Ulf Kristersson

Herr talman! Jag vet att Vänsterpartiet och Nooshi Dadgostar är lite besatta av idén att lägga ned alla landets friskolor. Det är en legitim politisk ståndpunkt. Då kan man säga som det är: Vi vill ha offentliga monopol. Föräldrarna ska inte bestämma själva. Vi ska inte ha friskolor. Vi ska använda barn som integrationsverktyg och skicka dem dit där vi vill ha dem.

Så kan man tycka. Det finns ingen majoritet för den ståndpunkten, men det finns det sällan för Vänsterpartiets uppfattningar.

(Applåder)

Sedan är det den allmänna kollektiva skuldbeläggningen. Jag tycker inte att man ska diskvalificera människor som har varit lärare i en kommunal skola eller som har varit rektorer i en friskola från jobb med skolpolitik. Vi har formella viktiga regler för jäv och intressekonflikter. De ska alltid respekteras och upprätthållas.

Skuldbelägg inte alla de människor som i många år har gjort allt de kan för att förbättra svensk skola!

(Applåder)

Herr talman! Låt mig först kvittera. Jag uppskattar också genuint vårt samarbete i denna fråga, från den 16 maj förra året, om jag minns rätt, när vi hade en gemensam presskonferens. Vi lovade varandra och svenska folket att samarbetet i denna för nationen så viktiga fråga fortsätter hur det än går i valet. Inte minst i en tid när det händer att vi uppfattas ha olika åsikter i andra frågor är det bra att det finns frågor där vi också kan samarbeta. Jag uppskattar det genuint. Sex av åtta partier står nu bakom den svenska Natoansökan.

Så till USA. Vi hade ju Blinken i Luleå häromveckan. Det var mycket bra samtal och extremt tydliga budskap. Även alla andra kontakter med amerikaner, inte minst i Vita huset, har varit av samma slag. De är mycket tydliga både publikt och gentemot oss. De är tydliga i sina kontakter också med Turkiet.

Sedan är det klart att de ytterst vet, liksom vi vet, att Turkiet fattar turkiska beslut. Men vi kunde inte ha ett starkare stöd än vi har just nu från USA och andra tunga Natoländer, tycker jag.

(Applåder)

Herr talman! Jag uppskattar frågan. Vi två har diskuterat denna fråga många gånger på tu man hand och tillsammans med andra. Jag tycker att beskrivningen är alldeles korrekt.

Andra länder förväntar sig nu att Turkiet också fattar sitt ratificeringsbeslut. Vi har gjort det vi sa att vi skulle göra. I detta nu, bokstavligt talat medan vi talar här, sitter Oscar Stenström tillsammans med andra chefstjänstemän i Ankara i ytterligare ett möte i det som kallas för Permanent Joint Mechanism, som alltså är det samarbetsformat som finns för att följa upp den överenskommelse som slöts i Madrid. Det är otroligt viktigt, inte minst nu efter ett turkiskt val när det delvis är en ny besättning, bemanning, på den turkiska sidan. Dessbättre är det samma bemanning på den svenska sidan, från den förra regeringen till den nuvarande regeringen.

Allt detta är goda förutsättningar, men alla vet - vi vet det båda två - att det ytterst är Turkiet som fattar turkiska beslut. Det vet också alla de andra Natoländerna, men de understryker vikten av snabbt beslutsfattande.

Jag får sänka talarstolen. Johan har längre ben, men jag springer snabbare.

(Applåder)

Herr talman! I lördags sköts fyra personer mitt på dagen i Farsta, utanför Stockholm. En 15-årig pojke och en 43-årig man dog av sina skador. Vi vet ännu inte om de ens var måltavlor. Mitt budskap är detta: Vi får inte trubbas av. Vi måste göra ännu mer, uthålligt och beslutsamt. Därför lägger den nya regeringen om kriminalpolitiken. Det kommer att ta tid. Det kommer att vara svårt, men det kommer att gå. Sverige har löst svåra problem förut.

Det gäller även ekonomiska problem. Just nu är läget tufft, men det finns tre viktiga lärdomar.

Den första är att det ska vara ordning och reda i ekonomin, inga experiment. När den ekonomiska politiken måste vara stram behövs det en regering som orkar vara stram. Nu ska vi bekämpa inflationen, sakta men säkert.

