Ulf Kristersson

Herr talman! Det fanns en tid när de som företrädde arbetarklassens intresse var de som var allra noggrannast med att systemet aldrig skulle missbrukas, att man aldrig skulle kunna leva på bidrag längre än absolut nödvändigt och att ersättningen var till för den korta perioden mellan två arbeten, för dem som kan jobba. För den som inte kan arbeta alls finns det andra system. ”Arbetslinjen” kallar vi den inställningen i dag.

Sedan finns det andra som alltid vill ha högre bidrag under längre tid. Den här regeringen står inte för den uppfattningen. Det är otroligt viktigt att a-kassa och aktivitetsstöd är till för den tid man är arbetslös, medan man hittar ett nytt arbete.

Erfarenheten är entydig: Om dessa ersättningar kan tas emot under mycket lång tid blir de permanenta. Och långtidsarbetslöshet är det allra farligaste. Vi gör allt vi kan för att människor, med utbildning och med stöd av korrekt utformade bidragssystem, ska komma tillbaka till arbetet så fort som det över huvud taget är möjligt.

(Applåder)

Herr talman! Det korta svaret är ja. Men det är precis som frågeställaren också sa: Vi har gjort enorma insatser för att komma till rätta med detta. I många år har man bara pratat om att detta är ett problem. Man har förfasat sig och ojat sig. Vi gör saker åt det.

Men ibland krävs också lite handfast genomförande. Det handlar om förmågan att samla majoriteter och fatta besluten. Ibland är det obekväma beslut. Vi har nu fattat beslut som trädde i kraft i måndags som gör att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten kommer att kunna hämta in mycket fler uppgifter från banker, försäkringsbolag och arbetsgivare för att säkerställa korrekta underlag för beslut. Det låter som om det borde ha varit så jämt, men så har det alltså aldrig varit.

Detta är bara ett litet exempel på en massa olika systemfel i de svenska systemen som gängkriminella missbrukar. Det kostar inte bara helt vanliga skattebetalare stora pengar, utan pengarna används dessutom i kriminell verksamhet. Det är ett dubbelfel. Nu gör vi äntligen någonting åt de sakerna.

Herr talman! Jag ser inga problem alls i detta. Tvärtom underströk jag just värdet av att åtta av åtta partier står bakom försvarspolitiken. Det är ju helt unikt.

När Vänsterpartiet tillfrågades om regeringens budget och förstås mest hade kritik fick de frågan: Är det inte någonting ni tycker är bra i budgeten? Jo, svarade de: Försvarsupprustningen är bra. Detta tycker jag är ett tecken i tiden ändå.

Försvarsminister Pål Jonson har aviserat att vi självklart kommer att fortsätta samarbeta om själva innehållet i detta. Exakt i vilken form han bjuder in till de samtalen tror jag att man enklast kan fråga försvarsministern om.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill först bara instämma i att detta är en fantastiskt rolig affär i en tråkig tid. Att svenskt ingenjörskunnande, vår unika erfarenhet av ubåtsbyggande och den unika erfarenhet av Östersjön som vi delar med Polen ledde fram till den här affären tycker jag är en oerhörd framgång. Östersjön kommer att bli säkrare, och samarbetet mellan våra båda länder kommer att bli bättre. Det betyder också mycket för ekonomin, för ubåtar är som bekant inte gratis.

Det krävs även ett extremt ingenjörskunnande, och jag är väl medveten om att försvarsindustriföretagen nu söker med ljus och lykta. Det är förpliktande för människor som nu skaffar sig nya utbildningar och söker sig till de här sektorerna, där man gifter samman gammal, traditionell försvarsteknologi med det absolut senaste – inte minst de datavetenskapliga kunskaperna. Dessutom sker förstås vidareutbildning av människor som redan finns i de här företagen.

Jag möter företag med stort framtidshopp just nu, om än av väldigt tråkiga skäl. Men kompetensförsörjningen är absolut en viktig fråga för dem.

Herr talman! Det är klart att rörligheten i sig begränsas av reavinstbeskattning – det är ingen tvekan om det – så hade man enbart rörligheten i åtanke skulle man naturligtvis göra så.

Som jag sa tidigare är jag lite obenägen att stå här och syssla med budgetförhandlingar i riksdagens talarstol, för det funkar inte i praktiken. Det handlar om ständiga avvägningar mellan olika saker, till exempel vilka skatter som är viktigast att sänka och vilka olika fördelningseffekter som olika skattesänkningar får. Här kan man säkert analysera ordentligt vad en reavinstsänkning skulle betyda för den ganska stora grupp människor som då skulle vara beredd att sälja sin fastighet. Allt detta måste man pröva väldigt noga.

