Edward Riedl

Fru talman! Jag vill för den som lyssnar på debatten påminna om att Centerpartiet sparar mer på kommuner och regioner i höstbudgeten än vad man vill lägga till i vårbudgeten. Det går helt enkelt inte ihop.

När det gäller bönderna har den här regeringen gett besked om dieselnedsättningen för hela året. Det som Martin Ådahl efterfrågat i andra delar när Centerpartiet har varit med har bönderna fått besked om för länge sedan. De vet att de får nedsättningen. Om torkan slår till kommer regeringen att få skäl att återkomma.

Det har varit tidiga besked. Dieselnedsättningen kom tidigt. Och det är viktigt eftersom man kan planera utifrån de förutsättningarna.

När det gäller reduktionsplikten kan jag återigen konstatera att verkligheten inte riktigt går ihop med retoriken. Såvitt jag förstår har snart sagt alla utom Centerpartiet lämnat den orimliga positionen att Sverige ska ha världens dyraste bränslepriser. Det är en direkt följd av det som Centerpartiet har varit med och drivit igenom och som Centerpartiet står kvar vid, det vill säga fylla tanken med mycket biodrivmedel, trots att även miljörörelsen dömer ut detta - man får helt enkelt inte ihop klimatkalkylerna.

I det läget säger man att det ska vara billig svensk produktion i tanken, men faktum är att den politik Centerpartiet hade vad gäller bränsle ledde till att vi fick dammsuga en stor del av Sydostasien på slakteriavfall till mycket höga kostnader, vilket i sin tur ledde till världens dyraste dieselpriser i Sverige - innan kriget i Ukraina.

Martin Ådahl får gärna utveckla hur det här ska gå till. Det som Martin Ådahl pratar om finns inte i verkligheten, utan verkligheten blev världens dyraste bränslen. Det är dåligt för landsbygden. Det kan vi som kommer därifrån tala om, till skillnad från Martin Ådahl.

Fru talman! Det är inte lätt att veta vilken sida man ska stå på i svensk politik, men Centerpartiet hamnar gång på gång fel - så även här.

Låt mig ta upp några saker först. Beträffande att Centerpartiet skulle vara hökar när det gäller den ekonomiska politiken har Centerpartiet gång på gång föreslagit stora, ofinansierade reformer rakt in i finansutskottet, och de skulle spä på inflationen. Den som har lyssnat på Martin Ådahl i talarstolen har hört honom rada upp förslag efter förslag som skulle driva på kostnadsutvecklingen.

Fru talman! Det är intressant att höra en företrädare för Centerpartiet, som jag faktiskt tror var det enda partiet i Sveriges riksdag i höstas som ville spara på välfärden, dra ned på pengarna till kommuner och regioner och genomföra sparkrav på kommuner och regioner. Det skulle då bli mindre pengar till det som Martin Ådahl nu pratar om. Det finns en liten satsning i vårbudgeten som jag tror är omkring en tredjedel av det som man ville spara in i höstas. Man vill alltså ta bort mer än man vill lägga till. Det är symtomatiskt för mycket av det Martin Ådahl pratar om i talarstolen.

När bönderna inte får några besked, som Martin Ådahl säger, kan han läsa i tidningen hur finansministern, som också sitter här i kammaren, ändå säger att man inte kommer att lämna kommuner och regioner i sticket, att man inte utesluter stöd ifall torkan slår till och så vidare - givetvis med hänsyn till den höga inflationen.

Låt oss vara tydliga när det gäller reduktionsplikten: Snart är det bara Martin Ådahl och Centerpartiet som står för den helt orimliga politiken. Jag tror att till och med Socialdemokraterna kommer att försöka smyga ur de gamla positionerna. I dag dömde även Riksrevisionen ut reduktionsplikten. Ändå står Martin Ådahl kvar och försvarar att Sverige borde ha världens högsta bränslepriser. Hur skulle det hjälpa landsbygden, Martin Ådahl?

(Applåder)

Fru talman! Låt mig börja i den totala avsaknaden av ödmjukhet inför de problem som Socialdemokraterna skapade under den förra mandatperioden. När man lyssnar på Mikael Damberg kan man tro att han inte hade någonting att göra med de problem vi har i dag. Faktum är att kärnkraften avvecklades av den förra regeringen, som Mikael Damberg satt i, och det skapade problemen och behovet av elstöd.

Den här regeringen har betalat ut elstöd som är flera gånger större än det elstöd som Socialdemokraterna tog fram förra mandatperioden. Det riktar sig också till företag.

I det här läget, när man har orsakat problemen genom att lägga ned kärnkraft och när man med de här höga elpriserna hade ett mindre elstöd som tog ännu längre tid att få på plats, står Mikael Damberg här med högt tonläge och pratar om att den här regeringen har sjabblat, när man själv har orsakat problemet som vi nu måste lösa. Det är en total avsaknad av självinsikt och ödmjukhet inför det man har gjort, fru talman. Det är provocerande.

Jag hoppas att ni som lyssnar på den här debatten faktiskt tar in vad Mikael Damberg säger här. Man har skapat problemen genom att lägga ned kärnkraften och betalade själv ut ett elstöd som var mycket lägre, och nu står man här och kritiserar den nya regeringen. Det är provocerande.

När det gäller den ekonomiska tillväxten var den lägst i hela Europeiska unionen under Mikael Dambergs tid som finansminister. Utsikterna ser fortsatt mörka ut, men det är ju på grund av de åtta år som den förra regeringen hade på sig. Vi kommer att vända detta.

När det gäller att säkerställa att de som har det allra mest tufft får stöd har den här regeringen gjort väldigt mycket vid årsskiftet och nu under våren. Jag får stanna där, för tiden tar slut.

(Applåder)

Fru talman! Jag tänkte att det kanske var på sin plats att säga några saker efter Mikael Dambergs inledningsanförande. När man lyssnar till retoriken är den uppenbara frågan om det, förvisso mycket lägre, elstöd som den förra regeringen tog fram när Mikael Damberg var finansminister också gick till miljonärer. Eller var det bara riktat till dem som inte var miljonärer?

Av anförandet som Mikael Damberg håller när vi nu diskuterar vårbudgeten och vårpropositionen kan man nästan tro att Socialdemokraterna tillför en massa nya pengar nu under våren. Så är det ju inte. Det finns inte en enda krona mer till kommuner och regioner i den vårbudget som Socialdemokraterna lägger fram här. Det låter som att det skulle vara en massa nya pengar, men det är inte en enda krona mer till kommuner och regioner för att hantera detta.

När Socialdemokraterna i höstas faktiskt satsade något mer än vad regeringen gjorde - marginellt mer, men ändå - på kommuner och regioner ville de finansiera det genom att höja skatten för sjuksköterskor och barnmorskor och en miljon löntagare. Mikael Damberg glömde att berätta att de satsningar man ville göra skulle finansieras av bland annat dem som jobbar inom vården.

