Ulf Kristersson

Fru talman! Detta påminner lite grann om frågan om frysta tillgångar. Det finns, skulle jag säga, enighet om att man måste göra något. Vi är påtagligt framåtlutade i den frågan. När det gäller frysta tillgångar pratar vi om mycket stora belopp. Sedan förstår alla komplikationerna; internationell rätt och nationell lagstiftning kan lägga hinder i vägen.

När det gäller domstolsförfarande finns det nog också en mycket bred enighet om att människor som har begått den sortens brott ska ställas inför rätta. Det råder dock ganska olika uppfattningar om hur detta ska gå till - i hybriddomstolar, genom att använda Haag, genom att använda en separat tribunal. Där pågår diskussioner fortfarande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 februari

Jag är övertygad om att vi kommer att komma till en punkt då EU:s länder kan enas även i den frågan, för alla ser att detta behov så uppenbart finns.

Fru talman! Jag vill bara instämma - det är en tid för samling, skulle jag säga. Det räcker att titta ut i vår omvärld för att förstå det. Det är en tid för samling. Det är inte en tid för splittring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 februari

Har man sagt det ska man också säga att varje ordförandeskap har en uppgift att samla. Annars får man ingenting gjort, nämligen. Och det är inte alldeles enkelt när 27 olika länder, ofta med väl kända åsiktsskillnader, ska enas om ståndpunkter. Då är det lätt hänt att det bästa blir det godas fiende. Man har sin egen bästa uppfattning, och får man inte igenom den ska ingenting gå igenom.

Vår uppgift nu är att så långt det går, inom ramar som vi i Sverige tycker är rimliga, lotsa fram enighet så att vi åstadkommer resultat på de olika områden som vi har pratat om - migrationen, klimatet och ekonomin - och inte minst behåller enigheten i allt som kretsar kring Ukraina.

Där är enighet om medlemskapet en helt avgörande sak. Det är ingen hemlighet att det finns olika uppfattningar bland EU:s medlemsstater om hur fort det här ska gå. Nu har vi fått formuleringar som jag tycker gör att man med gott samvete kan säga att det ska ske på goda meriter men att det ska ske så fort som möjligt.

Krishanteringsförmågan vill jag också nämna. Att hantera allvarliga kriser har verkligen blivit en EU-kärnkompetens i och med eurokrisen, pandemin och kriget. Det är bra. EU har bestått provet när EU har prövats. Det får dock inte skymma att vi också har långsiktiga saker som inte är krisbetonade men som kräver mångårigt arbete för att nå resultat. Konkurrenskraftsfrågor är en sådan sak som vi lätt glömmer när vi hanterar kriser.

Ett mycket stort intresse finns för frågan om frusna tillgångar eller frozen assets, som man säger på engelska. Alla förstår att det är komplicerat. Sverige tillsätter nu en ad hoc-grupp tillsammans med andra länder för att exakt analysera de juridiska förutsättningarna och mycket annat. Det initiativet har vi tagit, och jag uppfattar att det finns ett mycket stort intresse för att delta i detta.

Fru talman! Det behöver regeringen inte tydliggöra, för det är redan gällande rätt. Det är gällande rätt, och det var också alldeles uttryckligen uppe på rådsmötet. Det finns en lagstiftning som gäller och konventioner som styr detta, och det ska alla länder rätta sig efter. Det var inget land som sa att man inte hade för avsikt att rätta sig efter gällande rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 februari

Med det sagt har olika länder naturligtvis olika stora bekymmer med de här frågorna, och det är klart att de som har en lång yttre gräns och dessutom mycket vattengräns har mycket stora sådana bekymmer. Men det ursäktar inte att man bryter mot reglerna, och det finns ingenting som säger att EU-länder har rätt att bara strunta i de regelverken.

När det gäller de här smugglarna tycker jag att man ska vara försiktig innan man hyllar dem alltför mycket. Det här är cyniska människor som låter människor dö på havet. De lurar människor i båtar som inte är sjödugliga. De här smugglarna är inte människor som hjälper människor till ett bättre liv. De äventyrar människors liv.

