Malin Larsson

Herr talman! Jag tackar Staffan Eklöf för anförandet.

Jag trodde att vi hade en samsyn i frågan om det viktiga arbetet mot invasiva arter. I sin kommittémotion skriver Sverigedemokraterna att tidiga insatser är viktiga, att invasiva arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald och att vissa arter även kan försvåra för jordbruket.

Detta verkar dock vara tomma ord när vi ser budgeten. Arbetet för att bekämpa invasiva, främmande arter på statlig mark hade 2022 en budget på 55 miljoner kronor. Regeringens budget innebär att denna finansiering försvinner helt. Detta medför att de invasiva arterna riskerar att sprida sig fritt i stora delar av landet. Allt arbete man har lagt ned blir då förgäves.

Dessa arter riskerar att sprida sig till viktig jordbruksmark, och ägarna kan bli skyldiga att ta bort de invasiva arterna med egna medel. Det kommer att bli dyrt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Vilka skäl ligger till grund för den borttagna finansieringen, och vad är syftet med att ta bort arbetet mot invasiva arter? Det kommer att drabba bönderna. Hur har man tänkt?

Herr talman! Jag kan konstatera att ledamoten Oscarsson väljer att inte svara på mina frågor.

(MAGNUS OSCARSSON (KD): Det kommer!)

Varför var inte oppositionen inbjuden? Tänker man hålla det här i en snäv krets och inte se långsiktigt på den viktiga livsmedelsstrategin så att den blir hållbar över tid? Varför utesluter man de blå näringarna?

Regeringsföreträdarna har suttit några månader, säger ledamoten. Men trots det har man ju förhandlat fram ett Tidöavtal, och man har lagt fram en budget. Där syns inte allt som ledamoten lyfter i talarstolen, och det hade ni haft full möjlighet till redan då.

Jag vill också passa på att lyfta en annan del, och det är hållbarheten, som är en viktig del av livsmedelsstrategin, och att jordbruket får förutsättningar att ställa om. Inte minst den aktuella rapporten som FN:s klimatpanel nyss släppt visar hur allvarligt läget är och att det kommer att krävas stora, snabba och permanenta utsläppsminskningar.

Kristdemokraterna driver ju en politik där de är positiva till att den ekologiska odlingen ökar och att nya ekologiska metoder kan anammas inom det konventionella jordbruket, något som går att läsa på Kristdemokraternas hemsida. Jag ser i texterna att Kristdemokraterna tycker att det ekologiska lantbruket spelar en viktig roll, vilket jag tycker är bra, men hur kommer vi att se det i den uppdaterade livsmedelsstrategin?

Glöm inte heller frågorna om de blå näringarna och hur samverkan kommer att ske! Jag tycker att det är viktigt att vi har en livsmedelsstrategi som håller över tid, vilket vi socialdemokrater var väldigt noga med.

(Applåder)

Herr talman! Jag hör att ledamoten försöker föra fram att det inte har hänt någonting, men samtidigt låter det som att regeringsföreträdarna här vet exakt vad som behöver göras. Men om man nu vet vad som behöver göras, varför levererar man då inte direkt? Varför startas utredningar och så vidare? Och varför finns det inte med någonting i budgeten? Jag har läst Tidöavtalet, eller slottsavtalet som det kallas, och man nämner ordet "jordbruk" en endaste gång, kan jag upplysa om.

Jag och ledamoten Oscarsson har ofta debatterat livsmedelsstrategin, och det var ju faktiskt en socialdemokratiskt ledd regering som lyckades ta fram Sveriges första livsmedelsstrategi. Vi socialdemokrater levererade. Mycket har hänt sedan dess, och vi behöver uppdatera den befintliga livsmedelsstrategin. Det finns det en bred politisk enighet om. Men väldigt mycket har faktiskt hänt, och det märks skillnad på gårdsnivå. Det gör det i alla fall på de gårdar jag besöker. Lönsamheten hade ökat i tre av livsmedelskedjans fyra led innan pandemin slog till, så nog har det hänt grejer!

