Gudrun Brunegård

Fru talman! "En svensk tiger" - så hette det under andra världskriget. Det är en självklarhet att det finns betryggande lagstiftning för att förebygga att viktiga uppgifter om Sveriges säkerhet hamnar i orätta händer och för att den som går främmande makt till handa med obehöriga uppgifter om rikets säkerhet ska kunna dömas. Därför finns spioneri med både i brottsbalken och i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Vi lever i en värld där hoten mot Sveriges säkerhet de senaste åren blivit allt tydligare och kan ta sig uttryck på andra sätt än tidigare. I vårt land finns exempelvis hundratals personer som återvänt efter att ha stridit för IS eller på annat sätt aktivt deltagit i denna mycket farliga terrororganisation.

Sverige ingår numera också i ett antal samarbeten med andra länder. Det handlar om både det nordiska samarbetet och samarbetet inom EU, FN och Nato. Det är naturligtvis lika viktigt för vårt lands säkerhet att skydda hemliga uppgifter inom sådana samarbeten.

Men varken terroristorganisationer eller röjande av hemliga uppgifter inom internationella samarbeten ingår i den nuvarande lagstiftningen. Därför behöver vi se om vårt hus så att lagstiftningen inte står utan verktyg när någon ägnar sig åt att undergräva och skada Sveriges säkerhet inom dessa områden. Genom dagens beslut täpps dessa luckor till.

Därför föreslås nu att lagen kompletteras med en formulering om att någon, för att gå en främmande makt eller motsvarande till handa, obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en uppgift som kan medföra men för Sveriges säkerhet.

Den andra delen, om utlandsspioneri, handlar alltså om att Sverige ska kunna ingå i internationella försvarssamarbeten och därmed öka Sveriges försvarsförmåga och skydda våra intressen, utan att skyddad information från samarbetsländerna ska riskera att överlämnas till främmande makt eller motsvarande. Tillägget om utlandsspioneri är en fullt rimlig och nödvändig komplettering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

En svensk tiger, sa jag i början. Men innebär det att man ska hålla tyst om man blir varse allvarliga missförhållanden, exempelvis i utlandstjänst inom ramen för ett internationellt samarbete? Eller att det ska sättas munkavle på journalister? Nej, tvärtom.

Det är viktigt att framhålla att i samma lagparagraf i tryckfrihetsförordningen, 7 kap. 14 a §, som beskriver vad utlandsspioneri omfattar, finns följande markering: "En gärning ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig." Detta har varit uppe för diskussion tidigare under denna debatt. En visselblåsare som avslöjar allvarliga missförhållanden och även normal journalistisk granskning är alltså skyddad av grundlagen även efter ändringen.

Våra nordiska grannländer har redan säkrat upp på motsvarande sätt och har inte de brister som den svenska lagstiftningen har. Med detta yrkar jag bifall till det liggande förslaget.

Herr talman! Sverige är beroende av ett väl fungerande vägnät, både för att invånarna ska kunna ta sig mellan hem, skola och arbete, kunna besöka släktingar med mera och för transporter av varor och tjänster.

Vissa delar av landet är eftersatta. Det tar ett dygn extra för företag i Kalmar län att få reservdelar jämfört med konkurrenterna i västra Sverige. Det finmaskiga vägnätet är i flera fall i så dåligt skick att broar har fått stängas av, med resultatet att exempelvis jordbrukare får köra en mil extra för att transportera varor mellan lager och försäljningsställe. Detta fördyrar produkterna och ökar klimatbelastningen - detta i ett läge då svensk livsmedelsproduktion behöver öka.

Vad vill regeringen göra för att svenskt lantbruk och svenska företag ska behålla sin konkurrenskraft?

Herr talman! Situationen i Ukraina är otroligt tuff såväl för civilbefolkningen som för dem som försvarar sitt oskyldigt angripna land. Rysslands anfallskrig går målmedvetet in för att förstöra viktig infrastruktur i syfte att öka befolkningens lidande. Både el- och matbrist hotar inför den stränga vintern. Dessutom råder stor brist på sjukvårdsmateriel.

