Carina Ödebrink

Herr talman! Jag begärde replik precis när Magnus Jacobsson började prata om att det inte räcker att fatta beslut om skärpt lagstiftning och slopad tidsgräns för klampning. Ledamoten redogjorde ju för det.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsköt öronmärkta pengar just för att man skulle kunna öka vägkontrollerna av yrkestrafiken, vilket också blev konsekvensen. Det har funnits ganska stor samstämmighet i riksdagen när det gäller just ökade resurser till de rättsvårdande myndigheterna och till polisen.

Polisen hör till de myndigheter inom rättsväsendet som har fått enormt mycket mer resurser jämfört med några år tillbaka i tiden. Men det är klart att man inte alltid ser leveransen av de förstärkta resurserna. Och lika viktigt som slopandet av tidsgränsen som vi pratar om är att det faktiskt finns pengar till att kontrollera detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En effektivare och mer rättssäker klampning

Jag kan väl passa på när jag ändå har ordet, herr talman, att ställa en fråga till Magnus Jacobsson. EU-domstolen har nu upphävt kravet att utländska fordon ska tillbaka till hemlandet efter åtta veckor. Man underkänner det som EU-parlamentet har beslutat. Vad är Magnus Jacobssons uppfattning i den frågan?

Herr talman! Jag vet inte om Sten Bergheden uppfattade detta, men den nuvarande lagstiftningen har en tidsgräns på 36 timmar. Den tidsgränsen kan förlängas om behoven finns. Tidsgränsen kan man inte komma ifrån, utan så är det.

Oavsett vilket beslut vi fattar i kammaren är det viktiga att vi bejakar att tidsgränsen tas bort. Men om man inte kan följa upp det som görs blir lagen tämligen tandlös. Det är en viktig fråga att se till att polisen och tullmyndigheter har resurser för att göra de nödvändiga kontrollerna och vara ute på vägarna.

Jag hade gärna sett att Sten Bergheden har en uppfattning i frågan om kravet på att utländska fordon ska tillbaka till sina hemländer efter åtta veckor. Att följa upp frågan är ett svar som passar in på allt. Om vi ska säkerställa ordning och reda är det viktigt att se till att de viktiga regler som redan är beslutade också genomförs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En effektivare och mer rättssäker klampning

Låt mig avslutningsvis, herr talman, ställa ytterligare en fråga. Hur kommer vi åt kriminaliteten och de oseriösa aktörerna? Jag har själv varit ute med trafikpolisen hemma i mitt län. Vi socialdemokrater har lagt fram ett förslag om att inrätta en yrkestrafikinspektion. Sten Bergheden pratar om en bättre och större samordning. Det kan det säkert finnas behov av. Vi har lagt fram ett skarpt förslag om en yrkestrafikinspektion, men det har vi inte fått gehör för. Jag vill gärna höra hur Sten Bergheden ser på detta.

Herr talman! Jag kan hålla med Sten Bergheden om mycket i det han redogjorde för i sitt inlägg. Vi vill samma sak. Vi vill få bort kriminalitet, fusk och oseriösa aktörer från transportbranschen. Det är helt riktigt också som ledamoten säger, nämligen att mycket av organiserad brottslighet och gängkriminalitet kan kopplas till transportbranschen, som blir blodomloppet i deras verksamhet.

Nu är det Sten Bergheden med kamrater som har ansvar för vägen framåt. Socialdemokraterna såg till att verkligen prioritera frågan när det gäller ordning och reda på vägarna och klampning. Det infördes en lag 2014. Den hade en tidsgräns på 36 timmar, men möjligheten fanns att förlänga. Det är viktigt att det faktiskt blir rätt i debatten. Det var klampning "på riktigt", kan man säga.

Den nya lagen innebär egentligen inte någon dramatiskt stor skillnad. Det kan också vara viktigt att säga.

EU-domstolen gav besked i oktober om att man underkänner kravet att utländska fordon ska tillbaka till hemlandet efter åtta veckor. Det är också en del i mobilitetspaketet. Vad anser Sten Bergheden och hans kompisar att man ska göra för att faktiskt återställa kravet?

Herr talman! Jag vill passa på att hälsa våra åhörare på läktaren välkomna. Ni kanske sitter där och undrar varför vi är så få här inne nu när vi ska debattera. Men det beror på att trafikutskottet i dag hanterar och debatterar ett ärende som handlar om klampning av fordon, alltså när man låser fast fordon, och då är det oftast bara vi som sitter i utskottet som är här.

