Lotta Edholm

Herr talman! Som jag sa i mitt interpellationssvar handlar det om flera olika saker för att komma till rätta med de stora problemen som svensk skola har.

Rapporten är ju allvarlig på många olika sätt. Diskrimineringsombudsmannen har därför fått i uppdrag att utveckla och sprida kunskap om afrosvenska elevers utsatthet just för diskriminering och ren rasism i grundskolan och gymnasiet. I detta arbete ingår också att sammanställa och analysera de anmälningar som kommer in, så att man får en bra verklighetsuppfattning. Men man ska också genomföra dialoger med representanter för civilsamhället i de här frågorna.

Jag tycker att det är ett viktigt arbete. Men det är också viktigt med ett arbete som förändrar lagstiftningen på en rad olika områden. Då finns det två stora utredningar som berör detta.

Den ena är Utredningen om trygghet och studiero. Vi har skolor som är alldeles för stökiga och där elever är utsatta för mobbning, diskriminering och rasism, och skolorna är helt enkelt inte tillräckligt bra på att hantera detta.

Den andra är den stora utredningen om elevhälsa. Jag menar att vi i större utsträckning måste ha en elevhälsa där vi vet att det ingår olika personalkategorier, till exempel, men också att elever faktiskt får särskilt stöd mycket tidigare än i dag. Man ska ju komma ihåg att en del av de elever som beter sig som allra värst också är elever som ofta har ganska stora behov av särskilt stöd för att klara sig i skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En lång rad åtgärder vidtas nu, men jag tycker att uppdraget till Diskrimineringsombudsmannen är viktigt för att skapa sig en bild och kunna ge skolorna verktyg för hur man ska arbeta i de här frågorna. Mobbning, rasism och diskriminering hör inte hemma i svensk skola.

Herr talman! Nadja Awad och Daniel Riazat har frågat mig vilka skolpolitiska åtgärder jag avser att vidta med anledning av de uppgifter som framkommit om skolan i Diskrimineringsombudsmannens rapport om förekomsten av diskriminering.

Diskrimineringsombudsmannens rapport visar på allvarliga problem i svensk skola. Det är fullständigt oacceptabelt att elever diskrimineras. Skolan ska vara en trygg och säker plats för alla elever. Att man känner sig trygg och får det stöd man behöver är en förutsättning för att må bra och trivas i skolan men även för att kunna ta del av undervisningen.

Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att varaktigt förbättra tryggheten och studieron i skolan. I uppdraget ingår bland annat att föreslå åtgärder som säkerställer att nolltolerans råder mot alla former av trakasserier och kränkande behandling, inklusive mobbning. Det ingår också att föreslå åtgärder för att skolors arbete mot mobbning, trakasserier och kränkande behandling på ett mer systematiskt sätt ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Jag konstaterar också att alltför många elever inte får tillgång till effektiva stödinsatser i tid. För att komma till rätta med problemet behöver skolan få bättre förutsättningar att möta varje elev. Därför har Utredningen om en förbättrad elevhälsa (U 2024:01) i uppdrag att lämna förslag som stärker elevhälsan och att se över regleringen av stödinsatser i skolan. Utredningen ska bland annat lämna förslag som innebär att det ska bli enklare att placera elever i mindre, flexibla undervisningsgrupper eller att ge elever enskild undervisning.

I budgetpropositionen för 2025 föreslås även ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar i skolan för att bland annat stärka skolornas förutsättningar att öka tryggheten och studieron i skolan, avlasta lärare, förbättra elevhälsan och bättre kunna möta elevers behov av stöd. Regeringen föreslår att det sammanslagna statsbidraget, som ska ersätta befintliga statsbidrag, förstärks med 850 miljoner kronor för 2025.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utöver dessa åtgärder har regeringen beslutat om ett stort antal insatser för att motverka rasism och diskriminering, bland annat i skolan. Forum för levande historia genomför utbildningsinsatser om olika former av rasism genom historien och i dag, riktade till bland annat skolpersonal. Statens skolverk har i uppdrag att tillsammans med Forum för levande historia vidareutveckla och följa upp verktyget för systematiskt arbete med demokratistärkande insatser i bland annat skolväsendet för att motverka nutida uttryck för antisemitism och andra former av rasism. Därutöver har regeringen gett Diskrimineringsombudsmannen i uppdrag att utveckla och sprida kunskap om afrosvenska elevers utsatthet för rasism och diskriminering i grundskolan och gymnasieskolan.

Elever ska kunna gå till skolan fyllda av förväntan, inte med en klump i magen på grund av rädsla eller oro. Diskriminering och rasism hör inte hemma i svensk skola.

Fru talman! Det är naturligtvis otroligt angeläget att elever får en bra utbildning, och det gäller inte minst de elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det är helt enkelt ganska många i Sverige i dag som inte får en tillräckligt bra utbildning.