I Tidöavtalet talas om att öka hjälpen till Ukraina. Med respekt för att regeringen tillträdde för bara en vecka sedan skulle jag vilja fråga vilka tankar regeringen har. På EU-håll talas alltmer om en Marshallplan för återuppbyggnad. Men vilken hjälp kan vi nu konkret ge akut och på något längre sikt för att lindra civilbefolkningens lidande och förhindra kollaps av nödvändig infrastruktur?

Fru talman! Ja, det stämmer att vi så sent som i går fick tillsätta en ny regering, en borgerlig regering med den tydliga inriktningen att hela Sverige ska leva.

Exakt hur planerna kommer att se ut framöver kan inte jag gå in på nu. Jag har inte suttit i de förhandlingarna, men det finns det andra som har gjort. Det som framgår är att vi ska styra över mer pengar för att kunna upprätthålla pendlingen.

Beslutet som diskuterades i ett tidigare replikskifte här om höghastighetsbanorna, som de fyra samarbetspartierna vill stoppa, handlar om att man i stället ska föra över de pengarna till underhåll och förbättringar av det finmaskiga vägnätet och de regionala järnvägsbanorna - däribland Stångådalsbanan, som jag åker på flera gånger i veckan.

Fru talman! Hela Sverige ska fungera.

Mitt hemlän Kalmar län är ett av Sveriges glesbygdslän till strukturen trots sitt läge i södra Sverige. Samtidigt är det ett av Sveriges främsta semesterparadis, dit miljontals människor från hela Nordeuropa söker sig för det fina klimatet och den särpräglade naturen med småländska skogar, Ölands alvar och en ljuvlig skärgård. Ungefär en halv miljon besökare per år kommer till min hemstad Vimmerby bara för att besöka Astrid Lindgrens Värld.

Men i Sydsvenska Industri- och Handelskammarens rapport Hela kungariket och halva pengarna från i år kan man läsa följande: "Oavsett analysmetod är det . tydligt att . i synnerhet Kalmar län, länge legat långt ner på regeringens prioriteringslista."

Andelen av investeringar per capita för 2018-2019 låg i Kalmar län på oansenliga 0,3 procent - att jämföra med Skånes 7,5 procent och Stockholms 34,5 procent.

Ännu sämre ser man att det är om man blickar framåt. Investeringarna per capita i planförslaget för 2022-2033 fördelar sig med 0,2 procent till Kalmar län jämfört med 8,7 procent till Skåne och 30,7 procent till Stockholm.

Väljer man att titta på regionala investeringar i planen för 2022-2033 ser man att Kalmar har 3 100 kronor per invånare. Det ska jämföras med riksgenomsnittet, som är 31 400 kronor per invånare, alltså tio gånger så högt. Vårt grannlän Östergötland får investeringar för 150 500 kronor per invånare.

Sydsvenska Industri- och Handelskammaren skriver i sin rapport om "en betydande historisk och kontinuerlig snedvridning mot ett fåtal regioner som pågått under en lång tid, och som hittills fått fortsätta. Om trenden inte vänds . riskerar vi att få nästan 30 år med stora obalanser i svensk infrastruktur".

En livsviktig aspekt av den bristfälliga fördelningen av pengar till Kalmar län avspeglar sig i antalet viltolyckor längs vägarna. För några veckor sedan skrev Barometern att Kalmar län är värst drabbat i hela landet av viltolyckor. Viltolyckorna har från 2010 ökat med 37 procent till 67 500 per år, enligt Trafikverket. En viltolycka kostar dessutom mycket, både i pengar och i lidande hos människor och djur. Enligt Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, handlar det om samhällskostnader på 3-4 miljarder per år.

Viltstängsel kan reducera viltolyckor med 70-95 procent, enligt Trafikverket, och bedöms därmed vara det mest effektiva sättet att förhindra viltolyckor. Där viltstängsel dras minskar olyckorna. I Kalmar län finns det ungefär 7 mil viltstängsel. I grannlänet Kronoberg, som är mindre till både storlek och folkmängd, finns det 23 mil - alltså mer än tre gånger så mycket.

Det är min starka förhoppning att den nytillträdda regeringen ser över och rättar till den här typen av långvarig strukturell obalans. Hela Sverige ska ju leva!