jag självklart att den ska vara god. Med hjälp av regeringens metod Team Sweden kan vi visa vad som är svenska insatser och hur Sverige är med och bidrar i olika länder. Detta är en del i att förbättra Sverigebilden.

Herr talman! En del av det stora problemet är just denna typ av retorik, som för ut bilden att Sverige inte skulle vara bra nog. Sverige är ett av de länder som har högst andel som går till internationellt bistånd. Detsamma gäller klimatområdet, där Sverige är ett av de länder som har lägst koldioxidutsläpp. Att vi skulle skämmas över vår situation eller över hur vi hanterar dessa frågor i Sverige är rent av felaktigt.

Vad gäller enprocentsmålet är jag förvånad över att Socialdemokraterna fortfarande försöker få det att låta som att de står upp för det. Socialdemokraterna menar att de minsann ska se till att det är ett mål. Prata går ju. Det hade varit en annan sak om Socialdemokraterna också hade lagt 1 procent av Sveriges bni på bistånd i sin egen budget, men det gör de inte. Det skiljer ytterst lite mellan regeringens budget och Socialdemokraternas budgetförslag.

Vi får heller inte glömma att det under den socialdemokratiska regeringens tid togs stora summor från biståndsbudgeten för att bekosta asylmottagandet i Sverige. Pengar togs alltså från de övriga i världen, där man lever i fattigdom och förtryck och där väldigt många fler människor kan hjälpas till en lägre kostnad. Socialdemokraterna valde att i stället prioritera ett högt asylmottagande i Sverige, ett kostsamt sådant. Är det så Socialdemokraterna menar att det svenska biståndet ska hanteras?

Herr talman! Jag vill inleda med att säga att jag visst ser med stor oro på situationen för det palestinska folket på Gazaremsan. Det du beskriver, Lotta Johnsson Fornarve, är fruktansvärt. Jag kan inte ens föreställa mig hur det är att vara i den situation som du beskrev, till exempel att gravida kvinnor kan tvingas göras kejsarsnitt utan att ens ha tillgång till bedövning.

Det är en fruktansvärd situation, för att inte tala om svälten som breder ut sig alltmer. Därför är det viktigt att man får tillgång till insatser i Gaza. Både Sverige och många fler länder ger extremt mycket humanitärt bistånd, men problemet är att det inte kommer in.

Sverige har ökat budgeten för det humanitära biståndet till området, så det är inte så att vi inte gör något. Allt görs dock inte av UNRWA. De organisationer som redan har tagit sig in är inte UNRWA-finansierade. Det är inte de pengarna som går dit, utan det går att stötta fler organisationer så att också de kan bidra i situationen. Det är inte endast en organisation som kan vara med och bidra till människors hälsa och säkerhet i Gaza.

Herr talman! Jag beklagar att Vänsterpartiet inte tar flaggningar om oegentligheter på allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Det handlar om en grundregel inom det svenska biståndet. När man får indikationer på att något inte går rätt till - att det är korruption eller, som i detta fall, att biståndsarbetare eventuellt har varit med och mördat israeler - är det vår skyldighet att inte fortsätta att betala ut medel till organisationerna. Beslutet fattades primärt av Sida, precis som de gör för alla organisationer när sådant uppkommer. Det är alltså helt enligt rutinerna och inte något särskilt för just UNRWA.

Sverigedemokraterna står fast vid att pengar inte bör betalas ut till UNRWA. Det är en organisation som bör avvecklas.

Herr talman! I dag debatterar vi utrikesutskottets betänkande UU8 Internationellt bistånd.

Betänkandet fokuserar på två områden: reformeringen av biståndet och biståndet till Ukraina.

Sverigedemokraternas motionsförslag lämnades till riksdagen under den allmänna motionstiden hösten 2023. Det var alltså innan regeringen presenterade reformagendan för biståndet, vilket skedde i december förra året.

Reformagendan är en produkt av regeringens och Sverigedemokraternas samarbete och överenskommelser inom ramen för Tidöavtalet. Därför står vi bakom utskottets ställningstagande om att avslå motionsyrkandena i betänkandet och även våra egna med hänvisning till det arbete som regeringen enligt överenskommelsen redan har påbörjat eller kommer att påbörja.

Herr talman! Reformagendan beskriver hur biståndet ska kanaliseras och ge ökade resultat framöver. Det svenska biståndet ska bli mer effektivt och resultatorienterat. Det ska också ha en god transparens. Vi måste med säkerhet både kunna veta var våra biståndsmedel hamnar och kunna följa upp om de ger förväntade resultat.

Svenskt bistånd ska skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som i dag lever i fattigdom och förtryck. Svenskt bistånd ska bidra till välfungerande demokratiska samhällen, ekonomisk utveckling och handel och förbättrad hälsa för de mest utsatta. Svenskt bistånd ska utöka och effektivisera klimatbiståndet och bidra till att stärka flickors och kvinnors frihet och egenmakt. Och det svenska biståndet ska rymma effektiva åtgärder för att minska grundorsakerna till migration. Detta är något som kritiseras av vissa. Men om vi kan öka levnadsstandarden och förbättra levnadsvillkoren för dem som i dag lever i fattigdom och förtryck minskar vi också orsakerna till irreguljär migration. Vi bidrar till att skapa förutsättningar för människor att verka och leva i trygghet.