Vi måste åtgärda detta, dels genom förändringar i friskolesystemet, dels genom andra stora förändringar. Det handlar om att öka regleringen av svensk skola. Det är orimligt att 290 kommuner i Sverige kan göra lite som de själva vill när det gäller den här frågan. Resursskolor finns inte ens i alla kommuner. Det är fortfarande så att elever runt om i Sverige sitter ensamma i korridoren med en elevassistent, trots att det inte fungerar, eftersom man vägrar att inrätta särskilda undervisningsgrupper för dessa elever. Vi måste alltså få till stånd en stor förändring.

Självklart träffar jag gärna föräldrarna på Kajan, men det är också viktigt att komma ihåg att jag som statsråd inte kan lägga mig i enskilda ärenden. Jag vill verkligen understryka att jag under årens lopp har träffat många föräldrar vars barn har farit så illa i det svenska skolsystemet att det får mig att tänka att vi behöver göra någonting åt detta. Men då måste vi öka den statliga regleringen. Det är orimligt med så stora skillnader som det faktiskt är i svensk skola i dag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi måste göra betydligt mycket mer för de elever som har olika typer av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar än vad svensk skola har gjort de senaste åren. Vi har haft en inkluderingstanke som enligt min uppfattning har lett till exkludering. Då måste man jobba på två olika fronter anser jag.

Det handlar om att förändra regelsystemen. Det gäller friskoleutredningen men även utredningen om nationell skolpengsnorm. Men vi har också tillsatt en utredning om elevhälsan. Det handlar till exempel om att man ska veta vilka yrkeskategorier som ska ingå i elevhälsan och att man inte kan välja bort det och så vidare.

Den andra vägen man kan gå är genom olika typer av statsbidrag. Där har regeringen infört statsbidrag för till exempel mindre särskilda undervisningsgrupper. Vi ser nu över hela landet hur det byggs ut. Det går från att det nästan har varit helt oacceptabelt att ha mindre undervisningsgrupper för de elever som behöver det allra mest till att det nu byggs ut i de allra flesta kommuner.

Jag tycker att det är bra, och det är välkommet. Men vi måste också se över möjligheten att få en rimlig finansiering av resursskolorna. Det ser också väldigt olika ut i landet. Till det kommer också statsbidrag för att utbilda och anställa fler speciallärare. Vi behöver det. Det behövs särskilt utbildade lärare som är duktiga och skickliga på att undervisa elever med stora särskilda behov.

Också det var en yrkeskategori som var i det närmaste utrotningshotad just eftersom man ville att dessa elever skulle gå inkluderat i helt vanliga klassrum med kanske 30 klasskompisar. Var och en av oss som har besökt resursskolor, och jag har besökt många genom årens lopp, förstår att det är väldigt svårt.

Det behövs många stora förändringar på området så att dessa elever får exakt samma rätt till utbildning som alla andra elever i Sverige har. Så har det inte varit, kan jag säga.

Fru talman! Nej, detta är inte rimligt. Det är också därför den här utredningen om fristående skolor har fått i uppdrag att se över regelverket kring hur länge man ska kunna bedriva en verksamhet; till exempel ska det finnas en tillräcklig ekonomisk styrka för att kunna driva verksamheten långsiktigt. Jag tror att det är viktigt. I uppdraget ingår också att föreslå en omfattande rätt för elever att slutföra delar av sin utbildning. I dag finns inte denna rätt, och det spelar ingen roll om det är en kommunal eller en fristående skola. En kommun kan också lägga ned en skola med några veckors varsel, och det har också naturligtvis inträffat till och från. Ofta beror det på att man helt enkelt har ett för litet antal elever. Att stärka elevernas rättigheter i friskolesystemet är enormt viktigt. Stora delar av utredningen handlar just om det.

När det kommer till resursskolor är det lite speciellt. Resursskolorna kan inte leva enbart på skolpeng. De elever som går där har ofta väldigt omfattande behov av särskilt stöd. Därför handlar en del av direktivet till utredningen om nationell skolpengsnorm just om det. Hur ska man säkerställa regelverket för fristående resursskolor?

Det gäller inte bara friskolor. Vi måste ha ett system som garanterar att det finns resursskolor i Sverige. Det ser otroligt olika ut i Sverige. I en del kommuner finns de inte över huvud taget.

Jag har träffat så många föräldrar genom årens lopp som verkligen har fått slåss för sina elever. Vi har haft ett system där vi talat om inkludering och att alla dessa elever ska inkluderas i det vanliga skolsystemet. Det har tyvärr ofta lett till en exkludering.

Barn med autism har till exempel blivit sittande i ett klassrum eller i värsta fall i en korridor med en outbildad tjugoåring för att skolan inte är kapabel att se till att det finns personal som har kunskaper och att elever får en tillräckligt liten grupp att vara i.

Detta måste säkerställas både i de fristående resursskolorna och i det kommunala skolsystemet. Det gäller att vi får till stånd fler små undervisningsgrupper och att vi anställer fler speciallärare så att de elever som har neuropsykiatriska diagnoser får en betydligt bättre skolgång än vad de har i dag.

Fru talman! Gustaf Lantz har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder för att säkerställa att elever inte ska drabbas av skolnedläggningar motiverade av lönsamhetskrav med kort varsel, och i så fall när.

