Johan Pehrson

Herr talman! Rent semantiskt är det klart att vi satsar ett statsbidrag. Jag har stor respekt för att det finns partier i riksdagen som har för avsikt att satsa ännu mer på folkbildning än det som regeringen satsar. Jag vill upprepa igen att vi lade på permanenta resurser till folkhögskolorna för deras viktiga rolls skull. Vi satsar nu ytterligare 25 miljoner för att specifikt hjälpa personer med funktionsvariation. Utbildning på folkhögskolorna har i mycket karaktären av en andra chans, som föregående talare skickligt och väldigt fint berättade.

När det gäller studieförbunden gör vi stora förändringar. Här måste man vara noga. Det är mycket resurser som har förfuskats och gått direkt till kriminell verksamhet. Det är därför vi har detta samarbete, som jag sa, och de här sakerna sker parallellt. Folkbildningsrådet tar detta på stort allvar, säger de. Syftet är att öka transparensen, kvaliteten och säkerheten och motverka fusk och fel i folkbildningsverksamheten.

Återigen: Det här är inte studieförbundens enda resurser, utan de har olika intäktskällor. De har också rätt många kurser som är avgiftsfria. Inget är ju gratis, herr talman. Det sägs ibland att det är gratis, men det är i själva verket avgiftsfritt. Det är andra pengar som finansierar kurserna. Det kan vara regionalt eller kommunalt. Det kan vara medel från Europeiska socialfonden eller IOP.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hör vad ni säger - ni menar att vi ska öka på ännu mer. Jag hör också specifikt att interpellanten Linus Sköld är oroad över svensk säkerhet. Det, herr talman, vill jag lova Linus Sköld att jag också är.

Under hösten ordnar ett större studieförbund intressanta studiecirklar där man vid fem tillfällen ska samlas och diskutera krig och fred - varför vi politiker kollektivt pratar så mycket om krig och så sällan om fred. Det har jag inga synpunkter på. Det är väl ett bra ämne. Men till frågeställningarna hör: Vad gör ett vapenbolag på universitetet? Hur stänger man ned ett vapenföretag? Jag utgår från att man avser Sverige, eftersom studiecirkeln äger rum i Sverige. Det här ska leda till att vi tar upp inspirerande exempel och diskuterar lärdomar för oss själva, sägs det.

Det här är en verksamhet som är ganska allvarlig, menar jag, om man ska ge sig in på att stänga ned vapenföretag som rimligen är svenska. Jag kommer själv från en del av Sverige där både Saab och BAE, gamla Bofors, är verksamma. Men vi har fler vapenföretag i Sverige. Det är klart att vi måste vara noga med att folkbildningen fokuserar på hur vi ska stärka svensk säkerhet.

Med det sagt finns det en bred palett. Studieförbunden kan göra sitt, folkhögskolorna kan göra sitt, grundskola och gymnasieskola kan göra sitt, public service kan göra sitt och vi i riksdagen ska göra vårt för att stärka det svenska civilförsvaret och motståndskraften mot det som Linus Sköld räknade upp som hot mot den svenska demokratin. Jag delar till fullo den ambitionen.

Herr talman! Ämnet för interpellationen har inriktning på den breda folkbildningen. Ämnet vuxenutbildning är öppet för debatt. Vi har naturligtvis fokus på folkhögskolan och på studieförbunden.

Inledningsvis hörde vi, herr talman, om hur interpellanten hade lyssnat på radion och hört om människor som kände att deras tillgång till en bra replokal hade minskat. Det finns ju andra bilder från massmedierna som berättar om satsningar som görs denna höst på replokaler och tillgång till musik i Mellansverige, till exempel i Västerås. Det finns alltså lite olika bilder.

Den omläggning och uppstramning som sker i folkbildningspolitiken sker ju inte som en blixt från en klar himmel. Den beror på att vi har en historia där folkbildningen tyvärr på några håll kan ha gått lite vilse. Inte minst har studieförbunden en historia av en hel del fusk och fel, om jag uttrycker mig milt. Tillsammans med aktörerna, både Folkbildningsrådet och studieförbundens egen paraplyorganisation, har vi ett arbete för att fokusera på ökad transparens och spårbarhet och att man tar sitt uppdrag för folkbildning och demokrati på allvar så att man inte går in i en annan verksamhet som går åt motsatt håll. Detta är viktigt att ha med sig när man pratar om studieförbundens förutsättningar.

