Johan Pehrson

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Hösten är här, och med skolväskan över axeln går hundratusentals elever till sina skolor, klassrum och kämpande lärare. De är på en personlig resa till kunskap, bildning och chans till egenmakt över sin framtid.

De har lite olika förutsättningar. I stället för en skapligt säker biljett till den breda medelklassen för alla elever har skolan alltför ofta blivit en budgetregulator för kommunala prioriteringar. Inte sällan har skolan blivit en bankomat för friskolecharlataner eller en experimentverkstad för avreglering och diverse digital Tiktokpedagogik. Kommunaliseringen, friskolereformen och NPM-drömmen har urholkat det som en gång var världens bästa kunskapsskola.

Pisaresultaten är tyvärr ett facit på detta. Var fjärde 15-åring kan inte läsa eller räkna ordentligt. Vi har hamnat här för att det finns för lite regler för skolan, och det går ut över eleverna, lärarna och rektorerna. Det går ut över framtiden.

Liberalerna anser att skolan behöver återregleras med tydliga krav på maxtak i klasserna, krav på skolböcker, krav på skolbibliotek med mera. Föräldrar och elever ska kunna förvänta sig likvärdiga förutsättningar i alla svenska skolor. Vi vill ha en regelstyrd skola igen och ett slut på experimentverkstaden.

Det här är nödvändigt, för i det långa loppet finns ingen annan och bättre socialpolitik, finanspolitik, arbetsmarknadspolitik, klimatpolitik eller vilken politik ni vill än en kunskapsskola i världsklass. Allting börjar i klassrummet. Det är min startpunkt i mitt uppdrag som ny utbildningsminister.

En elev som inte talar eller läser svenska tillräckligt bra hänger inte med i någon undervisning. Den bristande läsförståelsen är dubbelt så stor bland elever som inte har svenska som modersmål. Samtidigt finns det förskolor i Sverige där en stor del av personalen inte talar tillräckligt bra svenska, och det är inte sällan förskolor där barn inte självklart får det svenska språket med sig hemifrån. Språkfattigdomen är kanske en av de största utanförskapsfällorna.

Just därför går Liberalerna och regeringen fram med nya språk- och utbildningssatsningar i höstens budget. Det handlar om intensivträning i svenska för elever som behöver det och om en särskild språksatsning på fritis. Detsamma gäller personalen och medarbetarna i förskolan och i välfärden. Det ska också göras en kartläggning av utrikes föddas språkkunskaper.

Sverige har en stor integrations- och utbildningsskuld som måste betalas av. Skolan ska vara en biljett till framtiden för alla barn oavsett bakgrund.

Som gammal fotbollstränare förstår jag vikten av en bra spelidé. Inför valet 2022 presenterade Liberalerna ambitiösa och konkreta löften för kunskapsnationen Sverige från grundskola till forskning. Det är först med en kunskapsskola i världsklass som landet Sverige kan bli starkare, tryggare och rikare för alla.

Vi lovade stora satsningar på forskning, för dagens forskning är framtidens välstånd, klimat och trygghet. I förra veckan kunde vi därför i den nya forskningspropositionen också stolt presentera en historisk satsning på forskning och innovation i ingenjörslandet Sverige med 6 ½ miljard kronor mer i slutet av perioden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vi presenterade nya åtgärder för att locka till oss experter till industrins klimatarbete och det övriga svenska teknikundret. Vi lovade storsatsningar på riktiga skolböcker. Nu finns 3 miljoner Lotta Edholm-böcker i Sveriges skolor, och fler böcker är på väg.

Vi lovade en helrenovering av friskolesystemet. Nu utreds vinststopp, en ny skolpengsnorm och skarpa friskoleböter. Vi lovade studiero och disciplin i klassrummet, skolsociala team, speciallärare och akutskolor. Det är så skolan kan bli en lugn och säker arbetsplats igen.

Man ska inte avslöja sin taktik i halvtid, men jag gör det ändå: Liberalerna kommer att fortsätta att sätta skolan och utbildningen först också i andra halvlek av den här mandatperioden. Kunskap och bildning är svaret på frågan om välstånd, frihet och Sveriges framtid. Det var det i går, det är det i dag och det är det i morgon.

(Applåder)

Herr talman! Återigen: Jag välkomnar alla förslag från Socialdemokraterna. Det är möjligtvis beklagligt att man inte gjorde någonting tidigare när man hade möjlighet.

