Anders Karlsson

Fru talman! För mig närmar sig ledamoten Eva Lindhs beskrivning av vinstjakt nästan tankeförbud. Det har ju inte definierats vad jakt egentligen är.

Vinster i välfärden är någonting annat, som är naturligt när man driver företag. Jag tycker att det är ärligare att säga att man inte vill ha någon privat verksamhet över huvud taget än att säga att ett företag inte ska få göra vinst i en privat utförd del. Det går inte att bedriva en verksamhet som inte får göra vinst. Där tycker jag att ledamoten hamnar fel i synen på privata företag, och jag skulle vilja höra henne reflektera över detta.

Fru talman! Socialdemokraterna återkommer många gånger till vinsterna. Jag ser det som ett bekymmer hur man beskriver detta. Generellt sett är vinst något fullt naturligt när man tittar på hur man driver företag. För en kommunal skola med kommunalt ansvar är problematiken med förluster egentligen ett större bekymmer. När skolor som exempelvis John Bauergymnasiet gick i konkurs fick den kommunala skolan väldigt snabbt ett enormt bekymmer.

Däremot tycker jag att man ska ha ett barnperspektiv. Om man har ett mindre antal privata utförare kan man som förälder tillsammans med barnet välja ett privat alternativ. Man ska ju veta att den kommunala verksamheten inte är hundraprocentig. Det är en stor fördel i en kommun att ha möjligheten att göra ett aktivt val till något annat – ett positivt val.

Man ska inte heller glömma att uppsiktsplikten fortfarande ligger kvar hos kommunen, fru talman. Om man ser en verksamhet som inte fungerar bra har man i kommunen ett egenansvar. Skolinspektionen är garanten för att verksamheten bedrivs på en bra nivå. Skolinspektionen har synpunkter på både privata och kommunala utförare. Jag tycker att det vore bra med lite mer balans i detta.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Andreas Carlson.

För Centerpartiet är ett stabilt, robust järnvägssystem med rätt underhåll otroligt viktigt. Därför har vi anslagit väsentligt mer pengar än vad regeringen har gjort.

Järnvägen har i dag en underhållsskuld på 91 miljarder. Regeringens ambition att hantera detta under två planperioder är bra. Men jag undrar: Är det realistiskt att bara hantera 10–15 procent under den första tolvårsperioden? Är det inte samma sak som att inte prioritera järnvägen?

Fru talman! Vi har egentligen inte olika åsikter om detta. Jag säger inte att området som ledamoten Elin kommer från ska bära en större börda. Vad jag säger är att vi ska ha ett minimum av varg där vi har väldigt tätt med tamboskap, för de fungerar helt enkelt dåligt ihop.

Rovdjursavvisande stängsel kan fungera lite i början. Men klarade inte länsstyrelsen av att hålla vildsvinen på rätt sida är jag inte säker på att vi kommer att klara av det här med rovdjursavvisande stängsel på de här stora ytorna när underhållet ska hanteras över tid.

Låt oss titta på detta och hitta områden där vi skulle kunna ha vargarna! Men jag ser det faktiskt inte som en bra åtgärd att ha dem jämnt utspridda över landet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Jakt och viltvård

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Fru talman! Tack, ledamoten Elin, för din fråga!

Nej, det är inte min avsikt alls. Jag ser framför mig att när vi minskar vargantalet på totalen kommer trycket totalt sett att bli mindre. Det är inte säkert att vi får den här vandringen söderut som ledamoten beskriver kan ske.

Däremot kanske man skulle titta lite mer på vargbeståndet och inte bara titta landsmässigt. Vi har ju i dag vargar i Norge, i Finland och i Sverige. Vargen är ju inte alltid säker på vilket land den befinner sig i, så man kanske skulle titta lite mer på helheten. Det gör man i Europa när man ser att antalet har blivit för stort i vissa områden.

Fru talman! Jag hör vad ledamoten Kjell-Arne lyfter fram här och vad han är rädd för.