Folkhögskolorna är centrala när det gäller att ge människor en andra chans och ibland också annan chans. Det kan vara personer som har svårt att tillgodogöra sig utbildningen på gymnasiet eller vuxenutbildningen i kommunal regi. Därför är folkhögskolorna väldigt viktiga. Det finns mängder av lediga kurser att söka i dag.

Vi har skjutit till permanenta medel för detta år för att lindra den ekonomiskt utmanande situation som folkhögskolorna har. Vi har i vårt budgetalternativ också meddelat en särskild satsning för att stödja och hjälpa personer med en funktionsvariation.

Herr talman! Man måste komma ihåg att både folkhögskolorna och studieförbunden har en del av sin finansiering från staten. Det sker också en finansiering från kommuner, regioner, andra aktörer, olika projekt, IOP:er och Europeiska socialfonden för verksamhet som är viktig och som ska ske i folkbildningens namn.

Jag noterar att de socialdemokrater som nu är närvarande i kammaren naturligtvis tycker att man ska ge ännu mer resurser, men vi anser att vi gör en rejäl satsning på folkbildning. Vi menar att de 4 miljarderna från staten är en grundplåt för en bra och stark folkbildning.

Herr talman! har frågat mig hur jag avser att agera för att säkerställa befolkningens tillgång till bildning och om jag delar synen att en bildad befolkning är bra för rikets säkerhet.

Till att börja med vill jag vara tydlig med att jag ser folkbildningen som en viktig kraft i samhället och för vår demokrati. Detta värnar regeringen om.

Det är i sammanhanget viktigt att också se att regeringen för 2025 föreslår att cirka 4 miljarder kronor tillförs folkbildningen genom statsbidrag. Det handlar om cirka 2,4 miljarder kronor som fördelas i generellt statsbidrag till folkhögskolor och cirka 1,6 miljarder kronor i generellt statsbidrag till studieförbund. Det är alltså ett omfattande statligt stöd som möjliggör mycket viktig bildningsverksamhet runt om i landet.

Nivån på statsbidraget till studieförbunden har justerats till förmån för mer prioriterade åtgärder inom folkhögskolan och andra områden, till exempel inom utbildning för vuxna. Genom regeringens budgetproposition för 2024 (prop. 2023/24:1) förstärktes statsbidraget till folkhögskolorna med 100 miljoner kronor 2024, en nivå som också beräknas bestå permanent. Denna allmänna förstärkning var en viktig prioritering från regeringens sida i en tid då behoven hos varje folkhögskola ser olika ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Folkhögskolan är en viktig utbildningsform för många personer med funktionsnedsättning. Vi vet att utbildning för denna målgrupp är resurskrävande. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) föreslår regeringen därför en förstärkning av det särskilda utbildningsstödet som ska underlätta studier på folkhögskola för personer med funktionsnedsättning. Förstärkningen föreslås uppgå till 25 miljoner kronor 2025.

I sammanhanget vill jag också gärna nämna att regeringen nyligen remitterat Folkbildningsutredningens betänkande Bildning, utbildning och delaktighet - folkbildningspolitik i en ny tid (SOU 2024:42). Förslagen syftar till att säkerställa en mer ändamålsenlig styrning, uppföljning och kontroll av statsbidrag till folkbildningen, samtidigt som folkbildningen ges de bästa förutsättningar att verka framöver. Jag ser fram emot att ta del av remissinstansernas yttranden inför den fortsatta beredningen av utredningens förslag.

En utbildad och bildad befolkning är nödvändigt för att samhället ska fungera. Utbildning och bildning ger Sveriges befolkning förutsättningar för ett aktivt deltagande i det demokratiska samhället.

Jag vill avsluta med att poängtera att regeringen föreslår fortsatta stora och breda satsningar genom hela utbildningssystemet i budgetpropositionen för 2025. Det handlar om allt från att återupprätta en stark kunskapsskola med fokus på faktakunskaper och grundläggande färdigheter till att ge vuxna möjligheter att utveckla sin kompetens och etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden.

