Riksflödet
Logga in
D

Debatt i kammaren

1 okt 2024 • interpellationsdebatt

Svar på interpellation 2024/25:7 om befolkningens tillgång till bildning

Protokoll 2024/25:12 Tisdagen den 1 oktober
4 anföranden0 replikerÄrendet

Herr talman! har frågat mig hur jag avser att agera för att säkerställa befolkningens tillgång till bildning och om jag delar synen att en bildad befolkning är bra för rikets säkerhet.

Till att börja med vill jag vara tydlig med att jag ser folkbildningen som en viktig kraft i samhället och för vår demokrati. Detta värnar regeringen om.

Det är i sammanhanget viktigt att också se att regeringen för 2025 föreslår att cirka 4 miljarder kronor tillförs folkbildningen genom statsbidrag. Det handlar om cirka 2,4 miljarder kronor som fördelas i generellt statsbidrag till folkhögskolor och cirka 1,6 miljarder kronor i generellt statsbidrag till studieförbund. Det är alltså ett omfattande statligt stöd som möjliggör mycket viktig bildningsverksamhet runt om i landet.

Nivån på statsbidraget till studieförbunden har justerats till förmån för mer prioriterade åtgärder inom folkh…

Visa hela anförandet

Herr talman! har frågat mig hur jag avser att agera för att säkerställa befolkningens tillgång till bildning och om jag delar synen att en bildad befolkning är bra för rikets säkerhet.

Till att börja med vill jag vara tydlig med att jag ser folkbildningen som en viktig kraft i samhället och för vår demokrati. Detta värnar regeringen om.

Det är i sammanhanget viktigt att också se att regeringen för 2025 föreslår att cirka 4 miljarder kronor tillförs folkbildningen genom statsbidrag. Det handlar om cirka 2,4 miljarder kronor som fördelas i generellt statsbidrag till folkhögskolor och cirka 1,6 miljarder kronor i generellt statsbidrag till studieförbund. Det är alltså ett omfattande statligt stöd som möjliggör mycket viktig bildningsverksamhet runt om i landet.

Nivån på statsbidraget till studieförbunden har justerats till förmån för mer prioriterade åtgärder inom folkhögskolan och andra områden, till exempel inom utbildning för vuxna. Genom regeringens budgetproposition för 2024 (prop. 2023/24:1) förstärktes statsbidraget till folkhögskolorna med 100 miljoner kronor 2024, en nivå som också beräknas bestå permanent. Denna allmänna förstärkning var en viktig prioritering från regeringens sida i en tid då behoven hos varje folkhögskola ser olika ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Folkhögskolan är en viktig utbildningsform för många personer med funktionsnedsättning. Vi vet att utbildning för denna målgrupp är resurskrävande. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) föreslår regeringen därför en förstärkning av det särskilda utbildningsstödet som ska underlätta studier på folkhögskola för personer med funktionsnedsättning. Förstärkningen föreslås uppgå till 25 miljoner kronor 2025.

I sammanhanget vill jag också gärna nämna att regeringen nyligen remitterat Folkbildningsutredningens betänkande Bildning, utbildning och delaktighet - folkbildningspolitik i en ny tid (SOU 2024:42). Förslagen syftar till att säkerställa en mer ändamålsenlig styrning, uppföljning och kontroll av statsbidrag till folkbildningen, samtidigt som folkbildningen ges de bästa förutsättningar att verka framöver. Jag ser fram emot att ta del av remissinstansernas yttranden inför den fortsatta beredningen av utredningens förslag.

En utbildad och bildad befolkning är nödvändigt för att samhället ska fungera. Utbildning och bildning ger Sveriges befolkning förutsättningar för ett aktivt deltagande i det demokratiska samhället.

Jag vill avsluta med att poängtera att regeringen föreslår fortsatta stora och breda satsningar genom hela utbildningssystemet i budgetpropositionen för 2025. Det handlar om allt från att återupprätta en stark kunskapsskola med fokus på faktakunskaper och grundläggande färdigheter till att ge vuxna möjligheter att utveckla sin kompetens och etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden.

Anförande 93

Herr talman! Precis som Niklas Sigvardsson vill jag välkomna Johan Pehrson som ny utbildningsminister. Johan Pehrson och jag har haft anledning att debattera förut, dock inte frågor som specifikt rör folkbildningen, ämnet för dagens debatt.

"Vi har ingenstans att vara längre. Hur ska den unga kulturen kunna växa om inte vi har någonstans att repa och utvecklas på?" Det är ett citat från 20-årige Alexander i ett inslag från P3 Nyheter i morse. Temat som denna nyhet sorterade under kallas replokalskrisen och har en direkt koppling till den politik regeringen för när det gäller studieförbundens förutsättningar för sin verksamhet. Johan Pehrson har kommenterat inslaget skriftligen, uppges det, och sagt att till förmån för utbildningar som leder till jobb skär man ned på studieförbundens verksamhet. Han poängterar att det går nästan 4 miljarder totalt till folkbildningen.