Fru talman! På rådsmötet talade vi inte alls i termer av "hantering" av människor, än mindre i några föraktfulla termer om de människor som kommer till Europa - absolut inte. Det fanns inget i närheten av sådana resonemang. Det fanns en mycket respektfull ton i frågor som de allra flesta av länderna har upplevt mer eller mindre som mycket problematiska.

Det var därför jag sa i min inledning att vi bär med oss lärdomarna från 2015 i Sverige och Tyskland. Vi tänker inte upprepa det en gång till. Det är också lärdomar som andra länder har tagit fasta på, inte minst de länder som nu ser våldsamt snabbt ökande migrantströmmar. Det måste man kunna prata om. Det är ett stort problem i Österrike. Det är ett stort problem i Belgien. Det är ett stort problem i Nederländerna. Det kan bli det i fler länder, och då måste man diskutera hur man hjälps åt.

Det är ett genuint gemensamt bekymmer om man inte lyckas identifiera människor, pröva dem som ska ha rätt att stanna och få dem som inte har rätt att stanna att lämna landet. Allt det är uppenbart ett gemensamt problem; alltså måste man kunna diskutera det gemensamt - inte minst nu när många länder dessutom har mycket stora grupper av ukrainska kvinnor och barn som flytt kriget och känner ett mycket stort ansvar för detta. Det är inte alls konstigt. Så har länder runt om i hela världen alltid känt ansvar - att människor i ens omedelbara närhet har man ännu större ansvar för än andra. Det är inte konstigt. Fråga polackerna! Det är 100 000 ukrainare i Irland. Jag tycker att det är alldeles uppenbart att det är på det sättet, så för mig är det ingen motsättning. Vi måste ha en stram, fungerande migrationspolitik.

Sedan ska jag återigen säga att vi inte diskuterade svensk inrikes migrationspolitik på rådsmötet. Den svenska regeringen genomför en omläggning av den svenska migrationspolitiken. Det är ett paradigmskifte, och det står vi för fullt ut. Jag tycker att den ligger väl i linje med tongångarna i Europa, men vi diskuterade inte den svenska invandringspolitiken på rådsmötet.

Fru talman! Det är alldeles korrekt att detta bygger på att man inte kan ta sig in i EU-territorium utan att identifiera sig, utan att prövas om man har rätt att vara där. Det kräver någon form av stopp där man kontrolleras. Sedan får man kalla det nästan vad man vill. Jag tycker att begreppet infrastruktur väl rymmer någon form av anordning som gör att man inte kan ta sig in i EU och sedan ta sig vidare utan tillåtelse. Det är vad det handlar om.

Jag tänker inte försöka tolka begreppet mer eftersom jag har förstått att det är laddat. En del vill absolut att det ska vara fråga om stängsel, och andra vill inte att det ska vara fråga om stängsel. Jag tror att juristerna får reda ut detta. Det är en enig text från Europeiska rådet, och den gäller. Sedan är det varje land som har till uppgift att hålla och skydda sin egen gräns.

Vidare blir det andra länders problem om man släpper igenom migranter utan att kolla, som sedan åker vidare till helt andra länder. Det blir ett stort gemensamt problem.

Fru talman! Låt mig också bekräfta, om det också syntes genom tv-rutan, att Zelenskyjs närvaro visar att det här är blodigt allvar. Det är svårt att återge på ett rättvisande sätt. När han beskriver vad de utsätts för, och när han beskriver vilken hjälp de har av det som vi har levererat till dem, och även när han beskriver hur det som för några månader sedan var otänkbart nu är tänkbart i form av vår hjälp, blir man rätt tagen. Detta är inklusive hans uppfattning - förstås - att mycket av vår hjälp ändå kommer sent. Den hade gjort ännu större nytta ännu tidigare. Det skapar skäl till eftertanke.

