Lotta Edholm

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en viktig fråga.

Det är helt sant att det är väldigt viktigt med mer rörelse. Det är dock inte bara skolans uppdrag utan först och främst ett föräldraansvar. Men givetvis har skolan genom bland annat ämnet idrott och hälsa en viktig roll i detta. Läroplansutredningen tittar bland annat på hur ämnet idrott och hälsa ska kunna innehålla mer rörelse och fysisk aktivitet än vad som är fallet i dag.

Vi håller också på att förbereda en lagstiftning om en mobilfri grundskola, vilket kommer att innebära att eleverna rör sig mer eftersom de inte längre har tillgång till sin mobiltelefon. Mobiltelefoner kan då inte heller längre användas på ett sådant sätt att det kränker andra elever.

Fru talman! Enligt svensk lagstiftning måste skolpersonal anmäla till socialtjänsten när man befarar att ett barn far illa. Det kan handla om att föräldrarna är oförmögna i sitt föräldraskap, att det finns missbruk i hemmet eller att det finns hedersproblematik. Det innebär givetvis också att man ska göra en orosanmälan om ett barn inte är i skolan.

Ibland har skolor sett mellan fingrarna, och vi har till exempel alldeles för liten och svag frånvarorapportering. Men självklart har skolans personal alltid en skyldighet att göra en orosanmälan om man anser att ett barn riskerar att fara illa.

Fru talman! Detta är inte bara mitt ansvarsområde, och jag kan inte så väldigt mycket om barn- och ungdomspsykiatri. Men det vi gör nu är att vi förändrar elevhälsan så att den får tillbaka sitt vårduppdrag. Tidigare tog man sitt barn till barnavårdscentralen, och sedan fungerade skolhälsovården som en fortsättning på det. Detta bröts för 10-15 år sedan, och vi fick då en elevhälsa som fungerar på ett annorlunda sätt.

Vi har tillsatt en utredning som tittar på hur man ska kunna få en elevhälsogaranti, vilka yrken som ska ingå i elevhälsan och så vidare. Jag återkommer i frågan när utredningen är färdig.

Fru talman! Jag tackar för denna mycket viktiga fråga. Jag kan drista mig att säga att jag tycker att det är väldigt bra när riksdagsledamöter är ute och besöker skolor. Det är viktigt att få en bild av verkligheten, men detta är också ett väldigt starkt stöd för det viktiga arbete som lärare utför i våra skolor.

Svensk skola måste gå tillbaka till grunderna, det vill säga vi måste få ett mycket större fokus på det som är grundläggande kunskaper och färdigheter. Sverige befinner sig i en läskris. Det är 20-25 procent av eleverna som inte kan läsa tillräckligt bra för att klara fortsatta studier eller ens få ett jobb så småningom.

Mycket av detta beror på att vi i Sverige sätter in stöd väldigt sent. Vi har en utredning som tittar på det. Men det handlar naturligtvis om att göra om läroplaner och betygssystem, att se till att lärare får större befogenheter i klassrummet och så vidare.

En minut kändes kort.

Fru talman! Ja, det är en oroväckande utveckling vi ser i många skolor. En viktig förklaring till det som ledamoten talar om är till exempel att det förekommer väldigt mycket hot och trakasserier i svensk skola. Många lärarstudenter efterlyser också en bättre lärarutbildning, inte minst på det här området.

Vi kommer snart att ta emot en utredning om lärarutbildningen. Det är väldigt viktigt. Men vi måste också satsa resurser på svensk skola, och det gör också regeringen just nu. Men kommunerna, som har ansvaret för grundskola och gymnasieskola, måste också ta sitt ansvar eftersom skolan är kommunaliserad.

Det finns alltså en lång rad åtgärder som måste vidtas. Men det hänger naturligtvis också ihop med den kunskapskris vi har i svensk skola. Många upplever att skolan inte är en så attraktiv arbetsmiljö som den skulle kunna vara.

Fru talman! Tack, ledamoten, för en otroligt viktig fråga! Precis som ledamoten säger är det stökigare och mer våld i svenska klassrum än i de flesta andra jämförbara länder. Det är därför som regeringen bland annat har tillsatt en utredning om trygghet och studiero och om hur man ska kunna ge rektorer och lärare större befogenheter. Vi satsar stort på akutskolor där elever kan placeras tillfälligt. Det handlar till exempel om elever som beter sig på ett sådant sätt att de utgör ett hot.