När Sven-Erik Bucht tog fram den första livsmedelsstrategin var han noga med att samla alla politiker från blocken och också att strategin skulle hålla över tid. Jag kan tyvärr konstatera att ingen av oss från oppositionen och inte heller någon representant från de blå näringarna var inbjuden till den kickoff som landsbygdsministern bjöd in till.

Jag ställde en fråga om det här till landsbygdsministern, och nu undrar jag hur ledamoten Oscarsson ser på det. Varför har man valt att exkludera de blå näringarna, som är på frammarsch för att ta fram hållbara livsmedel?

Herr talman! I dag debatterar vi miljö- och jordbruksutskottets betänkande MJU11, som handlar om jordbrukspolitik. Jag vill börja med att yrka bifall till Socialdemokraternas reservationer 14 och 45.

Det ekonomiska läget är akut för många, och kostnadskrisen slår hårt mot barnfamiljer, pensionärer och ensamhushåll just nu. Krispaket lanseras i land efter land, men inte i Sverige. Vi vet från tidigare lågkonjunkturer att de som riskerar att drabbas hårdast är de som redan har det tuffast. Inflationen är hög, och prisökningarna på mat än högre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Kommunerna vittnar om att barnen äter mer av skolmaten för att de inte kan äta sig mätta hemma. Civilsamhället larmar om att antalet barnfamiljer som söker hjälp har exploderat. För många är det tuffare än på väldigt länge.

Vi socialdemokrater har lagt fram en rad förslag, sträckt ut en hand till regeringen och krävt krissamtal om hushållens ekonomi. Men till allt detta har Sverigedemokraterna och regeringen sagt nej.

Vad har då detta med jordbrukspolitiken att göra? Jo, när våra barnfamiljer, pensionärer och ensamhushåll inte har råd att köpa bra och näringsrik mat och när våra kommuner och regioner inte får tillräckliga resurser drabbar det våra svenska lantbrukare och våra mindre landsbygdsbutiker. När pengarna inte räcker väljer man billigare livsmedel och billigare butiker, man väljer bort svensk mat och man väljer bort ekologisk och närproducerad mat.

För det svenska jordbruket är det oerhört viktigt att svenska konsumenter och det offentliga köket fortsätter att välja svenska produkter vid sina matinköp. En fortsatt god efterfrågan på svenska livsmedel är särskilt viktig i tider som dessa.

Herr talman! I torsdags presenterades årets Lantbruksbarometer, som mäter böndernas syn på hur lantbruket mår. De ökade priserna på el, foder och insatsvaror pressar lantbrukare hårt. Framtidstron bland bönderna är låg för närvarande trots höga mjölkpriser, och det är oroande för framtiden.

Men det finns också positiva delar. Samtliga fyra stora produktionsgrenar upplever en förbättrad lönsamhet jämfört med för ett år sedan. 98 procent av lantbrukarna uppger att de trivs med sitt yrke. Det är bra, för vi behöver fler och inte färre bönder!

Ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk är viktigt ur många aspekter. Det skapar god och hälsosam mat, jobb och öppna landskap runt om i hela landet. De gröna näringarna behövs mer än någonsin för att klara klimatomställningen och för att stärka Sveriges livsmedelsförsörjning och beredskap.

EU:s nya gemensamma jordbrukspolitik har fokus på miljö och hållbarhet och på att vi får konkurrenskraftiga företag som kan se till att vi har svensk mat på tallriken.

Den socialdemokratiska regeringen fattade beslut om förslag till Sveriges strategiska plan för jordbrukspolitiken för perioden 2023-2027. Totalt omfattar planen drygt 60 miljarder kronor, varav 15 miljarder kronor är svensk finansiering. Det handlar bland annat om stöd till unga lantbrukare för att underlätta för generationsväxlingen och få fram nya svenska lantbruksföretag, om en förbättrad djurvälfärd och om jordbrukets omställning.