Jag tror i och för sig inte att detta behöver bli ett bekymmer. Jag ser samtidigt den problematik som ledamoten talar om.

Låt oss titta på detta och utreda den här delen! Hur skulle detta kunna se ut? Det finns en problematik, som vi varit inne på, om vi drar ned antalet väldigt lågt. Men har vi inte jakt på vargen får den ett annat beteende, som inte fungerar.

I Baltikum, som har betydligt fler vargar, har man licensjakt. Där har man också betydligt färre problem än vi i dag har i Sverige.

Fru talman! Mig veterligen finns tamboskap även i de områden som ledamoten och de övriga nämnda ledamöterna här i kammaren kommer från. En väg är att begränsa varg i de områden där det finns tamboskap.

På kartorna är det uppenbart vilka områdena är. Jag delar ledamotens uppfattning att det inte finns många ytor kvar där varg passar in i det svenska landskapet. Det är en problembild.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

170 vargar är inte många individer. Att i kvarvarande landskap hantera 170 individer är absolut möjligt. Jag tycker absolut att man bör utreda möjligheten att hantera dem.

Fru talman! Vi debatterar nu jakt och viltvård, och jag yrkar bifall till reservation 19 under punkt 14 om jakt på säl.

Vi har i dag fått höra att en ny jaktlagstiftning är på gång. Detta är något som Centerpartiet driver och helt ställer sig bakom. Vi ser ett behov av en ny jaktlagstiftning, inte minst på grund av det som har hänt med EU-lagstiftningen och implementeringen av den. Detta måste ske på ett sätt som Sverige anser är rätt. En del är bra medan annat inte alls är bra. När det gäller exempelvis godkännande av fällor för vildsvin borde ett godkännande för hela EU räcka, men där är vi inte i dag.

Det är viktigt att jaktlagstiftningen håller fast vid detta med lokala beslut. Lokala beslut är en svensk tradition som måste ge tydliga avtryck även i fortsättningen både på svensk nivå och i EU.

Dagens förvaltning och förvaltningsplan via Naturvårdsverket fungerar bra i många fall men lite mindre bra i en del fall. Vi har en lång tradition av älgförvaltning. Det har dykt upp en diskussion om bland annat skador på skog. Samtidigt ser vi en minskad population. Det ser dock inte likadant ut över hela landet. I vissa områden är antalet älgar ungefär detsamma som tidigare. Det är alltså viktigt med en lokal förankring när det gäller älgskötseln för att förstå hur populationen ändrar sig. Där det finns färre älgar har skogsägarna och jägarna kanske en samsyn och vill ha tall för att älgarna ska få mat. Så är det inte mellan stora skogsbolag och jägare. Där är målkonflikten ganska tydlig.

Den del som har blivit bättre och där jag ser en stor förändring i besluten är vildsvinsjakten. Lite längre tillbaka i tiden fanns inga vildsvin ute i markerna. Egentligen är det fråga om brist på tillsyn av inhägnader av länsstyrelsen som gjorde att vildsvin kom ut i all mark.

Det var en stor ökning av vildsvinsbeståndet i Sverige, men nu har beståndet sänkts till en betydligt bättre nivå. Vi har diskuterat varför vi har lyckats, och det beror på att verktygen har blivit fler. Inte minst har det blivit bättre med vapen med mörkersikte så att man kan jaga på den tid på dygnet när vildsvinen är aktiva. Det är något som har stor betydelse. Vidare har man varit mer restriktiv med utfodringen. Just i fråga om utfodring finns mer att göra, till exempel genom att vara mer restriktiv med åtling. Då är det lättare att hålla dem i schack.

Något nytt som har dykt upp är att dovhjort betar och tär på samma foder som ska gå till tamboskapen. Det går inte att jämföra med vildsvinen. De förstör fodret, och det kan skapa problem i nästa led med till exempel mastit hos korna, stenar som förstör maskiner och så vidare.