Visa hela anförandet

Herr talman! Precis som Niklas Sigvardsson vill jag välkomna Johan Pehrson som ny utbildningsminister. Johan Pehrson och jag har haft anledning att debattera förut, dock inte frågor som specifikt rör folkbildningen, ämnet för dagens debatt.

"Vi har ingenstans att vara längre. Hur ska den unga kulturen kunna växa om inte vi har någonstans att repa och utvecklas på?" Det är ett citat från 20-årige Alexander i ett inslag från P3 Nyheter i morse. Temat som denna nyhet sorterade under kallas replokalskrisen och har en direkt koppling till den politik regeringen för när det gäller studieförbundens förutsättningar för sin verksamhet. Johan Pehrson har kommenterat inslaget skriftligen, uppges det, och sagt att till förmån för utbildningar som leder till jobb skär man ned på studieförbundens verksamhet. Han poängterar att det går nästan 4 miljarder totalt till folkbildningen.

Här i kammaren svarar Johan Pehrson att folkbildningen är en viktig kraft i samhället. Med tanke på hur den här regeringen behandlar folkbildningen skulle inte jag vilja betraktas som en oviktig kraft av regeringen. Det finns ju inte ett tecken på eller något spår av att regeringen skulle betrakta folkbildningen som en viktig kraft i den politik man för.

Man vill prioritera utbildningar som leder till jobb - det är vad Johan Pehrson svarar. Det svarar han också i kammaren i dag. Då undrar jag vilka utbildningar Johan Pehrson prioriterar.

Folkhögskolorna omnämns specifikt. Från 2023 till 2024 minskade antalet platser i folkhögskolorna med 1 000 stycken. Folkbildningsrådet sa i sitt budgetunderlag inför budgeten 2025, som vi just fått på riksdagens bord, att det behövs ytterligare 289 miljoner för att behålla antalet platser nästa år, plus den pris- och löneomräkning som regeringen själv bedömer till 3,43 procent. Sammantaget handlar det alltså om över 350 miljoner som man skulle behöva stärka folkhögskolorna med för att behålla antalet platser. Folkhögskolorna är alltså inte prioriterade av regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan kommer vi till vuxenutbildningen, som Johan Pehrson också nämner i sitt svar. Om vi tittar på anslagsutvecklingen i budgeten ser vi att det är över 500 miljoner mindre 2025 än 2024. Det betyder att färre kommer att kunna gå en vuxenutbildning i komvuxregi med statlig finansiering.

Vi kan titta på yrkeshögskolan. Där är anslaget exakt detsamma 2024 och 2025. Det betyder att det har en värdeurholkning, enligt regeringens egna beräkningar om en pris- och löneomräkning på 3,43 procent, som uppgår till 137 miljoner.

För akademin bedöms det bli över 3 000 färre utbildningsplatser nästa år.

Vilka utbildningar som leder till jobb är det Johan Pehrson prioriterar i stället för studieförbunden och folkhögskolorna?

Anförande 94

Herr talman! Jag vill börja med att tydliggöra för statsrådet vad regeringen och SD prioriterar bort när man prioriterar ned stödet till studieförbunden och bildningen.

Studieförbunden i Sverige har tillsammans drygt 300 medlemsorganisationer. Dessa medlemsorganisationer inkluderar olika typer av ideella föreningar, religiösa samfund, politiska partier och andra intresseorganisationer.

Utöver medlemsorganisationerna samarbetar studieförbunden med tusentals olika lokala och regionala föreningar, företag och andra samhällsaktörer inom ramen för deras folkbildningsverksamhet. Totalt sett uppgår antalet samarbetspartner till drygt ett par tusen, beroende på hur man räknar, kanske till och med fler.

Här är några av de områden som studieförbunden och deras samarbetspartner samarbetar kring och med, för att tydliggöra frågan i interpellationen. Genom att erbjuda utbildning,…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag vill börja med att tydliggöra för statsrådet vad regeringen och SD prioriterar bort när man prioriterar ned stödet till studieförbunden och bildningen.

Studieförbunden i Sverige har tillsammans drygt 300 medlemsorganisationer. Dessa medlemsorganisationer inkluderar olika typer av ideella föreningar, religiösa samfund, politiska partier och andra intresseorganisationer.

Utöver medlemsorganisationerna samarbetar studieförbunden med tusentals olika lokala och regionala föreningar, företag och andra samhällsaktörer inom ramen för deras folkbildningsverksamhet. Totalt sett uppgår antalet samarbetspartner till drygt ett par tusen, beroende på hur man räknar, kanske till och med fler.