Internationellt bistånd

Om vi minskar klimatpåverkan och därmed följdeffekterna av densamma minskar vi ytterligare grundorsaker till migration. Genom goda arbetsvillkor och handel kan levnadsstandarden ök, och därigenom kan bättre levnadsvillkor skapas för dem som i dag plågas av fattigdom och förtryck. Så kan vi minska ytterligare grundorsaker till migration.

Detta är bara några exempel där bistånd och migration har täta samband, vilka borde uppmuntras snarare än kritiseras.

Herr talman! Sveriges bistånd är oerhört generöst men verkligen inte oändligt. Dessvärre är världens behov av bistånd otroligt stort och finansieringsgapet kanske ännu större. Det är nödvändigt för oss att prioritera. Vi kan inte ge allt till alla. Så är det bara.

I reformagendan beskrivs just vilka prioriteringar som görs. Det handlar om både tematiska och geografiska prioriteringar.

De tematiska prioriteringarna fokuserar på de områden där Sverige kan bidra med störst mervärde genom finansiering eller expertis. Fokuset är också att prioritera de områden där det finns bäst förutsättningar att uppnå resultat för uppsatta mål.

Så varför detta fokus på mål och resultat? Vissa kanske undrar varför fokus inte borde ligga på att hjälpa de allra mest utsatta. Det ena utesluter givetvis inte det andra. Ett effektivt utvecklingsbistånd är just det bistånd som på sikt inte längre behövs. För att nå dit är det också viktigt att ha indikatorer och data som visar att man är på rätt väg, att insatsen fungerar, att förändring är möjligt och att det faktiskt sker.

Herr talman! De tematiska prioriteringar som vi har landat i har fokus på fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning, förbättrad hälsa för de allra mest utsatta, att främja frihet och bekämpa förtryck, ett utökat och effektiviserat klimatbistånd, att stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt, att stärka synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken och stärkt humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd.

Inom ramen för våra prioriteringar för biståndet ska vi bland annat stödja småskaligt företagande, lantbruk och entreprenörskap för att stärka lokala marknader och samtidigt bidra till ökad ekonomisk frihet och egenmakt. Vi ska stödja yrkesutbildningar som är nödvändiga för den lokala ekonomin. Vi ska bidra till förbättrad tillgång till rent vatten, sanitet och hygien i skolor. Vi ska bidra till hälsoinsatser för de mest utsatta, till vaccinationer och tillgången till livräddande behandlingar. Vi ska stödja insatser som stärker kvinnors och flickors självbestämmande, ekonomiska egenmakt och utbildningsmöjligheter. Vi ska motverka sexuellt och könsrelaterat våld och skadliga sedvänjor såsom könsstympning. Vi ska stödja insatser som förbättrar tillgången till sexualundervisning, hållbar familjeplanering och preventivmedel. Vi ska också stödja insatser för att förbättra tillgången till säker och laglig abort. Vi ska främja ett diversifierat demokratiskt deltagande. Vi ska främja religionsfrihet, inklusive rätten till frihet från religion. Vi ska främja religiösa minoriteters rättigheter, särskilt kristna. Vi ska bidra till att skapa förutsättningar för fria val och skydda valprocesser mot otillbörliga påverkanskampanjer. Vi ska främja fria och oberoende medier. Vi ska verka för mobilisering av kapital inom ramen för klimatbistånd. Vi ska motverka barnäktenskap. Vi ska främja möjligheter till återvandring genom återintegrering och genom fredsbyggande insatser. Vi ska bekämpa människosmuggling och människohandel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Ja, detta är endast en liten del av de tematiska prioriteringarnas fokus.

Vad gäller de geografiska prioriteringarna kommer vi att ha några landstrategier. Men vi lyfter blicken för att se på helheten, dels genom att upprätta regionala strategier där flera länder ingår, dels genom att se vilka andra samarbeten och dialoger Sverige har med berörda länder inom andra politikområden eller genom de tematiska prioriteringarna. Även om det saknas en landstrategi för ett visst land betyder det inte nödvändigtvis att det är exkluderat från det svenska biståndet. Det kan omfattas av den regionala strategin eller tematiska strategier eller vara mottagare av svenskfinansierat bistånd genom multilaterala organisationer eller civilsamhällesorganisationer.

Herr talman! Även om man skulle önska att situationen vore annorlunda har vi fortfarande ett land i vårt närområde med akuta biståndsbehov. Jag talar givetvis om Ukraina.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Sverige bistått med humanitärt och militärt stöd. Vi har också bistått ekonomiskt och bidragit till reformarbete och återuppbyggnad.

Att stötta Ukraina och ukrainarna i deras kamp för sin frihet och trygghet är också att stå upp för den regelbaserade världsordningen.

Det är oerhört viktigt att EU, Sverige och andra likasinnade länder fortsatt ger starkt stöd. Därför är det också mycket välkommet att Sverige har en långsiktig plan för biståndet till Ukraina och att det tydligt framgår i reformagendan.

(Applåder)