Nu säger man att mycket av det som görs är bra, och man stöder det. Men man vill göra ännu mer. Det är ändå imponerande i engagemang och kraft. Men när man hade makten räckte det inte för att göra någonting. När man inte har makten är det som görs otillräckligt. Vi tillskriver det oppositionsengagemanget, som lätt kan uppstå.

Det är klart att det också finns integritetsaspekter och rättssäkerhetsaspekter som man måste vara uppmärksam på när man går in med den kraft som regeringen nu gör för att bekämpa organiserad brottslighet, i stort och smått, som har ett fokus på välfärdens trygghetssystem.

Där är de subventionerade anställningarna en del. De är inte till för några andra än de personer som står långt från arbetsmarknaden. De ska få en chans att komma tillbaka i arbete för egenförsörjning, egenmakt och mer frihet i framtiden.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det är tråkigt att Sofia Amloh inte kan läsa av engagemanget. Men Sofia Amloh kan kanske ändå ta till sig det som händer och den upprustning som sker av rättsväsendet. Det handlar om de vässade verktygen för att komma åt arbetslivsrelaterad brottslighet i olika former och inte minst fusk med subventionerade anställningar. Det är någonting som vi borde ha sett för många år sedan. Men det är nu det händer.

Det är nu informationsutbytet blir lättare. Det är nu vi har en myndighet på plats som precis har börjat jobba för att särskilt kunna bekämpa bland annat den typ av brottslighet som vi talar om. Men det kommer att ta lite tid innan till exempel Utbetalningsmyndigheten är fullt igång och jobbar med den kraft som jag förutsätter att också Sofia Amloh gärna ser att den har.

Det gäller att komma åt den typ av fusk som finns när en individ låter sig utnyttjas av en annan individ. I det här fallet sker det inom ramen för ett bolagsnummer, ett företag i någon form som inte ska ha dessa rättigheter. Möjligheterna att kunna granska har ökat. Jag utesluter inga andra åtgärder för att komma åt den typen av brottslighet.

Det är otroligt viktigt att vi använder statens resurser på ett klokt sätt. Det ska inte leda till att pengar hamnar i kriminellas fickor. Av mitt svar på interpellationen som jag läste upp framgår de åtgärder som vi har gjort.

Jag vill återigen understryka att rättsväsendet måste ha resurser för att kunna lagföra de personer som ägnar sig åt detta så att verksamheten kan upphöra. Därtill pågår ett antal utredningar som tittar på att hyvla ned olika former av sekretess och att bättre kunna slå mot kriminellas egendom som de har tillskansat sig genom brott och så vidare.

Det har varit ett eftersatt område i många år. Jag tror att vi är på rätt väg och på en nödvändig väg för att också komma åt den typen av välfärdsbrottslighet som sker inom ramen för subventionerade anställningar.

Herr talman! Självklart är jag glad över att höra detta engagemang som finns för rättsstaten och för att bekämpa brottslighet från Sofia Amloh. Det är lätt att skriva under på det engagemanget.

Det är därför regeringen gör stora satsningar på polis, på åklagare och på att reformera straff- och processrätten för fler relevanta verktyg och fler relevanta straff som följd. Vi tillskapar då Utbetalningsmyndigheten, vilket är ett undantag, tycker jag, men helt nödvändigt för att säkra att rätt person ska ha rätt ersättning vid rätt tid och på rätt sätt. När den väl är igång kommer den att kunna arbeta ganska datadrivet för att se till att välfärdspengar används på ett korrekt sätt.

Det är detta fokus vi har tillsammans med de förändringar som handlar om ökad insyn och ökade möjligheter till kontroll.

När det gäller den åtgärd som Sofia Amloh återkommer till även i dag var det så att det kravet avskaffades av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Kammaren ska veta att jag också vet varför - jag vill att vi ska kunna vara raka här i denna trånga krets.

Jag tror att det är viktigt att företag som är unga eller företag i särskilda branscher har möjlighet att använda sig av den här typen av nystartsjobb för att ge fler chansen. Subventionerade anställningar är en viktig del av arbetsmarknadspolitiken.

Jag ser också fram emot att vi får en ökad utväxling på etableringsjobben som vi nu har fått på plats. Det tror jag också underlättas när konjunkturen förhoppningsvis vänder efter regeringens mycket ansvarsfulla ekonomiska politik, som har lett till att vi nu har en mycket lägre inflation. Vi ser flera institut, fackföreningar, arbetsgivare, banker och allt vad det är som sitter och analyserar vår framtid ekonomiskt. Då kan det ljusna i ekonomin och därmed också på arbetsmarknaden, och fler etableringsjobb kan komma på plats, för vi räknar med att fler än i dag kan bli aktuella. Där är kravet att facket och arbetsgivarna ska ta ett stort eget ansvar för detta.