Vi måste få fler särskilda undervisningsgrupper i Sverige. Många av de elever som är stökiga behöver mycket mer hjälp och stöd. Vi kommer också att ge OECD i uppdrag att titta närmare på Pisaundersökningen, för den visar ju precis samma sak, nämligen att det finns ett direkt samband mellan stök och hot och sämre skolresultat.

Fru talman! Jag tackar så mycket för följdfrågan.

Självklart har jag respekt för Sveriges grundlag. Den implicerar att man måste utreda sådana här viktiga frågor innan man fattar beslut.

Betygsutredningen måste ses i sitt sammanhang. Den måste också kopplas till Läroplansutredningen och till mängder av andra svåra problem som svensk skola har, för det är självklart så att de här frågorna hänger ihop.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det finns ännu inget förslag att ta ställning till, men jag är naturligtvis väldigt positiv till de signaler som hittills har kommit från utredningen.

Fru talman! Jag tackar för denna viktiga fråga.

Jag är väldigt glad över att ledamoten har så stort förtroende för den utredare som den här regeringen har tillsatt just för att skapa ett helt nytt betygssystem.

Vi måste komma ihåg att vi har jättestor betygsinflation i Sverige. Vi har problem med F-gränsen. Vi har problem med att väldigt många elever får alldeles för höga betyg i förhållande till sina kunskaper.

Allt det här måste vi förändra, men vi måste göra det samlat utifrån de förslag som ännu inte lagts fram. Betygsutredningen kommer med sitt förslag i februari, och jag ser verkligen fram emot att då ha en diskussion om de förslag som utredaren lägger fram.

Fru talman! Nej, kommunerna ska inte ta det fulla ekonomiska ansvaret för skolan, och så är det inte heller. Drygt 20 procent av grundskolans finansiering är statlig, och den andelen har ökat år efter år. Regeringar oavsett partifärg har sett att man måste stötta kommunerna för att kunna skapa en likvärdig skola. De satsningarna fortgår naturligtvis och kommer också att öka framöver, just för att staten måste ta ett ansvar för att se till att vi får en mer likvärdig skola.

Men jag menar att detta inte räcker. Vi behöver en rad förändringar på skolområdet för att få en mer likvärdig skola. Dit hör till exempel en nationell skolpengsnorm, som innebär att kommunerna inte tillåts gå under en viss gräns när det gäller hur mycket de väljer att satsa på sin skola.

Så länge vi har en kommunal skola måste vi dock vara medvetna om att det är just kommunerna som har huvudansvaret. Jag tillhör ett politiskt parti som anser att skolväsendet faktiskt är av nationell vikt. Det handlar inte bara om de elever som vi talar om här och nu, utan det handlar också om Sveriges möjlighet att vara en välståndsnation och en nation som bygger på innovationskraft, på att människor arbetar och så vidare.

Skolan är viktig, och det är viktigt att vi håller i och håller ut i de statliga satsningar som nu görs. Men det är också viktigt att säga att kampen mot inflationen är vunnen. Därmed minskar också trycket på våra kommuner.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag är helt övertygad om att vi måste öka den statliga styrningen i svensk skola. Regeringen har därför nu tagit initiativ till en rad olika utredningar som kommer att leda till detta. Det handlar till exempel om en stor utredning om elevhälsan. Vi vill att elevhälsan ska återfå det vårduppdrag den tidigare hade, och utredningen får också i uppdrag att definiera vad eleverna faktiskt har rätt till inom elevhälsan. Utredningen ska dessutom titta på olika typer av personalkategorier som bör finnas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har tillsatt en stor betygsutredning för att få ett mer fungerande och mer rättvist betygssystem och komma till rätta med betygsinflationen, som ju också är ett stort likvärdighetsproblem i svensk skola. Vi har tillsatt en utredning om trygghet och studiero, eftersom vi vet att det ser väldigt olika ut runt om i landet och mellan olika skolor.