Låt oss vara lite noga. Det finns säkert skäl till att vi landar i formuleringen infrastruktur. Jag tror att det heter infrastructure and surveillance i den engelska versionen. Det är ett sätt att säga att gränser är gränser bokstavligt talat. De flesta länder pratar inte i form av murar, även om det mycket väl går att tänka sig att det finns stängsel på vissa ställen. Gränsen är till för att man ska tvingas identifiera sig när man kommer in i ett nytt land och inte kunna gå in som man vill. Det är hela idén. Det är inte konstigare än att vi själva har passkontroller och fysiska gränser som är till för att människor inte ska kunna ta sig in i Sverige olovligen. För mig är det inte så mycket dramatik i detta.

Det är ändå fråga om nationell kompetens hur man skyddar sin egen gräns. Det är inte EU-kompetens. Det nya är nu att EU ställer ekonomiska medel till förfogande. Vi kommer alltså att hjälpa de länder som har svårare än andra länder att hålla den gränsen. Det finns nog ett rimligt gemensamt intresse i att göra detta eftersom det påverkar alla andra länder också. Det var ingen som talade i termer av stängsel, men det utesluter heller inte fysiska barriärer som mycket väl skulle kunna vara stängsel. Jag tycker att man ska vara lite ödmjuk inför att det ser olika ut.

Fru talman! Först har vi frågan om att återta egna medborgare. Att bara hoppas och locka har vi prövat i ganska många decennier. Det är nog ingen som tror att det kommer att räcka. Nu kommer det att krävas att man sätter lite kraft bakom orden om man ska tvinga länder som inte vill göra det Europa tycker att de bör göra. Det är en rimlig utveckling av den tidigare lite mer förhoppningsfulla attityden.

Sedan var det frågan om energisamarbete. Nej, vi diskuterade inte Sverigepriser! Däremot diskuteras den gröna omställningen mycket - på alla tänkbara sätt. Eftersom klimatfrågan börjar och slutar med energifrågan förstår vi alla att energifrågan är helt fundamental.

Sedan är energimixen nationell kompetens. Därför var det ingen slump att jag var i Paris för ett par veckor sedan och pratade kärnkraft med Macron, och jag pratade kärnkraft med Polens premiärminister i går. Andra länder pratar samarbete i andra energislag.

Fru talman! Jag tar frågorna i tur och ordning.

Det är mycket tydligt att stödet ska gå till människor som har drabbats både i Turkiet och i Syrien. Stödet går till katastrofhjälp. Som jag sa tidigare diskuterade vi inte svensk inrikespolitik på rådet. Vi diskuterade inte heller turkisk inrikespolitik på rådet, utan vi diskuterade bokstavligt talat hur vi gemensamt och bilateralt kan hjälpa till vid den förfärligaste jordbävningen på mycket, mycket lång tid.

Det var inga andra aspekter på den geografin eller på de länderna, utan vi höll oss strikt till detta, och det tycker jag att det finns väldigt goda skäl att göra. Det finns tid för att ha synpunkter på andra frågor, och det finns tid att stanna upp och fokusera på att hjälpa människor i akut nöd. Det är precis vad Sverige med vårt team nu gör, och häromkvällen kunde vi se på Sveriges Television hur de med hundars hjälp och tillsammans med många andra länders team letade efter människor i rasmassorna. Nu gör vi det också i en gemensam internationell insats. De pengarna ska naturligtvis nå fram på det sätt som organisationer som har erfarenhet vet fungerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 februari

Det är inte alls repressalier att tvinga länder som vill samarbeta och samverka med Europas länder att återta egna medborgare. Det är tvärtom en självklarhet. Det finns skäl till att vi har medborgarskap. Det innebär både skyldigheter och rättigheter. Vi i Sverige har skyldighet att göra det, och andra länder ska också ha den skyldigheten.

Det är inte en valbar sak där man helt enkelt drar nytta av Europas generositet och samarbetsvilja på vissa områden och missbrukar den på andra områden. Jag tycker att det var helt solklart att länder som vill ta del av det Europa har att erbjuda på andra områden också måste tvingas ta tillbaka egna medborgare som har nekats asyl och uppehållstillstånd.

Fru talman! Vi resonerade inte riktigt i de termerna. Hur resonemangen gick finns ganska fylligt återgivet i slutsatserna. Så resonerades det alltså inte, utan vi får börja i en mycket mer basal ända.