Till att börja med vill jag understryka att alla barn och elever ska få en bra och trygg start i livet. Det finns problem med de nuvarande reglerna för fristående skolor. Vi ska bekämpa bristande likvärdighet, och regeringen anser att oseriösa och olämpliga aktörer inte ska få förekomma inom skolväsendet.

Därför har regeringen lagt tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan. Utredaren ska bland annat föreslå hur krav på långsiktigt ägande, som innebär att elevers rätt till en sammanhållen utbildning garanteras, och ett tydligare skydd för elevers skolgång genom krav på ekonomiska garantier kan införas. Det skulle till exempel kunna handla om krav på bankgaranti, så att elevernas skolgång inte riskeras om en huvudman för en skola hamnar i ekonomiskt trångmål. Utredningen ska även leda till förslag om en breddad och fördjupad tillsyn och stärkta möjligheter för Skolinspektionen och kommunerna att ingripa. Förslag ska lämnas på höjda vitesbelopp och ett system med sanktionsavgifter för både kommunala och fristående skolor som komplement till viten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har också påbörjat en helrenovering av skolans finansieringssystem i syfte att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet. Som ett led i detta arbete har regeringen tillsatt Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet (U 2023:05). Den ska föreslå ett system för resursfördelning som utgår från en nationellt bindande skolpengsnorm.

I dag finns det stora skillnader i hur mycket olika kommuner satsar på skolan, och det finns ett tydligt behov av att ändra regleringen när det gäller hur resurser ska tilldelas fristående skolor. Kommunala och fristående skolor har olika ansvar, och det behöver på ett rimligt och befogat sätt speglas i resursfördelningen.

Regeringen satsar stort på skolan och följer den ekonomiska utvecklingen noggrant. Staten bidrar till skolans finansiering, men det är viktigt att komma ihåg att det är kommunerna som har det huvudsakliga ansvaret för att finansiera och bedriva förskola och skola.

Fru talman! Systemet måste förändras i grunden. Det handlar inte bara om friskolorna, utan det handlar om vårt skolsystem som helhet. Det gäller bland annat finansieringen och att vi måste få tillbaka en skola till grunderna där man fokuserar på kunskap och färdigheter som att läsa, skriva och räkna, mycket av det som svensk skola har förlorat under ganska många år. Vi måste också få tillbaka läsningen i svensk skola.

Regeringen arbetar med allt detta nu. Vi har tolv stora utredningar på gång, och de kommer att presenteras som ett pärlband nu. Den första utredningen, som handlar om förändringar av lärarutbildningen, kommer om bara någon dag. En viktig pusselbit i detta är dock friskolorna och de systemfel som faktiskt finns. Regeringen arbetar nu med att förändra dessa. Finansieringen därvidlag är också viktig. I direktiven till utredningen om en nationell skolpengsnorm framgår också att friskolor inte ska få betalt för uppdrag som de faktiskt inte har - så som är fallet i dag. Det är helt orimligt att till exempel konkursbon kan få skolpeng i efterhand. Jag tror att vi är rätt många som tycker att det är orimligt. Det behövs stora förändringar av det här systemet, liksom det behövs stora förändringar av svensk skola som helhet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ja, det finns systemfel i friskolesystemet, och jag tror att det är otroligt viktigt att detta utreds noggrant så att man får ett förslag som fungerar gentemot all annan lagstiftning som finns i landet. Man får inte förhasta sig, utan det hela måste föregås av en gedigen utredning. Och i detta fall krävs det inte bara en utredning, utan det handlar också om den nationella skolpengsnormen.

Föregående talare talade om misstag som gjordes för 30 år sedan. Ett stort misstag var kommunaliseringen av svensk skola, och den bidrog Vänsterpartiet till. Om Vänsterpartiet inte hade gått med på den hade detta inte skett för 30 år sedan.

Vi har alla vår del av ansvaret för de systemfel som finns, men nu måste de förändras. Jag anser att det är väsentligt att säkerställa att vi får mer likvärdiga villkor mellan kommunala och fristående skolor men också mellan kommuner. Det är orimligt stora skillnader i dag mellan hur kommunerna väljer att prioritera sin skola. Det måste vi göra något åt.

När det gäller vinster handlar det inte alls bara om att göra det svårare att ta ut vinst för nystartade skolor. Direktiven talar om en rad olika tillfällen när detta ska kunna ske. Det tror jag är viktigt. Men det är också viktigt att se över vad man kan göra för att skärpa sanktionerna. I dag finns det till exempel ingen möjlighet att tvångsförvalta illa fungerande friskolor. Det finns det däremot vad gäller kommunala skolor. Det har dock bara skett vid ett enda tillfälle. Jag menar att detta också måste kunna användas på friskolor för att komma till rätta med de problem som finns.

Sammanfattningsvis har vi två stora utredningar som berör friskolesystemet direkt, friskoleutredningen och utredningen om nationell skolpengsnorm. Men det finns naturligtvis en rad andra utredningar som berör friskolor på samma sätt som de berör den kommunala skolan. Exempelvis har vi utredningen om elevhälsa. Där finns otroligt stora skillnader både mellan kommunala skolor och mellan kommunala och fristående skolor. Jag har redan nämnt betygsutredningen. Den liksom en rad andra utredningar kommer också att påverka friskolesektorn. Det handlar alltså inte bara om två utredningar.

