Olle Thorell (S) svarade Yasmine Eriksson i en replik om Internationellt bistånd i debatten ”Protokoll 2023/24:106 Torsdagen den 25 april” den 25 april 2024.
Yasmine ErikssonSD· i en replikEn del av det stora problemet är just denna typ av retorik, som för ut bilden att Sverige inte skulle vara bra nog. Sverige är ett av de länder som har högst andel som går till internationellt bistånd. Detsamma gäller…Herr talman! I dag debatterar vi utrikesutskottets betänkande UU8 Internationellt bistånd.
Betänkandet fokuserar på två områden: reformeringen av biståndet och biståndet till Ukraina.
Sverigedemokraternas motionsförslag lämnades till riksdagen under den allmänna motionstiden hösten 2023. Det var alltså innan regeringen presenterade reformagendan för biståndet, vilket skedde i december förra året.
Reformagendan är en produkt av regeringens och Sverigedemokraternas samarbete och överenskommelser inom ramen för Tidöavtalet. Därför står vi bakom utskottets ställningstagande om att avslå motionsyrkandena i betänkandet och även våra egna med hänvisning till det arbete som regeringen enligt överenskommelsen redan har påbörjat eller kommer att påbörja.
Herr talman! Reformagendan beskriver hur biståndet ska kanaliseras och ge ökade resultat framöver. Det svenska biståndet ska bli mer effektivt och resultatorienterat. Det ska också ha en god transparens. Vi måste med säkerhet både kunna veta var våra biståndsmedel hamnar och kunna följa upp om de ger förväntade resultat.
Svenskt bistånd ska skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som i dag lever i fattigdom och förtryck. Svenskt bistånd ska bidra till välfungerande demokratiska samhällen, ekonomisk utveckling och handel och förbättrad hälsa för de mest utsatta. Svenskt bistånd ska utöka och effektivisera klimatbiståndet och bidra till att stärka flickors och kvinnors frihet och egenmakt. Och det svenska biståndet ska rymma effektiva åtgärder för att minska grundorsakerna till migration. Detta är något som kritiseras av vissa. Men om vi kan öka levnadsstandarden och förbättra levnadsvillkoren för dem som i dag lever i fattigdom och förtryck minskar vi också orsakerna till irreguljär migration. Vi bidrar till att skapa förutsättningar för människor att verka och leva i trygghet.
Internationellt bistånd
Om vi minskar klimatpåverkan och därmed följdeffekterna av densamma minskar vi ytterligare grundorsaker till migration. Genom goda arbetsvillkor och handel kan levnadsstandarden ök, och därigenom kan bättre levnadsvillkor skapas för dem som i dag plågas av fattigdom och förtryck. Så kan vi minska ytterligare grundorsaker till migration.
Detta är bara några exempel där bistånd och migration har täta samband, vilka borde uppmuntras snarare än kritiseras.
Herr talman! Sveriges bistånd är oerhört generöst men verkligen inte oändligt. Dessvärre är världens behov av bistånd otroligt stort och finansieringsgapet kanske ännu större. Det är nödvändigt för oss att prioritera. Vi kan inte ge allt till alla. Så är det bara.
I reformagendan beskrivs just vilka prioriteringar som görs. Det handlar om både tematiska och geografiska prioriteringar.
De tematiska prioriteringarna fokuserar på de områden där Sverige kan bidra med störst mervärde genom finansiering eller expertis. Fokuset är också att prioritera de områden där det finns bäst förutsättningar att uppnå resultat för uppsatta mål.
Så varför detta fokus på mål och resultat? Vissa kanske undrar varför fokus inte borde ligga på att hjälpa de allra mest utsatta. Det ena utesluter givetvis inte det andra. Ett effektivt utvecklingsbistånd är just det bistånd som på sikt inte längre behövs. För att nå dit är det också viktigt att ha indikatorer och data som visar att man är på rätt väg, att insatsen fungerar, att förändring är möjligt och att det faktiskt sker.
Herr talman! De tematiska prioriteringar som vi har landat i har fokus på fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning, förbättrad hälsa för de allra mest utsatta, att främja frihet och bekämpa förtryck, ett utökat och effektiviserat klimatbistånd, att stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt, att stärka synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken och stärkt humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd.