Förutsättningen för att kunna ha öppenhet i Europa och över huvud taget kunna föra en gemensam migrationspolitik mellan länder är att vi har koll på yttre gräns. Det är den absoluta förutsättningen. Om man inte hjälps åt att hålla yttre gräns och se till att de människor som får avslag också lämnar europeisk mark, då bryter allt samman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 februari

Jag skulle därför säga att det här är något slags minsta gemensamma närmare. Sedan förstår alla att de länder som har yttre gräns behöver hjälp med detta. Det är enklare för oss att säga som inte har den sortens direktaccess, åtminstone inte på det sättet. Jag tycker alltså att det fanns en ny förståelse för att man måste hjälpas åt men att det måste börja med fundamenta - att hålla Europas yttre gräns.

Fru talman! Först ska jag väl hålla med om att det finns olika sätt att fira alla hjärtans dag på. Vi väljer den här metoden.

Den frågan var inte uppe till uttrycklig diskussion och har inte varit det i EU-sammanhang. Sedan är det ingen hemlighet att rätt många länder nu lyfter detta fullt seriöst, absolut. Jag tror att det finns en ökande insikt att vi i längden har ett stort problem med det sätt som vi prövar asyl i Europa i dag. Danmark lyfter det här mycket systematiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 februari

Nu ska man vara ärlig och säga att det är lite skillnad när det gäller Australien. Rent geografiskt finns det andra förutsättningar, så Europa och Australien är inte helt jämförbara. Jag tror att vi kommer att pröva alla tänkbara frågor kring detta inom ramen för internationell rätt och inom ramen för konventioner som EU-länderna, och EU i sig självt, är bundna av.

Jag vill ändå understryka att det här var ett stort steg framåt. Tonläget i diskussionen i dag är utan någon som helst tvekan väldigt präglad av erfarenheterna från 2015. Nu är det andra länder som är väldigt starkt påverkade, och när den mycket respekterade nederländske premiärministern tar upp och i detalj beskriver vad som nu händer i Nederländerna är det alldeles uppenbart att det tas på stort allvar. När Irland nämner samma sak tas det också på stort allvar.

Det är fler och fler länder som vet vad som händer om man inte har kontroll på yttre gräns. Det är fler och fler som är trötta på att vi har regelverk i Europa som vi själva inte ens efterlever. Man kan tycka att det är ett lågt ställt krav att vi ska efterleva de regler vi redan har, men det är ändå en tillnyktring i diskussionerna.

Jag uppfattar alltså att det finns en ny balanspunkt, en ny konsensus, och det är mycket mer i den riktningen skrivningarna ligger just nu. Det tycker jag att man ska sätta stort värde på.

Fru talman! Återigen: Vi hade alltså inga rådsslutsatser kring specifika svenska inrikespolitiska frågeställningar. Det hade vi inte förra gången och inte den här gången heller, vill jag understryka. Det hade inget annat land heller. Jag tar gärna en inrikesdebatt om alla dessa frågor vilken dag som helst. Men det var alltså inte detta som rådet handlade om. Jag vill bara understryka det, så att vi inte pratar om fel saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 februari

Vi kan titta på riktigt viktiga strukturreformer. Sänkt skatt för människor som arbetar är otroligt viktigt om fler människor ska komma till jobbet. Det handlar om en stor bidragsreform så att det aldrig lönar sig att leva på bidrag om man skulle kunna arbeta. Det handlar om att se till att integrationen fungerar så att de väldigt många människor som har kommit till Sverige och som lever här men som inte arbetar kommer in på arbetsmarknaden. Det är en helt avgörande strukturreform. Omställningen, som parterna nu har kommit överens om, är en viktig del för dem som har ett jobb men som vill komma in i ny kompetens i ett nytt arbetsliv.

Allt detta, skulle jag säga, är viktiga strukturreformer som denna regering har majoritet för i den här kammaren att också genomföra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 februari

Fru talman! Rådet diskuterade naturligtvis inte specifikt svenska insatser, inget annat lands insatser heller för den delen. Man håller sig förstås på en gemensam europeisk nivå. Men det är helt riktigt att man uttryckligen pekar ut just kompetensfrågorna, de långsiktiga kompetensfrågorna och omställningsfrågorna. Inte minst tycker man nog sammantaget att Europa ligger framför till exempel just USA på den punkten. Och inte minst Sverige har en god och stolt tradition av långsiktig kompetensutveckling och har också höga ambitioner framåt i detta.