Den andra lärdomen handlar om att prioritera. I svåra tider måste man kunna göra det allra viktigaste och vänta med annat. För mig är ingenting viktigare än att återupprätta tryggheten i Sverige, att värna välfärdens kärna - vården, skolan och omsorgen - och att stötta människor genom svåra tider.

Den tredje lärdomen gäller strukturreformer. Det är ett byråkratiskt namn för långsiktiga men nödvändiga förbättringar, så att företag får bättre villkor så att de kan skapa fler jobb och så att unga och arbetslösa utbildar sig, flyttar och tar de 200 000 jobb som är lediga. Det måste alltid löna sig att jobba. Regeringen gör en stor bidragsreform med bidragstak, successiv kvalificering in i välfärden och krav på heltidsinsats för dem som ändå behöver bidrag. Det är vår tids arbetslinje.

Nu ser jag fram emot en spänstig debatt, herr talman.

(Applåder)

Herr talman! Den ukrainska motoffensiven har inletts. När Sverige tog över som EU:s ordförandeland i januari deklarerade vi att ingenting är viktigare än att stötta Ukraina.

Ukraina utkämpar ett krig för sin egen rätt att förbli en självständig stat. Men de slåss också för vår frihet. Det här är en kamp mellan civilisation och barbari.

Under vårt ordförandeskap har vi samlat EU:s 27 länder bakom det tionde sanktionspaketet mot Ryssland, och vi förhandlar om det elfte. Vi har enats om att leverera 1 miljon artillerigranater till Ukraina. Sverige har tagit initiativ till att frysta ryska tillgångar ska finansiera Ukrainas återuppbyggnad, och vi har förhandlat fram en tribunal för att utreda och lagföra Rysslands krigsbrott.

Ukraina har vårt och det samlade Europas starka stöd - moraliskt, ekonomiskt, politiskt och militärt.

Herr talman! Sverige lyckades med det många nog trodde var omöjligt. Den historiska uppgörelsen om migrationen blev klar i torsdags. Länge var frågan helt blockerad på grund av djup splittring mellan Europas olika länder. Men med en gemensam yttre gräns behövs en stram, gemensam migrationspolitik, annars faller den inre gränsfriheten, och annars fortsätter samvetslösa människosmugglare att utsätta migranter för livsfara på Medelhavet.

Sveriges andra stora uppgift var att göra Europa grönare med målet att ro i land ett av världens mest ambitiösa klimatpaket, EU:s Fit for 55. Under våren har Sverige slutfört förhandlingarna om laddinfrastruktur i hela EU, förbud mot nybilsförsäljning av fossildrivna bilar från 2035 och mer hållbara bränslen inom sjöfarten och flyget. Nu återstår bara en enda akt till det ursprungliga Fit for 55. Jag hoppas, men kan inte lova, att vi når det målet under det svenska ordförandeskapet.

År 2050 ska EU bli världens första klimatneutrala kontinent. Men alla har nog inte insett hur viktig och dramatisk EU:s nya klimatpolitik faktiskt är. EU sätter nu ett tak för nästan alla koldioxidutsläpp inom unionen. Alla medlemsländer får bindande klimatmål som måste följas. Det här ritar om spelplanen. När EU avgör hur mycket som får släppas ut får marknaden själv anpassa sig. Och Sverige vet att näringslivet har en unik förmåga till anpassning om spelreglerna är långsiktiga.

Vi har också gjort Europa lite friare. Vi tar själva lätt friheten för given, men utvecklingen i världen visar att vi måste slå vakt om rättsstatens principer. Därför har vi hållit trycket uppe i det som kallas artikel 7-processerna, och snart avslutas Sveriges ordförandeskap med ett europeiskt rättsstatssymposium för att bättre skydda demokrati och rättssäkerhet.

Ett friare Europa handlar också om den inre marknaden, och Sverige har för första gången på ett decennium satt EU:s konkurrenskraft på dagordningen. I en högteknologisk värld där den ekonomiska tyngdpunkten snabbt flyttar österut är det en ödesfråga.

Låt mig rikta ett mycket varmt tack till alla skickliga svenska tjänstemän som har jobbat dag och natt i sex månader, inte minst Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson. Tack till alla statsråd, med EU-minister Jessika Roswall i spetsen, som har enat EU:s länder runt förhandlingsbordet. Tack till alla er här i riksdagen som har stöttat detta tredje svenska framgångsrika ordförandeskap. Tack till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för tätt och gott samarbete.