Vi ser också till att det finns finansiering för de satsningar vi gör på till exempel mindre, särskilda undervisningsgrupper, och de byggs nu ut kraftigt i Sverige. Det beror inte bara på att det finns stora statsbidrag att söka utan också på att vi har en förändring i synen på elever som behöver särskilt stöd. Vi går från den ganska naiva inkluderingstanken, där alla elever oavsett vilka svårigheter de hade skulle sitta i ett klassrum med kanske 30 elever, vilket i själva verket ofta ledde till ren exkludering, där eleven kanske fick sitta i en korridor tillsammans med en outbildad elevassistent. Så kan vi inte ha det. Vi måste se till att de elever som behöver stöd får kvalificerat stöd i till exempel mindre, särskilda undervisningsgrupper.

Jag är också övertygad om att vi behöver mer statlig styrning, till exempel när det gäller klasstorlekar, lärares undervisningstid och så vidare. Det system vi har i dag är i grund och botten väldigt ojämlikt och ger elever väldigt olika förutsättningar.

Men vi måste också komma ihåg att en del elever faktiskt behöver mer tid. Det är naivt att tro att en 14-åring som kommer till Sverige utan att ha haft någon skolgång alls skulle klara att få godkänt i alla ämnen i slutet av årskurs 9 utan att också få lite mer tid i den svenska skolan. En sådan elev behöver få lite mer tid på sig att lära sig svenska och ta igen kunskapsglapp som beror på att skolgången innan eleven kom till Sverige var dålig.

Det finns alltså mycket att göra i det här avseendet, och staten tar ett stort ansvar också för resurser. Men det är också viktigt att komma ihåg att det är ett delat ansvar, där kommunerna är huvudansvariga för den svenska grundskolan. Det är ett beslut som faktiskt både Liberalerna och Vänsterpartiet var emot när det fattades.

Fru talman! Det är sant att kommunerna under några år har haft ett trängt ekonomiskt läge beroende på den inflation som har rått i Sverige. Nu har Sverige vunnit kampen mot inflationen. Det innebär att vi kan göra satsningar på välfärden, och det kommer vi naturligtvis att fortsätta göra. Vi gör stora statliga satsningar på skolan, och vi ska fortsätta med det.

Det handlar bland annat om satsningar på det som ledamoten nämner, till exempel mindre undervisningsgrupper, men också på skolsociala team för att stötta exempelvis de elever som inte kommer till skolan. Vi gör stora satsningar på akutskolor för de elever som uppför sig på ett sådant sätt att de faktiskt inte kan vara kvar i det ordinarie klassrummet.

Jag tycker att det är oacceptabelt att vi har en situation i Sverige där vi stänger hela skolor för att några få elever hotar och trakasserar på ett sådant sätt att det faktiskt inte går att ha skolan öppen, i stället för att vi stänger av de eleverna. Men för att dessa elever inte bara ska sparkas ut på gatan krävs att det finns en mottagande akutskola som ser deras behov, gör en värdering av deras kunskapsresultat och ser vad de har för eventuella andra problem än att de uppför sig extremt illa.

Jag tror att detta är en viktig satsning, och jag vet också att den satsningen, trots att Vänsterpartiet i Stockholm för länge sedan var helt emot den, faktiskt finns kvar och till och med har byggts ut för att den är väldigt framgångsrik.

Icke desto mindre måste vi öka likvärdigheten i svensk skola. Jag vet, om jag får ta på mig en partihatt, att Liberalerna och Vänsterpartiet har lite liknande synpunkter när det gäller att den statliga styrningen måste öka. Det är orimliga skillnader i dag. Det skiljer 70 000 per elev och år mellan den kommun som satsar mest och den som satsar minst. Ungefär hälften av dessa 70 000 har objektiv grund, men vi vet inte vad resten beror på.

Det är alltså klart att staten måste fortsätta att göra stora satsningar. Men det är också viktigt att komma ihåg att grundskola, förskola och gymnasium faktiskt främst är en kommunal angelägenhet.

Fru talman! Nadja Awad har frågat mig vilken evidens jag och regeringen grundar oss på när det gäller den tydliga inriktningen inom skolpolitiken att satsa på akutskolor och lovskolor. Nadja Awad har även frågat mig om jag och regeringen avser att säkerställa att skolorna får de resurser de behöver för att alla barn ska kunna få det stöd de har rätt till.