Men man behöver inte åka längre än till vilket svenskt exportföretag som helst för att se att det är uppenbart att digitaliseringen och hela teknologiomvandlingen kommer att kräva helt andra kompetenser. Detta ska nog mer betraktas som att det är en potentiell konkurrensfördel för europeisk industri om vi ser till att vi har en mycket hög omställningstakt. Sedan vet ju alla att lagstiftning kring arbetsrätt och sådana saker i allt väsentligt ytterst är inhemsk kompetens och ska förbli inhemsk kompetens.

För svensk del skulle jag ändå vilja säga något om strukturomvandlingen. Det är alldeles riktigt att vi har riktigt hög inflation just nu i Sverige och riktigt dålig tillväxt. Smaka på den - hög inflation och riktigt låg tillväxt, just nu lägst i hela Europa. Det finns skäl att fundera på det. Vad har lett Sverige fram till den sämsta tillväxtprognosen i hela Europa, och vad gör att Sverige nu har så hög inflation?

Jag skulle säga att bekämpning av inflationen är en kärnuppgift för denna regering. Hög inflation är alla löntagares allra värsta ekonomiska fiende. Ingenting kan kompensera för det. Lägger man till låg tillväxt är vi tillbaka i 70-talets stagflationsrisker. Detta kräver en ekonomisk politik som är riktigt samlad och riktigt fokuserad på att bekämpa inflationen och på att få upp tillväxten med strukturreformer.

Fru talman! Europeiska rådet träffades, som vi alla vet, i torsdags i förra veckan, och mötet pågick en bra bit in på fredag morgon, om vi ska vara alldeles ärliga. På dagordningen stod Rysslands krig mot Ukraina, olika ekonomiska frågor och migrationsfrågan.

President Zelenskyjs närvaro gav en extra stark symbolisk inramning till mötet. Besöket i Bryssel i torsdags var andra gången som presidenten lämnade Ukraina sedan Rysslands anfall för snart ett år sedan. Han kom till Bryssel från London via Paris.

Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 februari

Hans tal i Europaparlamentet och till rådet var både innehållsrika och känslomättade. Han var som vanligt klar och tydlig både om vad som händer på marken i Ukraina just nu, om vad man befarar kommer att hända på marken i Ukraina inom kort och inte minst om vad Ukraina behöver av andra länder för att möta det som händer och kan komma att hända. Sällan har väl närheten mellan EU och Ukraina varit så extremt påtaglig som den var i rummet i Bryssel i torsdags.

Jag fick som ordförandeland ta till orda under diskussionen med president Zelenskyj, och mitt huvudbudskap var naturligtvis att Ukraina kan fortsätta räkna med ett samlat humanitärt, ekonomiskt, politiskt och militärt stöd från EU så länge det över huvud taget är nödvändigt. Jag redogjorde också för vad vi som ordförande kommer att föra vidare i arbetet i flera spår. Det handlar framför allt om att få ett tionde sanktionspaket på plats. Vi räknar med att kunna uppnå detta inom mycket kort.

Vidare handlar det om ett fortsatt arbete med frågor kring ansvarsutkrävande, så att de som gör sig skyldiga till fruktansvärda övergrepp i Ukraina också ska ställas inför rätta, och om att hitta ett internationellt respekterat sätt att använda frysta ryska tillgångar till stöd för återuppbyggnad av Ukraina.

Ukraina fortsätter ju sitt reformarbete med syftet att möta de sju kriterierna för att få status som kandidatland. Kommissionen ska i vår ge en uppdatering av läget i det arbetet innan det i höst görs en samlad återkoppling och bedömning av hur Ukraina uppfyller de sju kriterierna. Det är helt uppenbart att Ukraina nu har siktet inställt på att börja förhandla om medlemskap i EU så fort som det över huvud taget är möjligt.