Fru talman! Precis som jag inledde med pågår nu två stora utredningar på området. Jag tillhör väl dem som ibland är otåliga. Det är klart att jag vill göra förändringar snabbt. Men man måste ha statliga utredningar i grunden.

Nu finns det alltså två stora utredningar, en som handlar om friskolesystemet och en som handlar om nationell skolpengsnorm. Båda utredningarna påverkar i allra högsta grad såväl regelsystemet för friskolorna som hur de finansieras.

Den första utredningen kommer med sitt betänkande i slutet av mars. Den har också fått tilläggsdirektiv om att bland annat se över vilka som äger skolorna, vilket är viktigt. Här kan man dra paralleller exempelvis till hur bankväsendet fungerar. Där kan man helt enkelt tvinga ägare att sälja sina aktier om man ser att någon får en för stor andel eller är olämplig som ägare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns inbyggda systemfel i friskolesystemet. Det har funnits en naivitet. Min och hela regeringens utgångspunkt är att skapa mer likvärdiga förutsättningar för skolväsendet i Sverige. Ett skolväsen är ju en nationell angelägenhet. Det är inte en angelägenhet bara för enskilda huvudmän, oavsett om de är kommunala eller fristående. Det är inte heller en angelägenhet bara för de elever som går i skolan i dag. Det är en angelägenhet för Sverige som välståndsnation.

I dag är det alldeles för splittrat. Jag tillhör ett parti som anser att det var ett totalt misslyckande att kommunalisera ansvaret för skolan. Vi har enormt stora skillnader. Det skiljer ungefär 70 000 kronor mellan den kommun som satsar mest på sin skola och den som satsar minst per elev och år. Hälften av dessa 70 000 kan härledas till objektiva faktorer; när det gäller resten vet vi helt enkelt inte.

Jag anser att staten måste ta ett större ansvar för finansieringen av skolan i Sverige. Dock är det viktigt att pengarna till skolan också går till skolan. Därför är utredningen om nationell skolpengsnorm viktig även ur det perspektivet.

Betygssystemet nämndes. Det är ju också ett problem att vi har betygsinflation i Sverige. Om bara ett par månader kommer betygsutredningen att presentera sitt förslag, som såvitt jag förstår av det jag läst mig till - jag tror att Daniel Riazat har mer information här än jag - kommer att se till att betygsinflationen försvinner.

Det finns enormt mycket att göra. Ingen vore gladare än jag - det vill jag verkligen poängtera - om jag kunde göra saker och ting snabbare. Det är dock väldigt svårt när vi har en grundlag som säger att minsta lilla detalj i lagstiftningen måste föregås av en utredning. I grund och botten är det naturligtvis bra eftersom det förhoppningsvis leder till bra lagstiftning, men ibland är det lite frustrerande.

Fru talman! Daniel Riazat har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att komma till rätta med skolkoncerner som om och om igen missköter sitt utbildningsuppdrag. Daniel Riazat har också frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att komma till rätta med problemet kring skolkoncerner som använder medel som är avsedda för skolan till övriga affärsverksamheter som är helt utanför skolans uppdrag.

Alla barn och elever ska få en bra start i livet. Att bedriva utbildning inom skolväsendet i Sverige innebär att förvalta samhällets förtroende för det uppdraget. Samtidigt finns det problem med de nuvarande reglerna för fristående skolor. Vi ska bekämpa bristande likvärdighet, och regeringen anser att oseriösa och olämpliga aktörer inte ska få förekomma inom skolväsendet.

Därför har vi startat en helrenovering av det svenska friskolesystemet. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 om tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan. Utredaren ska bland annat föreslå en utvidgad ägar- och ledningsprövning, vissa vinstutdelningsförbud eller annan vinstutdelningsbegränsning och skärpta sanktioner för enskilda och kommunala huvudmän. Det är ett paket med olika åtgärder som ett svar på alla de fall där barns och elevers rätt till en bra utbildning inte tillgodoses.

Utredarens uppdrag omfattar utöver det jag nyss sa även bland annat att överväga och föreslå hur krav på långsiktigt ägande kan införas. Det är krav som innebär att elevers rätt till en sammanhållen utbildning garanteras. Det handlar också om ett ökat skydd för eleverna genom ekonomiska garantier, exempelvis krav på bankgaranti, och om hur omfattande en rätt för elever att slutföra delar av sin utbildning vid den skola de har valt ska vara.

Enligt skollagen är det huvudmannen som har ansvar för att utbildningen genomförs enligt gällande bestämmelser och att eleverna får den utbildning de har rätt till. Det kan dock vara så att brister i skolan beror på att det bakom huvudmannen finns en ägare som är olämplig. Regeringen gav därför den 19 september 2024 ett nytt tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan. Det nya direktivet riktar fokus mot ägarförhållanden, där utredningen bland annat ska föreslå hur Skolinspektionen och kommunerna ska få ökade möjligheter att hindra olämpliga ägare att kontrollera enskilda huvudmän.