Sedan vill jag bara säga att de sämsta ekonomiska utsikterna för Sverige uppnåddes under Mikael Dambergs tid som finansminister. Förhoppningsvis kommer vi att kunna förändra det nu.

Fru talman! Jag vill, precis som Ali Esbati, uppmana alla som lyssnar på denna debatt att läsa Vänsterpartiets budgetförslag. Om man lånar hundratals miljarder kan man helt ofinansierat satsa på en mängd olika saker, men detta skulle sätta Sverige i ett läge som det vore helt oansvarigt att sätta landet i. Därför är det glädjande att se att det också finns seriösa delar av oppositionen som inte jobbar på det sättet. Både Socialdemokraterna och Centerpartiet har ju ändå lagt rimliga budgetar där de har utgått från verkligheten. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har nu i opposition helt och hållet släppt verkligheten, och det tycker jag är beklagligt.

Jag talar om att låna oändligt mycket pengar, skuldsätta landet och trycka på inflationen. Om man tog de lån som Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill ta skulle det påverka räntorna för vanliga hushåll med säkert flera procentenheter.

Med detta sagt: Före valet samarbetade Moderaterna och Vänsterpartiet för att satsa på äldreomsorg, sjukvård och mycket annat. Efter valet har Moderaterna tillsammans med regeringspartierna fortsatt att satsa på välfärden. Vi gör historiskt stora satsningar det här året på just välfärden, för det behövs mer resurser i skolan och i sjukvården. Man kan alltid hävda att det behövs ännu mer resurser, och det är säkert sant. Att hävda att det inte är på det sätt som jag har beskrivit är dock direkt felaktigt, fru talman.

Dessa satsningar görs just nu. Däremot har inte regeringspartierna - och inte heller hela oppositionen - gått med på alla Vänsterpartiets förslag om allt från prisregleringar till pristak. Detta är reformer som vi känner igen från andra typer av länder. Det är reformer som enligt ledande nationalekonomer aldrig har fungerat någonstans. Detta ska Sverige inte experimentera med.

Däremot ska vi se till att konkurrensen fungerar och säkerställa resurser till välfärden. Så tar vi oss igenom den här krisen, fru talman.

Fru talman! Jag vill först ge Ali Esbati rätt i någonting som han sa. Han konstaterade att jag är moderat, och det stämmer alldeles utmärkt.

Den regering som nu har tillträtt gjorde till det här året en historisk satsning på att stärka välfärden under tuffa tider. Att det skulle handla om besparingar stämmer inte - tvärtom har denna regering faktiskt satsat på välfärden.

Under den förra mandatperioden gjorde Moderaterna och Vänsterpartiet flera gånger gemensam sak för att stärka äldreomsorgen och sjukvården. Är det något som Moderaterna och den nya regeringen värnar är det givetvis att välfärden fungerar och har tillräckliga resurser för sitt uppdrag.

Det som Ali Esbati är inne på, fru talman, handlar om det som han kallar konkreta förslag. Detta är ju sådant som inte går att genomföra. Jag är förvånad - och jag vet att det är fler som är det - att man har fått med sig Socialdemokraterna på flera av dessa konstiga förslag, som uppenbart skulle strida mot både EU-rätt och mycket annat. Det handlar om icke genomförbara förslag om att använda SBAB för att sänka räntor och annat. Detta är tyvärr inte görbart och inte heller önskvärt.

Däremot delar vi uppfattningen att konkurrensen behöver fungera bättre. Konkurrensen kommer att få ned matpriserna. Att man säkerställer konkurrensen kommer också att göra att bankerna håller rimliga räntemarginaler. Det är därför det är viktigt, fru talman, att denna regering nu satsar pengar på att stärka Konkurrensverket för att konkurrensen ska fungera.

I sammanhanget ska jag också säga att Vänsterpartiet vill låna upp hundratals miljarder de kommande åren. Då kan man förstås satsa på en massa saker. Detta är dock låtsaspengar, eller monopolpengar - det är pengar som inte finns. Det gör att det blir lite svårt att ha en debatt i kammaren om detta.

Fru talman! Vi närmar oss sommaren. Jag säger "närmar oss" även om jag vet att man i södra Sverige har haft sommar något längre än vi som bor i norra Sverige.

Det är nog många av oss i denna kammare som ser fram emot morgondagens avslutning av riksdagsåret. Man ser kanske fram emot att få åka hem och ha några dagars midsommarfirande innan Almedalen och en del möten tar vid i väntan på att den riktiga sommarledigheten ska börja. Men här i kammaren kommer det i alla fall att bli sommar. Själv ska jag fira med min dotter hemma i Umeå, och att få åka hem till Norrland känns välkommet efter mycket arbete under våren.

Det man kan känna som både politiker och förälder är att det är tungt att se hur andra föräldrar inte har möjligheten att fira midsommar, sommar och sommarlov med sina barn. Vi har en situation där barn mördar andra barn i vårt land. För bara några dagar sedan sköts en 15-årig pojke till döds i ännu en i raden av dödsskjutningar i vårt land.

Detta handlar om barn som mördar andra barn i kriminella uppgörelser. Det är unga pojkar som borde längta efter skolavslutning - som borde få lära sig att knyta sin första slips men som i stället får vapen i hand och skickas att för att mörda andra barn.

Vi kan inte acceptera denna utveckling längre. Nu måste vi göra allt i vår makt för att faktiskt bryta detta på riktigt. Detta är inhemsk terrorism och måste behandlas därefter. Allt måste göras för att bryta utvecklingen. Den nya regeringen fortsätter att satsa mer pengar på både brottsbekämpning och förebyggande insatser samtidigt som den skärper straffen för de grova brotten.

En annan viktig del i budgeten, fru talman, handlar om att stärka det svenska försvaret. Vi tillför hundratals miljoner under innevarande år för att stärka försvaret och den svenska beredskapen. Det handlar om både Natoförberedelser och att stärka livsmedels- och dricksvattenberedskap - många saker som kanske inte är sådant man tänker på i första hand, men det är mycket som behöver göras för att höja den svenska försvarsförmågan.

Demokratin måste försvaras, vilket har tydliggjorts genom det som har hänt i vårt närområde. Vi gör det tillsammans med andra, och därför behöver vi rusta upp det svenska försvaret och anpassa det efter möjligheten att ansluta oss till Nato så fort som möjligt. Genom de tillskott vi gör nu i år kommer vi att kunna snabba på processen, och så fort samtliga Natoländer har ratificerat Sveriges anslutningsprotokoll har vi möjlighet att bli medlem.