Ett större bekymmer är vargfrågan, och den har diskuterats flera gånger i dag. Vargen är och kommer att vara ett problem även i fortsättningen, oavsett antalet. Problemet med vargen är att även en liten population har ett mönster med att stöta ifrån sig handjuren, och de rör sig över stora områden. Ett enskilt djur kan skapa stor oreda där det finns tamboskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Det har varit ett stort fokus på antalet vargar. Jag tror att det skulle bli lite mindre fokus på antalet om vi kunde flytta vargar till andra vargbestånd i landet. Där det finns tamboskap är det inte lämpligt med varg, och då måste vi tillåta ett helt annat sätt att hantera vargen. Därför blir jag frustrerad över att vi, som i år, inte uppnår antalet vargar som skulle avlivas. Här är det vargar kvar trots att vi vet vilken skada en enskild individ kan göra.

Jag tror att vi kan hitta en lösning. Men skrivningarna är nu sådana att vargar ska vara jämnt fördelade över landet, och det innebär den största begränsningen för att få en hållbar vargförvaltning. Om vi kunde lyckas få igenom att närvaro av tamboskap innebär att varg inte tillåts i någon större utsträckning skulle det vara enklare att komma fram. Centerpartiet vill se en licensjakt på varg eller att vargar som inte skjuts flyttas till områden där det finns varg så att antalet områden minskar.

Frågan om säl och skarv är också viktig. Det är inte samma typ av brukare som drabbas, utan här är det fiskare som drabbas. Vi har lyssnat på vad problemet med säl och skarv är för fiskarna, och vi har tidigare varit inne på att det går att använda andra metoder för att fiska när det finns säl och skarv. Men den metod som fiskarna har gått över till, inte minst fiskare på östra sidan, är småskalig tråljakt. Anledningen är att det inte fungerar när säl- och skarvtrycket ökar.

Det finns vägar framåt för att få ordning på problemet, och det är otroligt viktigt att få fram något som fungerar. En av de enskilt viktigaste frågorna att hantera är att komma till rätta med säl och skarv. Vi har inte lång tid på oss. Speciellt när det kommer andra beslut som går emot fiskarna kan denna fråga bli spiken i kistan, och då får vi inte tillbaka dem och kan därmed inte lyckas med en självförsörjningsgrad på den nivå som behövs för Sverige.

Fru talman! I går var statsrådet Andreas Carlson med i debatten om infrastrukturpropositionen, som vi ska fatta beslut om i eftermiddag. Det är en bra proposition som kommer att ge ökad kapacitet i många trafikslag. Men vi har ett akut bekymmer med det stora servicebehovet på järnvägen. I går beskrev statsrådet att man inte kan ta emot mer pengar hos Trafikverket avseende järnvägsservicen då man inte har de resurser som behövs. Nu kommer jag från Nässjö kommun med 30 järnvägsrelaterade företag. Det är inte deras bild.

Min fråga är: Hur tänker statsrådet hantera detta mot Trafikverket så att vi får en organisation som klarar en service på ett bättre sätt?

Herr talman! Betänkandets rubrik är: Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske. Det är en bred palett som vi tar upp. Det är väldigt bra att vi har denna helhet, för det är så komplex verkligheten är.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 21 under punkt 13 om en gemensam fiskepolitik.

EU:s fiskepolitik vilar på tre ben - det miljömässiga, det ekonomiska och det sociala. Det kan låta väldigt bra, men det kan också missleda i fråga om vad vi vill. Det gäller inte minst de två sistnämnda - det ekonomiska och det sociala.

Både opposition och regering samt övriga Europa använder i dag Ices rekommendationer. Men en rekommendation från Ices i en riktning kan överprövas när man väger in just det ekonomiska och det sociala. Det tyckte jag att man såg väldigt tydligt i förra årets kvotsättning. Rekommendationen från Ices var noll, alltså ett fiskestopp. Det skedde då en överprövning där man, som jag ser det, använde just de ekonomiska och sociala bitarna.