Herr talman! I dag debatterar och beslutar vi om regeringens proposition om en effektivare och mer rättssäker klampning. Men låt mig börja i ett litet bredare och större perspektiv.

Sverige är ett relativt sett litet men väldigt starkt exportberoende land. Vi är tillskyndare av frihandel och EU:s grundläggande delar om frihet för varor och tjänster. Jag tycker att det är viktigt att påminna oss och varandra om detta i dessa tider av ökad nationalism, protektionism och polarisering.

Öppenhet mellan länder måste också följas av tydliga regler och villkor som inte snedvrider konkurrens och som även säkerställer trygga och sjysta villkor för dem som har vägen som arbetsplats. Vi måste med alla medel främja en transportbransch där det inte finns utrymme för fusk, kriminalitet eller oseriösa aktörer som utnyttjar arbetskraften genom slavkontrakt.

För oss socialdemokrater är ordning och reda på våra vägar en prioriterad fråga. Mobilitetspaketet som beslutades av EU-parlamentet 2020 är grunden för en sund och rättvis konkurrens, goda arbetsvillkor för alla anställda och säkerhet på vägarna inom hela den europeiska transportsektorn, och det var Socialdemokraterna som drev på för att få igenom mobilitetspaketet under förra mandatperioden. Det handlar om att svenska löner och villkor ska gälla på svenska vägar. Det handlar om krav på vilotider, smarta färdskrivare och förarnas rätt att kunna komma hem regelbundet. Det ska vara stopp för cabotagefusk och krav på att utländska fordon ska åka hem minst var åttonde vecka.

Vidare är det också viktigt att polis och tull har möjlighet att låsa fast fordon som bryter mot regler eller är en fara i trafiken. Regeringens förslag om en utökad klampning är bra och ett steg vidare i att skärpa kontrollen, men sammanfattningsvis är det också viktigt att konstatera att vi, oavsett vilka regler vi beslutar om i den här kammaren, också behöver säkerställa att reglerna efterföljs och kontrolleras. Därför berör denna fråga också förutsättningarna och resurserna till exempelvis polis- och tullmyndighet.

Den socialdemokratiska regeringen gjorde därför också stora satsningar på ökade kontroller genom öronmärkta resurser till Polismyndigheten, vilket faktiskt har lett till att vägkontrollerna har ökat. Nuvarande lagstiftning medger klampning längre än 36 timmar för att hindra trafik med fordon som är en påtaglig fara för trafiksäkerheten och att åtgärden får kvarstå till dess att det inte längre finns skäl för det.

Den nya lagen är i huvudsak ett förtydligande och en omstrukturering av redan gällande bestämmelser, och vi socialdemokrater har inget att invända mot detta.

Med mobilitetspaketet lade vi grunden för en sund konkurrens på vägtransportområdet inom EU, och det är bra med en bred politisk samsyn när det gäller regeringens proposition om en effektivare och mer rättssäker klampning. Det är viktigt att Sverige ligger i framkant för en hållbar och rättvis transportsektor där chaufförernas arbetsvillkor och säkerhet på vägarna sätts i främsta rummet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En effektivare och mer rättssäker klampning

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2.

Som ledamot i den svenska OSSE-delegationen vill jag göra några kommentarer när vi nu behandlar delegationens arbete under det gångna året.

Grunden för demokrati handlar om människors möjlighet till fria och rättvisa val. Därför är valobservationerna kärnan i den parlamentariska församlingens uppdrag. Men det handlar också om mänskliga rättigheter oberoende av kön, sexuell läggning, tro och etnicitet. Det handlar om fria medier och ett starkt och fritt civilsamhälle.

Detta är inte en självklarhet i dag. Allt fler människor lever i länder som inte räknas som fullvärdiga demokratier. Det som nu sker i Georgien är mycket oroande.

Den svenska delegationen besökte Georgien i januari och träffade politiska företrädare för regering och opposition, men det som gjorde starkast intryck på mig var våra möten med civilsamhället. Organisationer för mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter och demokrati- och antikorruptionsarbete möter allt hårdare repression och förföljelse. Befolkningens stöd för att tillhöra den europeiska gemenskapen är massivt, och starka folkliga protester pågår just nu med anledning av beslutet om den utländska agentlagen, hämtad från Ryssland, som slår hårdast mot civilsamhället.

För mindre än ett halvår sedan beviljades Georgien kandidatstatus till EU. Det som nu sker strider både mot ett EU-närmande och mot befolkningens uttryckliga vilja.