Herr talman! Höga krav och höga förväntningar är det som ska prägla svenskt utbildningsväsen på alla nivåer. Det ska vara kurser som är kvalitetssäkrade där vi är noga med att främja Sverige - inom ramen för den akademiska friheten, såklart. Vi ska också känna en enorm tacksamhet över inte minst oppositionens vilja att se till att vi värnar kvaliteten i själva utbildningen och inte smetar ut allt på allt och alla. Vi har bra kurser. Man tar ett lån och får ett bidrag, och det är då också viktigt att den tid man lägger ned leder till en rejäl utbildning.

Vi har ett fantastiskt system med studiestöd i Sverige, och det finns all anledning att värna det. Jag ser fram emot många fler debatter om detta med oppositionen och tackar för den första.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Alla som är berättade till studiestöd ska få det så fort som möjligt. En viss prövning ska ske, och man får det fortare om det kan automatiseras.

Jag vill vara tydlig med att det är viktigt att det, när det är oklarheter, sker en manuell prövning för att rätt person ska få rätt stöd i rätt tid, det vill säga så fort som möjligt. Det ska inte vara så att det delas ut några felaktiga studiemedel eller något felaktigt studiestöd.

Vi har en historia där staten via CSN har dränerats på rätt stora belopp - i praktiken rena bedrägerier. Det är mycket allvarligt. Här står effektivitet mot förmågan att göra en snabb och effektiv prövning så att rätt person får rätt studiestöd.

Vi är väldigt glada över att vi under den svåra tid som Sverige har befunnit sig i har kunnat räkna upp studiemedlen så pass kraftigt som vi gjort, för det är viktigt att veta hur tufft det är att vara student, även om man berikar sitt intellekt och bygger sin egen intjäningsförmåga och möjlighet till en anställning i framtiden, startar eget företag, forskar vidare eller vad man nu gör.

Jag träffade studenter i Uppsala i förra veckan. Det var många som pratade om hur ekonomin ska gå ihop, men de såg också att regeringen, vilket jag vet att oppositionen stöder, gör indexuppräkningar av viktiga sociala förmåner som vi har i Sverige, alltså inflationsskyddade studiemedel. Detta välkomnade de och tyckte var bra.

Vi jobbar på. Jag menar att propositionen om förenklingar sammantaget kommer att innebära mer effektivitet i handläggningen. Det kommer att påverka hela myndigheten. Det ekonomiska tillskottet kommer att göra att vi till och med - sett till augusti, enligt den uppgift jag fick från CSN nu senast - kan se till att man inte får en, två eller tre dagar i extra handläggningstid.

Det finns inget annat mål med min verksamhet, och det finns det heller inte, tror jag, för någon i utbildningsutskottet.

Herr talman! Vad roligt att få vara här och att få prata om CSN! Det är en viktig förmån för alla människor i landet Sverige att kunna finansiera sina studier. Det är lika för alla. Det är många länder som med stort intresse ser hur väl utbyggt systemet med CSN är i Sverige. En del av dessa studiemedel är som bekant kontant ersättning. Det handlar om att alla ska kunna läsa på universitet och högskolor, om att skapa mer bredd vid lärosätena och om att ge människor goda chanser till utbildning under hela livet, åtminstone så länge de har rätt till studiestöd. Det är en fantastisk verksamhet.

När jag säger att jag följer detta noga handlar det om en inriktning. Man kan inte säga annat än att detta får en påverkan. CSN är en myndighet som ska balansera de ganska svåra avvägningar som finns när man sjösätter ett nytt omställningsstudiestöd med gränsdragningar och praxis för att systemet ska fungera och för att människor ska få stöd enligt detta system - som för övrigt är ett helt annat men fantastiskt stödsystem - och kunna ägna sig åt livslångt lärande.

Jag skulle ha önskat att allt det som vi nu vidtar från den här regeringens sida hade gjorts mycket tidigare, när beslutet om reformen togs. Men jag kan konstatera att det nu finns en proposition, som jag berättade om i svaret. Vi tillskjuter medel, och i den dialog vi har med CSN har man sagt att detta kommer att göra stor skillnad.