Jag stänger inga dörrar, men jag är inte här och nu beredd att lova att just detta kommer med i nästa budget. Låt diskussionen pågå!

(Applåder)

Herr talman! Det har varit svårt att undgå den här frågan de senaste veckorna – även om jag möjligen tycker att Socialdemokraterna den här gången inte har varit lika högljudda, kanske man kan kalla det, som när andra tidigare har beslagits med att göra sådant som inte är lämpligt.

Jag har några reflektioner, och den första rör hyckleriet i detta. Att högljutt och i ett tonläge som ingen kunde missförstå angripa andra och sedan göra ungefär samma sak själv är svagt ledarskap.

Den andra reflektionen rör något som kanske är allvarligare i sak, nämligen att Socialdemokraterna har gått från att i praktiken låta äldre bli lurade, av människor i Socialdemokraternas tjänst, att köpa lotter – och dessutom med hjälp av metoder som alldeles uppenbart inte var okej rent rättsligt – till att använda något slags ungdomsvariant. Ungdomar köper kanske inte lotter i lika hög grad, utan där använder Socialdemokraterna konton som är speciellt anpassade för unga.

Nej, detta är hyckleri och dålig stil!

(Applåder)

Herr talman! Detta är inte fråga om vi och de, utan det handlar om att Sverige måste ha en invandrings- och asylpolitik som hänger ihop, som är trovärdig och som är långsiktig – inte en som hela tiden ändras och skapar olika utrymmen för olika personer med samma grundläggande skäl att ansöka om asyl.

Det är mycket bättre att ha en grundläggande regel som säger: Din asylansökan prövas, och får du bifall ska du snabbt in i Sverige, lära dig svenska språket och komma in på arbetsmarknaden. Får du avslag ska du lämna. Dessutom finns det ett utrymme för människor att söka sig till Sverige som arbetskraftsinvandrare om de når upp till vissa lönenivåer. Då vet man vad som gäller.

Jag är oerhört bekymrad att vi ska gå tillbaka till en politik där de här sakerna blandas samman igen och där vi inte har kontroll på invandringen. När den politiken dessutom förenas med krav på ökad asylinvandring till Sverige tappar vi greppet en gång till.

(Applåder)

Herr talman! Vi håller på med en långsiktig och absolut nödvändig omläggning av hela migrationspolitiken. Jag vet att vi tycker olika i sak. Ni vill ha ökad asylinvandring, medan vi vill ha minskad asylinvandring. Men låt mig lägga det åt sidan så länge.

Vi lägger nu om politiken, för den var helt ohanterbar. Det fungerar inte att ha på det sätt som vi hade i många år. Det kom flera hundratusen asylinvandrare till Sverige under en kort tid utan att man hade minsta tanke på integrationsproblemen. Dessutom hade vi ett system där den som fick avslag på sin asylansökan och därmed borde åka hem kunde omvandla den till någonting annat. Och systemet var sådant att många som fick avslag kunde stanna kvar i landet ändå. Dessutom var det ett system som rymde återkommande amnestier eller amnestikrav som skapade osäkerhet om huruvida svensk asyl- och invandringspolitik över huvud taget hade någon röd tråd.

Allt detta var ohållbart. Det skapade osäkerhet både för enskilda personer och för det samlade Sverige: Vad är vårt ansvar? Hur ska de människor som har fått avslag lämna landet? Hur ska de människor som får bifall komma in i det svenska samhället? Vi håller nu på att upprätta en rättssäker invandringspolitik som ligger på en lägre nivå.

För att bredda problembilden något: I Europa är det just nu i snitt 80 procent av dem som fått avslag på en asylansökan till något av EU:s länder som ändå stannar kvar. I Sverige är den siffran nu nere i 20 procent. Det jag vill säga är att hela idén om en ordnad och reglerad asylpolitik och invandringspolitik faller om man inte gör någon skillnad på ett avslag och ett bifall. Det är den som får bifall på sin ansökan som ska stanna – och den som får avslag ska lämna.

Sedan har vi dessutom en arbetskraftsinvandringspolitik som gör att den som lever upp till vissa krav kan ansöka om att få komma till Sverige för att arbeta. De två spåren tänker vi hålla isär.