Den parlamentariska församlingen har inrättat ett särskilt stödteam för Ukraina, där jag har förmånen att vara rapportör för mänskliga rättigheter. Mitt fokus är tydligt. Det handlar om Rysslands kidnappning och deportering av ukrainska barn samt könsbaserat våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Cirka 20 000 barn i Ukraina beräknas ha blivit kidnappade och förda till ryskkontrollerade områden. Endast ett fåtal av dessa har kunnat återföras. Enligt Human Rights Watch utsätts dessa barn för dubbla övergrepp: De separeras från sina familjer och sitt land, men de berövas också sin identitet och sina mänskliga rättigheter genom desinformation och propaganda.

Sverige ställde sig bakom aktiveringen av Moskvamekanismen förra året för att undersöka och beskriva bortförandet av de ukrainska barnen. Rapporten är ett bra underlag för vårt vidare arbete.

Herr talman! Utmaningarna i Europa och världen är lika stora i dag, om inte större, som när Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa grundades. Vi som verkar här och nu har att stå upp för det som våra föregångare slagit fast och de mål och åtaganden som organisationens 57 medlemsländer varit överens om. Vårt uppdrag utgår från människorna och de värden och uppgifter som främjar demokrati, frihet, säkerhet, jämställdhet och mänskliga rättigheter.

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa är inte en organisation för länder som tycker lika. Det är en organisation för länder som tycker olika men som tycker att det är viktigt att vi har en plattform där vi möts.

Herr talman! Med detta vill jag tacka Margareta Cederfelt för hennes insatser.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 29 maj.)

Herr talman! Ledamoten Wiechel använde min fråga på ett felaktigt sätt. Frågan handlade bland annat om stödet, som kan vara militärt och ekonomiskt. Men vi inom OSSE-delegationen slog vid sommarmötet i Vancouver fast i en mängd att-satser vikten av att fortsätta bidra till att stödja barn och kvinnor, att stödja återuppbyggnaden, att stödja återuppbyggnad av utbildningssystem med mera.

Jag tycker faktiskt inte att Markus Wiechel svarar på min fråga. Vi i den här kammaren är överens och har varit det hela tiden, men vad skickar det för signaler när Sverigedemokraternas främsta företrädare säger att det finns en bortre gräns för vad vi kan stödja Ukraina med? Den frågan svarade inte ledamoten Wiechel på. Vad skickar det för signaler och vad kan det få för konsekvenser när man går ut och säger så? Det är ju Sverigedemokraterna som blir väldigt otydliga i det här sammanhanget. Jag vill gärna ha ett svar på det, tack.

Herr talman! Jag har lite funderingar och en fråga till ledamoten Wiechel.

Sverige och den svenska OSSE-delegationen har varit tydlig i sin hållning när det gäller Ukraina. Vi har varit tydliga, och vi är fortsatt tydliga. Avgörande för om Ukraina ska vinna kriget mot Ryssland är omvärldens och främst EU:s och USA:s stöd - militärt, ekonomiskt och humanitärt.

Det är avgörande att vi förmår hålla en enad front mot Rysslands auktoritära diktator Putin. Det är också avgörande att vi kan hålla ut, eller som statsministern uttryckte det i gårdagens debatt: Ingenting är viktigare än enigheten om stödet till Ukraina.

Liberalernas partiledare uttryckte tydligt att stödet till Ukraina måste öka.

Det har Sverigedemokraterna också uttalat. Samtidigt har Sverigedemokraterna och Sverigedemokraternas partiledare uttryckt åsikter om att det finns en övre gräns för stödet till Ukraina. Jimmie Åkesson har sagt att det är väldigt dyrt med ammunition. Man spränger iväg miljarder varje vecka, och ändå är det svårt att mäta sig med den styrka Ryssland har.

Vad säger Markus Wiechel om var den övre gränsen går för ledamoten och för Sverigedemokraterna?

Herr talman! Jag uppfattade att Helena Gellerman sa att omställningen handlar om att allt fler går över till elbilar. Men det är klart att det även framdeles kommer att behövas alternativa bränslen, för det handlar om att inte lägga alla ägg i samma korg.

Vi ser att produktionen av biodrivmedel har minskat, och det beror på regeringens satsning på att subventionera de fossila bränslena. Det är allvarligt, för det försämrar vår förmåga att nå målen.

EU har fattat beslut om en klimatplan, vilket gjordes under Sveriges ordförandeskap. Sverigedemokraterna har ställt sig bakom paketet, men de har nu gått ut och sagt att de vill riva upp Fit for 55. Vi tror inte på det, säger de.