Det behövs en mångfald, flera olika åtgärder, och nystartsjobben spelar där en viss roll. En signal är att vi har stramat åt och att vi har sänkt ersättningen för att minska lycksökare, för att inte säga grovt kriminella. Men de bekämpas bäst genom de satsningar vi gör på rättsväsendet så att man i den ordinarie verksamheten när Arbetsförmedlingen utför sina kontroller eller via de arbetslivskriminalitetscentrum som finns ska kunna komma åt de här personerna som använder detta område för att felaktigt tillskansa sig medel och som ägnar sig åt grova brott eller som på andra håll i välfärdssystemen försöker tillskansa sig medel de inte har rätt till.

Herr talman! har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att träffsäkerheten i de subventionerade anställningarna ska öka och om jag avser att vidta några åtgärder för att en bättre utväxling av de ekonomiska resurser som satsas på denna typ av åtgärder säkerställs. Sofia Amloh har även frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att förhindra överutnyttjande och fusk avseende de subventionerade anställningarna.

Subventionerade anställningar kan ha positiva effekter på möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden, särskilt om de riktas till personer som står långt från arbetsmarknaden. Jag noterar att Finanspolitiska rådet i sin rapport för 2024 konstaterar att det finns en relativt omfattande forskningslitteratur som studerar effekterna av subventionerade anställningar. Genomgående visar studierna positiva effekter. Flödet från arbetslöshet till sysselsättning ökar tydligt, och företag som använder stöden tenderar att ha en mer positiv sysselsättningsutveckling än andra företag som rekryterar långtidsarbetslösa. Uppföljning visar att de som tar del av subventionerade anställningar i hög utsträckning är individer med en svag ställning på arbetsmarknaden och hög risk att hamna i långtidsarbetslöshet.

Regeringen följer fortsatt effekter och träffsäkerhet när det gäller subventionerade anställningar och ser samtidigt över det arbetsmarknadspolitiska insatsutbudet. Extratjänster och yrkesintroduktionsanställningar har avskaffats samtidigt som regeringen har sett till att etableringsjobben kommit på plats. Regeringen har också från och med 2024 sänkt stödnivåerna för nystartsjobb.

Regeringen välkomnar den granskning av kontrollen av subventionerade anställningar som Riksrevisionen har gjort. Självklart ska utbetalningar från välfärdssystemen vara korrekta och brott beivras. Arbetsförmedlingen har sedan den 1 december 2022 fått bättre möjligheter att neka utbetalningar till oseriösa aktörer. Det handlar bland annat om utökad möjlighet att kontrollera arbetsgivare inför beslut om subventionerade anställningar och en mer effektiv behandling av personuppgifter. I och med förordningsändringarna har Arbetsförmedlingens möjligheter att avstå från att förlägga insatser hos olämpliga arbetsgivare ökat.

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att förbättra möjligheterna till kontroll och för att förhindra felaktiga utbetalningar. Den 1 januari i år inrättades Utbetalningsmyndigheten som har till uppgift att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen genom dataanalys och granskningar, däribland utbetalningar för subventionerade anställningar.

I mars lämnade regeringen en proposition med förslag till en ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet (prop. 2023/24:85). Den lagen har nu beslutats av riksdagen.

Regeringen har tillsatt en utredning om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter (dir. 2023:146). Den 21 december 2023 beslutade regeringen om en förordningsändring i syfte att förbättra Arbetsförmedlingens möjligheter att genomföra kontroller av arbetssökandes rätt att arbeta och vistas i Sverige.

Jag kan försäkra Sofia Amloh om att arbetet för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott riktade mot det offentliga är högt prioriterat av regeringen. Regeringen kommer att fortsätta arbetet för att minska felaktiga utbetalningar och vid behov vidta ytterligare åtgärder.

Herr talman! Det dras rätt höga växlar på denna starka arbetslöshetsförsäkring med en tydlig nedtrappning över tid var 100:e ersättningsdag, alltså ungefär var fjärde månad. Den kombineras med starka insatser för vidareutbildning antingen i ordinarie system eller genom de omställningsstöd som staten ytterst är med och betalar. Det är en bra svensk modell.

Men jag förstår att Patrik Lundqvist tycker att ersättningen ska vara högre under längre tid och att han kommer att prioritera det i stället för annat i sina budgetalternativ. Han kanske tar från försvaret eller polisen eller höjer skatten.

