Lotta Edholm

har frågat mig vad jag avser att göra för att stoppa nedskärningarna på landets skolor.

Regeringens prioritering är skolan. Den svenska förskolan och skolan befinner sig i en svår situation med starkt ökade kostnader för varor, tjänster och löner. Regeringen tillsköt därför cirka 1,2 miljarder kronor till skolan för 2024. Regeringen har bland annat förstärkt kunskapsbidraget med 850 miljoner kronor, och bidraget uppgår nu till 7,5 miljarder kronor. Tanken är att statsbidraget bland annat ska kunna användas för att sätta in tidiga stödinsatser. Statens bidrag till skolan i budgeten för 2024 är det största på 20 år mätt i löpande priser och beräknas bli det tredje största under samma period i fasta priser.

Dessa förstärkningar kommer att bidra till att mildra den svåra ekonomiska situation som många förskolor och skolor befinner sig i, men situationen kräver även att kommunerna tar sitt ansvar. För att stötta kommunsektorn förstärkte regeringen även de generella statsbidragen till kommuner och regioner med 10 miljarder kronor för 2024, varav 7 miljarder kronor fördelas till kommunerna. Förstärkningen av de generella statsbidragen motsvarar en fjärdedel av det totala reformutrymmet i budgeten. Andelen av statsbudgeten som går till skolan och det statliga bidraget till skolan mätt som andel av bnp 2024 är också några av de största bidragen från staten någonsin.

Regeringen har tillsatt utredningen En nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet (U 2023:05), som ska föreslå ett system för resursfördelning som utgår från en nationellt bindande skolpengsnorm. I dag finns det stora skillnader i hur mycket olika kommuner satsar på skolan och brister i hur resurser fördelas till fristående skolor.

Regeringen gör stora budgetsatsningar på skolan, varav några har beskrivits här, och följer den ekonomiska utvecklingen noggrant. Alla barn och elever ska få en bra start i livet.

Fru talman! Jag gissar att vi återkommer till debatten när utredningen är presenterad. Jag tycker att det är viktigt att ha fakta i målet innan man fattar beslut, så också i detta fall. Jag ser fram emot att så småningom få ta del av utredningen. Den är ju tillsatt för att vi ser stora problem i Sverige, bland annat med svenska språket men också med annat. Till exempel har inte bara elever med invandrarbakgrund svårt att lära sig läsa. Svensk skola har stora, fundamentala problem, och denna utredning är en del i att få svar på olika frågor. Jag tror att kunskap aldrig är fel.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Denna debatt handlar om olika saker. Den handlar om modersmålsundervisningen och den utredning som är tillsatt och som måste få arbeta. Den verkar också handla om bristande utbildning i svenska språket. Lawen Redar har rätt i att vi har jättestora problem med svenska språket bland många människor i Sverige, såväl barn och ungdomar som vuxna, och dessa problem måste vi verkligen adressera.

En viktig del i denna utredning handlar om just detta. Det är otroligt viktigt att nyanlända barn och ungdomar lär sig svenska så fort som möjligt, och därför ska utredningen se över möjligheten att ta fram en kursplan i svenska som är anpassad till nyanlända elever som inte kan någon svenska. I dag har vi svenska som andraspråk, men det är stor skillnad mellan att ha svenska som andraspråk när man är född i Sverige och har ett annat modersmål och att vara nyanländ. Att se över denna möjlighet finns alltså med i utredningen.

Frågorna hänger ihop. En bra språkutveckling och en bra undervisning i svenska språket och i andra språk, inklusive modersmål, kan givetvis stötta varandra. Utredningen är ämnad att se över hur detta fungerar i Sverige, för här finns ganska lite kunskap. Det finns jättemycket forskning men inte just om hur det fungerar i Sverige, och det beror på att Sverige har valt en väg när det gäller modersmålsundervisning som många andra länder inte har valt. Det är bakgrunden till utredningen, och jag ser som sagt fram emot att ta del av den så småningom.