Herr talman! Det där är en felaktig beskrivning. Ökningen av problemen i elnätet bygger inte till liten del på alltför mycket väderberoende kraft. Det skapar problem, vilket är alldeles uppenbart. Vi har för lite baskraft och för mycket väderberoende kraft. Det skapar problem i det svenska elnätet, som annars är världsledande.

Inaktivitet? Jag vet inte om Centern har missat det pärlband av beslut vi har fattat för att både kunna besluta om ny havsbaserad vindkraft, som den förra regeringen inte klarade, och fatta alla beslut som banar väg för ny kärnkraft. Och nu i december fattas ytterligare beslut. Vi kramar inga enskilda kraftslag. Vi fattar beslut som gör att det nu också byggs ny kärnkraft. Vill Centern vara med på den resan är ni välkomna.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig först instämma i att det är en betydande styrka när vi tycker likadant och därför kan enas. Åtta av åtta partier tycker likadant när det gäller försvarspolitiken och stödet till Ukraina. Det svajade till i början, men sedan har vi tyckt lika. Sex av åtta partier tycker likadant om Nato och har därför kunnat enas. Men det bygger alltså på att vi tycker likadant. Det är ingen påhittad överenskommelse som inte också backas upp av seriöst innehåll. Jag är för den sortens seriös enighet där man tycker likadant och därför gör gemensam sak från höger till vänster, som i Natofrågan från Sverigedemokraterna till Socialdemokraterna. Det är en unik styrka internationellt sett.

I energifrågorna har det tyvärr förhållit sig precis tvärtom. I 45 år har vi grälat om kärnkraften. Nu äntligen börjar enighet i sak märkas. Nu i december fattar riksdagen ett beslut med, som det ser ut just nu, 80 procents stöd för att investera i ny svensk kärnkraft. Om Centerpartiet vill vara med om denna sakligt breda enighet är ni välkomna. Att allmänt prata om behovet av enighet men dölja oenighet har inte imponerat på någon i 45 års tid.

Vi behöver mer fossilfri energi i Sverige och mer fossilfri baskraft som inte är väderberoende. Därtill behöver vi vind, sol och kanske mer vatten, om det över huvud taget är möjligt. Allt detta behövs. Om Centerpartiet vill vara med och skapa enighet också om kärnkraften är ni välkomna till den breda enigheten.

(Applåder)

Herr talman! Det är ingen som låtsas. Lagen är tydlig. Prissättningen ska vara skälig. Om den inte är det, eller om det kan ifrågasättas, finns det en inspektion som tittar på den saken. I dag har Ebba Busch gjort precis det man ska göra i ett sådant läge. Man kallar till sig bolagen och ber att få förklaringar om hur de ser på läget, kollar om man är helt nöjd med svaren eller inte och ber dessutom myndigheten att göra en granskning. Så fungerar det normalt sett i Sverige.

Vi konstaterar inte bara att någon är missnöjd, utan vi granskar saken noggrant, kollar vad lagen säger, följer lagen och ser till att de som agerar också tvingas acceptera och följa lagen. Det är precis så vi har gjort, och så tror jag att varje seriös regering hade gjort i samma läge.

(Applåder)

Herr talman! Det var en recension av sin egen tid som de facto-ansvarig för den ekonomiska politiken som Vänsterpartiet först gav här. Hög inflation, höga räntor och extrema elpriser var det vi ärvde av er. Man har ju så kort minne ibland. Jag hörde väldigt lite gnyende på den tiden om just de sakerna.

Nu är inflationen låg, nu sjunker bolåneräntorna och nu är elpriserna sammantaget väsentligt lägre än när de var som högst. Det är sanningen. Sedan finns det inget skäl att vara nöjd med det. Dagens möte mellan näringsministern och elbolagen var ett bra exempel på detta. Det finns en berättigad oro eftersom de har aviserat kraftigt höjda priser för elnäten. Det ska vara skäliga priser. Många förstår nog behovet av investeringar och att de kostar, men priserna ska vara skäliga.

Det var ett möte i dag. Jag uppfattade inte näringsministern som alldeles i varje detalj helt nöjd med resultatet. Därför kommer Energimarknadsinspektionen att få ett särskilt uppdrag att granska om höjningarna är skäliga eller inte.

Jag tror att Nooshi Dadgostar vet att det inte är regeringen som sätter priserna, men regeringen har ett ansvar att följa upp och kolla att det som görs är skäligt och, om det inte är det, föreslå åtgärder. Precis det sker just nu.

