Herr talman! Att gå i skolan är i Sverige både en plikt och en rättighet för alla barn. Att alla går i skolan är viktigt för att vi med skolans hjälp ska kunna utjämna de skillnader i livschanser som i hög grad bestäms av uppväxtmiljön hemma.

Plikten innebär att alla barn mellan 6 och 16 år måste gå i skolan och ta del av den verksamhet och undervisning som anordnas där. Men det finns några situationer som utgör undantag från skyldigheten att gå i skolan. Det är det som denna granskning från Riksrevisionen handlar om.

Bakgrunden till granskningen är det som uppmärksammades i medierna för vid det här laget gott och väl fem år sedan. Det benämns som Ystadfallet. Föräldrarna i en fembarnsfamilj hade hållit barnen borta från skolan under många år genom att ge sken av att familjen befann sig utomlands.

Precis som ministern redogjorde för granskade Riksrevisionen tre skolpliktsbrytande bestämmelser varav en är att varaktigt vistas utomlands. Men det handlar också om ledighet och att fullgöra skolplikten på annat sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Riksrevisionen kom med ganska skarpa rekommendationer, som ministern förtjänstfullt redogjorde för. Den dåvarande regeringen lämnade i sitt svar den något vaga formuleringen att den avsåg att ta med sig frågan i det fortsatta arbetet. Då sa utbildningsutskottet samfällt och enhälligt: Det duger inte. Regeringen måste ta Riksrevisionens rekommendationer på allvar.

En av rekommendationerna är att se över hur lagstiftningen om de skolpliktsbrytande bestämmelserna, som jag just räknade upp, fungerar, att helt enkelt se över hur lagstiftningen ska se ut för att det ska fungera. De här reglerna tillämpas olika på olika ställen, och det fungerar mycket dåligt. Det är Riksrevisionens sammanfattande slutsats.

När Lotta Edholm tillträdde hösten 2022 gick det någon månad, och sedan ställde jag en skriftlig fråga till Lotta Edholm om hon hade för avsikt att göra en översyn av de skolpliktsbrytande bestämmelserna. Lotta Edholm angav i sitt svar att regeringen avser att återkomma i frågan och analyserar rekommendationerna. Den som just lyssnade på Lotta Edholm kunde höra att ett års analys ger exakt samma svar. Det pågår ett arbete med en sådan analys, och regeringen kommer att återkomma i frågan, svarade Lotta Edholm alldeles nyss. Min följdfråga blir: När då?

Herr talman! När jag var rektor jobbade jag med att tillämpa den här lagstiftningen. Jag har några autentiska exempel.

En familj åkte på semesterresa flera månader i Thailand. De skrev in sitt barn vid en inrättning som kallas Svenska skolan. Är det att betrakta som de synnerliga skäl som krävs för att få fullgöra skolplikten på annat sätt?

En lärarstudent ville göra sin VFU på den svenska skolan på Gran Canaria. Är det att betrakta som synnerliga skäl för att få fullgöra skolplikten på annat sätt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gäller för elever som har föräldrar som halvårsvis måste vara i Storbritannien för jobbets räkning? Upphör skolplikten för att man varaktigt vistas utomlands om man gör det i ett halvår och därefter kommer tillbaka?

Riksrevisionen påpekade att vägledningen till huvudmännen när det gäller att tillämpa den här lagstiftningen är mycket skral. Utredningen som Lotta Edholm pratade om och som hon har tillsatt om trygghet och studiero och ett nationellt frånvaroregister syftar ju till att ha koll på vad som händer när eleverna är i skolan och har plikt att vara det. Men detta handlar om de pliktbrytande bestämmelserna för när elever inte ska vara i skolan. Frågan kvarstår alltså. Tänker sig Lotta Edholm en översyn av bestämmelserna? Hur lång är en kort ledighet som kan medges och delegeras? Hur lång är en längre ledighet som kräver särskilda skäl?

Det här handlar om överlappen i bestämmelserna, svårigheterna med tillämpningen och den bristande tillsynen av hur de tillämpas. För att vi inte ska få fler Ystadfall skulle Lotta Edholm behöva ta frågan om de pliktbrytande bestämmelserna på allvar, se över hur de fungerar och hur de borde utformas framöver. Om vi står här om ett år igen och Lotta Edholm säger att rekommendationerna analyseras och att hon får återkomma i frågan kommer jag att bli djupt besviken.

Herr talman! Man får ju utgå från att när lagstiftning ska ändras, som det lär vara fråga om i det här fallet, föregås det av en utredning. Jag förutsätter att när Lotta Edholm säger att hon avser att återkomma betyder det att hon avser att återkomma med direktiv till en statlig utredning. Så är det givetvis.

Vad gäller det nationella frånvaroregistret och utredningen som pågår om trygghet och studiero hade barnen i Ystadfallet inte förekommit i registret eftersom de inte ansågs ha skolplikt med hänvisning till att familjen varaktigt vistades utomlands. Det som krävs för att komma åt sådana fall är en uppskärpning och ett förtydligande av hur de skolpliktsbrytande bestämmelserna ska fungera och tillämpas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu har regeringen analyserat detta och vid två tillfällen med mer än ett års mellanrum bett att få återkomma i frågan. Jag räknar med att Lotta Edholm inom en snar framtid återkommer och att det då innebär att hon tillsätter en utredning för att se över bestämmelserna.