Fru talman! Denna utredning är nu tillsatt. Bakgrunden till det är att vi har en kunskapskris i svensk skola. Vi måste vända på varje sten för att förbättra kunskapsresultaten. Det här är en del i detta.

Det finns i dag få studier av hur svensk modersmålsundervisning fungerar; jag tycker att Linus Sköld bekräftade den bilden. Jag tror att det aldrig är fel att skaffa sig mer kunskaper inom ett område. Utredningen är tillsatt, och den ska nu göra sitt jobb. Sedan får vi se vad den kommer fram till.

Alla talare i denna debatt har ju, med lite olika utgångspunkt, målat upp en bild av att vi har stora integrationsproblem. Då är det väl bra att få en utredning som studerar detta grundligt, så att vi får svar på våra frågor. Jag ser fram emot att så småningom få se resultatet av utredningen.

Fru talman! Lawen Redar har frågat utbildningsministern vilka skäl som ligger till grund för ministerns beslut att utreda frågan om undervisning i modersmål. Lawen Redar har även frågat om ministern anser att undervisning i modersmålet försvagar integrationen och hur ministern avser att agera utifrån sin ståndpunkt i frågan. Interpellationen har överlämnats till mig.

Regeringen tillsatte Utredningen om införande av grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen i december 2023. Utredningens uppdrag är att se över så att modersmålsundervisningen inte påverkar integrationen eller elevernas kunskapsutveckling i svenska språket negativt (dir. 2023:175). Utredningens uppdrag är att även se över ämnet svenska som andraspråk i syfte att ämnet bättre ska möta behoven både hos elever som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket och hos elever som kommit längre i sin andraspråksutveckling. Senast den 6 december 2024 ska utredningen redovisa sitt uppdrag.

Bakgrunden till att utredningen tillsatts är bland annat att det finns få studier om modersmålsundervisning i Sverige. Det behövs därför mer kunskap inom området. Utredaren ska analysera om och i så fall hur deltagande i modersmålsundervisning påverkar elevers integration. Jag ser fram emot att få ta del av förslagen från utredningen.

Fru talman! Utredningen om vinst i skolan ska också utreda skärpt ägarprövning vid start, köp eller övertagande av en skola.

För mig som skolminister är det klart att det viktigaste perspektivet är elevperspektivet. För en elev som går i en skola är det otroligt viktigt att det finns en ekonomisk stabilitet i grunden. Skolinspektionen har ju varnat för att det finns skolor som riskerar att läggas ned med mycket kort varsel för att pengarna tar slut på grund av att man förlorar ett litet antal elever. För den elev som går i en sådan skola är det naturligtvis ointressant om skolan är stor eller liten, för man förlorar sin skolplats och kan hamna på en skola som man kanske inte alls vill gå i. I värsta fall kan man även förlora tid, som ju är väldigt viktigt när man går i skolan. Det är alltså klart att det är viktigt, och det tror jag också att Linus Sköld själv tycker, att en skola har ekonomisk stabilitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Människor som inte har någon ekonomisk stabilitet i grunden ska naturligtvis inte kunna starta och driva skolor hur som helst. Det tror jag faktiskt att Linus Sköld också håller med om.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Återigen: Jag kan inte kommentera enskilda fall. Men bakgrunden till de citat som Linus Sköld läste upp är att vi har problem i friskolesektorn. Det är jag den första att erkänna. Det har jag också gjort i en lång rad intervjuer.

Det är därför vi nu lägger om politiken på området, bland annat genom utredningen om en nationell skolpengsnorm. Den ska bland annat se till att vi kan garantera likvärdiga villkor i Sveriges kommuner. Oavsett var man bor ska man ha en likvärdig skola. Den ska också ge förslag på hur friskolor ska få betalt för det som de gör och inte för det som de inte gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den stora betygsutredningen har också tillsatts. Tanken är att vi ska ha betyg som är bättre kopplade till exempelvis nationella prov så att vi kommer ifrån det här med fuskbetyg. Vi vet att det är ett större problem i friskolor än i kommunala skolor.