Herr talman! Det finns två hjältar i berättelsen om den gröna omställningen som borde uppmärksammas ännu mer. Den ena är just EU. Den andra är näringslivet.

Det svenska näringslivet har blivit den nya miljörörelsen. Elektrifieringen pågår för fullt liksom produktionen av hållbara bränslen till det som ännu inte kan elektrifieras. Resan mot fossilfritt stål och mycket, mycket mer har påbörjats.

På fredag bjuder regeringen in till det nationella klimatmötet för att samla ihop de bästa erfarenheterna inför höstens klimathandlingsplan. Politikens uppgift är att underlätta den gröna omställningen, och lyssnar man på vad branscherna behöver mest får man två svar: snabbare tillståndsprocesser och mycket, mycket stora mängder fossilfri el. Precis det tänker min regering åstadkomma.

Nyligen gav regeringen klartecken till två vindkraftsparker till havs utanför Varberg och Falkenberg. Vi fattar också alla de beslut som krävs för att nu bygga ny kärnkraft i Sverige. I måndags presenterade vi också vägen till enklare och snabbare tillståndsprövningar. Det kan inte ta dubbelt så lång tid att bygga elnät i Sverige som i Finland.

I går bad vi alla partier som vill fördubbla den svenska elproduktionen till 2045 att bidra. Målet är klart, men vi lyssnar gärna på fler konkreta förslag som leder till mer av all fossilfri el. Klimatpolitiken behöver mer verkstad och mindre prat. Det här borde inte ens vara partipolitik. Det här borde vara ett nationell svenskt intresse för ekonomin, för klimatet och numera också för säkerheten.

Frågan är nu om vi kan enas om det. I nästa vecka röstar riksdagen om det nya målet för svensk energipolitik: Vi vill byta ut 100 procent förnybart mot 100 procent fossilfritt. Hur man röstar då kommer att bli viktigt.

Den gröna omställningen brådskar. Låt nu inte gamla låsningar stå i vägen för alla nya möjligheter. Låt oss samlas och få någonting gjort!

(Applåder)

Herr talman! Det är en helt felaktig beskrivning. Den här regeringen lät bli att höja skatten på grund av inflation, precis som vårt skattesystem är tänkt att fungera. Annars skulle fler och fler automatiskt betraktas som höginkomsttagare och betala mer än 50 procent av sin inkomst i skatt. "Hälften kvar", om någon minns det.

Vi tycker inte att man automatiskt ska höja skatter på grund av inflationen. Det är tufft nog ändå. Vi ska bekämpa inflationen, och det är vad den här regeringen håller på med. Då måste man - och där håller jag med frågeställaren - också rikta speciell uppmärksamhet mot dem med minst marginaler, och därför gör vi precis det. Vi förlänger till exempel tilläggsbidraget till de barnfamiljer som har det extra tufft just nu. Det är korrekt inflationsbekämpning.

(Applåder)

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.

Herr talman! Man ska dra två slutsatser. Den ena är att vi behöver minska invandringen till Sverige. Och det håller vi på med just nu. Det var en av de stora frågorna den här regeringen fick mandat för i valet. Andra ville öka invandringen. Vi vill minska invandringen, och det genomför vi just nu.

Den andra slutsatsen man ska dra är att den som ändå har uppehållsrätt i Sverige eller är svensk medborgare och som mot UD:s rekommendationer reser till ett land med bestämd reseavrådan tar extremt stora risker. Svenska staten har inte något ansvar för att hjälpa en sådan person därifrån. Jag går inte in på några enskilda fall, som det brukar heta. Men rent allmänt gör man rätt i att låta bli att åka dit. Om man ändå åker dit ska man vara medveten om riskerna är extremt stora för den som blir kvar där.

Herr talman! Jag tror dessvärre att de höga räntorna, inflationen och lågkonjunkturen påverkar även nyförsäljningen av bilar. Det tror jag att de flesta bedömare är överens om.

När det gäller reduktionsplikten och måluppfyllelsen till 2030 i vägsektorn glömmer Socialdemokraterna ibland att peka på att rapporten från 2019 underkände den, att rapporten från 2020 underkände den och att rapporten från 2021 gjorde samma sak. Det hör jag aldrig socialdemokrater nämna över huvud taget.