Här är några av de områden som studieförbunden och deras samarbetspartner samarbetar kring och med, för att tydliggöra frågan i interpellationen. Genom att erbjuda utbildning, folkbildning och plattformar för dialog stärker studieförbunden demokratin. Ett välutbildat och informerat samhälle är mindre sårbart för desinformation, extremism och splittring, vilket bidrar till socialt sammanhang och sammanhållning.

Vissa studieförbund samarbetar med civilsamhällesorganisationer som har en viktig och stor roll i såväl kris och krig som normalläge, till exempel inom utbildning om hur man hanterar kriser och katastrofer. Detta kan faktiskt bidra till att stärka Sveriges förmåga att hantera både naturkatastrofer och andra typer av kriser.

Folkhälsa och välmående vill jag också nämna. Studieförbundens kurser och aktiviteter inom exempelvis hälsa och livsstil stärker människors psykiska och fysiska välmående, vilket på sikt kan minska samhällskostnader och bidra till en starkare samhällsstruktur. Ett välmående samhälle är mer motståndskraftigt mot yttre hot.

Tycker statsrådet att regeringen genom att minska bidraget till studieförbunden och ökad bildning bidrar till mer bildning och större säkerhet i Sverige?

Anförande 95

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Senast jag var på min närmaste folkhögskola träffade jag en av elevassistenterna. Han hade ett ganska tydligt medskick. Han sa: Kan du berätta för dem där uppe som bestämmer vilket viktigt arbete vi på folkhögskolorna gör? Han menar att de inte kostar någonting, och om man räknar på det sparar samhället pengar på att ge bidrag till folkhögskolor. Han är övertygad om att folkhögskolan ger unga som tidigare inte har lyckats i skolan ett alternativ till hemmasittande, utanförskap och i värsta fall kriminalitet.

Både han och jag menar att fler borde få chansen att gå på folkhögskola. Avhoppen från folkhögskolans yrkesutbildning är långt färre än på komvux. Fler pluggar vidare. Och en stor andel av dem som blivit behöriga till högre studier har en funktionsnedsättning.

Söktrycket till folkhögskolan …

Visa hela anförandet

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Senast jag var på min närmaste folkhögskola träffade jag en av elevassistenterna. Han hade ett ganska tydligt medskick. Han sa: Kan du berätta för dem där uppe som bestämmer vilket viktigt arbete vi på folkhögskolorna gör? Han menar att de inte kostar någonting, och om man räknar på det sparar samhället pengar på att ge bidrag till folkhögskolor. Han är övertygad om att folkhögskolan ger unga som tidigare inte har lyckats i skolan ett alternativ till hemmasittande, utanförskap och i värsta fall kriminalitet.

Både han och jag menar att fler borde få chansen att gå på folkhögskola. Avhoppen från folkhögskolans yrkesutbildning är långt färre än på komvux. Fler pluggar vidare. Och en stor andel av dem som blivit behöriga till högre studier har en funktionsnedsättning.

Söktrycket till folkhögskolan är högt. Man fyller platserna. Om man fick resurser för det skulle man snabbt kunna erbjuda utbildning för fler.

När folkbildningen och folkhögskolan beskrivs på det här viset kan man förstå att besvikelsen blev enormt stor bland folkhögskolorna när budgetpropositionen för kommande år presenterades häromveckan. Regeringen säger sig vilja bygga ut antalet utbildningsplatser för vuxna genom omfördelning av medel. Men folkhögskolan lämnas helt utanför den omfördelningen.

År 2023 minskade regeringen anslaget till folkhögskolan. Det innebar 4 000 färre utbildningsplatser. I kombination med de stora kostnadsökningarna innebar det en enorm press, stora besparingar, uppsägningar och nedlagda utbildningar på våra folkhögskolor.

Inte heller för 2024 räckte anslagen till att behålla antalet utbildningsplatser utan resulterade i en minskning med 1 000 utbildningsplatser. Det går inte att år efter år erbjuda bra stöd och utbildning till allt mindre pengar när kostnader för personal och allt annat ökar. Det säger sig självt.

Sedan Liberalerna tog över ansvaret för folkhögskolan och folkbildningen har platserna på folkhögskolan minskat med 5 000. Om man inte räknar upp anslaget för kommande år riskerar platserna att återigen minska.

Om Johan Pehrson menar allvar med att det här är en viktig utbildningsform som man värnar om, varför ser man då inte till att fler får möjlighet att läsa och utvecklas på en folkhögskola? Varför skär utbildningsministern ned på antalet platser på folkhögskolan?

(forts.)