Vi är bekymrade över de här höjningarna. Vi är långsiktigt bekymrade över det elsystem ni lämnade efter er, som inte håller måttet. Elproduktionen är alltför väderkänslig, och systemet ger alltför lite baskraft. Det gör vi någonting åt. Det andra måste också adresseras, och det gjorde näringsministern i dag.

(Applåder)

Herr talman! Som påpekats sänker vi elskatten från den 1 januari. Det är en viktig del av helheten. Jag uppskattar inbjudan till offentlig budgetdebatt eller budgetförhandling inför kommande budgetar. Det är, som vi båda vet, en ständig diskussion om hur man behandlar det samlade utrymme som finns i en budget.

Självklart är vi inte främmande för sänkningar, framför allt inte i en övergångstid innan elproduktionen i Sverige blir stabilare och skapar stabila priser. Det får vi säkert återkomma till i konstruktiva budgetförhandlingar i nästa omgång.

Herr talman! Jag delar den beskrivningen i grund och botten. Som Jimmie Åkesson vet arbetar vi gemensamt med alla de förändringar som ska göra att vi kommer till rätta med de problem vi sett under lång tid. De var på extrema nivåer 2022–2023.

Vi har problem med den ständiga upp- och nedgången – volatiliteten, som de som pratar elprisspråk kallar det. Den beror i hög grad på att vi har väderberoende kraft i våra system, som skapar extrema påfrestningar på våra nät och även väldigt varierande priser.

Människor blir av naturliga skäl mycket mer bekymrade när priserna rusar uppåt än när de rasar nedåt. Bolagen blir ibland mer bekymrade när priserna rasar nedåt, av lika naturliga skäl. Den sammanlagda bilden är att vi har fått ned elpriserna rejält sedan de värsta tiderna 2022 och 2023. Det är betydande skillnader. Jag förstår att det inte är den problematiken som lyfts, men priserna är sammantaget mycket lägre nu. Vi pratar om tusentals kronor för en lägenhet och tiotusentals kronor för villor som är eluppvärmda. Det är stora förändringar. Men grundproblemet kvarstår. Därför håller vi på med allt det vi nu gör. Det var en händelse som såg ut som en tanke att Ebba Busch i dag hade kallat till sig elmarknadsbolagen.

Vi tittar också på skäligheten när det gäller avgifterna. Vi håller på med en omfattande omläggning av hela energipolitiken, som framför allt bygger på mer baskraft i systemet. Vi kommer om bara någon vecka eller två att fatta det avgörande beslutet att bygga ny kärnkraft i Sverige.

Vi gör alla de här sakerna, men det är klart att det tar tid. Alla vet att det är enkelt att fatta beslut om att lägga ned energiproduktion. Det tar lång tid att bygga upp ny energiproduktion. Jag tycker att vi gör det som krävs, men det är ett oerhört stort arbete som ligger framför oss. Fortsätter vi på den här linjen kommer Sverige att få stabila och låga elpriser i framtiden – det som en gång var den stora styrkan, inte minst för svensk exportindustri och svenska hushåll.

(Applåder)

Herr talman! Jag hade nog väntat mig ett klargörande av var Socialdemokraterna står i frågan om att förbjuda deltagande i kriminella nätverk. Det hade varit på sin plats.

Socialdemokraterna sinkade uppgiften tidigare och sa nej till den nödvändiga grundlagsförändringen. Nu går vi framåt ändå och väntar egentligen bara på Socialdemokraternas svar. Vill ni bara snacka, eller vill ni också göra saker och ting? Ni är otroligt bra på att bekymra er över fenomen som ni sedan är lika oförmögna att göra något åt. Det gällde i regeringsställning, och det verkar gälla även i oppositionsställning. Nu har ni chansen. Upp till bevis!

(Applåder)

Herr talman! Att Sverige har och ska ha en långtgående yttrandefrihet är man oftast överens om i denna kammare. Regeringen har dock varit väldigt tydlig med vad vi tycker om våldsbejakande extremism, från höger till vänster, alldeles oavsett vilken sorts utstyrsel och budskap den har med sig. Vad vi tycker om detta råder det alltså ingen som helst tvekan om.

Vad lagen tillåter råder det heller ingen större tvekan om. Men här är vi bekymrade, för vi har länge velat gå fram med en lagstiftning som kriminaliserar deltagandet i kriminella nätverk. Men Socialdemokraterna har stått i vägen. Nu går vi vidare ändå, men lagstiftningen hade redan kunnat vara på plats om inte Socialdemokraterna hade hindrat den.