Slutligen har vi den stora friskoleutredningen, som ska lämna förslag på område efter område där man inte längre kommer att kunna ta ut vinst i friskolorna.

Allt detta gör jag eftersom jag anser att det finns stora problem med friskolesystemet. Det är ett problem för hela skolväsendet, inte bara för de enskilda individer som går i de skolor som inte uppfyller de kvalitetskrav som man kan förvänta sig.

Men jag kan tyvärr inte kommentera enskilda ärenden.

Fru talman! Jag kan inte gå in på enskilda ärenden, vilket ledamoten är fullt medveten om. Men jag kan svara på de frågor som jag har fått. Det har jag också försökt göra.

Vi måste göra en rad olika förändringar av friskolesystemet. Det pågår nu en rad olika utredningar. Skolinspektionen har också fått ökade möjligheter att ingripa mot skolor som har kvalitetsproblem, till exempel vid risk för radikalisering, som vi har gett särskilda uppdrag kring.

Det pågår åtminstone tre olika utredningar som har bäring på detta, bland annat friskoleutredningen. Den handlar i stor utsträckning om just hur vinstutdelningar vid olika typer av problem i skolan ska stoppas. Det kan vara kvalitetsproblem, när ägarstrukturen förändras och när en skola startas men också om man tar emot kvalitetshöjande statsbidrag.

Den stora utredningen på området och som handlar om finansieringen är utredningen om en nationell skolpengsnorm. En stor del i den handlar om hur friskolorna ska finansieras. Förslaget är att skilja på finansieringen för kommunernas skolsystem och finansieringen för friskolorna så att friskolorna får betalt för det uppdrag som de faktiskt har och inte något mer.

Jag blev väldigt glad när jag såg rubriken på den här interpellationen. Den verkade handla om huvudmannaskapet för svensk skola. Jag tänkte att Linus Sköld kanske skulle vilja ha en diskussion om de problem som huvudmannaskapet för svensk skola faktiskt ger vid handen, till exempel att hur mycket kommunerna satsar på sin skola skiljer sig åt enormt mycket. Det skiljer ungefär 70 000 kronor per elev och år mellan den kommun som satsar mest och den som satsar minst på skolan.

Men jag blev lite besviken när jag förstod att Socialdemokraterna inte vill ta den diskussionen. Det beror såklart på att Socialdemokraterna för 30 år sedan kommunaliserade ansvaret för svensk skola. Det i sig var ett mycket stort misstag. Den utredningen adresserar också en stor del av de problem som Linus Sköld tar upp.

Fru talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att privata ekonomiska intressen inte ska avgöra elevers utbildningsmöjligheter och framtid. Linus Sköld har även frågat mig om jag bedömer att det är systemhotande att en så stor del av det svenska skolsystemet kan säljas och få ny inriktning inom bara några månaders tidsrymd och, om ja, hur regeringen avser att agera för att komma till rätta med detta.

Det finns problem med de nuvarande reglerna för fristående skolor. Vi ska bekämpa oseriösa och olämpliga aktörer. Det ska inte vara möjligt att tjäna pengar genom att dra ned på kvaliteten, exempelvis genom att anställa obehöriga lärare eller att inte ge eleverna den undervisningstid de har rätt till. Därför gav regeringen i juni 2023 tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan, som är en viktig pusselbit i en större omläggning av friskolepolitiken. Direktiven innebär att utredaren ska föreslå vinstutdelningsförbud eller annan vinstutdelningsbegränsning i skolor där det finns problem som behöver åtgärdas. Vinstutdelningsförbud eller vinstutdelningsbegränsning kan exempelvis gälla om en skola eller förskola håller för låg kvalitet eller om den tar emot statsbidrag som avser att åtgärda kvalitetsbrister eller annars höja kvaliteten i verksamheten.