Det var först när man bestämde sig för en drakonisk ökning av reduktionsplikten som det fanns någon chans att på det sättet nå målet för transportsektorn till 2030.

Frågan går tillbaka till Socialdemokraterna. Står Socialdemokraterna fast vid att reduktionsplikten ska fortsätta öka upp till ungefär 34 kronor per liter diesel? Ja eller nej?

(Applåder)

(TALMANNEN: Det får ses som en retorisk fråga.)

Herr talman! Det är en mycket intressant fråga. Det råkar händelsevis vara så att jag tillsammans med Acko Ankarberg Johansson var på Akademiska sjukhusets kvinnoklinik för bara ett par veckor sedan och träffade just specialisterna på endometrios men också på bristningar efter förlossningar, som också kan sägas vara en dold sjukdom. Den är mycket smärtsam, men dold och okänd för många, inte minst för många män. Många män har kanske inte heller hört talas om endometrios över huvud taget. Det är en djupt underskattad fråga.

Vi var där av ett skäl. Acko Ankarberg Johansson vill se till att det statliga ansvaret ökar för mer lika behandling över landet. Man ska lära sig av de bästa. Akademiska sjukhuset och några ställen till är de bästa i landet. Det var en sak vi uppmärksammade.

En annan sak vi uppmärksammade var de socioekonomiska skillnaderna. Vissa grupper av kvinnor når man väldigt väl. Andra grupper av kvinnor når man inte alls. De förblir helt obehandlade för sina smärtor. Det är helt oacceptabelt.

Herr talman! Svaret är ja. Det är precis det som är regeringens ambition, bland annat av just de skäl som anförs här. Vi har en situation i dag som är helt förfärlig. Man vet att barn i praktiken löper stor risk, och sedan får man bevittna att den risk som fanns blev verklighet.

Det är en felaktig och gammaldags syn att föräldrars rätt till sina barn i svensk lagstiftning systematiskt går före barnets rätt till trygghet och stabilitet. Sedan är det alltid ytterst svåra avvägningar som ska göras. Det är sällan svart eller vitt.

Att lagen måste ändras till att skydda barnets rättigheter är alldeles uppenbart. Det visste vi före det som hände Tintin. Det vet vi ännu bättre efter det som hände Tintin.

Det finns en stark koppling till den förrförra frågan, om mäns våld mot kvinnor. Det handlar ofta om barn som har varit utsatta för att bevittna det. Och mamman vet att samma våld riskerar att drabba även barnet.

Herr talman! Låt mig först kvittera. Jag tycker att det är genuint viktigt att tala i klartext när man tycker olika och när man tycker lika stå upp för det och göra slag i saken. Jag tycker att det är befriande i politiken att man ibland vågar stå upp för olika åsikter och ibland vågar erkänna att man har samma åsikt.

Vi är starkt engagerade i frågan om att begränsa det kustnära storskaliga trålfisket, och regeringens absoluta ambition är att göra verklighet av det jag sa i regeringsförklaringen: Detta får inte fortsätta.

Men som alltid när man ska ändra på lagar måste det beredas efter konstens alla regler, och det tar ofta längre tid än man själv tycker skulle vara nödvändigt när man är engagerad i något.

Men svaret är ja, vi ska ta itu med frågan och kommer att förverkliga det löfte vi hade i regeringsförklaringen.

Herr talman! Jag delar helt beskrivningen. Jag brukar säga att den grova, dödliga gängkriminaliteten och mäns våld mot kvinnor är helt olika men lika vidriga och ska tas på samma stora allvar.

Jag delar också uppfattningen att den grova gängkriminaliteten ger mer rubriker i medierna, kanske för att den sker mycket mer synligt. Det gör inte det andra dödliga våldet mindre allvarligt på något sätt, nästan tvärtom eftersom det är svårare för alla andra att ingripa.

Regeringen tar detta på mycket stort allvar. Vi kunde till slut enas om att åtminstone förlänga straffen för grov kvinnofridskränkning förra gången vi hade flera mord på kort tid. Nu tar vi nya steg och skärper straffen, låter fler ha fotboja vid kontaktförbud och utökar de förbudsområden där en misstänkt gärningsman inte får vistas för att skydda fler kvinnor som håller på att bryta upp från en sådan relation.