Ices rekommendationer används också ibland lite som det passar. Det är en nivå och en miniminivå här. Man kan titta på årets nivå. Det var många som studsade över ökningen med 100 procent. Men man kan läsa rekommendationen lite mer noggrant. Lite längre ned på sidan rekommenderar Ices en säkerhetsmarginal på 30-50 procent, eftersom man vet att vi har dålig kontroll på fisket och man är osäker på bestånden.

Som jag sa i ett tidigare inlägg anser jag att den svenska ståndpunkten i årets förhandlingar är bra. Den ligger faktiskt under Ices rekommendationer, även med säkerhetsmarginal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Om man inte gör förarbetet i en förhandling kan man dock se den svenska ståndpunkten lite som en dimridå. I en kontext där vi sitter i en ringhörna med sänkta kvoter och därmed har svårt att nå framgång, som ministern själv beskriver problematiken, måste man liksom gå in och jobba på ett helt annat sätt i förhandlingarna, något som jag var inne på i ett tidigare inlägg.

När det gäller Östersjön specifikt måste man gå in i ett mycket tidigt läge och träffa både politiker och vetenskap runt Östersjön för att kunna närma sig varandra, annars kommer vi aldrig att komma i närheten av den här svenska ståndpunkten. Min allvarliga kritik mot ministern gäller alltså hur man har agerat för att komma ditåt den svenska ståndpunkten ligger.

Östersjöns havsmiljö är jätteviktig. Det står mycket klokt häri, och på något sätt kan resultatet av hur vi lyckas med vår havsmiljö egentligen mätas i hur mycket fisk man kan plocka ur Östersjön. Här har vi stora historiska skulder när det gäller dioxiner, tungmetaller, PFAS och övergödning. Vi har även skapat en del nya bekymmer, såsom skrubbervatten från våra fartyg, något som vi är överens om att vi ska minska. Här har regeringen gjort goda ansatser, vilket är bra, för att sätta stopp för någonting som forskningen har lärt oss är väldigt skadligt.

I dagens debatt har även lantbrukets inverkan på miljön i form av övergödning lyfts fram. Samtidigt har det gjorts otroligt mycket under lång tid. Ingen ska tro att vi inte använder vartenda kilo stallgödsel tillbaka till växterna - fosfor, kväve och kalium är dyra ingredienser i en växtodling, och man vill därför inte använda ett enda kilo mer än man behöver. Gps-teknik för autostyrning av våra traktorer används generellt i dag i någonting som börjar likna precisionsodling.

Det som jag var inne på tidigare är allvarligare, nämligen att vi måste klara av klimatförändringarna. Temperaturhöjningar med stora översvämningar och torka som följd bidrar i stor utsträckning till övergödning. Det blir en enorm puckel. Vid en torka som orsakar en halv skörd och mindre har man ju lagt på gödsel och näring för en väsentligt högre skörd, och det kan då komma ut i havet.

Kanske ännu allvarligare är de allt vanligare skyfallen. Det är lätt att förstå att dessa orsakar övergödning från lantbruken, men det handlar också om våra reningsverk runt om i landet. Jag ser att det finns dispenser för kväverening vid reningsverk inte minst längs Norrlandskusten, och det är inte helt bra, eftersom vi har problem med bräddning vid skyfall. Vi är alltså inte riktigt konsekventa när det gäller att ta miljöbekymren på allvar.

Fru talman! Någonting som man borde lägga ännu mer kraft på när det gäller att driva miljön i rätt riktning och minska övergödningen är biogasen. Det handlar både om lantbruken och reningsverken. Utifrån EU:s regelverk finns begränsade möjligheter att stödja biogasen mer än vad vi gör i dag, men vi måste ha med i vår kontext hur viktig biogasen är också för våra hav. Biogasen har även många andra fördelar. Det är ett inhemskt bränsle som kan användas i elproduktionen och bidra till ett stabilare Sverige i kristid, helt enkelt.

Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Vi har också många andra miljöproblem med havet, som marint skräp. Vi är överens om att flytta ut trålgränsen, en viktig del i att hantera fisket.