Men i grunden är det en person som drabbas av arbetslöshet. Många människor inom byggindustrin har det svårt nu, och det de behöver är en ekonomi som växer så att de byggprojekt som står stilla i Skellefteå, hemma i Örebro, i Södertälje eller var man än är från kommer igång. Det är så vi skapar en växande och stark ekonomi och jobb till de människor som är arbetslösa. Det är det viktigaste fokuset. Men under tiden är det viktigt att man har en stark, tydlig och rak akassa.

Nu genomförs förbättringar med brett stöd, och efter sommaren nästa år träder den nya akassan i kraft. Den kommer att gälla för nya som söker in, så personer som är inne i dag kommer inte att påverkas. Det ska finnas tid för systemet att sätta sig, och man ska kunna förbereda detta på alla sätt. Därför är detta viktigt. Men det är inte det enda stödet till människor som drabbas av något så fruktansvärt som arbetslöshet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Först vill man återgå till huvuddelen med den nya arbetslöshetsförsäkringen, som ligger på riksdagens bord. Det finns en bred enighet om stora delar, men jag har noterat att Socialdemokraterna har en avvikande uppfattning i fråga om en mer konsekvent och rak nedtrappning som ska vara lika för alla. Det sker en nedtrappning efter 100, 200 och 300 dagar. Därefter finns det andra ersättningssystem och stöd som tar vid, förutom de jag räknade upp.

Vi höjer också taket för rätten till akassa, och jag tror att det finns en enighet om att det är bra att höja det. Det finns också en enighet om att vi ska höja det lägsta golvet om man hamnar i andra garantier - garantier som inte har höjts på 20 år men som vi nu höjer. Här tror jag att det finns ett samförstånd. Det handlar också om att ha en inkomstberäkning som baserar sig på vad man har tjänat per månad tidigare, med något undantag. Det ska vara enkelt att tillämpa och enkelt att förstå.

Jag hörde i ledamotens första inlägg något om att regeringen, Liberalerna eller de borgerliga, eller vad det nu var, verkar gilla privata försäkringar. Jag har inget emot att människor har alla möjliga försäkringar för sina bilar och hus. Man har fortsatt möjlighet att försäkra sig, precis som i dag, men inte på samma sätt eftersom det finns begränsningar. Då är det viktigt att det sker en nedtrappning som är lika för alla. Tycker man inte om nedtrappningen utan säger att staten ska ta ansvar för det förstår jag att Patrik Lundqvist rent logiskt är för en alternativ lösning.

Men för att behålla akassan, som är en viktig, stark, tydlig och bra omställningsförsäkring, är detta en konsekvens som vi har tagit hänsyn till. Det är därför denna förändring också ändrar förutsättningar för inkomstförsäkringar, vilket vi lämnar helt fritt till marknaden, facken och deras samarbetspartner att utforma; det är inget vi lägger oss i. Men det finns en begränsning när det går rätt in i det offentliga systemet.

Herr talman! Arbetslöshetsförsäkringen är ju ett grundläggande trygghetssystem för individen, men det är inte det enda trygghetssystem som finns. Det är viktigt att man hela tiden jobbar med förutsättningarna för kompetensutveckling. En del av den svenska modellen, som regeringen och Liberalerna står bakom och som jag vet att även Socialdemokraterna står bakom, är tanken att det viktigaste som finns i tider av omställning - oavsett om det handlar om grön omställning, digitalisering, demografi eller andra strukturomvandlingar i samhället som påverkar arbetsmarknaden - är förmågan att ställa om.

Grunden är akassan och att man får ersättning direkt. Vi har nu ett förslag som innehåller nedtrappning, precis som det nuvarande systemet, och en möjlighet till kompletterande försäkringar med tydliga begränsningar. Sådana är också de nuvarande förutsättningarna för inkomstförsäkring - detta består. När man förändrar nedtrappningen något och gör den rakare och mer lika för alla påverkar det dock såklart på ett sätt som vissa kan tycka är dåligt. Jag kan verkligen förstå om någon tycker att grundförändringen är dålig; det är ju väldigt logiskt.

Detta är dock inte det enda. Vid sidan av dessa satsningar har det introducerats etableringsjobb. Jag kan också nämna förutsättningarna för omställningspaketet, med omställningsstudiestöd och stora satsningar på yrkesutbildningar för att människor i händelse av den olycka det innebär att icke självvalt bli arbetslös ska kunna ställa om. Detta är en väldigt viktig del av politiken för att öka tryggheten.