President Zelenskyj var glasklar när han sa "i år" och underströk att han menade just 2023, så Ukrainas ambitioner på den här punkten råder ingen som helst tvekan om. Rådsslutsatserna är också tydliga både genom att de håller på formaliteterna - "merit based" som det heter på EU-språk - och genom att de är framåtsyftande med sikte på ett ukrainskt EU-medlemskap.

Fru talman! Det extrainsatta rådsmötet hölls mot bakgrund av att många länder under de senaste åren har utsatts för ett mycket starkt migrationstryck. Flera länder jämför detta uttryckligen med flyktingvågen 2015. Inriktningen är nu tydlig - från höger till vänster, vågar jag drista mig att säga - mot en stramare migrationspolitik i EU.

Framför allt gäller det att på allvar skydda EU:s yttre gräns. Nederländernas liberala premiärminister Mark Rutte och flera andra ledare har varit mycket tydliga i den här frågan. Därtill handlade diskussionerna om mer samarbete inom EU och mellan EU och tredjeland, alltså icke-EU-länder, för ökat återvändande och återtagande av egna medborgare som har nekats asyl och uppehållstillstånd i EU men som i dag inte lämnar europeisk mark.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 februari

Saknas en effektiv kontroll av EU:s yttre gräns saknas också förutsättningar för inre gränsfrihet och en ordnad migrationspolitik. Som flera uttryckte det: Utan en fungerande yttre gräns finns det inte förutsättningar för Schengensamarbetet.

Arbetet med att stärka gränsskyddet och att bekämpa organiserad människosmuggling ska nu tas vidare genom till exempel samarbete mellan medlemsstaternas gränsskyddande myndigheter och EU:s egen gräns- och kustbevakningsbyrå Frontex. Diskussionen berörde också frågan om EU-medel ska kunna användas för att finansiera övervakning och infrastruktur vid EU:s gränser.

Min bild efter det här mötet är att frågan nu har rört sig från att ha varit väldigt digital, svartvit, känslobetonad och principiell till en mycket mer pragmatisk ansats. Det handlar om att lösa problem som måste lösas och att hjälpa de länder som nu upplever ett orimligt stort tryck. Detta tror vi i Sverige, inte minst med våra erfarenheter från 2015, är en mycket bättre grund för ett fungerande samarbete.

Skydd till behövande innebär också att de som saknar asylskäl inte ska stanna i Europa, och här är samarbete med tredjeland avgörande. Det finns nu en öppenhet för att använda alla tillgängliga verktyg, som bistånd, handel och viseringspolitik, för att helt enkelt få länder som i dag inte fullt ut vill samarbeta med EU att ändå göra det.

Slutligen ska det svenska ordförandeskapet naturligtvis arbeta vidare med migrationspakten i enlighet med den vägkarta som har överenskommits mellan Europaparlamentet och ordförandeskapet i nuvarande och nästkommande ordförandetrio, alltså de tre länder som innehar ordförandeskap i tur och ordning.

Fru talman! När det gäller ekonomiska frågor speglar diskussionerna de väl kända skiljelinjerna mellan de länder som vill öppna för utökade möjligheter till statsstöd i ljuset av höga energipriser och framför allt i ljuset av det amerikanska klimatpaketet IRA, Inflation Reduction Act, och de många länder, däribland Sverige och likasinnade, som värnar den inre marknadens integritet och vill ha ett strikt statsstödsramverk som inte ska kunna utnyttjas vidare än det är tänkt. Överenskommelsen blev att kommissionen nu ska arbeta vidare med förenklingar och möjligheter till temporärt stöd särskilt till de sektorer som speciellt påverkas av den nya amerikanska politiken. Extra hänsyn ska tas till små och medelstora företag, och snedvridningar av den inre marknaden mellan olika EU-länder ska så långt möjligt undvikas.