En annan viktig del i regeringens omläggning av friskolepolitiken är finansieringssystemet. Skolpengen är till för att finansiera elevernas utbildning. I dag finns det omotiverade skillnader i hur mycket resurser olika kommuner avsätter till skolan, och det finns ett tydligt behov av att ändra regleringen när det gäller hur resurser ska tilldelas. Det är inte rimligt att enskilda huvudmän tilldelas resurser för kostnader som de inte har. Därför har regeringen tillsatt Utredningen om en nationell skolpengsnorm, som ska föreslå ett helt nytt system för hur resurser till fristående skolor ska beräknas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sammantaget har utredarna omfattande uppdrag i linje med regeringens tydliga ambition att reformera det svenska friskolesystemet.

Herr talman! Jag tycker inte att det är självklart att alla skolor i dag följer det uppdrag som finns i skollagen för att förebygga mobbning, trakasserier, hot och våld. Då skulle inte situationen se ut som den gör i dag.

Med det sagt behöver skolan mer av handfasta verktyg för att agera i frågorna. Det finns ett stort fokus på att det ska finnas detaljerade planer för det ena eller det andra, men det gäller också att planerna följs upp och kan användas när mobbning förekommer. Det ska inte bli en ursäkt när mobbning uppstår att det fanns en plan. Så kan det inte vara. Meningen med hela arbetet är att mobbning inte ska uppstå och att det finns en skyldighet att agera när så sker.

Jag är övertygad om att det behövs fler möjligheter till ingripande åtgärder från skolornas sida för att komma till rätta med problemet. Jag är också övertygad om att ledarskapet är viktigt för att komma till rätta med problemet.

Vi ska se problemen och inte sopa dem under mattan. Vi ska se mobbningen ur offrets perspektiv, inte utifrån förövarens perspektiv. Då kan vi nå långt. Varje dag som går för dessa elever är en förlorad dag, och det är inte acceptabelt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Sämre kunskapsresultat och att elever helt enkelt är rädda för att gå till skolan och därmed blir hemmasittare är såklart ytterligare en dimension av mobbning. Problemet är ju inte enbart själva mobbningen, utan den riskerar alltid att få mycket mer långtgående konsekvenser för de elever som drabbas. Jag är helt övertygad om att Mats Wiking och rapporten från Friends har rätt i att det finns ett starkt samband i detta avseende.

Ledarskapet är avgörande i alla skolor, både rektors ledarskap och lärarnas ledarskap i klassrummet, korridorer och så vidare. För länge sedan när jag var skolborgarråd i Stockholm gjorde vi också den här typen av enkäter, och det som drabbade mig hårdast var när man ställde frågan varför mobbningen inte upphörde. Det vanligaste svaret från eleverna själva var att vuxenvärlden vände sig bort, det vill säga att vuxenvärlden valde att inte se mobbningen trots att den pågick framför ögonen på dem.

Det är helt oacceptabelt, för det är vuxnas ansvar att sätta stopp för mobbning. Man kan inte tro att eleverna själva ska åstadkomma detta. Det har ju funnits den typen av metoder där man har använt eleverna för detta, och jag menar dels att de metoderna saknar vetenskapligt värde, dels att det är helt orimligt att lägga på barn och ungdomar att sköta detta själva. Det är vuxnas ansvar att se till att det inte förekommer.

Jag menar också att det är oacceptabelt att vi fortfarande tvingar elever att vara hemma för att de är rädda och/eller att man tvingar offret att byta skola, vilket fortfarande förekommer. Om det är någon som ska byta skola är det den som utsätter andra för mobbning, inte den som blir utsatt.

Med det sagt tror jag, precis som Mats Wiking, att ledarskapet i skolan är helt avgörande. Men då måste också lärare och rektorer ha befogenheter att göra någonting utan att till exempel drabbas av anmälningar och en enorm byråkrati varje gång man till exempel tar till disciplinära åtgärder.

Herr talman! Jag är väldigt glad över att Mats Wiking lyfter denna fråga. Den är stor och viktig. Precis som Mats Wiking säger är det väldigt många barn i Sverige som är utsatta för mobbning och trakasserier. Jag tror att det är väldigt bra att frågan lyfts ordentligt. Jag tycker att man alldeles för länge har sopat dessa problem under mattan i svensk skola. Man har inte tagit detta på tillräckligt allvar. Många barn som känner en stark otrygghet har från vuxenvärldens sida inte blivit tagna på allvar.

Vi kan såklart inte här i riksdagens talarstol tala om exakt hur man ska göra. Men bara att vi talar om det riktar en stark signal om att det här är väldigt allvarliga frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror också att det krävs en kulturförändring i svensk skola. Vi måste börja se de här problemen ur brottsoffrets perspektiv, för det är brottsoffer det handlar om. Vi måste se att de beteenden som vi i dag accepterar i skolans värld skulle vi aldrig acceptera på en annan arbetsplats. Vi måste se att det finns offer, och offrets perspektiv måste hela tiden vara det viktigaste.