Det vi inte har diskuterat är att vi har en överkapacitet, en för stor fiskeflotta, för den fisk som ska tas upp, någonting som när vi talar om de ekonomiska skälen i EU:s fiskepolitik kan påverka väldigt negativt. Den överkapaciteten måste vi hantera på ett eller annat sätt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Herr talman! En annan fråga är de kvoter som är förhandlade. Alla i utskottet var nog nöjda med den svenska ståndpunkten, som jag ser det. Det var en bra ståndpunkt. Däremot var vi inte nöjda med utfallet av det här, och på något sätt måste man hantera det uppkomna läget och dra lärdom av det till nästa år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Så som jag tolkar hur förhandlingarna går till i EU är det ju länderna runt Östersjön som lägger ned rätt mycket kraft på att få igenom sin politik. Därför bör man ta krafttag för att nå överenskommelser i Östersjöländerna. Har man tillsammans med ministern funderat på en ny strategi för att hantera det uppkomna läget?

Herr talman! Tack, Joanna Lewerentz, för ditt anförande! Jag är glad att du lyfter fram Östersjöns havsmiljö på det positiva sätt som du gör.

Samtidigt får regeringens klimatarbete och att EU:s miljömål inte nås en effekt på havsmiljön genom högre temperaturer och mer energi som ger mer torka och fler översvämningar. På något sätt håller politiken inte ihop ledamotens ambition med utfallet här. Vi kommer att få fler översvämningar som ger problem för våra reningsverk. Den gröna näringen kommer också att ge mer utsläpp, då torka leder till större utsläpp från jordbruket.

Vad tänker ledamoten göra för att vi ska få en mer långsiktigt stabil miljö och nå EU:s miljömål?

Herr talman! Vi ska fortsätta att debattera betänkande TU16 Digitaliserings- och postfrågor. Jag vill börja med att yrka bifall till Centerpartiets reservation 16 under punkt 9 om tillgång till elektronisk kommunikation.

Det är långt ifrån självklart att man i dag kan kommunicera med hjälp av sin mobiltelefon. Det borde vara självklart. Det här kan få stora konsekvenser, och det får det när det gäller säkerhet och trygghet men också när det gäller möjligheten att bo och leva och driva företag.

Ett exempel på detta fick jag när jag besökte Allan uppe i Årjäng. Han bedriver turistverksamhet och har mycket uthyrning av stugor. Han har fått besked om att det finns telefontäckning i Årjäng, men det finns det inte. Bevisligen klarar Allan inte av att kommunicera, och jag såg själv när jag var där att det inte fanns några prickar på telefonen. Det gick inte att kommunicera.

Här har vi ett problem, som jag ser det. Det finns fortfarande företag och producenter av teletjänster som hävdar att det finns telefontäckning när det är i verkligheten inte finns någon sådan. De teoretiska kartor där vi ser mobiltäckning fungerar alltså inte i verkligheten. Detta är ett dilemma för den verksamhet som Allan bedriver men även för dem som besöker Sverige. Många utländska gäster undrar vad vi håller på med, för i andra länder i Europa fungerar det betydligt bättre.

Vi i Centerpartiet har i motion 2457 lyft fram att vi vill ha en roamingfunktion där man kan få bättre möjligheter. Om det inte fungerar hos den ena producenten av teletjänster ska det kopplas över till någon annan. Denna möjlighet har vi inte i dag när det gäller privatkonsumtion och företagskonsumtion.

Det hör till saken att fibertäckningen fungerar hos Allan. Han hade haft fast telefoni kopplad till fiber, så det fanns tekniska lösningar. Det var en lösning som inte var allmänt använd, och när den kopplades ned stod han där utan kommunikation. Möjligen går det att ringa via fiberfunktionen.

Vi ska vara noga med att det inte räcker att bara lösa fiberproblematiken med utbyggnad, där vi har ganska fastställda mål. Vi får inte glömma att vi också måste klara av mobiltäckningen i hela landet.