Det är ett svar från politiken på alla de fall där oseriösa och olämpliga aktörers agerande gått ut över elevernas rätt till en bra utbildning.

Utredningen har också i uppdrag att utreda skärpta krav på ägare och huvudmän för fristående skolor, förskolor och fritidshem. Utredningen ska leda till en breddad och fördjupad tillsyn och stärkta möjligheter för Statens skolinspektion och kommunerna att ingripa. Det ska inte finnas något utrymme för oseriösa och olämpliga aktörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Skolinspektionen har konstaterat att en relativt stor andel av de enskilda huvudmännen har en känslig ekonomisk situation. Bufferten i form av eget kapital och likvida medel är i många fall mycket liten eller obefintlig, vilket enligt myndigheten innebär en risk för kvalitetsproblem och nedläggningar. Utredaren ska därför föreslå tydligare bestämmelser om att en enskild huvudman ska ha en så stabil ekonomi att risken är liten för att den enskilde hamnar på obestånd och kanske går i konkurs. Det ska inte räcka med att ha en budget i balans. Regelverket bör garantera att den som startar eller förvärvar en fristående förskola, en fristående skola eller ett fristående fritidshem inte bara har tillräcklig ekonomisk styrka för att bedriva verksamheten långsiktigt utan också har för avsikt att driva verksamheten under en följd av år och har kapaciteten att göra det.

En annan viktig pusselbit i regeringens omläggning av friskolepolitiken är finansieringssystemet. Skolpengen är till för att finansiera elevernas utbildning. I dag finns det omotiverade skillnader i hur mycket resurser olika kommuner avsätter till skolan, och det finns ett tydligt behov av att ändra regleringen när det gäller hur resurser ska tilldelas. Det är inte rimligt att enskilda huvudmän tilldelas resurser för kostnader som de inte har. Därför har regeringen nyligen tillsatt en utredning som ska föreslå ett helt nytt system för hur resurser till fristående skolor ska beräknas.

Herr talman! Det är klart att ett nationellt frånvaroregister inte skulle ha påverkat Ystadfallet eftersom barnen var utskrivna ur skolan på grund av att föräldrarna hade sagt att de inte längre gick i svensk skola utan befann sig utomlands. Ett nationellt frånvaroregister kan komma åt när elever till exempel har beviljats frånvaro för att åka utomlands eller vad det nu kan vara. Det här visar att allt det här är väldigt komplext.

Jag tycker att det är viktigt att se helheten och ta initiativ för att göra någonting åt problemen. Lagstiftningen behöver förtydligas - det är alldeles uppenbart.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Linus Skölds anförande visar hur extremt komplicerat det här är. Frågorna går i varandra när det gäller den här typen av lagstiftning.

Om man tar sitt barn ur skolan utan att rektor har beviljat ledighet finns det möjlighet till vitesföreläggande. Det har också prövats. Jag har själv medverkat vid sådana fall som skolborgarråd i Stockholm. Jag anser att kommunerna ibland borde vara tuffare i det avseendet och göra klart för föräldrar att man kan räkna med vite om man bryter mot skolplikten.

Skolplikten är ju inte till för föräldrarna utan för barnen och att de ska få bra undervisning. Men det är inte ovanligt att föräldrar väljer att ta sina barn ur skolan någon månad för att åka utomlands och sedan kommer tillbaka och kräver att skolan sätter in extra åtgärder för att barnet har missat undervisning. Det är naturligtvis helt oacceptabelt.

Regeringen jobbar som sagt med den här frågan, men det är ganska komplicerat. Jag vill tillägga att Skolverket har gjort ett förtydligande på sin hemsida av vad som gäller i de här frågorna, men jag är beredd att titta över det här ytterligare eftersom jag tror att någon form av statlig utredning behövs för att gå till botten med allt detta. Det är ju komplext.