Då blir frågan till Helena Gellerman och Liberalerna som ett av partierna i regeringsunderlaget: Vad tycker Helena Gellerman om Sverigedemokraternas utspel och ambitioner, eller snarare brist på ambitioner, när det gäller att minska transportsektorns utsläpp? Här är det stor skillnad i uppfattningar om hur man ska hantera frågorna.

När Sverigedemokraterna gick ut som de gjorde gick Helena Gellermans minister i taket och sa att Sverige tjänar på att vara ledande i klimatomställningen. Jag uppfattar att också Helena Gellerman tycker det. Men när man säger en sak här utan att visa på en väg framåt blir det ett allvarligt problem.

Herr talman! Jag tackar Helena Gellerman för ett intressant inlägg. Hon har en betydligt längre bakgrund än jag i trafikutskottet, och hon har jobbat med trafikfrågor mycket längre än vad jag har gjort i riksdagen. Men jag har jobbat med trafik och infrastruktur på regional nivå i många år.

Det var som sagt intressant att lyssna på Helena Gellerman, och jag kan ärligt säga att jag kan skriva under på väldigt mycket, nästan det mesta, av vad hon sa. Vi behöver klara av klimatomställningen. Vi behöver satsa på mer elproduktion, ökad produktion av biodrivmedel med mera.

Det skaver dock lite hos mig när det som Helena Gellerman säger ska ses mot bakgrund av den klimathandlingsplan som regeringen tog fram i slutet på förra året och Klimatpolitiska rådets rapport, som säger att man inte kommer att nå målen med politiken som den ser ut nu.

Det är vägtransporterna som står för den största andelen av utsläppen. Omställningen kommer säkerligen att ske snabbt, som Helena Gellerman säger. Men oaktat det ser regeringens egna expertorgan det som svårt att nå målen. Jag vill gärna höra Helena Gellerman utveckla detta.

Herr talman! Tack, Magnus Oscarsson, för svaret!

Vi är helt överens om att vi behöver mer energi och mer el av alla de slag för att klara den gröna omställningen, men jag kan inte riktigt se den där tydliga linjen, om jag ska vara ärlig. Man behöver nog inte vara speciellt insatt i frågorna för att se att det finns en uppenbar spricka i regeringsunderlaget mellan Sverigedemokraterna och de tre regeringspartierna. Där är åsikterna vitt skilda.

Magnus Oscarsson blir svaret skyldig. Vad är det som gäller? Sverigedemokraterna är ju ändå förutsättningen för att vi har en borgerlig regering. Sverigedemokraterna tycker något helt annat än vad regeringsföreträdare har gett uttryck för, och jag tycker att det är allvarligt och skapar stor osäkerhet.

Sedan skulle jag vilja kommentera något. Magnus Oscarsson nämnde reduktionsplikten och sa att den äntligen har sänkts. Jag har stor respekt för att bränslepriser har betydelse för människors vardagsekonomi, men regeringens förslag innebär att det fossila beroendet ökar. Vi riskerar vår ledartröja, vi riskerar att andra länder springer om oss och vi riskerar också jobb i Sverige på grund av att regeringen inte tycker att det är viktigt att vara med i omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Frågan är: Hur klarar regeringen klimatmålen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Herr talman! Jag vill ställa samma fråga som jag har ställt till övriga som har varit uppe i talarstolen. EU:s klimatplan presenterades samtidigt som Sverige höll i EU:s ordförandeklubba. Under det svenska ordförandeskapet i EU fördes ett av världens mest ambitiösa klimatpaket i hamn, sa Ulf Kristersson efteråt.

SD ställde sig bakom det slutliga förslag som förhandlades fram. De ställde sig också bakom den klimatpolitiska handlingsplan som regeringen presenterade i slutet av 2023, men planen hade knappt hunnit presenteras innan Sverigedemokraterna gick ut och sa att de ville riva upp Fit for 55, som är EU:s plan för den gröna omställningen.

Det blev milt uttryckt ett rejält rabalder. Magnus Oscarssons partiledare och tillika ansvarig minister gick i taket, och miljöministern reagerade starkt på Sverigedemokraternas agerande. Jag skulle vilja höra lite om vad Magnus Oscarsson tycker om Sverigedemokraternas utspel och ambitioner eller snarare brist på ambitioner när det gäller klimatfrågorna.

Herr talman! Jag vill ge två svar eller reflektioner på det ledamoten säger.