Regeringen vidtar nu en lång rad åtgärder för att föra skolan tillbaka till grunderna och skapa ordning och reda i klassrummen och för att det ska bli ordning i skolsystemet. Självklart tar regeringen stöd i evidens i detta arbete. Regeringen lyssnar naturligtvis också in erfarenheter och synpunkter från berörda myndigheter, organisationer, kommuner, rektorer, lärare och andra intressenter.

Trygghet och studiero i skolan är prioriterade frågor för regeringen. Att skolan är lugn och trygg är avgörande för att eleverna ska må bra och lyckas i skolan. Det finns skolor som har mycket stora ordningsproblem, och i dag saknas det ofta praktiska möjligheter att vid behov tillfälligt flytta elever utanför den egna skolan. Akutskolorna innebär en möjlighet för huvudmän att värna tryggheten och studieron i skolan och säkra kontinuiteten i utbildningen för alla elever.

Enligt Skolverkets redovisning av regeringsuppdraget Stöd vid inrättande av akutskolor finns det stöd i forskning för att en tillfällig placering utanför den egna skolenheten innebär möjligheter som innebär bland annat en chans att bryta negativa mönster samt få mer koncentrerat stöd. Det kan även ge möjlighet att kartlägga och utreda elevens skolsituation för att skapa långsiktiga strategier för elevens fortsatta utbildning. Det kan även nämnas att statsbidraget för personalkostnader för akutskolor är välsökt och att Skolverket under bidragsomgången 2024 beviljat drygt 94 miljoner kronor i bidrag till huvudmännen.

Regeringen har även vidtagit flera andra åtgärder för att vända den negativa utvecklingen när det gäller trygghet och studiero. Jag menar att det behövs en kulturförändring i skolan där rektorer och lärare får mer kraftfulla verktyg att agera när elever kränker, hotar eller använder våld. Det och mycket mer utreds just nu av utredningen Stärkt trygghet och studiero i skolan (U 2023:06).

Få saker är så viktiga för Sveriges framtid som skolan. Alla elever som behöver stöd för att nå utbildningens mål ska få det. I dag är det alltför många elever som inte får det stöd de behöver, och stödet sätts dessutom ofta in för sent. Skolan behöver få bättre förutsättningar att tidigt sätta in rätt stödinsatser som stärker elevernas kunskapsutveckling. Regeringen satsar därför stort på att öka tillgången till speciallärare och särskilda undervisningsgrupper. Som ett komplement till dessa stödåtgärder behöver en del elever också mer undervisningstid i skolan, till exempel genom lovskola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har tagit flera initiativ för att stärka skolornas resurser och har exempelvis genom budgetpropositionen för 2024 tillsammans med förslaget i vårändringsbudgeten tillfört cirka 1,7 miljarder kronor till skolan. Bland annat har kunskapsbidraget förstärkts med 850 miljoner kronor och uppgår därmed i år till cirka 7,5 miljarder kronor. Regeringen gör således både generella och riktade satsningar utifrån de behov som finns i skolväsendet.

Staten bidrar till skolans finansiering, men det är viktigt att komma ihåg att det är kommunerna som har huvudansvaret för att finansiera förskola och skola. Det finns i dag stora skillnader mellan kommuner i hur mycket de satsar på skolan. Därför har regeringen tillsatt Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet (U 2023:05), som ska föreslå ett system för resursfördelning som utgår från en nationellt bindande skolpengsnorm. Syftet är att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet.

Herr talman! Jag tror att vi behöver fler möjligheter till disciplinära åtgärder i svensk skola, inte färre. Den utredning som nu pågår arbetar framför allt utifrån att stärka rektors och lärares både ansvar och befogenheter i dessa frågor. Vi vet nämligen att svensk skola har blivit alltmer otrygg och har större problem med stök.

Jag vill dock lyfta fram även föräldraansvaret i denna fråga. I Sverige har vi varit alldeles för rädda för att prata om föräldraansvar. Föräldrarna är ansvariga för att uppfostra sina barn. Skolan har ett ansvar för att hjälpa till att fostra barnen, men uppfostringsansvaret ligger hos föräldrarna. Därför är det viktigt att det finns möjlighet att ha exempelvis förväntansdokument, om vad som förväntas av föräldrarna i deras uppfostran av barnen.