För att återknyta till den partsgemensamma syn som jag ändå skulle säga råder vill jag säga att det är viktigt att vara redo och ha kompetens för nya arbeten om ett företag, en organisation eller en offentlig myndighet förändras så att man blir arbetslös. Det är detta som är styrkan i den svenska tryggheten.

Som absolut bottenplatta ligger dock den omställningsförsäkring som akassan är. Vi styr inte på något sätt över de privata försäkringsgivarnas villkor, men vi är tydliga med att de begränsningar som gäller i dagens system också ska gälla i den nya akassa som ligger på riksdagens bord.

Herr talman! Patrik Lundqvist har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att säkra fackliga organisationers möjligheter att erbjuda extra inkomstförsäkringar på samma nivåer som de kan i dag även i framtiden.

Arbetslöshetsförsäkringen är och ska fortsatt vara en omställningsförsäkring som lämnar ekonomisk ersättning under omställning mellan arbeten. Som arbetssökande har man ett ansvar för att inte fastna i arbetslöshet under för lång tid. Av denna anledning är det viktigt att arbetslöshetsförsäkringen faktiskt fungerar som den omställningsförsäkring den är avsedd att vara. Med den tydligare och mer enhetliga nedtrappning som föreslås i propositionen stärks incitamenten för arbetssökande att hitta ett nytt arbete. På så sätt kan fler gå från arbetslöshet till sysselsättning.

Regeringen anser att det i en omställningsförsäkring är rimligt att arbetslöshetsersättningen trappas ned för alla som får ersättning. Med hänsyn till nedtrappningens syfte anser regeringen att det är rimligt att en sökande inte ska kunna kompenseras från en privat inkomstförsäkring på ett sådant sätt att konsekvenserna av nedtrappningsbestämmelserna neutraliseras. Incitamenten för arbetssökande att hitta ett nytt arbete ska stärkas.

Herr talman! Serkan Köse som är väl bevandrad i vår regeringsform känner ju till att frågor bereds.

Vi är rätt bestämda från regeringens sida i fråga om att förstärka integrationen. Jag vill säga det igen: Vi ställer upp med ett land och med möjligheter, men vi ställer också krav.

Här har det enligt vår bedömning brustit. Jag förstår att Serkan Köse tycker att det var väldigt bra under tidigare år, när Socialdemokraterna regerade, och jag är glad att Serkan Köse och Socialdemokraterna är ivriga och vill att man ska omsätta förslag från en utredning väldigt snabbt. Men jag bereder dem; jag lovar Serkan Köse det.

Sedan är ju inte alla förslag bra. Remissinstanserna spretar lite åt olika håll; det måste man vara noga med. Vi har ju remissinstanser för att kunna så att säga provtrycka olika konkreta förslag som en utredning har kommit fram till och se om och var det finns brister. Det måste man samordna med olika departement. Det är ju gemensam beredning; det tror jag att Serkan Köse väl känner till. Men jag lovar att det kommer att gå fortare än det gjorde för Socialdemokraterna att inse att svenska språket är viktigt för att få en fungerande integration. Det tog dem ju nästan tio år att börja förstå det.

Det här betyder ju inte att andra språk är oviktiga, herr talman. Det är jättebra om människor talar olika språk, men i Sverige måste man tala svenska om man ska kunna integreras. Det är solklart, tycker jag, och det har jag tyckt länge.

Vi bereder alltså detta. Jag vill också säga att i grunden är det så att mycket bra arbete bedrivs ute i många kommuner. Till exempel fungerar sfi på många håll bra, på andra håll inte. Det är alltså inte så att vi inte har någon integrationspolitik. Men vi ökar nu kraven och ansvaret för individen, och det tycker vi är en viktig del av ansvaret för integrationen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Som jag sa är den utredning som Serkan Köse hänvisar till under beredning.

Vi väntar också in utredningen om hur vi ska kunna konkretisera och göra vissa saker vad gäller integrationen, som är en uppföljning på den som handlade om mål och mening med integrationen.

Det är ju viktigt att man vet vart man är på väg. Det är lite som att tävla i På spåret - man måste liksom veta vart rälsen går. Då kan man väl konstatera att efter Serkan Köses regerings åtta år gick rälsen åt något helt annat håll. Man snarare fördjupade och förstärkte ganska omfattande integrationsproblem.

Det är därför vi är tydliga med att Sverige ska vara ett land som ställer upp med möjligheter men också ställer krav på individer. Det vore ju väldigt konstigt om människor som kan ta sig till Sverige och kommer till vårt land inte skulle ha någon förmåga att själva ta ansvar för sitt liv.