Det kommer att innebära en mindre pressande effekt på myndigheten, som gör ett mycket viktigt jobb. Medarbetarna där sliter hårt vad gäller övriga personer som söker studiestöd.

Jag tror inte att vi har några andra intentioner. Det ska vara så rätt som möjligt, och det ska gå så snabbt som möjligt. Studiestödet är till för att människor ska kunna ta del av de många program och enskilda kurser som finns, inte minst på våra universitet och högskolor.

När det gäller den handläggningstid som generellt sett har upparbetats ser vi nu att det har tagit kanske två till tre dagar längre. När jag senast hade kontakt med CSN, i augusti i år, var handläggningstiden generellt sett en dag längre än förra året. Det är klart att det inte är en bra dag, men det är en dag. Jag hoppas att CSN kan komma ifatt snarast möjligt.

Jag upprepar det som är det viktiga: Majoriteten som söker studiemedel får ett beslut inom två veckor. Det beror lite på vad det är för inriktning. Det finns kundundersökningar, om man får uttrycka sig så, eller medborgarundersökningar, och när CSN frågar de människor som får studiemedel visar de inget större missnöje.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man ska också komma ihåg att det är fler sökande till studiestöden i år än vad det var tidigare.

Herr talman! Niklas Sigvardsson har frågat mig hur jag ska säkerställa att alla studenter får rätt till snabb handläggstid hos Centrala studiestödsnämnden, CSN.

Intresset för omställningsstudiestödet har initialt varit större än vad som tidigare beräknats. Det stora intresset och en kort tid för införande av reformen samt ett komplext regelverk har sammantaget skapat långa handläggningstider för stödet hos CSN.

Regeringen har därför vidtagit ett flertal åtgärder för att komma till rätta med de långa handläggningstiderna för omställningsstudiestödet. Regeringen har beslutat om regelförenklingar som trädde i kraft den 1 april 2024, och den 9 september 2024 överlämnades propositionen Ett effektivare omställningsstudiestöd (prop. 2023/24:168) till riksdagen. Propositionen innehåller bland annat förslag till ytterligare regelförenklingar som kommer att leda till en effektivare och mer automatiserad handläggningsprocess. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

De stora ärendebalanserna gör också att resurserna för administration av omställningsstudiestödet behöver öka. Regeringen har därför föreslagit att ytterligare 50 miljoner kronor anvisas till CSN för 2025. De ökade resurserna kommer tillsammans med de regelförenklingar som regeringen föreslagit att öka sannolikheten för studerande att få ett beslut om omställningsstudiestöd i tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

CSN har också i uppdrag att vidta åtgärder för att säkerställa en effektiv handläggning av omställningsstudiestödet. Åtgärderna ska bland annat bidra till att förkorta handläggningstiderna. Utgångspunkten är att åtgärderna inte ska få någon större påverkan på övriga studiestödstagare.

Det är viktigt att studenter får besked om studiemedel i tid. Handläggningstiden skiljer sig mellan olika utbildningsformer i Sverige. En viktig förklaring till skillnaden är regelverket för olika typer av utbildningar, vilket påverkar förutsättningarna för automatisering och digitalisering. De flesta som ansökt om studiemedel för studier i Sverige får dock ett beslut inom två veckor.

Med de åtgärder som regeringen vidtagit finns det goda förutsättningar att handläggningstiderna kommer att minska framöver. Regeringen följer frågan noggrant och har en nära dialog med CSN.

Herr talman! Vi driver en klimatpolitik som är hållbar för både företag och familjer. Det är en klimatpolitik som också på lång sikt kan ta Sverige hela vägen till nettonoll 2045 och därefter.

Vi är glada över att nu återinföra en del av reduktionsplikten. Vi var tydliga när vi trädde i regeringsställning med att det skulle göras en paus i detta under en viss tid. Det var det vi sa, men vi ser nu att det här kan bidra till att vi klarar ESR-åtagandena.