Vi behöver ha betydligt fler åtgärder i svensk skola i dag än vi faktiskt har, för att se till att klassrummen blir lugna och trygga och är en plats för lärande och ingenting annat.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det är ett stort bekymmer i svensk skola att särskilt stöd sätts in alldeles för sent. Det mesta av det särskilda stödet i svensk skola sätts in i årskurs 9. Det är ett stort problem. Vi ligger långt efter andra jämförbara länder, till exempel Finland, som sätter in stödet mycket tidigare. Detta beror bland annat på att det har funnits en ideologi som har sagt att alla barn oavsett behov ska inkluderas i samma klassrum. Många gånger har det blivit i väldigt stora klasser.

Det regeringen nu gör är att utöka det statliga stödet för att kunna bygga upp fler mindre, särskilda undervisningsgrupper för de barn som verkligen behöver stödet som allra mest. När jag nu reser runt i kommuner ser jag en stark utbyggnad av sådana undervisningsgrupper. Jag tror att det är viktigt och bra. De här eleverna behöver stöd, och de behöver stöd tidigt.

Därmed inte sagt att elever i behov av stöd kan bete sig hur som helst i klassrummen. Det går inte heller. Ordning och reda och trygghet och studiero handlar inte bara om de elever som stökar utan också om deras klasskompisars rätt till en trygg miljö där man använder tiden i klassrummet till att studera och lära sig saker, där man inte blir störd av mobiltelefoner och där man inte blir störd av att elever ständigt kommer för sent. Detta måste vi göra någonting åt.

Kvarsittning är en del i den arsenal av åtgärder som en skola kan vidta, men vi behöver mer. Framför allt måste lärare och rektorer känna att de har politiken i ryggen när de vidtar disciplinära åtgärder mot elever som beter sig på ett sådant sätt att de förstör både för sig själva och för sina klasskompisar, och inte minst för lärare och annan personal. Vi ser att anmälningarna till Arbetsmiljöverket under en tioårsperiod mer än fördubblats i svensk skola.

Detta är naturligtvis också ett skäl till att många unga människor väljer att inte bli lärare: Man har en bild av att det är stökigt i svensk skola.

Vi behöver fler olika möjligheter, inte färre - så skulle jag säga.

Herr talman! Vi har stora ordningsproblem i svensk skola. Svenska elever blir mer störda av skärmar och mobila enheter, känner större otrygghet i skolan och kommer oftare för sent än elever i andra länder. Jag är helt övertygad om att vi behöver fler möjligheter till disciplinära åtgärder än vi har i dag. Framför allt måste vi få en politik som står bakom de rektorer och lärare som vill upprätthålla lugn och ro i sina klassrum.

Det gör också någonting med unga människor när de ser vuxenvärlden vända sig bort när deras klasskompisar till exempel råkar ut för mobbning, våld och trakasserier. Tyvärr lever många elever i den verkligheten i dag.

Kvarsittning är en disciplinär åtgärd, och den ska användas utifrån den lagstiftning som finns. Den används inte särskilt ofta i svensk skola i dag, men jag tycker att det är väldigt viktigt att den finns kvar.

Själva meningen med den utredning vi nu har tillsatt är att stärka rektors ansvar för trygghet och studiero och se till att det är lärarna som bestämmer vad som ska gälla i klassrummet, men även att se till att det finns disciplinära åtgärder att ta till när elever inte lever upp till de ordningsregler som också ska finnas. Vi ser också i forskningen att elever i de skolor där ordningsregler används och följs får en tryggare och bättre miljö än elever i andra skolor.

Herr talman! har frågat mig om jag anser att kvarsittning är en effektiv metod för att uppnå elevers trygghet och studiero och om jag i så fall avser att vidta några åtgärder för att metoden används på ett sätt som tar hänsyn till särskilda behov eller situationer. Anna Lasses har även frågat mig om jag anser att det är rimligt att olika skolor väljer att använda disciplinära åtgärder på så olika sätt som det görs i dag, och om inte, om jag avser att vidta några åtgärder.