Så har det inte alltid varit. Vi har haft tendenser i svensk skola att tycka synd om den som mobbar. Vi har bortförklarat varför en person mobbar, och jag menar att vi måste komma ifrån detta.

Precis som Mats Wiking säger är det självklart viktigt med resurser i skolan. Vi behöver göra personalförstärkningar, och nu finns det också ökningar av statsbidragen till detta. I huvudsak är dock skolan en kommunal fråga och handlar om kommunala prioriteringar, även om vi naturligtvis också måste se till att det finns statsbidrag.

Jag ser väldigt mycket fram emot den utredning som kommer att presenteras inom några månader, som handlar om just dessa frågor och om trygghet och studiero i största allmänhet. En miljö kan vara väldigt stökig och upplevas som otrygg utan att barn utsätts för mobbning, även om dessa frågor naturligtvis hänger ihop. Utredaren ska lämna förslag på en rad olika åtgärder för att se till att situationen förbättras.

Jag är glad att Mats Wiking tar upp den här viktiga frågan, för den mår bra av att diskuteras och inte sopas under mattan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Mats Wiking har frågat mig vad jag och regeringen kommer att göra för att stoppa mobbningen i skolan.

Först och främst vill jag understryka att alla former av kränkningar, hot och våld i skolan naturligtvis är helt oacceptabla. Alla elever ska kunna känna sig trygga i skolan.

Rädsla och otrygghet påverkar både elevens mående och förutsättningarna för lärande negativt. En trygg skolmiljö är en förutsättning för att elever ska kunna koncentrera sig i skolan. Tyvärr har andelen elever som känner sig trygga i skolan minskat över tid, särskilt i högstadiet. Parallellt med den utvecklingen ökar mobbningen. Det är en oacceptabel utveckling, och det är uppenbart att det behöver tas till krafttag för att vända den.

Regeringen har beslutat om flera olika åtgärder för att skapa en tryggare skolmiljö för alla elever. Inte minst handlar det om att ge lärare och rektorer bättre förutsättningar att kunna agera vid kränkningar, hot och trakasserier. Exempelvis har regeringen gjort satsningar som ökat förutsättningarna för huvudmän att inrätta så kallade akutskolor, där elever kan placeras tillfälligt när mindre ingripande åtgärder inte varit tillräckliga. Avsikten med en sådan placering är att skapa en bättre skolsituation såväl för den elev som behöver den tillfälliga placeringen som för övriga elever och personalen vid elevens ordinarie skolenhet.

Vidare beslutade regeringen i november 2023 att en särskild utredare ska föreslå åtgärder för att varaktigt förbättra tryggheten och studieron i skolan (dir. 2023:154). I uppdraget ingår bland annat att föreslå åtgärder som säkerställer att nolltolerans råder mot alla former av trakasserier och kränkande behandling, inklusive mobbning, i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan. Det ingår också att föreslå åtgärder för att skolornas arbete mot mobbning, trakasserier och kränkande behandling, inklusive det förebyggande arbetet, på ett mer systematiskt sätt ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Utredningen ska även föreslå hur det kan införas en skyldighet för rektor att som disciplinär åtgärd flytta elever när det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2025 (dir. 2024:79).

Parallellt behöver skolan naturligtvis också få bättre förutsättningar att möta varje elev. Att kunna sätta in rätt stödåtgärder i tid är en viktig del i arbetet med att långsiktigt stärka tryggheten och studieron. Därför gör regeringen bland annat stora satsningar på fler speciallärare och fler särskilda undervisningsgrupper. För att bland annat stärka skolornas förutsättningar att öka tryggheten och studieron i skolan, avlasta lärare, förbättra elevhälsan och bättre kunna möta elevernas behov av stöd föreslår regeringen även ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar i skolan i budgetpropositionen för 2025. Regeringen föreslår att det sammanlagda statsbidraget förstärks med 850 miljoner kronor för 2025.

Skolan måste vara en trygg plats för elever, lärare och övrig personal inom skolväsendet. Kränkningar, hot och våld i skolan får aldrig accepteras. Därför måste Sveriges skolor få bättre förutsättningar att hantera och motverka kränkande behandling och trakasserier, inklusive mobbning. Jag ser fram emot att ta emot betänkandet från utredningen Stärkt trygghet och studiero i skolan.

Fru talman! Jag har försökt förklara regeringens hållning när det gäller betygssystemet, och jag kan göra det igen: Vi har tillsatt en utredning, utredningsförslagen kommer i februari och jag väntar verkligen med spänning på att få se vad utredaren föreslår.

Jag kommer dock naturligtvis inte att föreslå att F-betyget bara tas bort hur som helst. Vi behöver få ett helt nytt betygssystem på plats som till exempel gör någonting åt betygsinflationen. Det är otroligt viktigt, eftersom det är en rättssäkerhetsfråga att man får betyg utifrån de kunskaper man faktiskt har.

Låt oss alltså invänta denna jätteviktiga utredning. Det är ändå bara några månader kvar. Sedan får vi se vad som föreslås.