Herr talman! Jag tror inte på konspirationsteorier vare sig från höger eller vänster och vare sig de riktar sig mot muslimer eller judar. De är lika förfärliga i alla situationer och har varit det under mycket lång tid, och i vårt polariserade sociala medier-drivna klimat kommer de nog tyvärr att fortsätta att vara det. Låt oss andra i stället ägna oss åt vuxet samtal.

Man ska dock inte förringa problematiken kring islamism, för det är något helt annat. Denna extremism är farlig på riktigt, och den måste man kunna prata öppet om utan att anklagas för att fara med farligheter.

Jag tänker inte kommentera enskilda uttalanden utan konstaterar bara att extremisterna i Sverige göds av ett samtalsklimat där alla vi andra inte kan föra ett vettigt samtal med varandra.

(Applåder)

Herr talman! Jag förstår att de partier på vänsterkanten som egentligen bara har två svar på alla klimatfrågor, nämligen lägg ned kärnkraften och öka reduktionsplikten, är bekymrade just nu. Det borde ni vara, för vi tänker precis tvärtom.

Vi börjar med energipolitiken och bygger ut den svenska rena elproduktionen. Det skapar förutsättning för elektrifiering så att vi kan bli av med allt det fossildrivna. Fordonsflottor och industrier ska elektrifieras. Vi fångar också in koldioxid från källan med ny teknologi, och vi samarbetar internationellt. Det är riktig klimatpolitik som fungerar på riktigt - inte symbolpolitik som ska hindra människor på svensk landsbygd från att använda bilen.

(Applåder)

Herr talman! Jag håller helt med om analysen. Det finns en betydande risk att våra bidragssystem - i grund och botten oavsiktligt, ska jag ärligt säga - leder till bidragsfällor och att det som infördes med de bästa av intentioner, steg för steg och styckevis, många decennier senare i praktiken har lett till en situation som vi inte vill ha. Det kan löna sig bättre att ha många olika sorters bidrag än att arbeta. Självständigheten, inte minst för utrikes födda kvinnor, blir av ett helt annat slag än vad vi vill att den ska vara i Sverige.

Detta måste man se nyktert på. Man måste se problemen.

Det exakta svaret på frågan är att vi från regeringens sida nu tittar på hur vi ska utforma den bidragsreform som vi utlovade i regeringsförklaringen. Det handlar både om bidragstak - att man inte kan lägga bidrag på varandra - och om en successiv kvalificering in till de svenska välfärdssystemen. Denna fråga finns med i den analysen. Jag lovar att vi kommer att återkomma så fort vi är klara med den.

(Applåder)

Herr talman! Jag brukar ibland säga att man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Detta är också ett sätt att säga att det ibland handlar om att göra svåra avvägningar. Alla vill skydda de arter som är beroende av våra vattendrag. Alla vill också ha mer fossilfri el. Det är en klassisk avvägning där kloka beslut måste fattas.

Alla vi som tycker att vattenkraft, vindkraft, solkraft och kärnkraft är framtidens energislag - såvitt vi just nu vet - har goda skäl att slå vakt om den vattenkraft som finns, även den småskaliga. Därför fattade regeringen beslutet att rädda den undan ytterligare nedläggning i ett läge där det råder akut brist på just ren el.

Sedan måste man ta ställning långsiktigt. Kan man hitta lösningar som förenar dessa två intressen, eller måste man välja mellan två olika intressen? Kan vi bygga ut andra kraftslag så att vi kan avstå småskalig vattenkraft, eller måste vi ha den i längden? Detta är de frågor som vi just nu prövar.

Herr talman! Jag har än så länge bara tagit del av medieuppgifterna, men de är allvarliga nog. Jag skulle säga att detta är oerhört upprörande. Om detta visar sig vara sant är det en skandal att det har skett en spektakulär rymning för andra gången på kort tid.

Detta väcker väldigt många frågor. Bland annat väcker det frågor till Kriminalvården. Vad har de gjort för att tillåta detta att inträffa, och vad borde de ha gjort för att undvika det?

Det väcker också frågor till denna kammare och till regeringen. Vilka lagar måste ändras så att detta inte kan inträffa?

Jag tycker att det är skandalöst att en person som kan ha berövat en annan människa livet kan marschera iväg med hjälp av beväpnade kompisar.

(Applåder)