Likväl är fibertäckningen viktig, och den funkade hos Allan. Jag förstår att det finns framgångsrika fiberföretag just i detta område. Säffle Kommunikation, som jag besökte på vägen hem, har gjort ett utmärkt jobb med sitt fibernät. De var tidiga med att bygga ut fiber, mycket på grund av att kopparnätet släcktes ned, vilket vi nyligen diskuterade här. När det släcks ned blir det viktigt att få fram alternativ teknik, och då blir det fiberteknik.

Vi skulle ha haft en fibertäckning på 95 procent 2020. Jag hörde Maria Stockhaus prognos om 98 procent 2025. Samtidigt har vi Landsbygdskommitténs mål om 100 procent. Jag tror att om det är några frågor vi ska ha fokus på är det den grundläggande kommunikationen. Den är viktig när det gäller både mobiltäckning och fibertäckning för att kunna växla ut de pluseffekter som vi pratar om. Vi kommer inte att kunna växla ut pluseffekterna inom sjukvård och digitala tjänster om vi inte har ett enhetligt system i hela landet. Att kunna verka, leva och bo i hela landet är viktigt.

Det är också viktigt att vi, när vi nu har ny teknik med fiber som vårt huvudsystem, också säkrar robustheten i systemet. Självklart blir det steg två, och vi är där nu. Vi har byggt in ringar för att stärka upp fibern, och vi bygger upp batteribackuper för strömavbrott. Men vi måste jobba ännu mer så i och med att detta i dag är vårt huvudsystem för kommunikation.

Detta kommer självfallet att flyta ihop med att vi nu släcker ned 2G och 3G och kopplar upp 5G och ytterligare förfinade kommunikationssystem. De kommer att flyta ihop, som jag ser det, i en gemensam tjänst med ett sätt att kommunicera. Det ska vi självklart bejaka.

När vi släcker ned gammal teknik är det dock viktigt att vi är noga med att kommunicera det till slutkund så att inte slutkund blir lidande. Alltför ofta ser vi att vi hamnar i ett läge som det vi är i nu, där vi får skjuta på ett beslut om nedsläckning av 2G och 3G på grund av att vi inte har identifierat problembilden tillräckligt väl.

Herr talman! Vi ska också titta lite på hur det här med post fungerar. Allt med kommunikation är ju styrt av konsumenter, och det är konsumenternas val att ta sig an sin tidning på ett helt annat sätt än tidigare. I dag köper människor också mycket mer digitalt, vilket gör att vi måste ha en paketutlämning som fungerar mycket bättre. Den måste också fungera i hela landet. Vi måste sätta en miniminivå - vilken är den lägsta nivån vi kan tänka oss i hela landet? Sedan tror jag att marknaden utöver det klarar av den konkurrens som behövs.

När vi sedan tittar på framtiden har många ledamöter här i kväll varit inne på att det är en framtid som förändrats med hjälp av teknik och AI-teknik. Jag tror att vi kommer att få se detta starkt drivet av våra företag och att våra företag kommer att hitta på innovativa lösningar. Självklart är det roligt om de finns i Sverige, men som inom alla områden kommer vi självklart att se ett samarbete över hela världen när det gäller den här utvecklingen.

Som jag ser det är det viktiga - och jag tycker också att vi befinner oss på den vägen - att vi blir en part. Det är viktigt att vi lyssnar in var företagen befinner sig och vilka behov de har så att vi har ett relevant regelverk för en fortsatt snabb utveckling av de AI-tjänster och företag vi har i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Vi har en jordbrukspolitisk debatt om MJU16. Jag yrkar bifall till Centerpartiets reservation 3 under punkt 2, som avser Sveriges strategiska plan för gemensam jordbrukspolitik 2023-2027.

Vi måste öka svensk livsmedelsproduktion för att minska vårt beroende av andra vid en eventuell kris; det är något som vi har hört och som är viktigt i det läge vi befinner oss i. För att lyckas med detta är god lönsamhet nyckelord. Det krävs en god lönsamhet för att kunna ta de rätta stegen och göra de rätta valen för att bli mindre beroende av insatsvaror som kommer utifrån. Det kan handla om handelsgödsel eller diesel. Det finns möjligheter med exempelvis biogas, där man både kan uppnå ett större oberoende av diesel och minska beroendet av handelsgödsel.