Däremot är det väldigt svårt att få ett arbete om det är dåliga tider. Om det är lågkonjunktur och inflationen är väldigt hög måste man se till att lösa detta huvudproblem, för det påverkar ju alla människor i Sverige oavsett var de är födda. Det påverkar hela Sveriges välstånd. På så sätt är detta också avgörande för integrationspolitiken.

Slutbetänkandet från utredningen om det här med mål och mening kommer att behandla frågorna om hur detta ska få brett genomslag i den offentliga verksamheten och hur migrationspolitiken ska följas upp mer ändamålsenligt.

Utredningen tittar också på frågorna om etableringsersättningen, inklusive både etableringstillägg och bostadstillägg, för det måste alltid löna sig att arbeta. Det hoppas jag att vi kan vara överens om. Jag uppfattar att Socialdemokraterna har en historia av att tycka att det här med arbete är viktigt och att det ska löna sig att arbeta. Gör det inte det är drivkraften lite sämre; det kanske vi kan enas om.

Utredningen tittar också på hur det ska se ut med de krav som ska ställas, ifall etableringsersättningen eller bostadsersättningen ska minskas och hur det ska kopplas till hur man deltar i etableringsprogrammet. Det är centrala delar.

När den utredningen är klar hoppas jag att Serkan Köse återkommer här och tycker och tänker om den. Men jag uppskattar de tankar som finns om att man ska ställa krav vid sidan av möjligheter.

Jag uppskattar den attitydförändring som har skett hos Socialdemokraterna om svenska språket. Det underlättar behandlingen här i kammaren av de frågor som ligger framför oss oavsett om det är Sverigekursen eller krav för medborgarskap, som vi också arbetar med, för att driva på för ett mer sammanhållet Sverige där människor snabbare och tydligare blir en del av Sverige. Det är ju det som är integration.

Jag brukar säga att det är väldigt viktigt att vi får fler människor som känner sig som en del av Sverige och som säger: Ja, jag vill göra lumpen och försvara vårt land. Ja, jag vill börja arbeta och försörja mig själv och gärna betala skatt så att jag kan få bra sjukvård om jag blir sjuk.

Fler måste komma in och ha den attityden. Men det bygger ju på svenska språket. Det bygger på att man läker ut de utbildningar som är för bristfälliga. Det är också svaret på det som Serkan Köse tar upp. Vi har fokuserat mycket på yrkesutbildning, både på yrkeshögskolan och på yrkesvux.

Fru talman! Jag är väldigt glad över att Serkan Köse verkar ansluta sig till regeringens nya integrationspolitiska mål med fokus på egenansvar. Vi lägger ju om hela integrationspolitiken för att fler människor ska få egenmakt, ska integreras och ha en chans att nå sitt bästa jag. Det handlar då om att lägga om den migrationspolitik som har varit ohållbar och integrationspolitiken.

En viktig del i integrationspolitiken är det fokus vi på olika sätt nu har på svenska språket dels för att människor snabbare ska kunna integreras, dels för att barnen ska få det mycket lättare. En viktig del är till exempel det arbete vi gör för att stärka inte minst utrikes födda kvinnors situation genom att förstärka möjligheten till öppen förskola, som kan vara en viktig kontaktyta för att sakta men säkert kunna påbörja en etablering på arbetsmarknaden.

Vi lägger som sagt om migrations- och integrationspolitiken nu. Vi kämpar också på rätt mycket med den höginflationsekonomi som vi ärvde. Det var dock inte bara Serkan Köses fel, herr talman, utan det var omvärlden som skapade ett svårt läge för Sverige.

Nu ser vi hur investeringarna i vårt land fortsätter att ligga på en mycket hög nivå. Att det görs investeringar är en grundläggande del för att lösa Sveriges ekonomiska utmaningar och klara av demografiska utmaningar. Det leder också till jobb på alla nivåer och i olika sektorer, och det kommer att leda till att fler människor kommer att kunna få jobb. Det finns ingen annan väg runt detta. Det finns inga politiska förslag från vare sig Serkan Köses parti, Socialdemokraterna, eller något annat parti här i riksdagen - eller ens regeringen - som kan skapa dessa jobb, utan det bygger på ett Sverige som växer och individer som är framåtlutade och tar ett stort personligt ansvar för sin egen integration.

Det sker alltså en hel del på grund av att vi nu kanske har nått en viss framgång i inflationsbekämpningen, och det kan leda till att vi får se ännu fler investeringar än dem vi har sett bara de senaste veckorna, som är fantastiska.