Sverigedemokraterna vill dela Trafikverket. Nu är ju Sverigedemokraterna förutsättningen för att vi har en regering som består av M, KD och L, och jag uppfattar inte riktigt att det finns en samsyn i det här regeringsunderlaget i den frågan, även om Sverigedemokraterna är tydliga med det. Men det får väl Rashid Farivar och Sverigedemokraterna reda i, tänker jag.

Nej - eller ja, kanske - regeringen ska väl inte bygga sin politik på ett enskilt företag, men jag förväntar mig ändå att regeringen bygger sin politik på de mål, beslut och ambitioner som Sverige som land har ställt sig bakom här i vårt land, i EU och i FN. Det förväntar jag mig att regeringen gör.

Men där är det väldigt oklart när vi har ett expertorgan som sågar regeringens politik och när det är väldigt oklart vad Sverigedemokraterna egentligen vill. Man ställde sig bakom klimathandlingsplanen i december. Sedan hann det bara gå någon månad innan Sverigedemokraterna var ute och sa: Nej, vi vill riva upp Fit for 55; vi tycker inte att det är bra.

Var finns trovärdigheten? Det skapar en stor osäkerhet, och det gör att Sverige tappar förmågan att leda och vara den som faktiskt går före i den väldigt viktiga klimatomställningen. Det handlar om att leda, inte om att ledas.

Herr talman! Vår uppgift nu, som opposition, är att kritisera och påpeka de brister som vi ser i den av regeringen förda politiken. Det är Rashid Farivar och hans kompisar som har ansvar för att förklara hur det kan komma sig att när det som hände på E22 hände och vi begärde att få in ansvarig minister till utskottet fick vi inget stöd för det. Vi var angelägna att lyssna in vad regeringen drog för slutsatser av detta, för det var ju i januari och det kunde komma mer vinter, vilket det gjorde. Samma sak upprepades igen. Jag lägger alltså tillbaka den frågan hos ledamoten.

Vi antog en nationell plan 2022 med historiskt hög andel resurser för trafik och infrastruktur. Det kan finnas skäl att i delar rannsaka sig själv, men lägg inte över det ansvaret som den nuvarande SD-regeringen har på oss, för det är något som Rashid Farivar måste förklara.

Herr talman! I betänkandet Vägtrafik- och fordonsfrågor behandlas motionsbetänkanden från allmänna motionstiden. Dessa berör områden som vägskyltning, underhåll av vinterväg, självkörande fordon, besiktningsfrågor med mera. Vi socialdemokrater har tre reservationer. Jag står bakom dessa men yrkar på reservation 10 under punkt 5 om besiktningsmarknaden för fordon och reservation 16 under punkt 8 om bilpooler.

Samhällsviktig service måste finnas tillgänglig i hela landet. Avregleringen av besiktningsbranschen ledde till högre priser och oförändrad eller sämre tillgänglighet, särskilt i glesbefolkade regioner. Det är därför angeläget att staten tar en tydligare kontroll över besiktningsmarknaden där marknaden har misslyckats för att vi ska få ökad och likvärdig service i hela landet.

Herr talman! Vintern 2024 har det inträffat ett flertal allvarliga händelser, där människor och fordon fastnat i långa köer på grund av bristande underhåll och myndigheters oförmåga att samordna sig och undsätta de drabbade. I en interpellationsdebatt i slutet av januari kallade civilförsvarsministern snökaoset på E22:an för ett kapitalt misslyckande. För bara en dryg vecka sedan - det kan man knappt tro - inträffade ytterligare allvarliga händelser runt Jönköping och Falköping. Frågan många ställer sig är hur vår beredskap ska fungera i tider av allvarlig kris när det fungerar som det gjort under vintern i år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

I slutet av mars presenterade Länsstyrelsen Skåne sin rapport om just snökaoset på E22:an. Allvarlig kritik riktas främst mot Trafikverket, som inte i tid insåg situationens allvar och inte förmådde att ta kommandot och leda och samordna arbetet - eller för att fånga upp ett citat i sammanhanget: "Alla aktörer tänkte att Trafikverket hade lead, utom Trafikverket själva."

För att vara tydlig har individen självklart ett ansvar när det gäller att ge sig ut på vägarna när det samtidigt varnas för svårt väder, men det fråntar inte samhället ansvaret för att säkerställa en god beredskap och en fungerande samverkan mellan berörda aktörer. Framkomlighet måste säkerställas för samhällsviktiga transporter och för det gods som färdas på vägarna och behöver komma fram. Regeringen har ett ansvar för att beredskapen fungerar bättre inför kommande vintrar och oväntade händelser.

