STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Åsa Westlund har frågat mig hur jag och regeringen ser på betyget F och om regeringen avser att avskaffa betyget F. Linus Sköld har frågat mig vad jag avser att göra för att utslagningen ska minska i stället för att öka i övergången mellan grundskolan och gymnasieskolan. Niels Paarup-Petersen har frågat mig hur jag avser att agera för att ta bort de negativa konsekvenserna av dagens skarpa godkäntgräns och för att vända utvecklingen av regeringens minskade statliga bidrag till skolan.

Den svenska skolan har stora utmaningar. Det är ett mycket stort problem att drygt 16 procent av eleverna som avslutar grundskolan inte når behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Regeringen har arbetat från dag ett med att komma till rätta med dessa allvarliga utmaningar. Regeringen har därför tillsatt flera utredningar som ska lämna förslag som bland annat syftar till att fler elever ska lyckas med sin skolgång, att betygssystemet ska bli mer likvärdigt och rättvisande och att det ska finnas flera vägar till utbildning på gymnasial nivå och till arbetslivet. Jag kommer här att redogöra för några av dessa.

Dagens läroplan för grundskolan har för lite fokus på grundläggande fakta och färdigheter. För många elever är det svårt med höga krav på abstrakt tänkande, reflektion, analys och självständigt arbete. Det är därför viktigt att mer komplexa förmågor och högre krav introduceras stegvis utifrån elevernas kognitiva utveckling. Läroplansutredningen (U 2023:09) har bland annat i uppdrag att lämna förslag på hur läroplanen bättre kan anpassas efter barns kognitiva utveckling och till olika elevgruppers kognitiva förutsättningar att nå betygskriterierna.

Skolornas arbete med stödinsatser är centralt för många elevers lärande, där tidiga och adekvata insatser är en förutsättning för att eleverna ska ges möjlighet att nå utbildningens mål. Därför har Utredningen om en förbättrad elevhälsa (U 2024:01) i uppdrag lämna förslag som stärker elevhälsan och se över regleringen om stödinsatser i skolan. För att skapa bättre förutsättningar för elever att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program ska samtidigt utredningen Mer obligatorisk undervisningstid för elever som behöver det (U 2023:07) se över hur elever i behov av mer undervisningstid faktiskt också får det.

Därtill har dagens betygssystem stora brister. Ett väl utformat betygssystem bör harmoniera med skolans uppdrag att förmedla kunskaper och därmed främja elevernas kunskapsutveckling. Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden (U 2023:02) ska analysera och lämna förslag på förändringar i betygssystemet och systemet för meritvärdering.

Samtidigt kan inte alla elever läsa högskoleförberedande program i gymnasieskolan. Det behövs fler utbildningsvägar som leder till ett arbete. Därför behöver vi till exempel en ny yrkesutbildning på gymnasial nivå som har anpassade och i vissa fall lägre antagningskrav. Utredningen om fler vägar till arbetslivet (U 2022:03) har bland annat i uppdrag att lämna förslag om nya valbara yrkesutbildningar som kan ge elever en snabbare etablering på arbetsmarknaden.

När det gäller resurser är jag medveten om att den svenska förskolan och skolan befinner sig i en tuff situation. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen att drygt 2,9 miljarder kronor tillförs skolan för 2025. Statens bidrag till skolan blir därmed det största på 20 år, mätt i löpande priser. Till förslagen hör en förstärkning av det så kallade kunskapsbidraget med 700 miljoner kronor till drygt 8,2 miljarder kronor och en förstärkning av statsbidrag för personalförstärkningar med 850 miljoner kronor 2025. Jag instämmer därför inte i det Niels Paarup-Petersen anför om minskade statliga bidrag till skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Genom bland annat dessa utredningar och budgetsatsningar har regeringen tagit stora steg på vägen mot att återupprätta en stark kunskapsskola. Jag ser fram emot de betänkanden som kommer att presenteras och det fortsatta arbetet.

Då Niels Paarup-Petersen (C), som framställt en av interpellationerna, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav tredje vice talmannen att Anders Ådahl (C) i stället fick delta i interpellationsdebatten.