Vi gör stora insatser på det förebyggande området. En viktig del är att skriva om hela socialtjänstlagen för tidigare och tydligare insatser.

Serkan Köse sa nyss, herr talman, att inget görs på det integrationspolitiska området. Det stämmer inte riktigt eftersom i stort sett hela den satsning som tidigare gick till skolsociala team nu har ett helt eget fokus. Vi vet att restaureringen av skolan är det mest avgörande för inte minst de unga människor som annars riskerar att hamna i ett utanförskap. Inte ens här finns det en enda socialdemokrat eller någon annan politiker som kan trolla med knäna. Det går inte att läka ut en missad skolgång med några avdrag, bidrag eller politiska insatser, inte ens från Socialdemokraterna. Här görs alltså stora insatser.

Jag vill också nämna att det finns mängder av förslag på det integrationspolitiska området. När det gäller kvinnor som har kommit till Sverige är det ofta en lite annan karaktär på det hela jämfört med män som har kommit hit. Det handlar till exempel om mycket mer anhöriginvandring, vilket kan bero på olika saker.

Därför är den utredning som jag med glädje - det är korrekt - mottog remissbehandlad. Den involverar många departement, och bereds nu i regeringen. Jag hoppas kunna återkomma med delar av den som kan vara mycket användbara. Men i grunden är det språket och efterfrågan på arbetsmarknaden som är avgörande.

Fru talman! Serkan Köse har frågat mig hur jag och regeringen avser att säkerställa att det nya målet för integrationspolitiken leder till ökad sysselsättning och självförsörjning bland utrikes födda samt vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att förbättra möjligheterna för utrikes födda kvinnor att komma in på arbetsmarknaden.

Sverige behöver en ny inriktning för integrationspolitiken. Dagens integrationsproblem påverkar hela samhället, och resultatet har blivit ett utbrett utanförskap bland många utrikes födda men också bland barn och ungdomar födda i Sverige. Det är angeläget att integrationspolitiken i högre grad bidrar till att alla som kan står till arbetsmarknadens förfogande, lär sig svenska och blir en del av den svenska gemenskapen.

Regeringen har därför föreslagit ett nytt mål för integrationspolitiken. Med det föreslagna målets formulering förtydligas det egna ansvaret för att bli en del av det svenska samhället. Om riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag kommer regeringen att gå vidare med delmål som kompletterar det övergripande målet.

Inom kort kommer regeringen också att ta emot ett slutbetänkande från Utredningen om en målstyrd integrationspolitik. Det blir ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet med att öka genomslaget för det integrationspolitiska målet inom offentlig verksamhet och förbättra uppföljningen av integrationen.

Att främja utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden är en prioriterad fråga för regeringen. Alltför många utrikes födda, särskilt kvinnor, står långt ifrån arbetsmarknaden och saknar därmed verklig möjlighet till frihet, att självständigt forma sitt liv och delta i samhället.

Personer som kommer till Sverige ska inte fastna i arbetslöshet och långvarigt beroende av försörjningsstöd eller andra bidrag. Regeringen fortsätter därför arbetet för att återupprätta arbetslinjen. Alla som kan arbeta ska arbeta. Såväl transfererings- som skattesystemen måste vara utformade så att det är lönsamt att gå från bidrag till arbete. Därtill behöver arbetsmarknadspolitiken utformas så att fler kommer i arbete. Höga krav ska ställas på den som söker jobb kombinerat med att arbetslösa erbjuds rätt stöd och insatser.

Fru talman! Det är otroligt angeläget för människor som är vuxna och friska att de får en möjlighet till egenförsörjning. Det är avgörande för individens möjlighet till egenmakt och för att kunna förverkliga små och stora drömmar.

Vägen dit, om man har dåliga eller obefintliga svenskkunskaper, är att läsa svenska. Det finns ingen annan väg. Förutsättningarna är olika, för vi är olika individer. Om man har svårt för sig får man jobba hårdare än om man har lätt för sig. Vi vet att det finns en väldig variation när det gäller hur lång tid det tar tills man har lärt sig svenska om man har kommit till Sverige. Samma sak gäller om man saknar annan grundläggande utbildning.

Vägen dit går också via hjälp och stöd. Det är därför vi har tillgång till subventionerade anställningar. Det finns olika möjligheter att använda sig av aktörer utanför Arbetsförmedlingen så att man lättare ska kunna rusta och matcha individer för att komma i egenförsörjning.