Av allt som detta betänkande behandlar finns det trots allt något som står ut alldeles särskilt och som är en ödesfråga för vårt land och vår värld. Det handlar om klimatet och miljön. Inrikes transporter svarar för nästan en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och här står vägtrafiken för största andelen, hela 90 procent. Klimatlagen har som långsiktigt mål att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045. Växthusgaserna från inrikes transporter ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010.

Socialdemokraternas mål är att Sverige ska vara det första fossilfria välfärdslandet i världen och leda den gröna omställningen. Därför behöver takten med att minska transportsektorns utsläpp öka. Här är ökad elproduktion och ökad produktion av biodrivmedel viktiga delar.

Att satsa på bildelningstjänster, leasing av elbilar till hushåll med lägre inkomster, utveckling av kollektivtrafik och flytt av gods- och persontransport från väg till järnväg är andra viktiga delar. En genomsnittlig svensk personbil står i dag stilla cirka 95 procent av tiden, och en delad bil kan enligt beräkningar ersätta 15 bilar. Regeringens politik med slopad klimatbonus och prioritering av fossila bränslen gör att försäljningen av elbilar har rasat. En satsning på att subventionera leasing av elbilar för låg och medelinkomsthushåll är ett sätt att möjliggöra omställning för fler.

Det är mycket allvarligt att SD-regeringen inte tar klimatfrågorna på allvar. För två veckor sedan rullade den sista dieseldrivna Volvon ut från fabriken i Torslanda. Från 2030 ska företaget bara sälja elbilar. Men vad gör regeringen? Man presenterar en klimathandlingsplan med en klimatpolitik som går emot de beslut, mål och ambitioner som Sverige ställt sig bakom i EU och FN.

Regeringens eget expertorgan, Klimatpolitiska rådet, lämnade sin årliga rapport för två veckor sedan, och det är bråttom att ställa om. År 2023 var det varmaste år som hittills uppmätts, och mars blev den varmaste marsmånad som hittills har uppmätts på jorden, enligt EU:s klimattjänst Copernicus. Det är den tionde månaden i rad som slår värmerekord.

Klimatpolitiska rådet toksågar regeringens politik, som ökar utsläppen. Åtagandet att minska utsläppen till 2030 kommer inte att nås med den hittills förda politiken. I stället för att agera skickas klimatmål in i nya utredningar, men, säger Klimatpolitiska rådet, kommande utredningar fråntar inte regeringen ansvaret att presentera en plan för att nå de klimatmål riksdagen har fastställt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Riskerna med regeringens klimathandlingsplan är enligt rådet att Sverige blir mer beroende av omvärlden genom ökat beroende av fossila bränslen. Nödvändiga investeringar i klimatomställningen fördröjs eller uteblir. Behovet av fossilfri elproduktion på kort sikt skyms av ett stort fokus på nya kärnreaktorer. Ursäkta, herr talman, att jag lyfter fram det! Samtidigt är regeringens politik tunn när det gäller effektivare energi- och resursanvändning och hur vi ska kunna öka produktionen av biodrivmedel.

Sist men inte minst handlar regeringens största ansvar inte bara om att gå före med en realistisk politik som tar sikte på målen utan också om att skapa acceptans och engagemang. I dag går många företag i Sverige före medan regeringen backar in i framtiden. Detta är både farligt och allvarligt. Det skapar osäkerhet och försvagar Sveriges möjligheter att vara en förebild med möjligheter att påverka andra länder. Det handlar om att leda, inte om att ledas, herr talman.

Det är allvarligt att SD-regeringen för svenska folket bakom ljuset med sin politik. Att både vara klimatförnekare och stoppa huvudet i sanden - det duger inte!

(Applåder)

Herr talman! Jag har flera frågor till Sten Bergheden, men jag börjar med det som sades sist om att man måste ansvar för helheten och se till att landet fungerar. Ja! Men det är ju ändå så beskaffat att vi har ett antal mål och åtaganden som land som vi ska uppfylla och som vi har varit med och tagit fram.

Det handlar inte om antingen eller; det handlar om både och. För oss socialdemokrater är det självklart att Sverige måste ha ledartröjan. Vi ska se till att utveckla och stärka jobben samtidigt som vi gör den gröna omställningen. Det är beklagligt att SD-regeringen inte tar på sig den ledartröjan.