Inom ramen för våra prioriteringar för biståndet ska vi bland annat stödja småskaligt företagande, lantbruk och entreprenörskap för att stärka lokala marknader och samtidigt bidra till ökad ekonomisk frihet och egenmakt. Vi ska stödja yrkesutbildningar som är nödvändiga för den lokala ekonomin. Vi ska bidra till förbättrad tillgång till rent vatten, sanitet och hygien i skolor. Vi ska bidra till hälsoinsatser för de mest utsatta, till vaccinationer och tillgången till livräddande behandlingar. Vi ska stödja insatser som stärker kvinnors och flickors självbestämmande, ekonomiska egenmakt och utbildningsmöjligheter. Vi ska motverka sexuellt och könsrelaterat våld och skadliga sedvänjor såsom könsstympning. Vi ska stödja insatser som förbättrar tillgången till sexualundervisning, hållbar familjeplanering och preventivmedel. Vi ska också stödja insatser för att förbättra tillgången till säker och laglig abort. Vi ska främja ett diversifierat demokratiskt deltagande. Vi ska främja religionsfrihet, inklusive rätten till frihet från religion. Vi ska främja religiösa minoriteters rättigheter, särskilt kristna. Vi ska bidra till att skapa förutsättningar för fria val och skydda valprocesser mot otillbörliga påverkanskampanjer. Vi ska främja fria och oberoende medier. Vi ska verka för mobilisering av kapital inom ramen för klimatbistånd. Vi ska motverka barnäktenskap. Vi ska främja möjligheter till återvandring genom återintegrering och genom fredsbyggande insatser. Vi ska bekämpa människosmuggling och människohandel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
Ja, detta är endast en liten del av de tematiska prioriteringarnas fokus.
Vad gäller de geografiska prioriteringarna kommer vi att ha några landstrategier. Men vi lyfter blicken för att se på helheten, dels genom att upprätta regionala strategier där flera länder ingår, dels genom att se vilka andra samarbeten och dialoger Sverige har med berörda länder inom andra politikområden eller genom de tematiska prioriteringarna. Även om det saknas en landstrategi för ett visst land betyder det inte nödvändigtvis att det är exkluderat från det svenska biståndet. Det kan omfattas av den regionala strategin eller tematiska strategier eller vara mottagare av svenskfinansierat bistånd genom multilaterala organisationer eller civilsamhällesorganisationer.
Herr talman! Även om man skulle önska att situationen vore annorlunda har vi fortfarande ett land i vårt närområde med akuta biståndsbehov. Jag talar givetvis om Ukraina.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Sverige bistått med humanitärt och militärt stöd. Vi har också bistått ekonomiskt och bidragit till reformarbete och återuppbyggnad.
Att stötta Ukraina och ukrainarna i deras kamp för sin frihet och trygghet är också att stå upp för den regelbaserade världsordningen.
Det är oerhört viktigt att EU, Sverige och andra likasinnade länder fortsatt ger starkt stöd. Därför är det också mycket välkommet att Sverige har en långsiktig plan för biståndet till Ukraina och att det tydligt framgår i reformagendan.
(Applåder)
Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet!
Situationen i Gaza är katastrofal - det vet vi alla. Över 33 000 människor har dödats, varav 14 000 barn. Det råder brist på precis allt: mat, vatten, el, medicin med mera. Barn svälter ihjäl i detta nu, är traumatiserade och saknar tillräckligt skydd undan Israels bomber.
Trots den fruktansvärda situation som råder i Gaza frös regeringen, med stöd av SD, biståndet till Palestina i ett läge då det behövdes som allra mest. Att frysa stödet till UNRWA - den enda hjälporganisation som är stor nog och som har tillräckligt med personal på marken för att göra skillnad - var djupt oansvarigt och riskerade människoliv.