Jordbruket och livsmedelsproduktionen har stora möjligheter att bidra till omställningen, inte bara genom att minska sitt eget klimatavtryck utan också genom att bidra till samhällets omställning i stort. De betande mularna och andra delar i jordbruket gör viktiga insatser för att gynna den biologiska mångfalden och naturmiljöerna. Det är viktigt att fortsätta arbetet med omställningen.

Herr talman! Genom livsmedelsstrategin, som sjösattes 2017, och dess resurser har vi för första gången en samlad strategi för att öka lönsamheten i hela livsmedelskedjan. Den senaste utvärderingen av strategin visar på flera positiva trender. Bland annat ökade lönsamheten i tre av livsmedelskedjans fyra led innan pandemin slog till. Samtidigt är det uppenbart att omvärlden förändras och att ny forskning och nya innovationer kommer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Livsmedelsstrategin behöver uppdateras för att också vara relevant i det säkerhetspolitiska läge som vi befinner oss i. Jordbruket har drabbats av stora kostnadsökningar sedan Rysslands invasion av Ukraina. För att säkra livsmedelsproduktionen där och då fattade den socialdemokratiska regeringen beslut om en rad viktiga åtgärder. Men mer behövs.

Forskning och innovation är mycket viktigt för att utveckla jordbrukssektorns produktion av nya hållbara och hälsosamma livsmedel, djurfoder, energiråvaror, gödning och material. Jag vill också lyfta att det kanske viktigaste här är att forskningen finns nära gårdsnivån och att den där kan omsättas till lösningar.

Växtförädling och modern växtbioteknik kommer att vara en viktig pusselbit i EU:s och Sveriges jordbruk framöver. Nya tekniker som exempelvis CRISPR/Cas9 möjliggör framtagande av grödor för en hållbar livsmedelsproduktion och främjar utvecklingen av ett hållbart jordbruk.

Herr talman! Jag vill passa på att lyfta en liten men viktig del i den svenska högkvalitativa livsmedelsproduktionen som det bara är vi socialdemokrater som lyfter i betänkandet, nämligen rennäringen. En livskraftig rennäring är en grundförutsättning för en levande samisk kultur. Renskötseln är också viktig för att Sverige ska nå miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Rennäringen bidrar till vår försörjningsförmåga med ett gott, klimatsmart och exklusivt kött som uppskattas av många.

När vi är inne på kött kan jag säga att vi socialdemokrater länge har drivit krav på ursprungsmärkning av kött på restauranger. Den socialdemokratiska regeringen gjorde i höstas en anmälan till EU-kommissionen om nationella bestämmelser gällande ursprungsinformation för kött på restaurang. Landsbygdsministern har dragit tillbaka anmälan utifrån att EU-kommissionen aviserat att den eventuellt ska utöka bestämmelserna om obligatorisk ursprungsmärkning. Det skulle då lösa sig ändå, så att säga. Ministern lovade i en interpellationsdebatt häromveckan att förslaget skulle komma i mars. Vi har inte sett det ännu, så frågan är när förslaget kommer och hur regeringen då kommer att agera.

Det svenska lantbruket har stora möjligheter att bidra till produktion av biodrivmedel och bioenergi. I regeringsställning har vi socialdemokrater infört stöd till biogasproduktion och en klimatbonus för jordbrukets arbetsmaskiner. Man har också tillsatt en utredning för att ta fram förslag till en bioekonomistrategi. Sverige behöver producera mer biodrivmedel och använda råvaror mer effektivt för att inte slösa bort den potential som finns.

Slutligen vill vi socialdemokrater se mer svenskt i tanken, mer svensk mat på tallriken och en ökad hållbar livsmedelsproduktion och med det en bättre beredskap.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring, Sofia Skönnbrink och Anna-Caren Sätherberg (alla S).

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Vi socialdemokrater har lagt fram en rad förslag för att stötta dem som har det allra tuffast. Jag tycker att ledamoten precis som finansministern smiter lite grann ifrån sitt ansvar här. När det är kris och människor inte ens har råd med mat måste politiken kliva in och ta ansvar.