Jag hörde tidigare Amanda Lind säga att regeringens politik äter upp hela det överskott som har skapats. Det är inte Miljöpartiets reduktionsplikt som har skapat det. Det har skapats av svenska företag som legat ännu mer framåtlutade, varit ännu duktigare på teknik och varit ännu mer gröna. De har gjort att det här har byggts upp.

Vi måste gå hand i hand med svensk industri. Den ska vara ledande i klimatomställningen, men det kräver också att människor ska kunna ta sig till Sverige. De åker ofta flygplan om de kommer från Amerika eller Japan och ska investera i Sverige. Det är väldigt svårt att ta sig hit på något annat sätt.

Partiledardebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det var inte så att Liberalerna hoppade jämfota av glädje över flygskatten - tvärtom. Vi pekade på att den var ineffektiv, att den skulle riskera att driva flygresandet från Sverige till andra länder och att den skulle vara ett hot mot ett av världens längsta länder, som har behov av regional flygtrafik men också av internationell flygtrafik för att fortsätta vara ett attraktivt land i världen. Folk måste ju kunna resa hit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vi ser fram emot att man på europeisk nivå möter detta, för flyget är en europeisk fråga. Vi har ingen enbart nationalistisk klimatpolitik utan en europeisk och en global.

Vi måste lösa frågorna om flygets utsläpp tillsammans i EU. Det finns en väldigt tydlig plan för det, och det gäller att EU håller i detta när den nya kommissionen tillträder. Det är svaret på frågan hur vi ska komma till rätta med flygets utsläpp. Svaret är inte att driva bort flygandet så att alla svenskar ska flyga från Kastrup i stället för från till exempel Arlanda.

Herr talman! Den omfattande språkfattigdomen beror på en för svag integrationspolitik. Det är för många ungdomar som kommer till skolan med för svaga kunskaper i svenska. Vi ska stärka svenskinsatserna i förskolan för de barnen. Man ska inte bara få med sig en bok från staten på loven utan också gå i lovskola betydligt oftare och betydligt tidigare. Det är vägen till godkända betyg.

Det finns olika sätt att hjälpa unga människor att klara målen och att kunna läsa vidare på gymnasium. Det handlar om olika former av introduktionskurser för att se till att de kommer vidare, till exempel till praktiska utbildningar. Allt det där är ju helt centralt. Men att säga att vi ska sänka kraven för vad som är godkänt är i sig ingen lösning på de omfattande kunskapsproblemen. Det är kanske upp till en fjärdedel unga som lämnar grundskolan som funktionella analfabeter.

Herr talman! Skolan har upplevt en kunskapskollaps. Det visar Pisa, och det är Muharrem Demirok inne på. Man måste åtgärda roten till detta. Det handlar bland annat om att få ut skärmarna, som jag nämnde nyss, och att se till att eleverna läser mer. Man ska kunna testa mer men också komma med tidigare insatser och stöd till de ungdomar som verkligen behöver det.

Uppfattningen att fakta inte är viktigt, alltså den postmodernistiska kunskapssyn som har rått för länge, måste vi även vädra ut ur det svenska skolsystemet. Vi måste bli tydligare med att kunskaper ska bygga på fakta. Det är ingenting man ska skämmas för när det gäller ämneskunskaper.

Vi ser att man behöver göra mer för att fler ungdomar ska klara kunskapsmålen. Det är därför vi lägger om inte bara friskolepolitiken utan också politiken för ordning och reda och mer fokus på kunskap i skolan. Vi vill lyfta tillbaka och fortsätta lyfta svenska kunskapsresultat i skolan så att eleverna klarar sig bättre i Pisa. Vi ska ha målsättningen att bli bäst i världen i Pisa.

Herr talman! Jag tänkte ta hjälp av en skärm här i talarstolen, Amanda Lind, men jag är väldigt vuxen.

Vi förstår alltmer vilka konsekvenser som följer av för tidig och för mycket skärmanvändning hos barn. Nu går det en våg av skärmbegränsning över skolor i den demokratiska världen, och här hemma i Sverige beslutar många fler rektorer om mobilfria lektioner. Vi ska också se till att visa ledarskap här så att det blir huvudregel.