Det dyker upp nya hot på himlen, och Europa befinner sig i krig. När vi ser risker som vi skulle kunna hamna i, herr talman, med radioaktiva utsläpp kan jag själv känna att detta blir en tuff fråga när det gäller jordbruk över huvud taget. Det skulle kunna hända saker som är helt enorma när det gäller hela Europas livsmedelsproduktion, och det är svårt att ta höjd för detta. Men vi måste tänka tanken.

Det finns också andra risker, och det är något som jag tycker att regeringen duckar för. Under överskådlig tid kommer vi att leva under trycket av ett klimathot. Vi såg det 2018, när vi fick extremt små skördar på grund av torkan, som säkerligen till stor del berodde på klimatet. Vi kommer att se mer av extremväder. Om vi inte gör någonting åt klimatet kommer vi också att minska möjligheten till en ökad lönsamhet i svenskt lantbruk. Det hänger ihop, en del på kort sikt och en del på lång sikt.

Detta innebär också att vi för att stärka lönsamheten och parera de negativa effekterna av ett förändrat klimat måste investera mer i bevattningsmöjligheter. Vi måste investera mer i möjligheter till avvattning för att klara översvämningar. Det är något som har fungerat tillbaka i tiden.

Nya hot dyker upp, och det är svårt att låta bli att nämna vargproblematiken. Man kan tycka att det inte borde vara någon stor fråga, men det är en stor fråga inom inte minst mjölkproduktionen. Det handlar också om skrämseleffekten. Och om vi ska ha en ökad lammproduktion är en minskning av vargpopulationen enormt viktig.

Vi ska inte heller glömma vildsvinen. Vi har haft problem med dem ett tag. Det går lite upp och ned, men det är fortfarande en stor problematik inte minst när det gäller ängsmark. Det är svårt, och ibland mer eller mindre omöjligt, att restaurera en ängsmark där vildsvinen har bökat upp.

Lönsamheten på våra lantbruk i dag är väldigt olika. Vi har områden där man bygger sina lantbruk på ren växtodling eller på stor mjölkproduktion, men många av de företag vi har bygger på en kombination av skogsbruk och mjölkproduktion. Vi har i dag ett sätt att räkna på CO2-utsläppen. Om man skulle se dessa lantbruk tillsammans skulle de ha en mer balanserad utsläppsdel. Men i dag väljer vi att inte titta på CO2-utsläppen på det sättet, utan vi tar intäkterna för CO2-utsläppen någon annanstans på skogssidan.

Framtida möjligheter för att stärka våra företag finns på energisidan. Biogasen har vi nämnt. Det handlar också, absolut, om solparker. Det finns även en hel del som har investerat i vindkraftssystem. Kombinationerna gör de här företagen mycket starkare och är en viktig del i en helhet.

Sedan måste vi stanna upp ett ögonblick och titta på vart vi är på väg. Under lång tid har lantbruken blivit större och större. Det leder till viss del till en ökad belastning i form av längre och längre transporter. Men systemet har inte drivit i annan riktning, och i en del andra länder syns detta tydligt. Förvisso finns länder med större produktionsenheter än i Sverige. Danskarnas enheter är ungefär dubbelt så stora. Men däremot hos finnarna är de hälften så stora som i Sverige. Där måste vi nästan sätta ned foten eftersom detta driver i olika riktningar - i dag styr vi lite i den delen.

Ibland låter det som att vi kan påverka en stor del av lönsamheten. Vi kan påverka och underlätta en del i fråga om regelförändringar och färre regler, men vi befinner oss på en öppen marknad där konkurrensen finns och priserna sätts på helt andra ställen än i Sverige. Mjölkpriserna sätts på en mjölkbörs i Nya Zeeland. Spannmålspriserna sätts på börser i Europa. Världshändelser som kriget i Ukraina och inte minst att Egypten inte haft råd att köpa spannmål har gjort att det har blivit ett överskott på spannmålsmarknaden och därmed ett lägre pris. Detta sker hela tiden. Vi har i och för sig lärt oss att hantera delarna, men de gör mycket för totalekonomin.