Allt detta bottnar i den dubbla synen på vad amerikanerna nu gör: dels ett helhjärtat välkomnande av att USA nu är tillbaka i klimatarbetet och att USA har höga ambitioner för teknologi och teknologins betydelse för modernt klimatarbete, dels det faktum att USA inte i längden kan tillåta Kina att använda amerikanska och västerländska marknader på ett sätt som västerländska marknader inte kan göra i Kina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 februari

Här finns det bred förståelse bland Europas länder för att USA agerar. Men det finns en misstänksamhet när det gäller risken att det systematiskt ska locka företag just till USA, med produktion just i USA, och att det ska missgynna europeiska företag.

I de viktiga finansieringsfrågorna markerade jag och flera andra ledare tydligt mot varje tanke på en ny gemensam upplåning, och inga steg togs heller i den riktningen vid mötet.

Sammanfattningsvis ska kommissionen nu arbeta vidare med förslagen i industriplanen för den gröna omställningen samt med en strategi för långsiktig konkurrenskraft och produktivitet. De diskussionerna kommer att fortsätta när Europeiska rådet möts igen i slutet av mars. Inte minst måste specifikt de långsiktiga frågorna nu upp på agendan. Förmågan till kortsiktig krishantering är nödvändig och rätt väl bevisad kärnkompetens i EU, men den är inte tillräcklig. Långsiktighet är avgörande, och få frågor är så långsiktiga som just konkurrenskraftsfrågor, produktivitetsfrågor och frågor om hur Europa står sig i konkurrensen med Asien och USA - inte minst.

Avslutningsvis välkomnades initiativet från Sverige och kommissionen om att i mars anordna en internationell givarkonferens till stöd för de miljontals offren efter jordbävningen i Turkiet och Syrien i förra veckan. Vi vet alla att siffrorna upprevideras timme för timme. Det är tiotusentals döda. Det är närmast oräkneligt många familjer som är hemlösa, och det är oändligt många som är skadade. Parallellt med Sveriges och andra länders omedelbara och bilaterala insatser med till exempel sök- och räddningsteam är en gemensam internationell insats helt nödvändig. Vi räknar med att få ut kallelser till denna gemensamma insats under kommande vecka.

Fru talman och kära Annie! Du och jag har samarbetat på många sätt i opposition och i regeringsställning. Vi har landat i olika slutsatser ibland, ibland i smått och ibland i rätt stort. Jag har verkligen uppskattat dig som person och som politiker.

Du har slagits för fri marknadsekonomi både i sällskap till höger och i sällskap till vänster. Det är konsekvent. Du har värnat fria företagare och fri företagsamhet.

Som kollega har du visat omtanke, värme och medkänsla gentemot alla dina partiledarkollegor. Det uppskattar jag verkligen. Jag hoppas att du känt motsvarande stöd när du har varit grovt utsatt på sätt som få av oss andra har blivit utsatta på.

En av dina egenskaper som jag uppskattar extra mycket är din framstegsvänliga optimistiska syn på tillvaron - att ekonomisk utveckling alltid är möjlig och att teknikutveckling alltid leder till någonting bättre.

Du sa i valrörelsen i många debatter att vi behöver mer av all fossilfri energi, och så ska det nu bli. Det blir mer vind, mer sol och mer kärnkraft. Så jag tror trots allt att vi går mot mycket ljusare tider.

Som en liten symbol för framstegstron och optimismen som du och jag delar vill jag bidra med lite inspiration också till nästa generation. När du nu får några kvällar lediga kommer du och döttrarna att få Alga Science. Inget är som att spela spel med sina barn. Det är experiment med elektricitet, elektromagnetism, batterier, motorer och solceller. Den du!

Lycka till, Annie, i nästa fas av livet!

(Applåder)

Herr talman! Det här leder mig in på det jag hade tänkt ta upp.

Vi står rätt långt ifrån varandra rent ideologiskt i väl kända frågor som skatter, valfrihet och säkerhetsfrågor, men vi har också faktiskt då och då hittat gemensamma nämnare. Vi landade till slut i en gemensam uppfattning om att skicka vapen till Ukraina. Vi fattade flera gånger gemensamma beslut under den förra regeringen när vi tyckte att den gjorde fel och där vi kunde enas i gemensamma beslut. Det är viktigt.