Det är alltid en svår avvägning mellan yttrandefriheten och vad som är så våldsbejakande att det inte ska tolereras i det svenska samhället. Vi menar att när kriminella nätverk helt uppenbart har till syfte att utöva våld, skrämsel och hot mot andra måste en tolerant demokrati ha gränser för sin tolerans. Nu går vi vidare med våra förslag, och så får vi se vad Socialdemokraterna säger. Men det är alltså inte vi utan Socialdemokraterna som har försinkat möjligheten att stoppa den här sortens organiserad verksamhet.

(Applåder)

Herr talman! Det är svårt att tolka Magdalena Anderssons svar på annat sätt än att de här människorna från Somalia skulle ha varit kvar i Sverige. Det tycker inte den svenska regeringen.

Sedan är det som alltid med Socialdemokraterna: Ni hade varit ”beredda” att göra saker. Om 320 000 asylinvandrare till Sverige under den period som ni ledde Sveriges regering var stramt undrar man vad en icke stram politik hade varit. Om 19 000 per år är stramt – tre gånger så mycket som just nu – undrar man vad er uppfattning om lagom asylinvandring till Sverige egentligen är.

Det här är EU-frågor. Fråga den belgiske premiärministern om det här är EU-frågor! Den person som tog livet av svenskar i Bryssel borde inte ha varit i Sverige eller i Europa. Om inte Sverige håller koll på människor som begår brott här och som borde kastas ut från vårt land, då begår de människorna brott också i andra länder. Få frågor engagerar andra EU-länder lika mycket som just den.

(Applåder)

Herr talman! Som få andra EU-länder har Sverige i många år givit länder biståndspengar helt utan motkrav. Men den här mandatperioden har flera utvisningar kunnat verkställas, exempelvis till Somalia, som ett resultat av regeringens nya krav på att länder som får bistånd också ska ta emot sina egna medborgare.

Jag har nu noterat upprördheten hos socialdemokrater som Morgan Johansson men också hos Miljöpartiet och Vänsterpartiet, så låt mig ge bara några exempel på brott som de här utvisade personerna har begått: misshandel, våldtäkt mot barn, bedrägeri, medhjälp till mord och grov misshandel.

Den fråga som man måste ställa till Magdalena Andersson är: Varför vill ni och era samarbetspartier att de här människorna skulle ha stannat kvar i Sverige och därmed i Europa?

(Applåder)

Herr talman! Först måste jag korrigera. Vi har alltså inte förhandlat fram de målsättningar som EU en gång landade på. Tvärtom röstade den svenska regeringen nej till dem, för vi ansåg att de var orimliga. Det gjorde vår regering, Daniel Helldén. Det hade er regering aldrig gjort.

Samtidigt satte EU upp skyhögt mycket högre krav på Sverige än på många andra länder, vilket ledde fram till de orimliga kraven på just svenskt skogsbruk, för att andra länder skulle kunna använda den svenska skogen som kolsänka. Vi röstade nej. Vi stod upp för svenska intressen och offrade dem inte för andra. Om inte Sverige står upp för svenska intressen i EU kommer inget annat land att göra det.

Den stora frågan – med all respekt – är inte vad ni tycker utan vilka eftergifter ni skulle tvinga Socialdemokraterna till när det gäller skogspolitiken, alltså priset för Miljöpartiets deltagande i en eventuell regering någon gång i framtiden.

(Applåder)

Herr talman! Jag uppskattar ändå att regeringen och Miljöpartiet tycker totalt olika i de här frågorna men att vi står för det. Det respekterar jag. Den intressanta frågan, Daniel Helldén, är vad Socialdemokraterna egentligen tycker och vad de hade tvingats kompromissa med er om när det gäller svenskt skogsbruk. Det vet ingen.

Snart får ni nog vända er kritik mot EU-kommissionen och inte mot den svenska regeringen, för kommissionen har nu tagit intryck av Sveriges och Finlands ihärdiga arbete för att ändra de krav som ställs på just det svenska skogsbruket.

Jag tror inte att någon har missat att vi har drivit en flerårig kampanj för att visa att svenskt skogsbruk gör större nytta om den ersätter andra produkter och om den växer, avverkas och växer upp igen än om den ska stå som kolsänka för andra länder. Nu har EU-kommissionen tagit intryck, och före det europeiska toppmötet fick vi en mycket tydlig indikation om att kommissionen kommer att ändra reglerna.

Vi har aldrig sagt att svenskt skogsbruk skulle behöva läggas ned, men att det svenska skogsbruket skulle minskas dramatiskt för att andra länder ska komma undan billigare kommer vi inte att gå med på.

(Applåder)