Forskningen är tydlig med att barn lär sig sämre med skärmar. De tappar fortare fokus, och det finns en stark koppling mellan svaga skolresultat och för mycket tv-spelande och sociala medier på fritiden, framför allt på nätterna. Hos den yngre generationen kallas det eviga skrollandet för hjärnröta eller Tiktokhjärna.

Liberalerna ringde tidigt i varningsklockorna, och på regeringens initiativ har Folkhälsomyndigheten kommit med nya råd om barns skärmanvändning. Jag hoppas att detta kommer att ge Sveriges föräldrar kraft att också i hemmet orka sätta gränser för ohälsosam användning av skärmar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Liberalerna i regeringen agerar också för att skolan ska bli en motkraft till Tiktokhjärna. Med fler skolböcker och pärmar kan vi göra riktiga insatser för att öka läsning och uthållighet. Även i förskolan måste skärmanvändningen kraftigt begränsas. Vi ser nu också på en utredning om mobilförbud i svensk skola.

I grund och botten handlar det om studiero och disciplin i klassrummet och om att ge ungdomar en chans att ta till sig det de behöver ha med sig in i framtiden. Skolans undervisning ska ge de unga framtidstro och möjligheter. Jag brukar säga att skolan ska gå från skärm till pärm, och det gäller fortsatt.

Herr talman! Det är modigt av Amanda Lind att utmana Sveriges hjärnforskare, barnläkare, Folkhälsomyndigheten och andra som pekar på allvaret med att mycket små barn utsätts för giftiga algoritmer. Peter Eriksson har sagt att man var naiv och inte tog problemen på tillräckligt stort allvar, och nu har han gjort avbön.

Självklart behövs det skolbibliotek, och därför genomför regeringen förändringar som inte minst Liberalerna drivit på för. Det ska också finnas mycket mer skolböcker än skärmar i skolan.

Jag förstår dock inte om Amanda Lind delar Peter Erikssons självrannsakan och avbön när det gäller att man gjorde fel och gick för långt med skärmar i skolan.

Herr talman! Välkommen till denna härliga förening för partiledardebatter, Amanda Lind! Vi samlas regelbundet för att prata om viktiga saker och reflektera över historien.

Få saker är så viktiga som att unga människor utvecklar sin kreativitet, sin motorik, sin hunger och sin uthållighet i skolan. Men där har de genom åren mötts av mycket skärmar i stället för pärmar. Detta drev miljöpartister före Amanda Lind på, men din företrädare Peter Eriksson, en utmärkt person, har gjort avbön och ångrat att han drev på detta eftersom det har försvårat barns situation när det gäller att möta de giftiga algoritmerna och även tagit bort kreativitet, uthållighet och påhittighet.

Delar Amanda Lind Peter Erikssons avbön?

Herr talman! Jag kan försäkra om att Liberalerna bekämpar i stort sett alla ismer utom liberalismen väldigt tydligt.

Vi har en polarisering i samhället. Vi har en osäkerhet när det gäller att samlas om det viktigaste vi har i vår grundlag: friheten och respekten för till exempel andra religioner. När då hatet väller ut från människor i Vänsterpartiet måste jag bara fråga: Vad gör ni för att förebygga detta? Jag säger inte att det är Nooshi Dadgostar eller någon annan ledande i Vänsterpartiet i Sveriges riksdag som gör detta, men ni måste se till att stoppa attraktionen till ert parti hos dessa krafter. Det är de som gör att studenter och lärare inte vågar gå in på universitet och högskolor för att det sitter några i en park och skriker ut sitt hat mot judar. Varför? Och hur tänker Nooshi Dadgostar förebygga det i sitt parti?

Herr talman! Det är inte på något sätt så att det bara är i Sverige man återfinner denna debatt om hur vänstern med sina rötter i antidemokrati har förenat sig med någon form av islamism. Man kan se detta utvecklas i Frankrike, där utbildningsministrar har varit mycket ifrågasatta. Man har pekat på att vänsterpartierna där måste göra upp med islamism.

