Fru talman! Daniel Riazat har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att komma till rätta med skolkoncerner som om och om igen missköter sitt utbildningsuppdrag. Daniel Riazat har också frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att komma till rätta med problemet kring skolkoncerner som använder medel som är avsedda för skolan till övriga affärsverksamheter som är helt utanför skolans uppdrag.

Alla barn och elever ska få en bra start i livet. Att bedriva utbildning inom skolväsendet i Sverige innebär att förvalta samhällets förtroende för det uppdraget. Samtidigt finns det problem med de nuvarande reglerna för fristående skolor. Vi ska bekämpa bristande likvärdighet, och regeringen anser att oseriösa och olämpliga aktörer inte ska få förekomma inom skolväsendet.

Därför har vi startat en helrenovering av det svenska friskolesystemet. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 om tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan. Utredaren ska bland annat föreslå en utvidgad ägar- och ledningsprövning, vissa vinstutdelningsförbud eller annan vinstutdelningsbegränsning och skärpta sanktioner för enskilda och kommunala huvudmän. Det är ett paket med olika åtgärder som ett svar på alla de fall där barns och elevers rätt till en bra utbildning inte tillgodoses.

Utredarens uppdrag omfattar utöver det jag nyss sa även bland annat att överväga och föreslå hur krav på långsiktigt ägande kan införas. Det är krav som innebär att elevers rätt till en sammanhållen utbildning garanteras. Det handlar också om ett ökat skydd för eleverna genom ekonomiska garantier, exempelvis krav på bankgaranti, och om hur omfattande en rätt för elever att slutföra delar av sin utbildning vid den skola de har valt ska vara.

Enligt skollagen är det huvudmannen som har ansvar för att utbildningen genomförs enligt gällande bestämmelser och att eleverna får den utbildning de har rätt till. Det kan dock vara så att brister i skolan beror på att det bakom huvudmannen finns en ägare som är olämplig. Regeringen gav därför den 19 september 2024 ett nytt tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan. Det nya direktivet riktar fokus mot ägarförhållanden, där utredningen bland annat ska föreslå hur Skolinspektionen och kommunerna ska få ökade möjligheter att hindra olämpliga ägare att kontrollera enskilda huvudmän.

En annan viktig del i regeringens omläggning av friskolepolitiken är finansieringssystemet. Skolpengen är till för att finansiera elevernas utbildning. I dag finns det omotiverade skillnader i hur mycket resurser olika kommuner avsätter till skolan, och det finns ett tydligt behov av att ändra regleringen när det gäller hur resurser ska tilldelas. Det är inte rimligt att enskilda huvudmän tilldelas resurser för kostnader som de inte har. Därför har regeringen tillsatt Utredningen om en nationell skolpengsnorm, som ska föreslå ett helt nytt system för hur resurser till fristående skolor ska beräknas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sammantaget har utredarna omfattande uppdrag i linje med regeringens tydliga ambition att reformera det svenska friskolesystemet.

Fru talman! Vi har en regering som inför nästa års budget har valt att sänka skatterna mest för sig själva. Statsråden får ungefär 45 000 var i sänkt skatt nästa år. De är säkert mycket nöjda med det. Samtidigt vill de egentligen inte räkna upp någonting till kommunerna för att kunna finansiera verksamheter som exempelvis skolan. Det gör att det blir ett otroligt stort problem att tillhandahålla utbildning i hela Sverige, framför allt för de kommuner som ska finansiera det.

Men vi har också det andra problemet som är marknadsskolan, där man kan bara starta upp en skola och driva den. Man behöver inte ens driva den särskilt väl. Vi känner till exempel där elever som lämnar skolan inte har tillräckliga betyg, eller så har de tillräckliga betyg men inte tillräckliga kunskaper för att kunna klara sig i samhället efteråt.