Herr talman! Jag vågar faktiskt inte svara på den frågan, för det här är oerhört komplext. Riksrevisionen påpekar att den lagstiftning som finns i dag inte följs på det sätt som var intentionen. Då måste man ju fundera på vilket sätt man ska ändra lagstiftningen. Det arbetet pågår.

Jag vill verkligen säga att jag tar det här på väldigt stort allvar. Lagstiftningen är inte tillräckligt stark i dag när det gäller att skydda barn från den typ av händelser som inträffade i Ystad. Det är också så att rektorer ibland beviljar för mycket ledighet i förhållande till det som var intentionerna i skollagen. Men jag vågar i dag inte säga när vi kan komma med direktiv till en ny utredning på det här området.

Det som dock har gjorts är att i utredningen som handlar om trygghet och studiero finns ett uppdrag att ta fram ett nationellt frånvaroregister för svensk skola. Det är såklart ett viktigt steg mot att se till att veta hurdana förhållandena faktiskt är. Det var också en av de punkter som Riksrevisionen hade med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Linus Sköld har frågat mig om jag tänker ta initiativ till att se över de skolpliktsbrytande bestämmelserna i skollagen och i så fall när ett sådant initiativ kan förväntas tas.

Jag vill inledningsvis understryka att det är av yttersta vikt att alla barn får sin rätt till utbildning tillgodosedd och att kommunerna uppfyller sina skyldigheter när det gäller skolpliktsbevakningen.

I den granskningsrapport från Riksrevisionen som Linus Sköld refererar till var den övergripande slutsatsen att bestämmelserna i skollagen (2010:800) om ledighet, fullgörande av skolplikten på annat sätt och upphörande av skolplikten vid varaktig vistelse utomlands inte tillämpas i enlighet med lagstiftarens intentioner. Riksrevisionen har rekommenderat regeringen att ta initiativ till att ändra bestämmelserna i skollagen och då beakta hur långa ledighetsbeslut en rektor ska kunna ta, om en möjlighet till sanktionsavgift bör införas i skollagen och om bestämmelsen om varaktig vistelse utomlands enbart ska vara tillämplig för barn till statligt anställda som är stationerade utomlands.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ska följa den rekommendation som Riksrevisionen lämnar till regeringen i granskningsrapporten. Riksdagen har också tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister.

Frågan om vilka åtgärder som behövs när det gäller undantag från skolplikten är komplicerad och kräver noggrann analys. Inom Regeringskansliet pågår nu ett arbete med en sådan analys. Regeringen kommer att återkomma i frågan.

För att elever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen måste de dels vara i skolan, dels uppleva trygghet och studiero i skolan. Som ett led i arbetet med elevernas närvaro i skolan har regeringen exempelvis beslutat om kommittédirektivet Varaktigt förbättrad trygghet och studiero i skolan (dir. 2023:154). I utredningens uppdrag ingår bland annat att lämna förslag om ett nationellt frånvaroregister som möjliggör systematiska uppföljningar av elevers skolfrånvaro.

Herr talman! Jag vill tacka för denna interpellationsdebatt.

Linus Sköld har ställt samma fråga gång på gång, och jag har gång på gång försökt ge samma svar: att det är exakt detta som utredningen ska titta på. Vi får ta del av utredningens resultat och se vilka slutsatser vi ska dra av det.

Jag företräder regeringen, och de utredningsdirektiv som läggs fram läggs fram av regeringen samlat och inte av enskilda partier.

Jag vill återigen slå fast att modersmålsundervisning faktiskt ger elever möjligheter att utveckla sitt eget språk och sin egen kultur. Men det ger förhoppningsvis också bättre och större möjligheter att lära sig svenska språket. I dag har vi inte alls pratat om studiehandledning. Men en viktig del av detta, särskilt för nyanlända, är att man på sitt modersmål kan få hjälp att utveckla kunskaper även i andra ämnen.