Fru talman! Sverige har många problem. Det är gängen och den grova brottsligheten, liksom Rysslands vedervärdiga krig mot grannlandet Ukraina. Svenska hushåll plågas av högre räntor som gör att bolånen blir en allt tyngre börda, och vi ser höga matpriser och allt dyrare levnadsomkostnader. Den höga inflationen gör oss alla fattigare, fru talman, och den måste fortsätta bekämpas. El och bränsle har också blivit väldigt mycket dyrare, vilket samtidigt har varit med och drivit den svenska inflationen.

Allt är inte den förra regeringens fel, fru talman - låt mig vara tydlig med det. Men väldigt mycket är den förra regeringens fel. Mer borde ha gjorts för att knäcka gängen och den grova brottsligheten. Avvecklingen av kärnkraften har orsakat Sverige allvarlig skada och väldigt höga elpriser för både hushåll och företag. Den förra regeringens experiment med reduktionsplikten gav Sverige världens högsta dieselpris, till mycket tvivelaktig nytta. Flera av de problem som den förra regeringen orsakade har dessutom varit med och drivit på den svenska inflationen.

Nu är det den nya regeringens ansvar att lösa de problem Sverige har. Vi har påbörjat det arbetet och kommer att fortsätta det under de kommande åren. Vi kan redan nu se att många samlade insatser för att få ned inflationen börjar ge resultat även om mycket fortfarande kvarstår. Regeringen kommer att möta den svåra ekonomiska situationen med en plan som innehåller tre delar.

För det första ska vi bekämpa inflationen och stötta de utsatta hushållen.

För det andra ska vi återupprätta arbetslinjen. Det måste alltid löna sig mer att arbeta än att leva på bidrag. Så bygger man sin egen välfärd, och så bygger vi välfärd i det här landet tillsammans med varandra.

För det tredje behöver vi genomföra strukturreformer för att öka den svenska tillväxten i den globala konkurrensen.

Givet den svåra ekonomiska situation som Sverige befinner sig i behöver inflationsbekämpning vara en central prioritering. Regeringen tar ansvar genom att bedriva en fortsatt återhållsam finanspolitik samtidigt som stöd ges till de utsatta hushållen.

Regleringar som driver på prisökningarna görs om; exempelvis sänks reduktionsplikten, som gett oss världens dyraste diesel. Vi sänker den från och med den 1 januari 2024. Vi gör mycket för att bygga tillbaka ny elproduktion. All elproduktion behövs - också ny kärnkraft.

Under innevarande år stöttas hushållen med 27 miljarder kronor i elstöd. En genomsnittlig villaägare får någonstans mellan 4 500 och 19 000 kronor i elstöd, och det gör stor skillnad i plånboken för väldigt många. Vi föreslår också en förlängning och höjning av bostadsbidraget för dem som har allra störst behov. En ensamstående förälder med två barn får igenomsnitt 1 100 kronor mer att leva på per månad. Det är viktigt för att skydda de mest utsatta hushållen från de prisökningar vi nu har sett.

Det är viktigt att komma ihåg att staten inte kan eller bör kompensera för allt. Vi kan dock stötta dem som har det allra tuffast, för så håller Sverige ihop under svåra tider. Men långsiktigt måste vi skapa möjligheten att vända utvecklingen, och det är bara när fler har ett jobb att gå till och kan bidra till det gemensamma som Sverige blir ett rikare och bättre land för oss alla.

Därför måste vi återupprätta arbetslinjen. Skatten på arbete måste sänkas när det ekonomiska läget ger möjlighet till det. Det är särskilt viktigt för människor med låga och medelhöga löner. Åtgärder som bryter passivitet ska sättas in, och vi ska stärka drivkraften att gå från bidrag till arbete. Nyligen har regeringen också presenterat planer på ett bidragstak, vilket ska säkerställa att det aldrig lönar sig mer att leva på bidrag jämfört med att ta ett arbete. Det är ett av flera steg på vägen. Alla som kan gå till jobbet ska också få möjlighet att göra det. Det är så vi bygger Sverige starkt.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag återkomma till att detta är en problemlösningsbudget, med betoning på "lösning". Det kan kännas mörkt just nu. Det är ständiga rubriker om dödsskjutningar, våld, skenande inflation och allmänt tuffa tider. Men det går att vända utvecklingen - Sverige kan bättre. Regeringen har redan inlett det arbetet, och denna budget är ytterligare ett steg på vägen mot att åstadkomma det.

Som studenterna nu sjunger runt om i vårt vackra, avlånga land när de går ut från skolorna omgivna av ljusgröna björkar och blågula ballonger: Den ljusnande framtid är vår. Det är hoppfullt, och vi kan tillsammans vända utvecklingen. Allt är inte dåligt, och det som är dåligt kan också bli bra.

Fru talman! Jag yrkar bifall till finansutskottets förslag till beslut. Jag vill också under en av de sista debatterna med finansutskottet inför sommaren passa på att önska finansutskottets ledamöter och kansli en riktigt fin sommarledighet när den väl infinner sig. Jag vet att vi har extramöten och en hel del annat kvar, men jag vill passa på att härifrån önska en fin sommarledighet.

Jag vet att jag talar för hela finansutskottet när jag säger att vi vill rikta ett särskilt stort tack till finansutskottets kansli för ett fantastiskt gott arbete både för regeringspartierna och för oppositionspartierna. Vi sätter mycket stort värde på det arbete ni i kansliet gör. Ni har haft det tufft under pandemin. Vi tänkte att det skulle bli lugnare därefter, men det har fortsatt varit mycket arbete för finansutskottets kansli. Ni har klarat det galant. Stort tack för det från oss alla!

(Applåder)

Fru talman! I dag debatterar och beslutar Sveriges riksdag om det elfte militära stödpaketet från Sverige till Ukraina. Det handlar om tung militär utrustning som kommer att avsevärt förstärka Ukrainas förmåga att försvara sig mot den ryska angriparen.

Det gör mig stolt att det är en enig riksdag som kommer att stå bakom det här beslutet. Det visar styrkan och beslutsamheten i den svenska demokratin och förmågan att samlas när tiderna blir svåra. Vi visar också omvärlden att det svenska stödet till Ukraina är starkt och kommer att vara beständigt över tid.

Det senaste året har gjort det mycket tydligt att vi inte kan ta någonting för givet, inte ens fred och frihet här i vårt närområde.

Rysslands invasion av Ukraina måste fortsatt stå högst upp på dagordningen. Det är ett oprovocerat och oförsvarligt krig som också bedrivs på ett olagligt och folkrättsvidrigt sätt. Ryssland angriper gång på gång civila mål som saknar militära syften.