Sten Bergheden nämnde situationen på besiktningsmarknaden. Jag kommer att ta upp den i mitt inlägg senare. Det var en fråga som Sten Bergheden också lyfte fram i sitt inlägg förra året och sa att det var något de noga skulle bevaka och återkomma till. Men faktum är fortfarande att det finns ställen i landet där det är alltför långt till en besiktningsstation. Det har gått ett år sedan vi hade den diskussionen senast. Jag tänker att det vore intressant att höra vad ledamoten har gjort och vad regeringen avser att göra för att förbättra detta.

Herr talman! Jag ska börja med att ge Sten Bergheden en stor eloge. Jag tittade tillbaka lite grann på vad vi diskuterade och debatterade på det här området förra året. I dag pratar Sten Bergheden om klimat och miljö och om omställningen, som är helt nödvändig. Sedan håller jag ju inte med Sten Bergheden om det han säger. Jag tycker att Sten Bergheden ska förklara.

Regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna tog fram en klimathandlingsplan som Sverigedemokraterna ställde sig bakom. Sedan gick det inte så väldigt lång tid förrän Sverigedemokraterna tyckte att Fit for 55 och de beslut som fattats på EU-nivå skulle rivas upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Klimatpolitiska rådet, som är regeringens expertorgan på det här området, sågar regeringens klimathandlingsplan - milt uttryckt. Sten Bergheden säger att klimatpolitiken måste föras till en mer realistisk nivå. Men hur avser man då att faktiskt uppfylla de mål som Sverige har åtagit sig?

Produktionen av biodrivmedel måste fortsätta, säger Sten Bergheden. Jag läste så sent som i dag att man ser att förbrukningen av HVO minskar på grund av regeringens subventioner av fossila bränslen. Även om jag är nöjd med att Sten Bergheden lyfter frågan tycker jag alltså att det finns en hel del för ledamoten att förklara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det finns en samsyn i frågan och om vikten av att värna A-körkortet. Jag vill ändå klargöra och tydliggöra vem det är som har ansvaret men också möjligheten att driva den här frågan nu när förslaget har fallit i EU-parlamentet, och det är regeringen.

Det förslag som lades fram i Europaparlamentet, och som statsrådet säger är vad hans parti tycker, var ju ett förslag om en åldersgräns på 16 år. Statssekreteraren sa i EU-nämnden i december att med ett B-körkort kan man köra snabbare, 45 kilometer i timmen. Han sa: "Nu öppnas den här möjligheten. Det blir då ett år längre man får vänta, från 15 till 16 år. Man måste göra ett förarprov för B1-körkortet, men man kommer också att få köra i 45 kilometer i timmen. Det här är så att säga den räddning och det välbalanserade och även trafiksäkerhetshöjande förslag som finns för A-traktorerna. Det tycker vi är mycket bra."

Vägen framåt är väl det som är det viktiga. Och vi socialdemokrater kommer att driva på i det fortsatta arbetet för att vi ska få ett undantag när det gäller åldersgränsen. Det finns ju andra länder som har fått undantag i andra frågor, och jag ser det inte som omöjligt att vi kan lösa det här. Men det är regeringen som har möjligheten och ansvaret.

Fru talman! Skiljelinjen går inte i sakfrågan. Men Socialdemokraterna är nu i opposition, och det är regeringen som har mandatet och möjligheten att lösa detta.

Fru talman! Jag vill än en gång understryka Socialdemokraternas utgångspunkter i detta. Det handlar om att värna de ungas frihet, rörlighet och oberoende, om att vi har ett starkt fokus på ökad säkerhet och ökade kunskaper men också om att möjliggöra en höjd hastighetsgräns och att åldersgränsen kan sänkas till 15 år. Där tycker jag att regeringen hade kunnat agera tydligare innan frågan kom till EU-parlamentet för avgörande.

Vi röstade i EU-parlamentet tydligt emot höjd åldersgräns när det gäller A-traktorer.

Jag vill också bemöta det som statsrådet säger, att vi skulle ha duckat för frågan. Jag delar inte den uppfattningen. Vi hade frågan uppe i EU-nämnden för ungefär ett år sedan. Där gavs en information i ärendet. Den socialdemokratiska representanten flaggade då för de negativa konsekvenser som det kunde bli om det här skulle gå igenom. Det ska sägas att vi inte anmälde en avvikande mening, fru talman. Men det var vi som yttrade oss och höjde rösten. Det gjorde inget annat parti. När frågan sedan var uppe i december fanns frågan om åldersgränsen med, vilket den som statsrådet sa inte hade varit tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns en samsyn i riksdagens partier om att värna A-traktorerna och ungas möjligheter att fortsatt köra dem. Det som vi också är överens om är att vi vill se en förändrad åldersgräns.