Fru talman! Jag vill inleda med att poängtera att detta, som Åsa Westlund sa, berör 18 000 barn. I år handlar det om 16 ½ procent av avgångseleverna i årskurs 9. Dessa personer ska vi inte reducera till en siffra eller statistisk uppgift som vi bara slänger oss med. Jag vill poängtera att detta rör unga människors livsöden och möjligheter att leva ett gott liv, få en utbildning som leder till arbete, utvecklas som personer och förverkliga sig själva och sina drömmar. Det är det 18 000 elever berövas i övergången mellan grundskola och gymnasieskola. Det handlar om 18 000 sextonåringar.

När Lotta Edholm säger att detta är allvarliga utmaningar håller jag definitivt med. Men när Lotta Edholm säger att hon har arbetat med dem sedan dag ett uppstår frågan hur det kan komma sig att de gäller en större andel av den avgående elevkullen nu, när halva mandatperioden har gått, än när Lotta Edholm tillträdde.

Jag går över till lite mer specifika frågor. Niels Paarup-Petersen ställde en fråga om resurser. Lotta Edholm värjer sig lite grann mot beskrivningen av sjunkande resurser. Det är inte så länge sedan Lotta Edholm blev tvungen att medge att regeringens och hennes beskrivningar av resurstillskotten till skolan inte var annat än skönmålningar. Det reala värdet av det regeringen gav var nämligen mindre än det hade varit året innan. Lotta Edholms trovärdighet kring begreppen "historiska satsningar" och "den största på 20 år" är faktiskt noll. Den är lika stor som ökningen av generella statsbidrag till kommunerna i regeringens budgetförslag för 2025, det vill säga noll.

Regeringen antar att det 2025 kommer att krävas 3,43 procents ökning av anslagen för att det reala värdet ska bibehållas. Det kallas pris- och löneomräkning. Man förväntar sig att priser och löner kommer att stiga med 3,43 procent 2025.

På utgiftsområdet vi debatterar i dag råkar regeringens tillskott vara ganska exakt 3,43 procent. Det vill säga att de pengar som man sätter av för utbildning och universitetsforskning kommer att räcka till ungefär lika mycket 2025 som de gjorde 2024, om man beaktar inflationen.

Med detta skulle jag vilja ställa frågan till Lotta Edholm om hon har gjort någon analys av vilken roll de minskade resurser som skolan fått från regeringen de senaste åren har spelat för den ökande andelen underkända elever.

(Applåder)

Fru talman! Jag hade egentligen inte tänkt gå upp i den här debatten, men jag kunde inte låta bli när jag hörde företrädare för framför allt Socialdemokraterna. Linus Sköld sa att elever som inte klarar av att ta sig vidare från grundskolan till gymnasiet berövas möjligheter. Jag tror att vi måste nyansera det.

Det är naturligtvis en tråkig situation, och ingen i den här kammaren tycker nog att det är bra att många elever inte klarar grundskolans krav och inte kan ta sig vidare. Men att säga att de berövas någonting tycker jag är att antyda att felet är någon annans än den enskilde elevens. Det är inte så att man berövas någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns massor av möjligheter för den som får betyget F i ett behörighetsgivande ämne att rätta till detta. Vi har introduktionsprogram på gymnasieskolorna som man kan gå.

Det är också väldigt många som är ganska nära ett högre betyg i något ämne och där det krävs ganska små insatser för att få dem över puckeln.

Det finns också de som är långt ifrån. Den gruppen är inte precis homogen - tvärtom. Det finns de som knappt pratar svenska och inte kan tillgodogöra sig utbildningen på grund av att det ansetts viktigare att satsa på modersmålsundervisning eller att man inte tagit ansvar för massinvandringspolitiken man fört. Det finns också de som saknar förmåga att tillgodogöra sig studier. Det vågar man inte heller prata om. Man springer och gömmer sig bakom en buske och pratar om någonting annat. Det finns de som inte går till skolan. Det handlar om frånvaro och skolk som man måste ta tag i. Det finns en mängd problem, men att säga att elever berövas möjligheter tycker jag är en ganska dålig beskrivning av vad det egentligen handlar om.

Elever presterar ändå bra internationellt sett, säger Anders Ådahl. Det är rätt. Framför allt ligger de elever som har svensk bakgrund väldigt bra till internationellt sett, trots allt. Men när vi blandar in den andra gruppen, den som inte har svensk bakgrund, ser vi problemen. Detta antyder att de stora problemen i svensk skola inte handlar om att man har behörighetskrav utan om att man inte gör rätt insatser i rätt tid, ser till att stärka svenska språket och ser till att eleverna kan tillgodogöra sig utbildningen.