Herr talman! Jag tänkte som avslutning lyfta upp det som är en stor styrka för svenskt lantbruk och en möjlighet för framtiden. Det är lätt att glömma. Svenskt lantbruk har varit duktigt på att bygga upp egna anläggningar för att ta emot produkter och köpa förnödenheter. Vidare har det varit fråga om att samverka. Maskinringar är ett sådant exempel. Det har inneburit att man har kunnat använda dyr miljömässig teknik även på mindre gårdar tack vare att man har samverkat.

Just en stark kooperation i en rörelse som man äger stärker inte bara lantbrukare utan den stärker hela Sverige. Ett exempel som har nämnts tidigare är att Lantmännen har kunnat köpa tillbaka hela slakteridelen till Sverige från finska HK Scan. Det är en jättestyrka i dessa tider.

Samma företag äger en stor del av livsmedelsindustrin i Europa, där vinsten oavkortat går tillbaka till de svenska lantbruken och stärker företagen. Det sker oavsett om det handlar om att sälja entreprenadmaskiner i Tyskland och Baltikum eller att sälja frysta brödprodukter i Europa. Med hjälp av fiffighet och finurlighet som har byggts upp under lång tid har detta blivit möjligt.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 juni.)

Herr talman! Jag är rädd att vi inte har den tiden, det vill säga flera mandatperioder. Det måste hända mer, det måste hända nu och det måste gå snabbt. Många av de idéer som är uppe här är heller inga nya idéer, så jag måste säga till ledamoten att mycket av det här hade kunnat göras tämligen omgående när man kom i regeringsställning. Allting måste inte föregås av långtgående utredningar.

Fiskedelen är också väldigt viktig att ha med. Jag ser väldigt lite när det gäller just fiskedelen, som är stor. Vi äter lika mycket fisk som kyckling, och vi skulle äta betydligt mer fisk om Livsmedelsverket fick bestämma hur vi sköter våra vanor. Det gäller alltså att ha med alla delar i livsmedelsstrategin om man nu ska kalla det en livsmedelsstrategi, och det såg jag ganska lite av.

Herr talman! Ledamoten Magnus Oscarsson lyfter att det är mycket som är på gång med livsmedelsstrategin 2.0. Jag var på informationsmötet vid försläppet av livsmedelsstrategin 2.0, och det var mycket tunt. Med tanke på all den input som hade kommit vid det tillfället måste jag erkänna att jag blev besviken så långt. Jag hoppas att jag inte behöver bli besviken när vi får reda på lite mer - egentligen har vi ju inte fått reda på någonting så här långt.

När det gäller svenskt lantbruk kan man alltid diskutera lönsamheten. Vad man kan säga om svensk lönsamhet generellt när det gäller jordbruket är att spännvidden är enormt stor mellan dem som har god lönsamhet och dem som har dålig lönsamhet. Det är någonting vi sällan lyfter, men det är verkligheten. Långt ifrån alla klagar.

Det stämmer att Finland har en högre självförsörjningsgrad jämfört med Sverige; den ligger på 80 procent. Lönsamhet kan man ju alltid diskutera, och en strategi som vi sällan lyfter i den här församlingen men som vi kanske borde prata mer om - jag återkommer om det senare, herr talman - är att det är ett spel vem som äger förädlingsindustrin. Vem tar hem den? När det gäller Finland har vi precis tagit tillbaka slakten till Sverige, utköpt av finnarna. Vi har också tagit över bageriverksamhet som stärker svenskt lantbruk och skapar en starkare lantbruksnäring i Sverige.

Det finns alltså mycket på plussidan även när det gäller Sverige, och det är någonting man har jobbat med under lång tid. Det är i och för sig något som svenskt lantbruk och lantbrukarna själva har åstadkommit.