Det finns kommuner som ändå försöker göra någonting åt problemen i skolan, som försöker kompensera sina kommunala skolor för att de ska kunna bygga upp elevernas kunskaper i de fall där det saknas tillräckliga resurser. Ett exempel är Sundsvalls kommun. Men när kommunen kompenserar den kommunala skolan kommer friskolorna i tiotal och begär att också få kompensation i motsvarande grad av kommunen.

Det är inte för att de haft särskilt mycket högre kostnader. Det finns fall där man redan har betalat ut vinster, vilket egentligen borde betyda att man då har lagt tillräckliga resurser på utbildningen. Anledningen är att man vill ha ytterligare vinster. Man vill kunna betala ut ytterligare pengar.

Nu har skolministern visserligen sagt att regeringen inte tycker att detta är särskilt bra och att man utreder det. Men borde inte skolministern och regeringen rimligen, i väntan på utredningens lagförslag, lägga fram förslag om en temporär lag för att kunna förhindra att friskolor begär miljonbelopp av exempelvis Sundsvalls kommun i extra ersättningar? Detta gör ju att kommunen dräneras ytterligare på resurser. Barnen i kommunen kommer att få sämre utbildning på grund av några giriga skolägare, kanske kompisar till skolministern, som vill göra sig en extra hacka på systemet.

Vore det inte rimligt att regeringen tog ansvar och gjorde någonting åt den här frågan?

Fru talman! Två stora utredningar säger skolminister Lotta Edholm att man har tillsatt. Den som har varit med ett tag i skol- och utbildningspolitiken kan ganska snabbt hitta ett antal stora fel med dessa utredningar. Ett fel är att frågorna redan har utretts vid ett antal tillfällen. Ett annat är att texterna i direktiven kommer direkt från Tidöavtalet. Det betyder att det snarare än utredningar handlar om beställningsuppdrag, vilket skapar ytterligare problem.

Vänsterpartiet driver också frågan om att staten ska ta huvudansvaret för såväl finansieringen som styrningen av den svenska skolan. Vi menar också att kommunaliseringen blev ett misslyckande. Frågan är dock: När vi nu har ett kommunaliserat system, varför vill regeringen göra det så svårt som möjligt för kommunerna att bedriva skolverksamhet? Varför måste det ske nedskärningar i Lotta Edholms kommunaliserade Skolsverige? Varför kan inte regeringen vara med och se till att vi inte, samtidigt som vi har ett misslyckat marknadsexperiment, behöver göra nedskärningar på grund av att regeringen ska sänka skatten för miljonärer och miljardärer?

Jag har ställt frågan vilka åtgärder statsrådet och regeringen avser att vidta för att komma till rätta med dessa skolkoncerner och andra ägare som missköter sitt utbildningsuppdrag. Jag ser faktiskt inte svaret. Friskoleutredningen har redan gjorts, som jag sa. Skolpengsutredningar har redan gjorts. Offentlighetsprincipsutredningar har redan gjorts. Betygsutredningar har gjorts vid flera tillfällen under de år som jag har suttit i riksdagen. Jag har själv suttit i den parlamentariska referensgruppen för dessa utredningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om skolministern i dag menar allvar finns det en majoritet i Sveriges riksdag som vill förändra dagens friskolesystem. Men svaret är att i det här fallet Liberalerna, som skolministern företräder, inte vill gå med den majoriteten.

Då är frågan om vi med säkerhet kan veta att någon av dessa utredningar kommer att presentera faktiska förslag från regeringen före valet. Eller kommer man att fortsätta begrava friskolefrågan i ytterligare tilläggsdirektiv och utredningar? Kan vi med säkerhet veta att detta experiment inte kommer att få fortsätta?

I direktiven till utredarna, som för första gången under de tio år som jag har suttit i riksdagen inte involverar oppositionspartierna, står det att vinsterna endast ska begränsas för ny friskoleverksamhet. Det gäller alltså endast nyöppnade verksamheter och att de inte ska få göra vinster under de första åren. Vad är skillnaden mot dagens system? Majoriteten av de stora skolkoncernerna har inte gjort sina vinster under de första åren. På vilket sätt kommer systemet att förändras?