Nu sitter vi i regering, och ni är i opposition. Men vad ni säger i Vänsterpartiet är fortfarande viktigt, inte minst för trovärdigheten i ett samlat regeringsalternativ till vänster. Därför är det viktigt.

Och därför vill jag med genuin uppriktighet fråga: Kräver Vänsterpartiet fortsatt att amnesti ska utfärdas för dem som befinner sig i Sverige utan tillstånd, eller kan även ni ansluta er till att Sverige behöver en mycket stram invandringspolitik under lång tid för att ha en chans att klara av integrationen?

Herr talman! Det var ett förfärligt besked som kom i dag. EU har i starka ordalag fördömt det som händer i Iran, och jag tycker att det är en av vårt ordförandeskaps absolut viktigaste uppgifter att bibehålla enigheten i Ukraina, för Ukraina mot Ryssland: mer ekonomiskt stöd till Ukraina, nya sanktionspaket mot Ryssland och mot dem som samarbetar med Ryssland och mer omfattande militärt stöd från inte minst vårt eget land till Ukraina - vi ser vad som händer i andra likasinnade länder - så att deras förmåga att försvara sig kan vidmakthållas.

Ingen annan uppgift är viktigare under vårt ordförandeskap än att vidmakthålla den enighet som inte alls var självklar på något sätt. Den uppgiften har jag tagit på extremt stort allvar i alla samtal med andra europeiska ledare sedan vi tillträdde ordförandeskapet den 1 januari.

(Applåder)

Herr talman! Här delar jag inte Magdalena Anderssons uppfattning. Det är den sortens förutsättningslösa energisamtal som har lett fram till dagens energikris. Det är exakt den sortens samtal för samtalens egen skull som har lett fram till att vi i dag har lagt ned halva den svenska kärnkraftskapaciteten.

Sådana samtal kommer jag inte att ta initiativ till. Ska samtal vara meningsfulla måste vi vara överens om vad som är målet med samtalet, och målet måste vara att bygga ny svensk kärnkraft, vindkraft och solkraft - alla fossilfria energislag - och att skapa långsiktiga investeringsförutsättningar för dessa kraftslag. Att samla ihop oss till nya samtal som ska göra om de senaste 40 årens misstag i energipolitiken vore dåligt för Sverige.

Vad omvärlden vill veta nu är om Sverige kan ha långsiktiga spelregler för detta. Mitt svar är ja, men då måste Socialdemokraterna bestämma sig: Ja eller nej till ny kärnkraft?

(Applåder)

Herr talman! När vi besökte militärövningen i Norge i mars förra året sa Magdalena Andersson, som då var statsminister, någonting viktigt: Vi kan vara oeniga om många saker, men vi kämpar båda för Sveriges trygghet.

Vi är oeniga om mycket - Magdalena Andersson är socialdemokrat, och jag är moderat. Jag har respekt för våra olikheter och våra olika roller. Men budskapet var viktigt, nämligen att vi sätter Sverige främst. Jag prövar därför igen. Är Socialdemokraterna beredda att bidra med tydliga besked om stöd till reformer som gör att även kärnkraften kan bidra till en fördubblad energiproduktion? Är Socialdemokraterna beredda att bidra till långsiktiga spelregler och tydliga investeringsförutsättningar för alla som vill bygga ny energi i Sverige?

Är man beredd att inte ställa kraftslag mot kraftslag utan inkludera ny svensk kärnkraft i en långsiktig svensk energipolitik? Är svaret ja eller nej?

Herr talman! Jag vill först säga att jag värdesätter den grundläggande attityden till samarbete i politiska frågor. Finns det förutsättningar här ska vi samarbeta. Det var precis det jag menade. Jag tror inte att vare sig Märta Stenevi eller jag vill gå in i det exakta rättsfallet, av naturliga skäl. Vi kommer att komma tillbaka till utredningen. Men om det finns förutsättningar på detta område för en mycket bred samsyn i en lagstiftning som bättre skyddar barn, på samma sätt som vi för några år sedan fick samsyn i frågan om grov kvinnofridskränkning som vi inte hade haft tidigare, då värdesätter jag det mycket. Jag återkommer mycket gärna i denna fråga.

(Applåder)