Jag frågar återigen statsrådet: På vilket sätt kommer regeringen nu att driva den här frågan? Tycker statsrådet att det är 15 års åldersgräns som ska gälla? Tycker statsrådet att vi ska få till ett undantag? I det förslag som nu är framförhandlat är priset för att vi fortsatt ska kunna ha A-traktorer att åldersgränsen höjs.

Vad tycker statsrådet?

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag skulle vilja jämföra A-traktorerna - unika för Sverige - med andra tydliga svenska symboler. De kan jämföras med falukorven, kroppkakorna, surströmmingen och isterbanden. Eller varför inte polkagrisar, dalahästar och midsommar? Eller kanske Abba och Zlatan Ibrahimovic?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

A-traktorerna innebär en stor frihet, rörlighet och oberoende för våra svenska ungdomar. I dag finns en stark A-traktor- eller epatraktorkultur med gemenskap. Det är ett sätt att umgås, och med musik kopplad till just epakulturen.

Det finns många anledningar till varför det har blivit så. Med en Atraktor behöver inte föräldrar skjutsa sina ungdomar. De får en större frihet. Kollektivtrafiken utanför våra storstäder möter inte alltid behoven, och ibland finns den inte.

Unga med A-traktorer är attraktiva för kommunerna i fråga om sommar- och extrajobb. Man kan jobba i hemtjänsten med olika arbetsuppgifter. Det är också viktigt att påminna om att A-traktorer inte är ett storstadsfenomen - de finns företrädesvis utanför storstäderna. VTI har skickat ut en enkät till unga och föräldrar, och man har kartlagt förekomsten av Atraktorer: De finns brett i hela landet.

Vi socialdemokrater värnar friheten, rörligheten och oberoendet, så att våra unga kan fortsätta att använda A-traktorer. Antalet A-traktorer har ökat kraftigt från 20 000 år 2016 till 50 000 år 2022. Med det har också antalet olyckor ökat, vilket är allvarligt. En del olyckor har varit allvarliga.

År 2020 förenklades kraven för ombyggnation av A-traktorer, och det blev enklare att manipulera dem för att köra fortare. Därefter ökade både antalet A-traktorer och antalet olyckor kraftigt.

Med anledning av detta gav den förra regeringen ett uppdrag till Transportstyrelsen att analysera behovet av förändring och att ändra regelverket. Sedan dess har det skett en hel del. Vi har fått krav på bilbälte, vinterdäck och en tydlig gräns för antalet passagerare per säte. Vidare finns nu en prövotid på ett år för AM-körkort.

Av statsrådets svar framgick mycket riktigt att EU-kommissionen inte är ett större fan av A-traktorer. Förslaget hade kunnat innebära en risk för A-traktorns existens. Statsrådets svar var också att texterna i förslaget ska behandlas och förhandlas även i fortsättningen, vilket också var Socialdemokraternas linje i EU-parlamentet.

Men jag skulle vilja fråga statsrådet om han anser att en åldersgräns på 15 år är viktig. Kan statsrådet driva frågan tydligare innan frågan kommer till EU-parlamentet?

Herr ålderspresident! Jag noterar att Thomas Morell över huvud taget inte berör det jag frågade efter, nämligen Sverigedemokraternas syn på klimatförändringarna och vad som behöver göras angående dem för att vägarna blir ännu sämre. Men det är kanske inte så konstigt med ett parti som i stort förnekar klimatförändringarna.

Låt mig också påminna Thomas Morell om att den socialdemokratiska regeringen gav Trafikverket och Transportstyrelsen i uppdrag att skärpa kostnadskontrollen. Detta arbete behöver intensifieras, för vi ska givetvis få ut mesta möjliga av de skattepengar vi lägger in. Den socialdemokratiska regeringen vidtog dock åtgärder för att komma till rätta med de ökade kostnaderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Herr ålderspresident! Ett inkompetent trafikverk och en inkompetent regering är Thomas Morell svar på varför det ser ut som det gör. Men han får nog snart skriva om sitt tal, för det håller liksom inte längre. Men vad tror Thomas Morell att marknadiseringen, upphandlingarna och fragmentiseringen av viktig samhällsservice har haft för betydelse för hur det ser ut i dag?