Att frysa utvecklingsbiståndet till organisationer som jobbar för demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet var rent av kontraproduktivt, men när regeringen äntligen beslutade sig för att återuppta biståndet - både biståndet till UNRWA och så småningom också utvecklingsbiståndet - protesterade SD:s partiledare Jimmie Åkesson mot det återupptagna biståndet till UNRWA. Står ni fast vid denna inställning, Yasmine Eriksson?
Herr talman! Jag beklagar att Vänsterpartiet inte tar flaggningar om oegentligheter på allvar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
Det handlar om en grundregel inom det svenska biståndet. När man får indikationer på att något inte går rätt till - att det är korruption eller, som i detta fall, att biståndsarbetare eventuellt har varit med och mördat israeler - är det vår skyldighet att inte fortsätta att betala ut medel till organisationerna. Beslutet fattades primärt av Sida, precis som de gör för alla organisationer när sådant uppkommer. Det är alltså helt enligt rutinerna och inte något särskilt för just UNRWA.
Sverigedemokraterna står fast vid att pengar inte bör betalas ut till UNRWA. Det är en organisation som bör avvecklas.
Herr talman! Jag beklagar verkligen att Sverigedemokraterna inte står upp för det palestinska folket. Det är svårt att hitta ord för att Sverigedemokraterna inte ser katastrofen på marken i Gaza i dag och att UNRWA är den enda organisation som har möjlighet att nå ut till människor.
Barn svälter, kvinnor tvingas genomgå operationer och göra kejsarsnitt utan bedövning och så vidare. Så är situationen. Jag beklagar verkligen, Yasmine Eriksson, att ni inte ser att behovet är så enormt som det är.
Det har kommit en utredning eller en rapport som visar att Israel inte har kunnat lägga fram några som helst bevis som stöder påståendena om att ett större antal UNRWA-anställda kan knytas till terrorgrupper som Hamas. Det framgår av den rapport som kom alldeles nyligen och som har beställts av FN. Utredningen leddes av Frankrikes före detta utrikesminister Catherine Colonna. Det finns alltså inga bevis, och även om några få personer i UNRWA hade deltagit är det helt felaktigt att anklaga hela organisationen för det.
Herr talman! Jag vill inleda med att säga att jag visst ser med stor oro på situationen för det palestinska folket på Gazaremsan. Det du beskriver, Lotta Johnsson Fornarve, är fruktansvärt. Jag kan inte ens föreställa mig hur det är att vara i den situation som du beskrev, till exempel att gravida kvinnor kan tvingas göras kejsarsnitt utan att ens ha tillgång till bedövning.
Det är en fruktansvärd situation, för att inte tala om svälten som breder ut sig alltmer. Därför är det viktigt att man får tillgång till insatser i Gaza. Både Sverige och många fler länder ger extremt mycket humanitärt bistånd, men problemet är att det inte kommer in.
Sverige har ökat budgeten för det humanitära biståndet till området, så det är inte så att vi inte gör något. Allt görs dock inte av UNRWA. De organisationer som redan har tagit sig in är inte UNRWA-finansierade. Det är inte de pengarna som går dit, utan det går att stötta fler organisationer så att också de kan bidra i situationen. Det är inte endast en organisation som kan vara med och bidra till människors hälsa och säkerhet i Gaza.
Herr talman! Tack, Yasmine Eriksson, för ditt inlägg!
Jag skulle vilja fråga hur Sverigedemokraterna ser på den bild av Sverige som nu förmedlas utåt och som har försämrats den senaste tiden, inte minst beroende på att regeringsunderlaget, där Sverigedemokraterna är det största partiet även om man inte sitter i regeringen, har beslutat att föra en politik som ökar utsläppen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
Sverige tar kliv tillbaka i det internationella klimatarbetet och skrotar feministisk utrikespolitik samtidigt som andra länder inför feministisk utrikespolitik. Yasmine Eriksson är en del av en partigrupp där det finns ledamöter som hetsar mot muslimer och som har en partiledare som talar om att riva moskéer.
Det är allvarligt att denna bild av Sverige sprids. Inte minst dagens debatt om biståndet visar att det finns en diskrepans mellan hur Sverige uppfattas i världen och hur regeringsunderlaget uppfattar sin egen politik.