Med ett krig i Europa och den europeiska säkerhetsordningen allvarligt skadad befinner vi oss i en av de mest osäkra och farligaste tiderna sedan andra världskriget. Rysslands agerande har resulterat i ett fundamentalt försämrat säkerhetsläge i vårt närområde som med all sannolikhet kommer att bestå under lång tid framöver.

Att invasionen har pågått i ett år får inte medföra att vi vänjer oss vid detta. Det får inte bli ett normaltillstånd, för det är det inte. Normaltillståndet ska aldrig vara krig utan fred och frihet i ett fritt Europa. Låt oss aldrig glömma detta!

Sedan invasionen av Ukraina den 24 februari 2022 har regeringen, både den förra och den nuvarande, aviserat flera militära stödpaket till Ukraina. Det har skett en betydande förändring av vilken typ av stöd Sverige lämnar, från skyddsutrustning i det första beslutet till mer avancerade vapensystem och ammunition till dessa i det beslut vi fattar i dag.

Fru talman! Stödpaketet som vi beslutar om i dag är det elfte i ordningen. De elva militära stödpaket till Ukraina som hittills presenterats av regeringen uppgår till över 17 miljarder kronor. Av dessa ingår 6 miljarder kronor i den extra ändringsbudget som vi fattar beslut om i dag.

I det här paketet kommer regeringen att donera materiel som står högt upp på Ukrainas lista över efterfrågat stöd. Ukraina har framfört att system för luftförsvar, långräckviddig precisionsbekämpning och olika typer av stridsfordon och stridsvagnar är särskilt angeläget.

Regeringen kommer därför att skänka delar av luftförsvarssystemet HAWK, här i Sverige kallat eldenhet 97. Utöver detta avser vi att i samarbete med Tyskland säkerställa att Ukraina kan få tillgång till ytterligare luftvärnssystem i form av IRIS-T.

I denna extra ändringsbudget finns dessutom ett bemyndigande att bland annat donera tidigare aviserade stridsvagnar av typen Leopard 2, i Sverige kallad stridsvagn 122, samt att tillföra medel för återanskaffning av militär materiel.

De svenska stridsvagnarna förstärker det bidrag med Leopard 2 som andra europeiska länder lämnar. Koordinering av stödet pågår med internationella partner som skänker Leopard 2 eller andra stridsvagnar.

Regeringen har också aviserat ett strategiskt samarbete med Storbritannien till stöd för Ukraina. Samarbetet syftar bland annat till att förbättra logistik och underhåll av de Archerpjäser som Sverige kommer att donera till Ukraina. Samarbetet inkluderar ett bemyndigande att sälja ett antal Archerpjäser till Storbritannien, vilket i sin tur möjliggör donation av artillerisystem AS 90 från Storbritannien till Ukraina.

Det här samarbetet med Storbritannien innebär att både Sveriges och Storbritanniens stöd till Ukraina kan öka ytterligare. Artilleri såsom Archer tillsammans med stridsfordon och stridsvagnar ökar Ukrainas försvarsförmåga och möjliggör också för Ukraina att återta förlorat territorium.

Staten har sedan flera Archer B-pjäser övertogs från Norge 2016 letat efter en strategisk partner till Archersystemet. Samarbetet med Storbritannien syftar till att hitta möjligheter för gemensam utveckling av systemet inklusive kostnadsdelning, samverkan på förbandsnivå, snabbare integrering i Natoledningssystem med mera. Försvarsnyttan med försäljningen är därmed också avsevärd.

Fru talman! Den militära biten är av yttersta vikt, men låt oss inte glömma den omfattande civila och humanitära insats som Sverige också bidrar med.

Sedan invasionen av Ukraina i februari 2022, för drygt ett år sedan, har Sverige bidragit med över 4,3 miljarder kronor till humanitärt och civilt bistånd. Det handlar bland annat om ökat bistånd genom stöd till humanitära organisationer, stöd för att främja kvinnors och flickors möjligheter och rättigheter och civil krishantering i form av donationer av exempelvis sjukvårdsmateriel, brandskydd, generatorer och tält.

Sverige bidrar också med stöd till Ukrainas reformarbete och återuppbyggnad. Hittills har regeringen stöttat Ukraina med cirka 650 miljoner kronor till insatser för Ukrainas återuppbyggnad. Det handlar bland annat om stöd för hållbar uppbyggnad av förstörd infrastruktur via Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.

Cirka 120 miljoner kronor har gått till insatser för att stötta flickor och kvinnor i Ukraina och Moldavien. Stödet ska främja kvinnors och flickors möjligheter och rättigheter samt motverka sexuellt och könsrelaterat våld.

Vidare ska 600 miljoner kronor gå till investeringar inom energisektorn, det ukrainska jordbruket, utbildningssektorn och bostadssektorn för att mer långsiktigt stärka Ukrainas motståndskraft.

Detta är bara några exempel på det civila och humanitära stöd som Sverige också bidrar med. Det är oerhört viktigt, för utan vägar, jämställdhet, energi, mat, utbildning och bostäder går det inte att bygga upp ett fungerande samhälle igen.

Avslutningsvis, fru talman - den ryska militära framfarten måste stoppas. Och just nu är det Ukraina som är Europas sköld mot denna framfart. Ukrainas krig är därför också Sveriges krig. Försvaret av Ukraina är vår tids största säkerhetspolitiska utmaning.

Det jag berättat om här i dag är bara några av delarna i det omfattande stödet från Sverige till Ukraina och till de krigsdrabbade och hårt kämpande människorna i Ukraina. Jag känner mig som svensk stolt över de betydande insatser vi bidrar med. Och jag känner mig som politiker i denna församling, Sveriges riksdag, stolt över den breda enighet med vilken vi kan fatta dessa beslut.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Jag får här höra från Niklas Karlsson att det inte hade gått snabbare med en socialdemokratisk regering. Det är väldigt märkligt att höra, men då har vi fått svaret på den frågan. Jag förstår inte det höga tonläget om svaret är att det inte hade gått snabbare.

Det är intressant att Niklas Karlsson tar upp stoppskrivelser och så vidare. Då gissar jag att han kan hela lagstiftningen kring detta, för man måste också berätta vem det är som ska beskattas och hur mycket. Även om man hade gjort på det sätt som Niklas Karlsson föreslår hade det alltså inte varit möjligt med det som fanns från EU. Det hade inte gällt, eftersom vi hade varit tvungna att gå igenom skattesubjekten. Det hade alltså inte fungerat. Även om vi hade gjort på det sätt som Niklas Karlsson nu i efterhand föreslår hade det inte varit möjligt. Då är vi klara med den delen av diskussionen.

I den andra delen sägs att en socialdemokratisk regering inte hade kunnat göra det snabbare. Jamen, då är ju den delen av debatten avklarad. Tack för det, det var ett tydliggörande!