Jag vill avslutningsvis säga att frågan är mycket större för oss än bara vinster. Det handlar om vilket samhälle vi vill ha, om vi vill vara en kunskapsnation och ett demokratiskt samhälle där elever från olika hem möter varandra oberoende av vilken bakgrund de har eller vilken utbildning eller ekonomisk klasstillhörighet deras föräldrar har. Friskolesystemet har förstört det vi en gång var så stolta över, nämligen att barnen möter varandra och kan bygga ett samhälle gemensamt oavsett bakgrund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ja, det finns systemfel i friskolesystemet, och jag tror att det är otroligt viktigt att detta utreds noggrant så att man får ett förslag som fungerar gentemot all annan lagstiftning som finns i landet. Man får inte förhasta sig, utan det hela måste föregås av en gedigen utredning. Och i detta fall krävs det inte bara en utredning, utan det handlar också om den nationella skolpengsnormen.

Föregående talare talade om misstag som gjordes för 30 år sedan. Ett stort misstag var kommunaliseringen av svensk skola, och den bidrog Vänsterpartiet till. Om Vänsterpartiet inte hade gått med på den hade detta inte skett för 30 år sedan.

Vi har alla vår del av ansvaret för de systemfel som finns, men nu måste de förändras. Jag anser att det är väsentligt att säkerställa att vi får mer likvärdiga villkor mellan kommunala och fristående skolor men också mellan kommuner. Det är orimligt stora skillnader i dag mellan hur kommunerna väljer att prioritera sin skola. Det måste vi göra något åt.

När det gäller vinster handlar det inte alls bara om att göra det svårare att ta ut vinst för nystartade skolor. Direktiven talar om en rad olika tillfällen när detta ska kunna ske. Det tror jag är viktigt. Men det är också viktigt att se över vad man kan göra för att skärpa sanktionerna. I dag finns det till exempel ingen möjlighet att tvångsförvalta illa fungerande friskolor. Det finns det däremot vad gäller kommunala skolor. Det har dock bara skett vid ett enda tillfälle. Jag menar att detta också måste kunna användas på friskolor för att komma till rätta med de problem som finns.

Sammanfattningsvis har vi två stora utredningar som berör friskolesystemet direkt, friskoleutredningen och utredningen om nationell skolpengsnorm. Men det finns naturligtvis en rad andra utredningar som berör friskolor på samma sätt som de berör den kommunala skolan. Exempelvis har vi utredningen om elevhälsa. Där finns otroligt stora skillnader både mellan kommunala skolor och mellan kommunala och fristående skolor. Jag har redan nämnt betygsutredningen. Den liksom en rad andra utredningar kommer också att påverka friskolesektorn. Det handlar alltså inte bara om två utredningar.

Fru talman! Systemet måste förändras i grunden. Det handlar inte bara om friskolorna, utan det handlar om vårt skolsystem som helhet. Det gäller bland annat finansieringen och att vi måste få tillbaka en skola till grunderna där man fokuserar på kunskap och färdigheter som att läsa, skriva och räkna, mycket av det som svensk skola har förlorat under ganska många år. Vi måste också få tillbaka läsningen i svensk skola.

Regeringen arbetar med allt detta nu. Vi har tolv stora utredningar på gång, och de kommer att presenteras som ett pärlband nu. Den första utredningen, som handlar om förändringar av lärarutbildningen, kommer om bara någon dag. En viktig pusselbit i detta är dock friskolorna och de systemfel som faktiskt finns. Regeringen arbetar nu med att förändra dessa. Finansieringen därvidlag är också viktig. I direktiven till utredningen om en nationell skolpengsnorm framgår också att friskolor inte ska få betalt för uppdrag som de faktiskt inte har - så som är fallet i dag. Det är helt orimligt att till exempel konkursbon kan få skolpeng i efterhand. Jag tror att vi är rätt många som tycker att det är orimligt. Det behövs stora förändringar av det här systemet, liksom det behövs stora förändringar av svensk skola som helhet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.