De nationella minoritetsspråken har en särställning i Sverige. Jag anser att det bör förbli så. De nationella minoriteterna har rättigheter som går utöver rättigheterna för andra grupper som har andra språk än svenska som modersmål. Jag tycker också att det ska förbli så.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Den sista frågan från Kadir Kasirga är exakt det som utredningen bland annat ska titta på.

Utredningens uppdrag handlar inte om att ta bort ett ämne. Modersmålsundervisningen ger elever möjlighet att utveckla ett av sina språk men också att utveckla identiteten, precis som interpellanterna har tagit upp. Mycket tyder på att studieresultaten kan förbättras om man deltar i en god modersmålsundervisning. Vi behöver dock veta mer om frågan, just för att Sverige har ett annorlunda system för modersmålsundervisning än de flesta andra jämförbara länder.

Skälet till att jag tog upp de nationella minoritetsspråken var att de nämns i en av interpellationerna. Jag tror att Mirja Räihä också tog upp frågan.

Om man inte behärskar ett nationellt minoritetsspråk så pass att man kan tala det är förstås en timme i veckan inte mycket, men det är ändå bättre än ingenting. Det kan leda till att man får upp ett intresse för språkfrågorna.

Dessutom är ju några av minoritetsspråken väldigt små, till exempel de samiska språken. Det kan vara bara några hundra människor som talar dem i Sverige i dag. Därmed blir detta också ett sätt att rädda dessa språk från att utraderas, så att säga, det vill säga om fler unga människor blir intresserade av att lära sig något av de samiska språken. Genom den förändrade lagstiftningen ges denna möjlighet i större utsträckning.

Jag förstår naturligtvis också att om man aldrig har pratat språket hemma är en timme i veckan ganska lite. Men det förbättrar åtminstone möjligheterna för språken att överleva, och jag tycker att det kan vara gott så.

Herr talman! Utredningen handlar inte om att ta bort ett ämne. Den handlar om att analysera och se om den modersmålsundervisning som vi har i Sverige i dag - som är unik - påverkar barnens och elevernas integration, deras studieresultat och deras kunskaper i svenska språket. Det är det som är en del av utredningen.

En annan del av utredningen handlar om hur vi ska kunna få till stånd en särskild kursplan i svenska språket för de elever som är nyanlända. I dag har de samma kursplan som andra elever, vilket leder till stora problem för dessa elever. Utredningen har alltså två olika delar.

Jag vill också poängtera att när det gäller de nationella minoritetsspråken i Sverige har rättigheten att läsa dessa språk till och med förstärkts det senaste året. Man ska kunna läsa ett nationellt minoritetsspråk utan att man har förkunskaper, vilket tidigare krävdes. Där har regeringen faktiskt förstärkt möjligheten.

Utredningens själva syfte är att analysera hur modersmålsundervisningen i Sverige påverkar våra elever. Jag har svårt att förstå att man kan tycka att det är upprörande, särskilt med tanke på att det svenska systemet för modersmålsundervisning är relativt unikt. Det finns väldigt lite forskning om vad den får för konsekvenser och hur detta fungerar i kontexten svensk skola. Jag ser verkligen fram emot att få ta del av utredningen så småningom.

Herr talman! Linus Sköld har frågat mig om det är min avsikt att agera för att ändra modersmålsundervisningens syfte. Linus Sköld har även frågat mig hur jag i så fall avser att utforma ändringsdirektiven till utredningen om införande av grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mirja Räihä har frågat mig om jag tänker säkerställa rätten till modersmålsundervisning framöver.

Regeringen tillsatte utredningen om införande av grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen i december 2023. Utredningens uppdrag är att se över att modersmålsundervisningen inte påverkar integrationen eller elevernas kunskapsutveckling i svenska språket negativt (dir. 2023:175). Utredningens uppdrag är även att se över ämnet svenska som andraspråk i syfte att ämnet bättre ska möta behoven både hos elever som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket och hos elever som har kommit längre i sin andraspråksutveckling. Senast den 6 december 2024 ska utredningen redovisa sitt uppdrag.