Ledamoten John Widegren var inne på elstödet, och det var den andra fråga jag tänkte komma till. Jag har tidigare debatterat elstödet med näringsministern här i kammaren. Det är ett elstöd som regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna har bestämt att våra lantbruksföretag och andra företag i norr inte ska få del av, och det ska dessutom hemlighållas.

Nu har det dock visat sig att elstöd som skulle ha gått till privatpersoner i södra Sverige har gått till jordbruksföretag, som alltså egentligen ligger inom en helt annan sektor som styrs av EU:s jordbrukspolitik. Dessutom kanske det utgör otillbörligt statsstöd, så det här ställer ju till det en hel del.

Jag missunnar verkligen inte bönderna elstödet, men jag tycker att även bönderna i norra Sverige ska få del av det. Därför vill jag nu fråga ledamoten Widegren om bönderna i södra Sverige nu ska betala tillbaka stödet - och hur löser man i så fall det om utbetalningarna hemlighålls? Eller kommer bönderna i norra Sverige också att få elstöd via det stöd som egentligen skulle ha gått till vanliga hushåll?

Herr talman! Jag vill börja med att tacka ledamoten John Widegren för hans anförande. Ledamoten är en duktig debattör och en erfaren lantbrukare.

Det ekonomiska läget är oerhört tufft, både för bönderna och för våra medborgare. Regeringens finansminister Elisabeth Svantesson har uppmanat hushållen att hjälpa till att dämpa inflationen genom att välja billigare varor i butikerna. Hennes tips till hushållen var också att jämföra olika butiker med varandra och välja den billigare. Men vad regeringen skulle göra för att lindra krisen för de barnfamiljer, pensionärer och ensamstående som just nu vänder på varenda krona för att kunna sätta mat på bordet och låta sina barn äta sig mätta ville hon inte svara på.

Därför vill jag fråga ledamoten John Widegren om han kan svara på detta. Vad tänker Moderaterna göra för att våra barnfamiljer, pensionärer och ensamstående ska kunna fortsätta att köpa svensk näringsriktig mat som produceras av våra svenska bönder?

Herr talman! Jag lyssnar till vad ministern säger, men jag tycker faktiskt inte att vi får svar på våra frågor på ett tillfredsställande vis. Lite grann friskriver ministern också sig själv från ansvaret.

Nu är det dags att regeringen tar ansvar för hela landet och fattar rättvisa beslut. Titta på helheten! Om man bara pratar om elpriset är det lätt att se. Men om man ser till vad den totala elräkningen uppgår till för folk ser man att hushåll i norr många gånger betalar högre kostnader än de söderut. Någon rättvisa får det vara!

Uppe i norr är våra medborgare med rätta oerhört förbannade. Vi i norr har under årtionden tagit ansvar för att Sverige ska ha en god energiförsörjning. Vi byggde ut vattenkraften, och nu bygger vi ut vindkraften. Då ska vi också behandlas rättvist; det är vad det handlar om.

Behovet av energi kommer att öka, och vi vet att energitillgången har en avgörande roll i framtiden och för den gröna omställningen. Här vill vi socialdemokrater satsa på det som ger snabbast effekt, och det är den havsbaserade vindkraften. På regeringens bord ligger nu flera stora projekt med havsbaserad vindkraft som är redo för beslut. Jag hoppas verkligen att även regeringen är redo att fatta beslut. Det handlar om både jobb och investeringar.

Hemma i Sundsvall är vi förväntansfulla när det gäller de planer som finns på havsbaserad vindkraft efter vår Norrlandskust, för vi vill ha fler jobb, fler gröna jobb och fler investeringar.

Jag har en uppmaning nu på slutet: Se till att hushållen i norr får elstöden utbetalda och att våra företag i norra Sverige får det stöd som de behöver! I denna svåra tid behöver vi politiker göra allt vi kan för att stötta svenska hushåll och företag.