Enligt skollagens bestämmelser om trygghet och studiero finns det flera disciplinära åtgärder som får användas om en elev stör ordningen eller uppträder olämpligt, såsom utvisning ur klassrummet eller kvarsittning i högst en timme. Sådana åtgärder får vidtas endast om de står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Syftet är att en sådan åtgärd ska leda till att eleven ändrar sitt beteende och att studiemiljön i skolan blir bättre. Det är också reglerat att varje skolenhet ska ha utarbetade ordningsregler. Jag har dock inte möjlighet att kommentera hur en huvudman eller skola väljer att tillämpa skollagens bestämmelser.

Skolan är en viktig arena för att påverka barns och ungas moraliska kompass. Undersökningar från Brottsförebyggande rådet har visat att de ungdomar som går på en skola där eleverna i större utsträckning följer ordningsreglerna har mindre sannolikhet att begå våldsbrott, även med hänsyn tagen till skolornas elevsammansättning (kortanalys 4/2023).

En skolmiljö som präglas av trygghet och studiero är även en förutsättning för elevers lärande. Otryggheten i den svenska skolan har ökat över tid, och i många klassrum är det så stökigt att eleverna inte kan koncentrera sig på undervisningen. Regeringen har därför tillsatt Utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan, som ska föreslå flera åtgärder för ett stärkt ledarskap och ett effektivare arbete med trygghet och studiero i skolan (dir. 2023:154).

Det är viktigt att skolans ordningsregler är tydliga och att såväl elever och lärare som vårdnadshavare känner till de konsekvenser som kan följa vid olika former av ordningsstörningar eller olämpligt beteende. En skolmiljö där till exempel stök och bråk inte får några konsekvenser kan leda till att övriga elever förlorar tilliten till en trygg och rättvis skola där personalen tar ansvar. Utredningen ska därför bland annat lämna förslag där det tydligare än i dag framgår att det är rektor som ansvarar för ordningsreglerna och att dessa bör innehålla en konsekvenstrappa.

Det är dock viktigt att beakta olika perspektiv. Om eleverna inte får det stöd de har rätt till kan studieron påverkas negativt. Skolor behöver därför bättre förutsättningar att sätta in tidiga stödinsatser. I dag sätts det mesta av stödet in först i årskurs 9, vilket för många är alldeles för sent. Därför satsar regeringen nu stort på bland annat fler speciallärare, mindre undervisningsgrupper och mer och tidigare lovskola för fler.

Det är avslutningsvis viktigt att lärare och annan personal har tydliga förutsättningar genom lagstiftningen att regelmässigt hantera samtliga ordningsstörningar, såväl allvarliga som mindre allvarliga men frekventa sådana. Lagstiftningen behöver därför ses över med detta i åtanke. Jag ser fram emot att så småningom ta emot utredningens betänkande.

Fru talman! Ja, det krävs stora förändringar av friskolesystemet. Det finns stora problem där som man kan härleda bland annat till drivkrafterna i själva systemet.

Sedan är det klart att det också finns problem som inte har med drivkrafterna att göra. Vi har till exempel sett problem med radikalisering, islamism och så vidare i en del skolor. Det finns skolor som Skolinspektionen säger har för litet underlag eller för svag ekonomi.

Det finns en rad olika problem som måste åtgärdas men på olika sätt. Därför finns Utredningen om vinst i skolan men också den stora utredningen om en nationell skolpengsnorm. Båda dessa utredningar finns till för att se till att vi får bukt med de stora problem som faktiskt finns i systemet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Utredningen om vinst i skolan behandlar en mängd olika delar som berör det Rose-Marie Carlsson tar upp. Man ska till exempel utreda om en kommun ska kunna återkräva pengarna om skolpengen används till annan verksamhet, men det handlar också om att vitesbeloppen ska kunna höjas och om att vi ska införa ett helt nytt system med sanktionsavgifter, det vill säga böter, ifall en friskola inte skärper sig.

Utredningen ska också lämna förslag om hur man ska kunna tvångsförvalta en friskola som är så dålig att den inte borde finnas. Den möjligheten finns i dag för det kommunala skolväsendet - den har bara använts en gång, i Botkyrka kommun - men vi vill att systemet ska finnas även för friskolor. Utredningen lämnar alltså mängder av olika förslag som är till för att förbättra friskolesystemet och se till att friskolorna uppfyller de krav man faktiskt kan ställa.

Den andra utredningen - Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet - berör både det kommunala skolväsendet och friskoleväsendet. Tanken är att det ska bli mer rättvist mellan kommunerna. Det skiljer sig mycket åt i dag i hur mycket kommunerna satsar på sin skola.