Fru talman! Då går vi vidare, nu när vi har fått svar på de frågorna. Då får Niklas Karlsson, som står och säger hur mycket Socialdemokraterna vurmar för hushåll och företag, gärna berätta hur mycket elstöd i pengar ni betalade ut till svenska hushåll föregående år. Den här regeringen betalar ut 60 miljarder. Jag skulle gissa att det är ungefär sex gånger så mycket som den socialdemokratiska regeringen gjorde förra vintern, men det kan Niklas Karlsson gärna få berätta för dem som lyssnar.

Berätta gärna också hur mycket elstöd den förra socialdemokratiska regeringen betalade ut till företagen. Det skulle också vara intressant att höra, när man nu står och säger att en socialdemokratisk regering minsann hade tagit mycket större ansvar. Vi hade en socialdemokratisk regering. Det var mycket lägre elstöd till hushållen, och ingenting till företagen. Den här regeringen hanterar resultatet av det ni har orsakat, Niklas Karlsson!

Fru talman! Låt mig först fråga Niklas Karlsson, som också är skatteutskottets ordförande: Hur mycket snabbare hade Socialdemokraterna, om ni hade suttit i regeringsställning, lyckats få igenom detta? Vilka delar av processen hade ni kortat ned? Vilka lagar hade ni hoppat över? Hade ni struntat i Lagrådet? Hade ni struntat i Regeringskansliets juridiska avdelning, som är opolitisk och densamma oavsett regering? Var någonstans hade ni kortat ned detta? Jag har hört Mikael Damberg säga att det inte hade gått den 1 december - men det tog alldeles för lång tid innan den här regeringen gjorde det. Hur snabbt hade det gått för en socialdemokratisk regering? Vilka delar av processen hade ni kortat ned? Det, fru talman, kan Niklas Karlsson gärna få svara på.

Sedan har jag ytterligare några frågor. Elpriserna i södra Sverige ökade redan hösten 2021. Kan det verkligen, fru talman, ha berott på Rysslands anfallskrig mot Ukraina, som kom långt mycket senare än det? Eller vad berodde egentligen de höga elpriserna hösten 2021 på? Kan det vara så, som el- och energiexperter säger, att nedlagd kärnkraft - Ringhals 1 och 2 - är förklaringen till de 30 till 50 procent dyrare elkostnaderna redan hösten 2021? Eller vad är Niklas Karlssons uppfattning om vad detta berodde på? Det är dessa problem som har skapat det vi i dag debatterar. Det vore intressant om Niklas Karlsson kunde bringa klarhet i vad han själv tror orsakade detta. Det var två frågor för Niklas Karlsson att svara på.

Fru talman! Martin Ådahl säger att regeringen och jag är cyniska. Cyniskt är för mig är att paja svenskt energisystem och se till att hushåll och företag får enormt mycket högre priser, så höga att de knappt klarar av dem. Tillsammans med tre andra partier i den här kammaren lägger man ned kärnkraft, och sedan står man i kammaren och har högt tonläge mot den regering som nu löser de problem som den förra regeringen skapade tillsammans med bland andra Centerpartiet.

Cyniskt är att skapa problemen, lägga huvudet på sned och försöka låta empatisk - det är vad Martin Ådahl försöker göra, fru talman - inför dem man har skapat problemen för.

Martin Ådahl säger att det inte är riktiga pengar. Det är väl klart att det är riktiga pengar på skattekontot!

Det allra bästa hade varit om kammaren med Martin Ådahl, Centerpartiet och de andra partierna inte hade orsakat nedläggning av kärnkraft, fru talman. Då hade vi inte behövt prata om de här sakerna.

Elexperterna säger själva att om vi hade haft kvar de två kärnkraftsreaktorerna hade följden varit lägre elpriser med ungefär 30-50 procent. Det hade varit riktiga pengar. Det är nämligen med riktiga pengar som hushåll och företag i dag betalar de höga elräkningarna. Det är riktiga pengar som hårt arbetande människor har tjänat ihop och som de nu får betala med, Martin Ådahl.

Fru talman! Det är också riktiga pengar som företag har möjlighet att låna på skattekontot för att överbrygga tills regeringens stöd till företagen kommer. De kommer nämligen att komma. Ja, det är mer komplicerat än vi hade önskat och hoppats.

Framför allt ska Martin Ådahl inte lägga huvudet på sned och försöka verka empatisk när man har orsakat de här problemen. Det är fruktansvärt provocerande.

Fru talman! Martin Ådahl representerar ett av denna kammares fyra partier, Centerpartiet, som med en rösts marginal lyckades lägga ned 10 procent av svensk elproduktion den föregående mandatperioden när man lade ned Ringhals 1 och 2. Med tanke på de problem man varit med och skapat är det förbluffande att höra det höga tonläget i kritiken av den nya regeringen när denna löser dessa problem.

Men låt oss gå till fakta. Det Martin Ådahl står här och säger stämmer helt enkelt inte. Den här regeringen valde att förlänga och utöka möjligheten till skatteanstånd, vilket innebär att företagen kan låna av sig själva på skattekontot för att överbrygga tiden fram till dess att man får utbetalning av kapacitetsavgifterna.

Det Martin Ådahl står här och säger, fru talman, stämmer alltså inte. Företagen har möjlighet att låna på skattekontot för att ta sig fram till punkten där man får dessa pengar utbetalda.

Det råder inget tvivel om att regeringen har prioriterat att säkerställa att både hushåll och företag, trots den förra regeringens och dess samarbetspartiers politik, ska klara situationen här och nu. Den här regeringen har detta som högsta prioritet. Möjligheterna finns för företagen att klara av detta. Det Martin Ådahl säger stämmer helt enkelt inte.

Jag har hört andra oppositionspolitiker i denna kammare skrämmas med att företagen inte klarar av likviditeten fram till det att stöden betalas ut. Det är helt enkelt inte sant. Man har möjlighet att låna på skattekontot. Regeringen säkerställer detta.

Fru talman! Låt mig börja där jag slutade. Jag avser såklart att besvara den fråga Marielle Lahti har ställt. Men jag blir provocerad - det var därför jag var tvungen att börja i den ändan - när politiker som har orsakat dessa problem, fru talman, står här och låtsas som att man inte har någonting med det att göra. Man går till och med så långt som att säga att vi har ett fungerande energisystem och att det inte finns några problem. Jag tror att både de människor som i dag betalar dessa elräkningar och de företag som plågas av dessa kostnader upplever problem. Jag tror inte att de tycker att vi har ett fungerande energisystem.

Vi behöver prata om båda sakerna. Vi behöver prata om vad som har orsakat problemen, och där är Socialdemokraterna, Miljöpartiet och de andra som lade ned kärnkraften skyldiga. Vi behöver också prata om vad vi gör här och nu för att mildra konsekvenserna av den politiken.