(Applåder)

Herr talman! Att ministern inte kunde komma till kammaren för den här debatten förrän i dag är det ju ministern själv som har bestämt. Jag kom med invändningar och försökte få en tidigare tid, men det var inte möjligt.

I torsdags hade regeringen suttit i 100 dagar. Dessa första 100 dagar har kantats av brutna vallöften och ett slingrande som hala ålar kring vad man lovat och inte. Man sa en sak och gjorde en annan. Under valrörelsen lovade regeringen och Sverigedemokraterna att ett högkostnadsskydd mot de höga elpriserna skulle vara på plats den 1 november 2022. Hushåll och företag utlovades kompensation i god tid före jul. Vad blev det då av detta? Jo, i stället blev det ett elprisstöd som skulle börja betalas ut den 20 februari, men bara till hushåll i de södra delarna av landet.

Vi socialdemokrater har hela tiden drivit på för att elstödet ska gå till hela landet, och det är bra att regeringen nu tvingats backa. Men det här beskedet betalar ju inga räkningar nu i januari och februari, och våra norrländska företag får inget stöd av den högerledda regeringen. Regeringen har ändrat sig ett antal gånger, och så sent som i går ändrade man sig igen. Stödet för november och december ska nu gå till alla hushåll i landet. Men än vet vi inte när stöden kan utbetalas och hur mycket det blir. Samtidigt med detta hopas räkningarna för många. Dessutom har det visat sig kunna bli problem för företagen, då företag som hyr sina lokaler riskerar att bli utan elstöd. Ett begränsat stöd kommer i stället att gå till deras hyresvärdar, trots att det inte är de som har betalat elräkningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen och Sverigedemokraterna sa i december nej till vårt utskottsinitiativ för elstöd till hushåll och företag även i norr. De har också sagt nej till vårt förslag om att införa en elräkningsakut som skulle göra det möjligt att delbetala sina elräkningar tills elstödet är på plats. Nu är det barnfamiljer, pensionärer, företag och föreningar som ensamma får ta smällen för regeringens svikna vallöften.

I stället för att jobba för att få elstödet på plats har högerregeringen jobbat mycket snabbt, kanske för snabbt, för att hemlighålla vilka som får del av stödet och hur mycket pengar var och en får i elstöd. Det här tycker jag är en mycket märklig prioritering. Regeringen missar dessutom flera hundratals miljoner kronor i skatteintäkter; man hade möjlighet att införa ett intäktstak för elbolagens övervinster redan i december. Men då prioriterade man arbetet med att hemlighålla stödet, så att allmänhet och journalister nu inte kan granska vem som får del av det. Man kan fundera på hur regeringen prioriterar och vad det är som man vill dölja. Varför vill man mörka vilka som får stöd och hur mycket var och en får i stöd?

Herr talman! Jag vill återigen lyfta fram situationen för våra företag i norr. Många av våra företagare har det oerhört tufft nu, och många vittnar om att de är nära konkurs. Vi i norr är mitt i den kalla vintern, trots att man inte kan tro det en sådan här dag i Stockholm, när solen skiner och våren knackar på dörren. Situationen, klimatet och förutsättningarna är annorlunda i norr, och det måste man inse.

Därför vill jag fråga ministern: När kommer även alla företag och föreningar i våra norra delar av landet att inkluderas i elstödet?

(Applåder)

Herr talman! Jag vill också börja med att tacka ministern för svaret. Men jag vill påpeka att det kommer alldeles för sent. Jag skickade in den här både viktiga och brådskande interpellationen redan den 2 december. Svaret kommer först nu.

Den del av landet som först blev helt utan elstöd från regeringen och där elprisområde 1 och 2 ligger utgör 62 procent av landets yta. Jag bor själv i den delen av landet. Många hos oss är nu oerhört besvikna och förbannade. Pensionärer, barnfamiljer, bageriägare och sågverksägare är alla eniga; de behöver stöd nu.