Sverige ger mindre i bistånd. Sverige kliver bort från enprocentsmålet och vill vara mindre generöst än tidigare. En fast summa fastställs för biståndet varje år, och gapet till enprocentsnivån blir allt större för varje år som går. Detta påverkar förstås bilden av Sverige, inte minst nu när regeringen planerar att förstatliga folkrörelsebiståndet, vilket drabbar tusentals partner i närmare 100 länder.
Vad vill Yasmine Eriksson göra för att förbättra bilden av Sverige i världen?
Herr talman! En del av det stora problemet är just denna typ av retorik, som för ut bilden att Sverige inte skulle vara bra nog. Sverige är ett av de länder som har högst andel som går till internationellt bistånd. Detsamma gäller klimatområdet, där Sverige är ett av de länder som har lägst koldioxidutsläpp. Att vi skulle skämmas över vår situation eller över hur vi hanterar dessa frågor i Sverige är rent av felaktigt.
Vad gäller enprocentsmålet är jag förvånad över att Socialdemokraterna fortfarande försöker få det att låta som att de står upp för det. Socialdemokraterna menar att de minsann ska se till att det är ett mål. Prata går ju. Det hade varit en annan sak om Socialdemokraterna också hade lagt 1 procent av Sveriges bni på bistånd i sin egen budget, men det gör de inte. Det skiljer ytterst lite mellan regeringens budget och Socialdemokraternas budgetförslag.
Vi får heller inte glömma att det under den socialdemokratiska regeringens tid togs stora summor från biståndsbudgeten för att bekosta asylmottagandet i Sverige. Pengar togs alltså från de övriga i världen, där man lever i fattigdom och förtryck och där väldigt många fler människor kan hjälpas till en lägre kostnad. Socialdemokraterna valde att i stället prioritera ett högt asylmottagande i Sverige, ett kostsamt sådant. Är det så Socialdemokraterna menar att det svenska biståndet ska hanteras?
Herr talman! Jag fick inget svar om hur bilden av Sverige påverkas negativt utan fick bara höra att problemet är Socialdemokraternas retorik. Det ställer jag inte upp på. Problemet är att Sverige tar steg tillbaka på den internationella scenen och blir en mer passiv och regional aktör i stället för att vara en aktiv global aktör. Det är klart att det finns bistånd kvar. Det är klart att Sverige fortfarande är en stor givare av bistånd. Men det betyder inte att trenden eller tendensen går i en positiv riktning.
Jag har suttit i utrikesutskottet sedan 2006. Jag har rest runt världen i alla möjliga riktningar och gått på alla möjliga möten, och jag hör ju skillnaden nu mot tidigare. Man är orolig för Sveriges roll i världen, och man ser på Sverige på ett annat sätt. Man oroar sig för att Sverige tar steg tillbaka.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
När det gäller avräkningar tycker vi att Sverige ska följa OECD-Dacs regler. Jag vill passa på att fråga Yasmine Eriksson om de 82 miljoner kronor i år och de 893 miljoner kronor nästa år som ska flyttas från den fasta summan på 56 miljarder för att bekosta flyktingkostnader som inte ryms under OECD-Dacs regler, alltså flyktingkostnader som uppstår efter ett år i Sverige - år två, år tre och så vidare. Ni vill alltså flytta närmare 1 miljard kronor från den här "fasta" summan i budgeten. Den verkar ju inte ha varit så fast, utan det finns mer att ta av den som inte är i enlighet med Dacs regler.
Svaret på min fråga är att vi ska följa Dacreglerna. Varför vill Yasmine Eriksson ta bort pengar från biståndet och ge pengar till flyktingkostnader som inte är Dacfähiga?
Herr talman! Socialdemokraten Olle Thorell anför att Sverige nu är en passiv aktör på den globala arenan. Skulle det bero på att vi inte har ett enprocentsmål för biståndet? Jag vet inte riktigt. Det är väldigt få länder som lever upp till det. Internationellt sett brukar målet vara att man når upp till 0,7 procent av bni till bistånd, vilket Sverige redan överskrider. Som jag beskrev tidigare ligger vi i topp bland länder som ger störst andel av bni till bistånd.