Det finns också en del i detta som handlar om att man ska skilja finansieringen till kommunala skolor och till friskolesystemet åt så att kommuner till exempel ska kunna satsa mer på sin kommunala skola om de är i behov av det utan att det automatiskt faller ned i friskolesystemet, som ju inte har samma uppdrag som det kommunala skolväsendet de facto har.

Jag ser fram emot att båda utredningarna ska presentera sina förslag.

Fru talman! Rose-Marie Carlsson pekar på en del av de problem som ibland finns i friskolesektorn. Den utredning som nu sitter har till uppgift att lämna förslag om regelskärpningar, och det gäller till exempel detta att kunna återkräva pengar om skolpengen används till någonting annat än skola.

I direktiven ingår dock även att utredningen ska lämna förslag exempelvis om att höja vitesbeloppen när en friskola inte sköter sig, liksom förslag om sanktionsavgifter. I dag kan Skolinspektionen utkräva vite, men vite är egentligen till för att en verksamhet ska skärpa till sig och ändra sig - vitesbeloppet krävs ju bara in om åtgärder inte vidtas. Däremot finns i dag inte möjlighet till sanktionsavgifter, det vill säga böter, för den vars verksamhet helt enkelt inte uppfyller kraven i tillräckligt stor utsträckning, och även det har utredningen fått i uppdrag att lämna förslag om.

Utredningen har alltså ganska omfattande direktiv för att vi ska kunna komma till rätta med de väldigt stora brister som faktiskt finns i friskolesektorn.

Fru talman! Rose-Marie Carlsson har frågat mig om jag kommer att ta initiativ till att ändra nuvarande regelverk, så att skolor som tvingas stänga på grund av omfattande kvalitetsbrister också blir återbetalningsskyldiga den ersättning som elevernas hemkommuner tvingats betala ut till dem.

Det behöver bli mer av ordning i skolsystemet, och vi ska kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister. I dag finns ingen reglering av hur den så kallade skolpengen, det vill säga de offentliga medel som en enskild huvudman får från elevens hemkommun, får användas. Det innebär att dessa bidrag kan användas till annat än till skolverksamhet, och det saknas lagstöd för kommuner att begära tillbaka utbetalda bidrag.

Regeringen anser att oseriösa och olämpliga aktörer inte ska få förekomma inom skolväsendet. Regeringen har därför gett Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) i uppdrag att bland annat utreda om det ska vara möjligt för kommuner att i vissa fall kunna återkräva utbetalda bidrag och hur storleken på ett sådant återkrav ska bestämmas. Utredningen kan också föreslå i vilka andra fall utbetalda kommunala bidrag ska kunna återkrävas. Uppdraget har getts i enlighet med riksdagens tillkännagivande att det ska utredas på vilka grunder skolpengen ska kunna dras tillbaka av en kommun om det förekommer ekonomisk eller annan allvarlig brottslighet i huvudmannens verksamhet, om en person i ägar- eller ledningskretsen är dömd för ekonomisk eller annan allvarlig brottslighet eller om skolpengen inte används enligt vad utredningen kommer fram till är lämpligt.

Alla barn och elever har rätt till en utbildning av hög kvalitet oavsett var i landet de bor. För att upptäcka och komma till rätta med brister avseende kvaliteten och likvärdigheten i skolan och annan verksamhet samt säkra en trygg skolmiljö har anslaget till Statens skolinspektions verksamhet förstärkts efter förslag av regeringen i budgetpropositionen för 2024. Det innebär att Skolinspektionens förvaltningsanslag ökas med 25 miljoner kronor 2024 och beräknas öka med 40 miljoner kronor 2025 och 60 miljoner kronor från och med 2026. Utbyggnaden av Skolinspektionens verksamhet innebär ökad närvaro och fler inspektioner, bland annat fler oanmälda besök, och satsningen förväntas ha en positiv inverkan på kvaliteten och likvärdigheten i förskolan och skolan. Utbyggnaden av Skolinspektionens verksamhet utgör tillsammans med utredningen om vinster i skolan två viktiga led i att stävja förekomsten av oseriösa och olämpliga aktörer inom skolväsendet.