I november och december hade vi i de norra delarna av landet lika höga elpriser som man hade i de södra delarna. Utöver det har vi både kallare och längre vintrar. Det gör att det går åt betydligt mer energi för såväl hushåll som företag och föreningar. Förra helgen när en kollega kunde sitta och dricka förmiddagskaffet med en grön gräsmatta framför fötterna hade jag samtidigt minus 22 grader. Då bor jag ändå bara i de södra delarna av Norrland.

Dessutom har vi generellt högre kommunalskatt, högre kostnader för transporter och högre elnätsavgifter. Det skiljer flera tusen kronor i elnätsavgift, och det är vi i norr som har de högsta avgifterna. På fem år har Kramfors hemma i Västernorrland haft de största prisökningarna i landet. Oftast finns det dessutom bara en elnätsleverantör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Av någon anledning bedömde regeringen att norra Sverige inte hade samma behov av ett kostnadsskydd för de exceptionella energipriserna. Efter påtryckningar har man nu ändrat sig ett par gånger och meddelat att även vi i norr kommer att få ta del av elstöd. Men det gäller inte alla utan endast hushållen. Återigen sviker man de norra delarna av landet och lämnar företag och föreningar i norr i sticket.

För mig framstår regeringens bedömning som både mycket märklig och orättvis när man kommer fram till att företag, förutom de stora elintensiva företagen, och föreningar i norr inte ska få ta del av elstödet. Elpriset snedvrider nu konkurrensen mellan företagen i landet.

Varför ser inte regeringen till hela landet? Listan med fakta, argument och motiveringar för att även de norra delarna ska omfattas helt och fullt av elstödet kan göras lång. Medan de människor i de södra delarna av landet som har råd att bo i slottsliknande byggnader med uppvärmda pooler kommer att få tiotusentals kronor, kanske till och med hundratusen kronor, i elstöd får våra småföretag och föreningar i norr inte ett korvöre. Det visar tydligt att stöden inte går till dem som behöver dem mest - våra barnfamiljer och pensionärer som nu inte har råd att betala elräkningarna och våra företag i norr som faktiskt är nära konkursens rand.

Varför fortsätter regeringen med denna orättvisa och delar landet i två, de som får stöd och de som får klara sig själva?

(Applåder)

Herr talman! Jag har en fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren.

I går kunde vi läsa i medier om hur en av regeringens främsta företrädare bedrivit olagligt ålfiske - illegalt fiske av en art som är hotad. Det här är allvarligt. Ålen har minskat med 90-95 procent under den senaste 50årsperioden. Dessutom ljög statsministerns statssekreterare för myndigheternas inspektörer och sedan för polisen. Det har också visat sig att det inte var en engångsföreteelse utan något som pågått under många år.

Vad tycker ministern att det sänder för signaler när man som företrädare för Sveriges regering bedriver olagligt fiske av ålen, som är utrotningshotad?

Fru ålderspresident! Återigen tack till ministern! Jag tycker att det är bra att vi har en framåtsyftande interpellationsdebatt, för det är viktigt att vi är redo när kommissionen kommer med sitt förslag. Jag hoppas att vi kommer att ha en nära dialog i dessa viktiga frågor framåt.

Jag har ett par medskick så här i mitt sista anförande för i dag.

Vi måste fokusera på syftet när vi lyfter fram de nya moderna växtförädlingsteknikerna och inte bara på själva tekniken. Det tror jag är oerhört viktigt, för syftet är det viktigaste för att vi ska landa rätt i dessa svåra och komplexa frågor.

Växtförädlingen kommer att vara en än viktigare pusselbit i vårt jordbruk framåt. Men med det kommer också en rad svåra frågor som vi måste ta ställning till. Här är försiktighetsprincipen viktig - att vi fattar kloka beslut utifrån forskning och vetenskap och grödornas egenskaper och inte bara vilken teknik som används.

Oftast är det med goda syften man modifierar, men det kan också vara med det motsatta och få motsatta effekter. Parallellt med att vi utvecklar måste vi även jobba med att eliminera och minska de risker och hot som finns. Här har vi också bra forskning i Sverige. Vi vill ju inte se en agroterrorism växa fram.