När man pratar om utslagningen i svensk skola är det också viktigt att påpeka att det inte är enbart betygssystemets fel. Det finns en rad andra systemfel, som jag har pekat på, och det finns också åtgärder på både lång och kort sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På lång sikt har jag beskrivit de utredningar som nu kommer att läggas fram som ett pärlband inom de kommande månaderna. På kort sikt handlar det till exempel om att satsa på skolsociala team och på akutskolor för elever som beter sig på ett sådant sätt att de skapar sådana problem i klassrummen att barn inte kan koncentrera sig. Svensk skola är stökigare än skolorna i väldigt många andra länder.

Men det handlar som sagt också om läsning. Därför blir jag lite bekymrad när Anders Ådahl säger att skolbiblioteken äter upp resurserna. Jag tror att det är precis tvärtom. Att satsa på riktiga läroböcker, att satsa på skönlitteratur och att satsa på skolbibliotek kommer att stärka läsningen, och därmed kommer det också att gynna väldigt många barn som i dag har stora problem.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag har flera gånger försökt att förklara vad som sker i betygsfrågan. Vi har tillsatt en utredning om betygssystemet, men den utredningen är inte klar. Utredaren har dock berättat var ungefär han kommer att landa i denna fråga, och jag tycker att det verkar vara ett väldigt intressant förslag. Det innebär att inte bara betyget F avskaffas utan även betygen A-E. Det kommer att stoppa betygsinflationen, som var ett av de viktigaste skälen till att utredningen tillsattes. Gränsen för godkänt kommer att bli mjukare än i dag, men likafullt kommer en del elevers kunskaper inte att vara tillräckliga för att de ska kunna läsa vidare på alla gymnasieskolans program.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är dock viktigt att slå fast att det inte räcker att förändra betygssystemet. Det finns många systemfel i svensk skola, och det kanske allvarligaste är att små barn inte lär sig läsa tillräckligt tidigt. De lär sig inte att avkoda på ett sådant sätt att de så småningom får upp en hastighet i sin läsning som gör att de kan tillägna sig kunskaper också i andra ämnen. Detta måste vi göra något åt. Därför pågår en läroplansutredning. Det pågår också en lärarutbildningsutredning, som snart ska leverera förslag på hur man ska förstärka lärarutbildningen på detta område. Det pågår även en utredning som bland annat handlar om hur man ska se till att elever får särskilt stöd när de behöver det och inte så sent som de får det i dag. Ytterligare en utredning tittar på hur elever som behöver mer tid i skolan ska få rätt till det. Alla de olika reformförslagen i de olika utredningarna hänger ihop, och betygssystemet är en viktig pusselbit i detta.

(Applåder)

Fru talman! Jag har fått en rad olika frågor. En fråga var om jag inte är otålig, eller någonting i den stilen. Det är jag verkligen! Svensk skola har en rad olika problem som måste åtgärdas, men det är också så att de måste åtgärdas inom de lagar som finns i Sverige. Lagarna säger att vi måste tillsätta utredningar, remittera dem och komma fram med lagrådsremisser och så småningom komma med propositioner.

Det jag försökte göra i det skriftliga interpellationssvaret var att beskriva att alla de här frågorna hänger ihop. Det är till exempel så att mängder av elever i dag har väldigt svårt, även om de anstränger sig mycket, att faktiskt uppnå godkänd nivå - inte på grund av betygssystemet utan på grund av de kursplaner och läroplaner som finns och som ställer väldigt höga krav på förmåga att analysera, diskutera och så vidare. Vi har alldeles för lite fokus på faktakunskaper och inte minst på färdigheter, det vill säga att kunna läsa, skriva och räkna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Till detta kommer naturligtvis också att vi, precis som någon interpellant sa, sätter in särskilt stöd väldigt sent i Sverige jämfört med i många andra länder. Det måste vi också åtgärda. Vi håller nu på och arbetar med en tioårig grundskola, och vi har inte minst en utredning som sitter och tittar på hur hela betygssystemet ska förändras. Den utredningen är inte klar än, och det är därför jag inte kan svara Åsa Westlund med ett rakt ja eller nej eller exakt hur det kommer att bli. Utredningen är nämligen inte ens presenterad.

Det är dock självfallet så att regeringen tillsatte utredningen just för att vi ser alla de problem som faktiskt finns, inte minst när det gäller betygsinflation. Jag ska inte säga hur det var i år, men åtminstone för ett par år sedan fick 40 procent av eleverna i årskurs 9 ett högre betyg i matematik än vad de hade presterat på ett nationellt prov ett par månader tidigare. Det är naturligtvis helt orimligt. Vi måste ha ett betygssystem som faktiskt speglar elevernas kunskaper, och det är det de här direktiven handlar om.

Jag tror alltså att man gör det alldeles för lätt för sig om man tror att det här bara handlar om betyget F. Det handlar om så många förändringar som krävs i svensk skola för att vi ska kunna se till att elever som är i behov av särskilt stöd faktiskt får det - och får det tidigt.