Det är det denna regering tillsammans med Sverigedemokraterna gör. Gång på gång, i extra ändringsbudgetar, lägger vi fram förslag för att beskatta företag och återföra pengar till hushåll och företag. Vi håller också på att genomföra de första delarna i det som långsiktigt kommer att lösa problemen, fru talman: att bygga tillbaka svensk kärnkraft så att vi tar oss bort från de problem som skapats av den förra regeringen.

Det är alltid svårt att tala om tekniken, men jag ska kort ge mig in på detta. De stora pengarna finns varken i skatten eller i momsen på el utan i kapacitetsavgifterna. Där skiljer Sverige ut sig från övriga EU. Det gör också att det inte finns så mycket övervinster som man försöker hävda från oppositionen. Till och med Socialdemokraternas egen RUT-rapport visade detta. Även risken för minskad elproduktion om man gör på fel sätt är värd att ta med.

Vi var alltså tvungna att göra avgränsningar. Vi var tvungna att titta på konsekvenserna beroende på vilka som skulle få betala den här skatten.

Jag hann inte med hela svaret, men vi kommer kanske att debattera detta ytterligare.

Fru talman! Den som lyssnar på Miljöpartiets ledamot i finansutskottet Marielle Lahti behöver komma ihåg en sak. Ledamoten säger att vi har ett väl fungerande energisystem. Jag tror inte att alla de hushåll som i dag plågas av extremt stora elräkningar - flera gånger större än vad de någonsin har varit - håller med.

Jag, som bor i Norrland, där el närmast har varit en icke-fråga, hade en elräkning på 10 000 kronor i december. Människor har hört av sig till mig från södra Sverige, där man har elräkningar på över 20 000 kronor för en enskild månad. Miljöpartiet tycker att vi har ett väl fungerande energisystem. Jag gissar att man är stolt över det man gjorde under de åtta år man tillsammans med Socialdemokraterna styrde energipolitiken.

Företag lägger ned produktion. Man har inte längre råd att köra bakugnar på bagerier. Personal blir av med sina arbetstillfällen till följd av vad den förra regeringen har orsakat.

Fru talman! Vi har inte ett väl fungerande energisystem. Vi har ett energisystem som är kraftigt påverkat av att man lade ned fungerande kärnkraft. Man gjorde kärnkraften ekonomiskt olönsam, och sedan försöker man i efterhand stå och säga att det var marknadsmässiga beslut som ledde fram till att kärnkraften lades ned. Men kom ihåg: Här i riksdagens talarstol har både socialdemokrater och miljöpartister stått och varit stolta över det som gjorde att kärnkraften, Ringhals 1 och 2, till slut fick läggas ned.

Priset på el gick upp långt innan kriget i Ukraina startade. Hösten 2021, långt innan Ryssland hade inlett sitt anfallskrig mot Ukraina, ökade elpriserna dramatiskt i Sverige - det vet alla som då betalade sina elräkningar - till följd av att kärnkraften lades ned. Det har skapat de här problemen. Där skiljer vi oss åt: i vad som har orsakat dagens situation och om vi är nöjda med den.

Jag får återkomma. Jag ser att min talartid är slut, men jag ska svara på ledamoten Marielle Lahtis fråga i mitt nästa inlägg.

Fru talman! Låt oss börja med det som Niklas Karlsson inte vill svara på. Skulle regeringen ha valt att strunta i Lagrådet eller den juridiska avdelningen på Regeringskansliet? Regeringen har förkortat alla delar i beredningsprocessen för att rekordsnabbt få skattelagstiftning på plats. Vilken del skulle vi ha kortat ned? Där blir Niklas Karlsson svaret skyldig.

Socialdemokraterna har sagt att detta inte hade gått att införa så tidigt som den 1 december; det är det ena beskedet. Man hade tydligen kunnat göra det mycket snabbare än den här regeringen, men man vägrar att svara på frågan om var i processen vi skulle ha kortat ned det hela. Det finns inget svar på det. Då kan man inte hantverket. Då står man här, fru talman, och bara pratar strunt. Man måste kunna svara på den typen av frågor. Om man vill korta ned processen - var någonstans, och vilken lag skulle vi ha hoppat över för att göra detta snabbare än vad det gjordes? Det vägrar man att svara på från Socialdemokraternas sida.

Fru talman! Det går inte att ha den här typen av debatter om elstöd, om överbeskattning av elproducenter eller om någonting annat utan att prata om varför problemet har uppstått.

Jag förstår att Socialdemokraterna hela tiden säger: Låt oss inte prata om det som hände förra mandatperioden när vi lade ned kärnkraften och skapade de här problemen! Jag förstår att man vill föra den typen av debatt. Men, fru talman, det här är inte oväsentligt. Man måste prata om varför problemen har uppstått.

Den här regeringen har att hantera de problem som den förra regeringen skapade, och det håller vi på med just nu. Ni blir svaret skyldiga i fråga efter fråga. Ni kan inte svara på vad som skulle ha gjorts annorlunda, så jag antar att även Socialdemokraterna håller med om att det var rimligt att göra på det sätt vi gjorde. Det var rimligt att lyssna på Lagrådet och andra instanser.

Fru talman! Låt mig först säga till den som lyssnar att man verkligen blir provocerad när man hör socialdemokrater som har styrt Sverige i åtta år och som lämnar efter sig ett elsystem där kärnkraft har plockats bort till den grad att svenska hushåll och företag i dag plågas på ett extremt sätt, vilket de inte hade behövt göra. Ändå står Socialdemokraterna här framme och försöker skriva om historien.

Bagdad-Bob, för den som lyssnar, var i Irak och förklarade att det inte fanns några problem och så vidare. Den som närmast liknar Bagdad-Bob, fru talman, står i den andra talarstolen här och låtsas inte om att man har lagt ned kärnkraften och skapat de problem vi i dag är tvungna att hantera. Det är problem som den nya regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har att lösa.

Det är en inkompetens som ledde till att man tog bort koldioxidfri elproduktion - den som gjorde att Sverige som ett av få länder i världen hade koldioxidfri el till ett extremt lågt pris. Detta är nu borta för att ni förstörde det. Det tror jag att man ska ta fasta på.

Fru talman! Den andra delen kanske ledamoten Niklas Karlsson, skatteutskottets ordförande, kan svara på. Den som lyssnade på nyheterna i går hörde Mikael Damberg, som är ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna. Han var, precis som Niklas, kritisk. Han ville inte kännas vid att man har lagt ned kärnkraften, trots att det är ett faktum. Han var kritisk till att detta inte har införts snabbare, men han vill ändå följa den lagstiftning vi gemensamt har. Han kunde inte ge svar på hur snabbt det skulle ske, men det kanske Niklas Karlsson kan berätta för den som lyssnar.