Mitt parti sitter inte i regeringen, men regeringen har ändå en ambition att faktiskt ta de positioner som Socialdemokraterna har undvikit på den internationella arenan. Vi är oerhört underrepresenterade i många multilaterala forum. I relation till det stöd vi ger till de olika organisationerna borde vi ha fler positioner. Därför är det ett av regeringens fokusområden, och jag tror även att det står i reformagendan.
Vad gäller Sverigebilden vill jag självklart att den ska vara god. Med hjälp av regeringens metod Team Sweden kan vi visa vad som är svenska insatser och hur Sverige är med och bidrar i olika länder. Detta är en del i att förbättra Sverigebilden.
Herr talman! Tack så mycket för anförandet, Yasmine Eriksson!
Sverigedemokraterna är ju starka förespråkare för förebyggande stöd, det vill säga att se till att människor helt enkelt inte behöver fly, vilket är fullt rimligt.
Om vi då tittar på vilka som flyr till Sverige ser vi att en majoritet av flyktingarna kommer från länder som Syrien, Afghanistan, Eritrea, Irak och Somalia. Det här får mig att fundera. Vi kan nu se att regeringen och regeringsunderlaget minskar stödet exempelvis till Afghanistan med 40 procent. Det rimliga hade snarare varit att fokusera på de här länderna, som verkligen har stora problem, och försöka ha så mycket utvecklingsstöd som möjligt där, just för att förhindra att människor behöver fly.
Det stämmer inte riktigt överens. Hur ställer sig Yasmine Eriksson till detta?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
Herr talman! Jag anser att biståndet ska gå till insatser som vi har en stark tro på gör mest nytta. Att det är stora problem i ett land och för människorna som bor där betyder tyvärr inte att det bistånd som Sverige ger kan få det resultat vi önskar. Då är det bättre att lägga medel på länder eller organisationer där vi faktiskt kan se resultat och där vi vet att pengarna når fram och gör det de ska. Det är vad det till stor del handlar om.
Som vi båda två vet är Afghanistan oerhört problematiskt. Väldigt få organisationer får verka i landet. Givetvis hade vi velat se en annan situation i landet.
Vad gäller de andra länderna får man inte glömma det jag sa i mitt anförande: Vi kommer att ha landstrategier, och vi kommer att avsluta några bilaterala strategier. Men det kommer också att finnas regionala strategier där flera länder kan ingå inom ramen för detta och även för de tematiska prioriteringarna. Det handlar inte alltid om det bilaterala stödet, utan olika länder får ta del av olika bistånd baserat på olika kriterier och strategier.
Herr talman! Det är helt korrekt att det inte alltid handlar om de bilaterala stöden och att det absolut kan vara regionala stöd eller andra former av multilaterala stöd. Problemet är att regeringsunderlaget minskar andelen till utvecklingsstöd, samtidigt som man - av mycket rimliga skäl - fokuserar en stor del till exempelvis Ukraina och det området. Det säger jag absolut ingenting om.
Utvecklingsstödet blir ändå mindre. Borde man då inte ha fokuserat det just till de områden som vi faktiskt vet att människor flyr ifrån och satsa på de utvecklingsprojekten? Det ger kanske inte lika stor effekt i kvantitet men däremot i kvalitet. Borde inte Sverige gå före och verkligen vara där människor är som mest utsatta?
Herr talman! Vi ska absolut vara på platser där människor är som mest utsatta, men det är inte alltid möjligt.
Utvecklingsbiståndet minskar, men det minskar till förmån för det humanitära stödet, som vi ökar. Utvecklingsbistånd bygger ofta på samarbete. Grundläggande för utveckling är ju att det går att samarbeta med staten i fråga. Absolut finns det civilsamhällesorganisationer som kan kämpa emot en stat som inte är demokratisk eller liknande, men ska man göra institutionella förändringar och förbättringar krävs det en samarbetsvilja från dem som styr landet också.
Det är ett hinder, men vi jobbar på det. Därav ger de krav som vi ställer till exempel på migrationsområdet en möjlighet att öppna upp för den här typen av samarbeten.