Utredningens uppdrag handlar inte om modersmålsundervisningens vara eller icke vara. Det som enligt direktiven ska utredas är om och i så fall hur deltagande i modersmålsundervisning påverkar elevers integration, studieresultat och kunskapsutveckling i svenska språket i olika stadier och skolformer. Utredaren ska också redovisa internationella erfarenheter av hur utbildningen i modersmål kan organiseras. Vidare ska utredaren vid behov föreslå åtgärder för att säkerställa att modersmålsundervisningen inte inverkar negativt på elevers integration eller kunskapsutveckling i svenska språket.

Linus Sköld ställer en fråga om modersmålsundervisningens syfte. Syftet för ämnet modersmål beskrivs i kursplanen för respektive skolform. Regeringen har inte för avsikt att göra ändringar i kursplanerna eller i några andra författningar som rör modersmålsundervisningen, utan vi inväntar i god ordning utredningens betänkande. I sammanhanget vill jag nämna att det pågår en annan utredning som har i uppdrag att se över läroplanerna så att undervisningen utgår ifrån läroplaner som är tydligt inriktade på kunskap.

Jag ser fram emot att ta del av förslagen från både denna utredning och utredningen om införande av grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen.

Herr talman! Jag tackar ledamöterna för debatten.

Anders Ådahl sa att vi ska lita på kommunerna. Det har vi ju gjort i många år - närmare bestämt i 30 år - i det här landet, och det har inte gått så väldigt bra. Det har lett till att varje kommun varje år har fått ökade statsbidrag till skolan. Varje kommun har år efter år fått ökade riktade statsbidrag just för att den statliga styrningen av skolan ska öka.

I dag kommer mer än 20 procent av finansieringen av det kommunala skolväsendet direkt från staten, vilket beror på att detta system inte fungerar. Jag tycker att Anders Ådahl själv visar varför det är ett problem. Det finns nämligen många kommuner som är väldigt små, och det blir därmed svårt att uppnå detta. Jag är den första att erkänna att det är ett problem, och just därför måste vi se till att få en bättre statlig styrning av det svenska skolväsendet. Det gör vi bland annat genom stora riktade statsbidrag och genom statsbidrag som går direkt till skolan och som är mycket lätta att söka. Jag tror att vi kommer att behöva jobba på båda dessa spår framgent.

Svensk skola behöver mer resurser, men det är ett delat ansvar. Det måste vara så att kommunerna, när de nu har fått detta ansvar genom en olycklig kommunalisering av svensk skola, också hjälper till och tar sitt ansvar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag är helt övertygad om att staten måste ta ett fastare grepp om svenskt skolväsen. Skolan är ju en nationell angelägenhet som har konsekvenser för de elever som går i skolan här och nu, men det har också konsekvenser för Sverige som en välståndsnation och kunskapsnation att det nationella ansvaret för skolan är stort.

Det är därför jag är helt övertygad om att staten måste fortsätta att göra stora satsningar på skolan. Kommunerna klarar inte av det ekonomiska ansvaret. Det var därför vi satsade 1,2 miljarder kronor mer det här året än året före.

Vi gör också stora satsningar för att öka den statliga styrningen. Vi vill till exempel att fler skolor ska ha läroböcker, och därför gör vi en satsning på läroböcker i stället för att skicka resurser ned i ett svart kommunalt hål. Detta innebär att fler och fler skolor får böcker i klassrummet igen. Målsättningen är att varje elev ska ha en bok i varje ämne under varje år som eleven går i skolan. Vi kommer att uppnå detta. Det kommer dock att ta lite tid, eftersom många kommuner har valt att skära ned på skolböcker.