På vilket sätt och var någonstans i processen skulle vi ha kapat tid? Vi har kapat tid i alla delar av beredningsprocessen. Niklas Karlsson får berätta: Var skulle vi ha kapat mer tid? Vilken lag skulle vi ha hoppat över för att göra detta så snabbt som ni säger att det skulle gå att göra? Det kan gärna Niklas Karlsson få svara på.

Fru talman! Det var det jag försökte beskriva. Självklart ska Sverige implementera EU-lagstiftning. Det gör vi nu. Det kommer vi att fatta beslut om i dag, bara för att det ska bli tydligt för den som lyssnar.

Det jag förklarade för ledamoten Samuel Gonzalez Westling från Vänsterpartiet var att vi i Sverige har en annan lagstiftning än vad en del andra EU-länder har, framför allt på skatteområdet. Det gör att det måste implementeras i svensk lag.

Det gick alltså inte att lägga den här EU-lagstiftningen ovanpå svensk skattelagstiftning och låta den börja gälla, utan den var tvungen att implementeras i svensk lag. Det var inte vi politiker här som sa att det var på det sättet. Det var Lagrådet som sa det. Den juridiska avdelningen på Regeringskansliet konstaterade att det var på det sättet man måste göra.

I grund och botten är det bra att vi inte har möjlighet till retroaktiv lagstiftning i Sverige. Jag vet, fru talman, att Vänsterpartiet har en helt annan uppfattning. Man vill kunna beskatta både privatpersoner och företag i efterhand. Det vore en helt annorlunda ordning än den som jag tror att de flesta partier och politiker här i kammaren är överens om. Man måste på förhand veta hur mycket skatt man ska betala.

Lek med tanken att man som enskild medborgare i efterhand får reda på att nu har Vänsterpartiet bestämt att fordonsskatten blir tio gånger så hög som man trodde från början, och så ska man ska hantera det.

Fru talman! Det är rimligt att man från början vet hur mycket skatt man ska betala. Där, tror jag, skiljer sig Vänsterpartiet och de andra partierna i den här kammaren åt. Vi skiljer oss åt i hur denna implementering skulle kunna se ut.

Vi har olika uppfattningar om detta. Men inte om huruvida EU-lag ska implementeras, för det är vad vi gör i dag.

Fru talman! Tack, Samuel Gonzalez Westling, för frågorna!

Låt mig börja med några bitar. Det är inte regeringens primära bedömning utan Lagrådets bedömning. Det brukar vara någonting som vi har att lyssna till härinne. Vi följer också den lag som finns. Den har rättsavdelningen på Regeringskansliet också tittat på.

Det är den samlade bedömningen att svensk skattelagstiftning gör att vi är tvungna att göra på det här sättet. Man kan inte lägga EU-lagstiftningen ovanpå svensk lagstiftning utan att göra någonting, utan den måste implementeras i svensk skattelagstiftning. Det är det som gör att det tar lite längre tid i Sverige och en del andra EU-länder.

Det är inte möjligt med retroaktiv beskattning. Det är som jag sa, fru talman: Det är i grund och botten rätt bra att man inte kan bli beskattad i efterhand. Men för den som lyssnar på debatten kan det vara bra att veta att Vänsterpartiet i går lämnade in ett förslag till finansutskottet som vi nu såklart ska behandla.

Där föreslår man att vi nu helt enkelt bryter mot svensk grundlag och efterbeskattar företagen från och med den 1 december 2022 fram till juni. Det är ett ganska långtgående förslag, och det skulle förändra saker i grunden om man gjorde på det sättet.

Det som är viktigt när man inför skatter är att man vet vem som ska betala den nya skatten. Det gäller framför allt att de som ska betala skatten vet om att det är de som omfattas. På vilken nivå ska skatten ligga, och under vilken period ska skatten gälla?

Det som framför allt var viktigt för den här regeringen var att veta hur det skulle påverka elproduktionen i Sverige, givet att den förra regeringen tillsammans med Vänsterpartiet lade ned 10 procent av svensk energiproduktion när man lade ned kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2. Vi riskerade frånkoppling, det vill säga att elen skulle ta slut i Sverige.

Fru talman! Med hög inflation som leder till högre räntor, både i Sverige och i vår omvärld, och höga el- och bränslepriser har hushåll och företag i både Sverige och andra länder det väldigt tufft just nu. Vi har också krig i Europa med ett enormt lidande i Ukraina. Sverige skickar tillsammans med en ansvarstagande omvärld både vapen och ekonomiskt bistånd. Det finns ett brett stöd i den här kammaren för det, och det är bra.

Vi måste rusta upp den svenska försvarsförmågan och bygga säkerhet tillsammans med andra länder. Efter många år med kriminalitet och organiserad brottslighet har vi en inhemsk situation där vi behöver fler poliser och hårdare straff. Utmaningarna och problemen är stora och omfattande i Sverige. Mycket av det som sker i omvärlden påverkar såklart Sverige. Många problem är också en följd av politiska beslut fattade i Sverige av tidigare regeringar.

Kriget i Ukraina har påverkat oljepriset och självklart även priset på bensin och diesel här i Sverige. Men redan före kriget i Ukraina, fru talman, hade Sverige världens högsta dieselpris. Elpriset i Sverige har såklart påverkats av energikrisen i Europa och kriget i Ukraina, men elpriset i Sverige ökade långt innan Ryssland startade krig mot Ukraina. När kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 stängdes den förra mandatperioden raderades elproduktion motsvarande 10 procent av Sveriges årliga elkonsumtion. Med en rösts majoritet i den här kammaren lyckades den förra regeringen stänga ned kärnkraft, som om den hade funnits, hade inneburit 30-50 procent lägre elpriser i södra Sverige hösten 2021, det vill säga långt innan Ryssland startade krig i Ukraina.

Efter många år av global högkonjunktur går världen nu in i en lågkonjunktur. Självklart påverkar det Sverige, fru talman. Men åtta år med socialdemokratisk regering innebär också att Sverige hade lägst ekonomisk tillväxt i hela Europeiska unionen föregående år. Det som sker i omvärlden påverkar Sverige, men en stor del av de problem Sverige har i dag är resultat av politiska beslut fattade i den här kammaren och av den förra regeringen. Jag vill påminna dem som lyssnar på debatten i dag och hör tonläget från oppositionen om att mycket av den kritik som kommer mot den nya regeringens politik berör problem skapade av den förra regeringen.

I dag debatterar vi ännu en extra ändringsbudget, som tar sikte på vissa elproducenters överintäkter. Detta är ett led i EU:s arbete med att hantera elkrisen och de katastrofala följder den får för ekonomin, för hushåll och för företag.