I dag är det 20-25 procent av eleverna som inte kan läsa ordentligt. Om man inte lär sig läsa på lågstadiet och sedan kommer upp i mellanstadiet och upptäcker att det ställs större och större krav på att kunna läsa för att tillgodogöra sig utbildningen är det klart att det är en fruktansvärd upplevelse, och det måste vi göra någonting åt. Men då krävs en lång rad förändringar av hela skolpolitiken, skulle jag säga.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Åsa Westlund har frågat mig hur jag och regeringen ser på betyget F och om regeringen avser att avskaffa betyget F. Linus Sköld har frågat mig vad jag avser att göra för att utslagningen ska minska i stället för att öka i övergången mellan grundskolan och gymnasieskolan. Niels Paarup-Petersen har frågat mig hur jag avser att agera för att ta bort de negativa konsekvenserna av dagens skarpa godkäntgräns och för att vända utvecklingen av regeringens minskade statliga bidrag till skolan.

Den svenska skolan har stora utmaningar. Det är ett mycket stort problem att drygt 16 procent av eleverna som avslutar grundskolan inte når behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Regeringen har arbetat från dag ett med att komma till rätta med dessa allvarliga utmaningar. Regeringen har därför tillsatt flera utredningar som ska lämna förslag som bland annat syftar till att fler elever ska lyckas med sin skolgång, att betygssystemet ska bli mer likvärdigt och rättvisande och att det ska finnas flera vägar till utbildning på gymnasial nivå och till arbetslivet. Jag kommer här att redogöra för några av dessa.

Dagens läroplan för grundskolan har för lite fokus på grundläggande fakta och färdigheter. För många elever är det svårt med höga krav på abstrakt tänkande, reflektion, analys och självständigt arbete. Det är därför viktigt att mer komplexa förmågor och högre krav introduceras stegvis utifrån elevernas kognitiva utveckling. Läroplansutredningen (U 2023:09) har bland annat i uppdrag att lämna förslag på hur läroplanen bättre kan anpassas efter barns kognitiva utveckling och till olika elevgruppers kognitiva förutsättningar att nå betygskriterierna.

Skolornas arbete med stödinsatser är centralt för många elevers lärande, där tidiga och adekvata insatser är en förutsättning för att eleverna ska ges möjlighet att nå utbildningens mål. Därför har Utredningen om en förbättrad elevhälsa (U 2024:01) i uppdrag lämna förslag som stärker elevhälsan och se över regleringen om stödinsatser i skolan. För att skapa bättre förutsättningar för elever att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program ska samtidigt utredningen Mer obligatorisk undervisningstid för elever som behöver det (U 2023:07) se över hur elever i behov av mer undervisningstid faktiskt också får det.

Därtill har dagens betygssystem stora brister. Ett väl utformat betygssystem bör harmoniera med skolans uppdrag att förmedla kunskaper och därmed främja elevernas kunskapsutveckling. Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden (U 2023:02) ska analysera och lämna förslag på förändringar i betygssystemet och systemet för meritvärdering.

Samtidigt kan inte alla elever läsa högskoleförberedande program i gymnasieskolan. Det behövs fler utbildningsvägar som leder till ett arbete. Därför behöver vi till exempel en ny yrkesutbildning på gymnasial nivå som har anpassade och i vissa fall lägre antagningskrav. Utredningen om fler vägar till arbetslivet (U 2022:03) har bland annat i uppdrag att lämna förslag om nya valbara yrkesutbildningar som kan ge elever en snabbare etablering på arbetsmarknaden.

När det gäller resurser är jag medveten om att den svenska förskolan och skolan befinner sig i en tuff situation. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen att drygt 2,9 miljarder kronor tillförs skolan för 2025. Statens bidrag till skolan blir därmed det största på 20 år, mätt i löpande priser. Till förslagen hör en förstärkning av det så kallade kunskapsbidraget med 700 miljoner kronor till drygt 8,2 miljarder kronor och en förstärkning av statsbidrag för personalförstärkningar med 850 miljoner kronor 2025. Jag instämmer därför inte i det Niels Paarup-Petersen anför om minskade statliga bidrag till skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Genom bland annat dessa utredningar och budgetsatsningar har regeringen tagit stora steg på vägen mot att återupprätta en stark kunskapsskola. Jag ser fram emot de betänkanden som kommer att presenteras och det fortsatta arbetet.

Då Niels Paarup-Petersen (C), som framställt en av interpellationerna, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav tredje vice talmannen att Anders Ådahl (C) i stället fick delta i interpellationsdebatten.

Fru talman! Jag tackar för denna väldigt viktiga fråga. Jag har jobbat med frågor om hedersförtryck under många år, och det är verkligen ledsamt att se att det inte minskar utan snarare kanske ökar. Skolan och förskolan har en väldigt viktig roll att spela i detta. Det handlar om en positiv roll, inte en negativ roll på det sätt som det tyvärr kan vara ibland.

Vi ska inom kort tillsätta en utredning om förskolans läroplan. Jag tar med mig den här idén i det arbetet. Jag vågar i dag inte lova någonting, men det är alldeles uppenbart att mycket mer måste göras på det här området.

Jag tycker att de förskollärare som ägnar sig åt detta bör ta sig en rejäl funderare på om de över huvud taget bör arbeta i yrket.