Anders Ådahl tog upp lärarutbildningen. Den bekymrar även mig mycket. Jag tror att det måste göras stora förändringar. Vi har alldeles nyligen tillsatt en lärarutbildningskommitté som ska lägga fram förslag om hur man kan höja kraven för att komma in på lärarutbildningen. I dag sker det väldigt många avhopp, och en stor del av dem som hoppar av lärarutbildningen är personer som hade otillräckliga kunskaper när de kom in. När de väl är där upplever de att de inte klarar utbildningen. Liberalerna och regeringen menar att det då är bättre att höja kraven.

Om man ska förbättra läget när det gäller intagningen till lärarutbildningen måste man dock också visa blivande lärare och unga människor en skola som faktiskt fungerar. Det handlar inte bara om ekonomi, fler böcker, mindre undervisningsgrupper och så vidare utan också om lärarnas arbetsmiljö. Mellan 2010 och 2020 mer än fördubblades antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket om hot och våld. Det mesta av detta var riktat mot lärare av elever.

Det här är självklart någonting som vi måste göra något åt. Om läraryrket åter ska bli ett attraktivt yrke är det väldigt viktigt att göra någonting åt lärarnas arbetsvillkor och arbetsmiljö. Då behövs det betydligt tuffare lagstiftning till exempel när det gäller att avvisa elever från lektioner och när det gäller att se till att det finns akutskolor där man kan placera elever som beter sig illa mot lärare eller andra elever.

Vi måste jobba på bred front om vi ska lyckas uppnå detta. Jag är den första att säga att svensk skola behöver mer resurser. Det behövs en betydligt starkare statlig styrning - helst med en nationell skolpengsnorm som kommunerna inte kan gå under.

Herr talman! Anders Ådahl frågar sig hur de små kommunerna ska ha möjlighet att klara uppdraget. Jag tycker att Socialdemokraterna och Centerpartiet borde ställa den frågan till sig själva. När ansvaret för skolan kommunaliserades för 30 år sedan var just detta en av de stora invändningarna: Hur ska de små kommunerna klara uppdraget?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har i dag en skola som inte är likvärdig. Det skiljer ungefär 70 000 kronor per elev mellan den kommun som satsar mest på sin skola och den kommun som satsar minst. Självklart är det stora skillnader mellan kommunerna när det gäller själva uppdraget - vi har kommuner med stora socioekonomiska utmaningar, och vi har kommuner med mycket skolskjutsar, byskolor och så vidare - men av dessa 70 000 kronor är det bara hälften som går att förklara på objektiva grunder. Resten vet vi inte vad det beror på. Förmodligen beror det på att vissa kommuner, när de för 30 år sedan fick ansvaret för skolan, valde att inte satsa på skolan och att de skillnaderna lever kvar.

Jag vill just av detta skäl ta ett större statligt ansvar för skolorna, och det är därför vi har tillsatt en stor utredning om en nationell skolpengsnorm som kommunerna faktiskt inte ska kunna gå under. Men givet att vi har det läge vi har i dag måste staten också tillskjuta medel, och det gör regeringen. Vi ökar på kunskapsbidraget kraftigt, och vi har avsatt statsbidrag för fler speciallärare, statsbidrag för skolsociala team samt statsbidrag för fler och mindre undervisningsgrupper för de elever som verkligen behöver något annat än det stora klassrummet med en massa klasskompisar.

Vi satsar också stort på läroböcker. I många skolor har man nästan tagit bort läroböckerna i dag, till förmån för en helt ogenomtänkt digitalisering. Vi satsar på bemannade skolbibliotek. Det var ju en utredning som låg och samlade damm under den socialdemokratiska regeringens tid, men nu kommer det faktiskt att bli verklighet.

Vi gör stora satsningar, men det är också så att skolan är kommunaliserad och i huvudsak kommunernas ansvar. Ansvaret för det bär Socialdemokraterna och Centerpartiet gemensamt, men jag ser fram emot att kunna lägga fram förslag om en betydligt starkare statlig styrning av det svenska skolväsendet.