Tonläget har varit högt den här veckan. Man har kritiserat regeringen för senfärdighet. Några har till och med gått så långt att de sagt att regeringen har slarvat bort miljarder genom att inte göra det här tillräckligt snabbt. Detta, fru talman, stämmer helt enkelt inte, och jag hoppas att debatten i dag kommer att göra det mycket klart för er som lyssnar.

Faktum är att Finansdepartementet har jobbat så fort det varit möjligt med att få allt det här på plats. Att införa ny skatt är komplicerat, och det är bra att det är komplicerat. I Sverige ska man veta i förväg hur hög skatten är. Tänk att som enskild medborgare i efterhand få veta att fordonsskatten blir tio gånger så hög för att staten behöver pengar! Då är det fråga om beslut som man som enskild medborgare inte längre kan påverka. Det är bra att det är komplicerat med skattelagstiftning, och det är bra att det tar tid att införa nya skatter.

Rent konkret kommer det här förslaget att innebära att elproducenter som producerar och säljer el från de kraftslag som förordningen tar sikte på beskattas för intäkter över 1 957 kronor per megawattimme, vilket alltså är något mindre än 2 kronor per kilowattimme. De vinster som överstiger den nivån kommer staten att beskatta med 90 procent. Då gäller det att komma ihåg att det är nettovinster som kommer att kunna beskattas.

Generellt har processen varit snabb, fru talman. Man har förkortat alla led i processen, med kortad beredningstid, kortad motionstid här i riksdagen och kortare tid för ikraftträdande. Ni som lyssnade på tjänstgörande talman när hon öppnade sammanträdet i dag kunde höra att även tiden fram till kammardebatten förkortats.

I Sverige finns det ett generellt förbud mot retroaktiv beskattning. Den juridiska bedömningen är att det inte har gått att göra detta snabbare eller annorlunda än på det sätt man har gjort. Låt mig vara tydlig: Regeringen har jobbat så fort det bara har varit möjligt utifrån den lagstiftning som jag tror att vi gemensamt är överens om: ramverken för hur det ska gå till med lagar och beskattning i det här landet. Därför, fru talman, har det varit märkligt att följa inte minst Socialdemokraternas kritik i debatten. Bristen på självinsikt är stundtals bedövande. Jag hoppas att Socialdemokraterna håller med om att de lagar som vi stiftar här inne också ska följas.

Grundproblemet är dock elkrisen och bristen på el. Det är Socialdemokraterna högst ansvariga för. Det var Socialdemokraterna som lade ned fullt fungerande kärnkraft. Det var det som skapade den elkris som vi har att hantera och som skapar problem för hushåll och företag i Sverige i dag.

Fru talman! Det är Socialdemokraternas fel att pensionären måste sälja huset och att familjer tvingas skicka hungriga barn till skolan. Det är Socialdemokraternas fel att företag tvingas stänga ned och att personal sägs upp.

Fru talman! Det är Socialdemokraternas fel att pengar som skulle ha kunnat användas i välfärden, som hade gett fler händer i vården och som hade stärkt skola, sjukvård och äldreomsorg, nu går till höga elräkningar. Låt ingen lura i er något annat, för saker hänger ihop!

Sverige sticker ut i EU. 42 procent av alla samlade kapacitetsavgifter kommer i Sverige till Svenska kraftnät. Det är pengar som staten kan använda. Föregående år var det 70 miljarder som var kapacitetsavgifter. Det är långt mycket mer än vad all moms och all punktskatt inbringar. Prognosen är att punktskatten på el från föregående år inbringar ungefär 26 miljarder kronor. Momsen på elen är 20 miljarder. Tillsammans är alltså den totala beskattningen strax under 46 miljarder kronor, enligt nuvarande prognos.

Kapacitetsavgifterna är en bra bit över 70 miljarder. Det är bra att förstå i sammanhanget att Sverige skiljer ut sig. De stora intäkterna kommer alltså inte staten till del via skatt eller moms på elen utan via kapacitetsavgifterna.

Det är därför regeringen har valt att använda kapacitetsavgifterna för att reparera den föregående regeringens orsakade problem för hushåll och företag. Avgifterna används nu till att säkerställa att hushållen och även företagen kommer att få lite hjälp på vägen för att klara de höga elpriserna.

Fru talman! Den regering som nu sitter tillsammans med Sverigedemokraterna kommer att bygga tillbaka kärnkraft. Vi kommer att bygga tillbaka energiproduktion här i landet. Det är en av regeringens främsta prioriteter för att få ordning och reda på Sverige igen.

Den extra ändringsbudgeten är bara en liten del i ett stort paket för att hantera de problem som nedlagd kärnkraft har orsakat. Det kommer att ge en liten intäkt till staten och hjälpa till för att vi ska kunna hantera de problem som detta orsakat.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Vi kommer nog att ha många debatter här i kammaren om detta.

Om en regering med sina samarbetspartier fattar politiska beslut som gör kärnkraften olönsam är det klart att man kan stå i kammaren och säga att det var marknadsmässiga beslut som gjorde att man lade ned kärnkraften. Men till och med Vattenfalls egen vd konstaterar ju att om Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte hade haft de här lagförslagen så hade kärnkraften varit kvar i Sverige.

Den här kammaren gjorde ett försök att rädda svensk kärnkraft. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet röstade nej till detta. Man applåderade till och med efter det beslutet, när man konstaterade att man med en rösts marginal fick lägga ned ytterligare ett par kärnkraftsreaktorer.

Det är man ansvarig för, hur man än försöker att vrida och vända på orden här i kammaren, och detta, fru talman, har gjort att svensk el är mycket dyrare än den någonsin har varit sedan kärnkraften byggdes ut här i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2023 - Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser

Med detta sagt, låt oss återgå till förslaget om gas- och elräkningsakut från Socialdemokraterna. Vi tittade på förslaget eftersom vi från början tyckte att det såg intressant ut. Därför vred vi och vände på förslaget. Men jag har en fråga till Mikael Damberg, som jag och gärna de som lyssnar kan få svar på: På vilket sätt blir det bättre för företagen om man får låna pengar till elräkningen på en el- och gasräkningsakut i stället för att låna på skattekontot, det vill säga hålla tillbaka momsinbetalningar, arbetsgivaravgifter och så vidare? På vilket sätt skulle det bli billigare för företagen?

Eftersom Mikael Damberg har varit finansminister antar jag att han vet att vi måste ta ut en riskpremie även för en el- och gasräkningsakut. På vilket sätt hade det blivit billigare eller bättre för företagen? Jag tycker inte att man ska skrämma svenska folket med något som inte är sant, och det är precis vad Mikael Damberg gör just nu. Det finns ingen risk. De företag som har likviditetsproblem kan nu låna på skattekontot i stället för på en el- och gasräkningsakut. Det är ingen skillnad.