Är det då rätt att ha skarpa gränser? Det vi också ska komma ihåg är att det inte är så att den som vill in på ett yrkesprogram måste ha godkänt betyg i alla ämnen. Det är i stället så att vi har de tre ämnena svenska, engelska och matte, och sedan ytterligare fem ämnen, som man måste ha godkänt betyg i. Om man sedan kommer in eller inte hänger såklart på hur söktrycket ser ut; det kommer det att göra oavsett om vi har ett meritvärdessystem eller inte. Det är alltså inte så att det krävs godkänt betyg i exakt alla ämnen.

Jag tycker att det här visar en brist på förståelse för vad det är som väntar de här eleverna senare. Socialdemokraterna har ju gått i bräschen för att alla yrkesprogram ska ha en teoretisk profil också, det vill säga att eleverna ska läsa teoretiska ämnen. Men helt plötsligt ser man inte att eleverna måste ha rätt förkunskaper med sig för att kunna klara dessa teoretiska kurser. Det blir ett konstigt resonemang i slutändan.

Fru talman! I det socialdemokratiska budgetförslag som nu ligger på riksdagens bord föreslår vi att svensk skola ska ställa mycket tydligare krav på huvudmännen att sätta in stöd i tid. Det ska faktiskt inte vara accepterat att göra en kartläggning - vilket är bra att man gör -, upptäcka att elever behöver stöd och sedan inte ge det. Det är klart att stödet måste ges.

Vi socialdemokrater avsätter också rejält med pengar för att det här ska kunna hända. Vi lägger 3 ½ miljard mer än Lotta Edholms regering på skolan just för att man ska kunna sätta in riktade insatser i tidig ålder. Med vårt budgetförslag finansierar vi en extra pedagog i varje klass i årskurs 1. Det skulle göra stor skillnad för möjligheten för elever där ute att få stöd i rätt tid och faktiskt lära sig de grunder som Lotta Edholm själv påpekar är av största betydelse.

Det finns många andra saker som också är viktiga i svensk skola. Lotta Edholm var inne på kursplaner och läroplaner, och jag har sagt tidigare att jag tror att regeringen håller på att göra ett bra jobb på det här området. Riktigt hur bra vet vi inte, för vi har inte sett utredningens resultat än. Vi får se. Men det är definitivt så att de läroplaner som Lotta Edholms företrädare Jan Björklund beslutade om inte höll måttet. Den socialdemokratiska regeringen tog tillsammans med Liberalerna steg för att rätta till det redan för några år sedan, och nu går regeringen vidare med det. Allt det där är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns otaliga frågor som man kan prata om på skolområdet, men min interpellation handlade just om betyget F eftersom det är en fråga som regeringsföreträdarna själva är ute och pratar om. Den är av avgörande betydelse. Regeringen har också, vill jag påminna om, vidtagit åtgärder när det gäller betyget F. Man har förbjudit en utredning att föreslå förändringar.

Vi ser det största partiet i regeringsunderlaget vara med i debatten här i dag. Vi vet också att det finns ett parti - Liberalerna - som skriver: "Sverige är det land i EU som underkänner flest elever i grundskolan, trots att Sverige inte har en större andel lågpresterande elever enligt de internationella kunskapsmätningarna. Det är naturligtvis helt orimligt."

Det är orimligt, och därför är det helt orimligt att Liberalerna sitter fast i en regeringskoalition som uppenbarligen vill bevara den här problematiken. Det största partiet i regeringsunderlaget kan inte ens låta bli att gå hit och debattera frågan. Trots att regeringen inte ens svarar på frågor om betyget F känner man ett behov av att markera. Det är klart att det är en helt orimlig position som Liberalerna har - eller som regeringen har och som Lotta Edholm riskerar att sitta fast i.

Om Liberalerna menar allvar med att det här är helt orimligt finns det andra regeringsalternativ som är bättre för svensk skola, för svensk arbetsmarknad och för de många elever som före betygsreformen där betyget F infördes faktiskt både kom in och gick klart gymnasiet. Den andelen minskade när betyget F infördes. Det innebär att det faktiskt bara är betyget som slog ut de här eleverna. Sedan gäller det inte alla 18 000, men en del av dem slogs ut bara på grund av betyget. Det vore väldigt enkelt att ändra på.

(Applåder)