Detta handlar alltså om att det finns människor i Sverige som hyllar den största pogromen sedan andra världskriget. Det är ingen liten sak. Terrorromantiken runt Hamas, Hizbollah och hutier är ett hån från helvetet. Det är fruktansvärt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Då frågar jag Nooshi Dadgostar: Vad tänker Nooshi Dadgostar göra för att förebygga? Ebba Busch frågar vad man ska göra nu åt det som har hänt. Hur tänker Vänsterpartiet förebygga att dessa krafter växer sig starkare i Vänsterpartiet?

Herr talman! Bra! Det låter hoppfullt.

En annan viktig del i detta är att friskolor är möjliga om det finns en stenhård reglering. Men det följde en avreglering med new-public-management-voodoo-voodoo, och den blev inte riktigt bra.

En avgörande del har varit bristande insyn i skolorna, och det är en fråga vi nu diskuterar intensivt. För Liberalerna är det centralt att vi ska maximera insynen i svenska skolor och i de skolor som drivs som aktiebolag, för att se till att vi håller reda på vad pengarna går till och att resurserna går till elever, lärare och allt runt omkring som gör att skolan fungerar. Det är inte bara fråga om elever och lärare, utan det finns även andra viktiga stödinsatser - elevhälsa, bibliotek och så vidare.

Hur ser Jimmie Åkesson på insynen?

Herr talman! Det var lite skolkamp här nyss mellan Sverigedemokraterna och Centerpartiet - jag välkomnar det. Fler borde prata om skolan. Alla här inne borde faktiskt prata om skolan hela tiden.

Vi har rätt stora utmaningar till följd av den omfattande avregleringen. Den största var den lite udda kommunaliseringen av denna viktiga verksamhet. Där är vi helt överens: Det borde vara ett statligt ansvar att se till att vi har bra skolor i hela landet. Sedan skedde en annan avreglering, och det kom friskolor. Det skedde en väldig rusning mot new public management med drömmar om att detta ska lösa sig utan regler. Nu håller vi på och återreglerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Jimmie Åkesson sa i Almedalen att han inte bryr sig så mycket om vilka som driver skolorna. Jag tycker att detta med landsbygd är helt centralt; många friskolor finns där och drivs på ett helt annat sätt än stora koncerner. Står Jimmie Åkesson fast vid att det inte spelar någon roll vem som driver skolorna, eller kommer han att backa oss när vi nu kräver kraftiga regleringar, vinststopp och åtgärder mot charlataner?

Herr talman! Det där är ju lite falsk matematik. Vi gör mängder av investeringar i infrastruktur och i utbildning, men vi behöver också göra investeringar i denna viktiga baskraft för att den ska kunna tjäna Sverige väl i framtiden. Elektrifieringen kräver att vi får mer av denna baskraft, för vindberoendet är inte av samma värde och samma tyngd för att vi ska klara av att elektrifiera hela Sverige så snabbt som vi behöver. Och det gäller inte bara Skåne utan hela Sverige.

För att vi ska kunna möta de behov som ligger framför oss och fasa ut det gamla och fasa in det nya måste det byggas ny kärnkraft. Det var ett löfte från Liberalerna.

Socialdemokraterna säger nu att man är beredd att titta på detta. Men varför vill ni stoppa investeringar i ny kärnkraft? Ert regeringsalternativ spretar ju som ett paket spagetti som man har tappat från Kaknästornet.

Det sistnämnda var en metafor.

Herr talman! Jag tänkte prata om huruvida det finns utrymme för logik och fysik i energipolitiken. Socialdemokraterna var ju en gång drivande i att planera för 24 kärnkraftsreaktorer. Detta skedde samtidigt som man satsade på vattenkraft. Det blev tolv reaktorer, och sedan rev man en del av dem och det blev sex kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Nu arbetar vi för att det med ett svenskt kärnkraftsprogram ska bli fler nya reaktorer, för det är nödvändigt. Vid sidan av vattenkraft, vindkraft och solkraft behövs denna avgörande baskraft. Men det sägs att man från Socialdemokraternas sida har tänkt stoppa den riskfördelningsmodell som har varit avgörande för alla viktiga kraftslags framväxt i Sverige. Varför tänker man stoppa denna investering, denna riskfördelningsmodell som nu är under utredning och på remiss?