Som ledamoten säger har vi också reformerat arbetskraftsinvandringsregelverket. Arbetskraftsinvandring är väldigt bra när det gäller kvalificerade och framför allt högkvalificerade arbeten.

Fru talman! Den nya akassan är en produkt av den utredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte. Den har beretts under en längre tid, och det finns mängder av remissvar som stöder propositionen. Empirin från andra länder stöder också detta. Det finns även brett stöd i svensk forskning för att denna modell är klok.

Modellen innebär en stegvis avtrappning men ett högre tak och ett högre golv om man sedan kommer in i garantierna. Det är också en modell av akassa som gör att fler inkluderas i detta viktiga skydd. Men det blir en skillnad beroende på om man är med i akassan eller inte, och i och med det blir det ett stöd för att man ska vara med i akassan för att få en högre ersättning.

Fru talman! Regeringen tar dessa frågor på ytterst stort allvar. Det handlar om brott som kan förstöra livet för unga människor för all framtid och som bara fortsätter, om bilderna finns kvar. Att komma åt de grovt kriminella människor som begår dessa brott är alltså i högsta grad angeläget.

Regeringen har nu satt igång ett arbete för att hitta gränsen mellan bevis och brottsprovokation. Staten ska ju inte uppmana människor att begå brott, men det blir en akademisk skillnad i gränssnittet. Jag vet inte vilka ord man får använda här, fru talman, men dessa slemhögar, äckel, vidriga kriminella - nu sa jag några; ni får stryka dem om de inte passar i protokollet - ägnar sig åt detta oavbrutet och bryr sig inte om någon annan människa. Därför tittar vi på om detta skulle kunna vara möjligt för att komma åt denna typ av mycket grova brott, inte minst övergrepp mot barn.

Fru talman! Jag tar den frågan. Vi som följer detta mycket tragiska fall, med denna mycket unga kvinna, känner naturligtvis omfattande smärta inför den situation hon befinner sig i. Varthelst jag mig i världen vänder ser jag barn som far illa. Det sker också i Sverige.

Vi har en portalparagraf i svensk migrationslagstiftning som säger att vi också ska beakta barnets bästa. När den kommer till uttryck i praktisk handling känner man verkligen inte alltid att detta är helt solklart. Det är dock väldigt svårt för mig som statsråd att agera i enskilda fall. Detta och alla andra praxisfall ligger dock till grund för den debatt som förs, inte minst i Sveriges riksdag, om huruvida vi ska förändra och förbättra nuvarande migrationslagstiftning eller låta den vara som den är. Men vi kan tyvärr inte från regeringens sida göra ändringar i ett enskilt fall.

Fru talman! Det är fantastiskt att se dessa unga energiknippen som har framtiden för sig. Det är sådana unga människor som kommer att se till att bära framtidens Sverige med kreativa idéer. Ung Företagsamhet bedriver väldigt viktig verksamhet.

Många människor i det här landet lever i villfarelsen att pengar kommer någon annanstans ifrån än att man utbildar sig, jobbar i ett företag eller i offentlig sektor eller - vilket också är viktigt - driver företag. Det här är alltså ett fantastiskt sätt att få pröva på tanken hur man själv skulle kunna utvecklas som entreprenör. Det är väldigt viktigt. Men det går inte heller att komma runt att om man ska vara en framgångsrik entreprenör måste resultaten i svensk skola förbättras. Annars får vi bara halvdana entreprenörer. Man kan ju inte vara entreprenör utan kunskap. Därför är fokus, återigen, på skolan.

Fru talman! Det är mycket ansträngt ute i många regioner. Det pågår en arbetsmarknadspolitisk konflikt, som jag inte kan kommentera. Däremot kan jag kommentera att regeringen förra året men också i år i tilläggsbudgeten har skjutit till först 3 miljarder och sedan 6 miljarder för att underlätta den svåra situation som man tillfälligt har ute i många regioner. Den beror bland annat på pensionsuppräkningar som i sin tur beror på den enormt höga inflationen i vårt land. Den slår mot välfärd, företag och jobb. Alla vi som individer märker att pengarna inte räcker lika långt.

Om man ska förbättra situationen för svensk sjukvård på lång sikt går vägen genom att bekämpa inflationen. Men vi har inte lämnat regionerna i sticket. Vi har adderat till dem för att de ska kunna klara en mycket svår situation under innevarande år. Regionerna har dock full beskattningsrätt och äger helt ansvaret för sjukvården, med stöd av våra statsbidrag.