En annan viktig fråga som jag lyfte fram tidigare är växtförädlarrätten, som måste diskuteras vidare.

Men allt som jag lyft fram i dag är under förutsättning att vi faktiskt får ett bra lagförslag på bordet under vårt ordförandeskap och att det blir verklighet av det.

Avslutningsvis vill jag önska landsbygdsministern, fru ålderspresidenten och alla övriga i kammaren en riktigt god jul.

Fru ålderspresident! Tack återigen till landsbygdsministern för svaren! Jag hoppas också att det ska bli åka av och att vi kan starta lite snabbare där.

Jag uppskattar verkligen att ministern tar upp de här frågorna redan nu med dem han träffar, för jag har min farhåga kvar och tycker att det är väldigt viktigt att vi kommer framåt och följer tidsplanen som faktiskt finns nu. Den har redan skjutits fram och försenats, och vi har inte tid att låta så ske igen.

Det är ett föråldrat regelverk vi har, och det måste nu moderniseras. Dagens lagstiftning skapar en rättslig osäkerhet, skulle jag vilja säga, eftersom den utgår från det man kunde göra för 30 år sedan. I dag har vi de här moderna teknikerna på plats.

Forskningen på området är också oerhört betydelsefull, och Sverige är ett av de länder där mycket av den framgångsrika forskningen sker. Det såg vi också med Nobelpriset. Vi har också flera företag i Sverige och andra medlemsländer som ser en enorm potential i tekniken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fördelarna är många, och det har vi varit inne på, inte minst de miljömässiga. Med hjälp av dessa tekniker kan man skapa starkare och mer motståndskraftiga grödor som klarar mer utmanande miljöförhållanden med mindre näring eller vatten och som är mer resistenta mot sjukdomar. Det skulle ge bättre skördar på mindre yta, dessutom med mindre insatsmedel. Det skulle också främja utvecklingen av ett hållbart jord- och skogsbruk, som vi måste gå mot.

Växtförädlingen kommer att bidra till hållbara lösningar, men med det kommer också en rad komplexa frågor som vi måste ta ställning till.

Vi ska komma ihåg att detta handlar om stora ekonomiska värden och investeringar men också om arbetstillfällen. Forskning och investeringar krävs, och det möjliggörs genom immaterialrätten. Jag ser att den juridiska kompetensen inom detta område kommer att vara mycket betydelsefull framåt. Vad ska höra till patenträtt, och vad ska höra till växtförädlarrätt?

Med det sagt måste vi ha regler som också inkluderar små och medelstora företag och inte bara de stora drakarna inom växtförädlingen. Vårt gemensamma mål i världen är ändå att vi ska kunna försörja vår befolkning med mat på ett hållbart sätt. Vi ska kunna odla i ett klimat som förändras, och det vi odlar ska kunna stå emot sjukdomar.

Vi ska också komma ihåg att det finns risker med ny teknik. Historiskt har vi sett det när det gäller genredigering. Därför kan det ibland finnas vissa farhågor, och därför är det viktigt att öka kunskapen på området. Det är också alltid viktigt att ha med den etiska aspekten, främja den biologiska mångfalden och ha ett brett samarbete inom EU men också utanför EU så att man ser på det bredare.

Utifrån det jag varit inne på nu skulle jag vilja fråga landsbygdsministern hur han ser på den etiska aspekt som finns kopplad till de komplexa frågorna om nya genomiska tekniker.

Jag undrar också vad landsbygdsministerns bedömning är gällande immaterialrätten och växtförädlarrätten kopplad till nya gentekniker för att på bästa vis kunna tillvarata det som kommer.

Fru ålderspresident! Tack för svaren, landsbygdsministern!

Det ämne vi debatterar i dag är inte det vanligaste här i kammaren, men det är väldigt viktigt framåt för såväl jordbruk och livsmedelsförsörjning som klimat.

I ungefär 10 000 år har vi människor odlat växter, främst för att förse både oss människor och våra husdjur med mat. Under dessa tusentals år har vi också förädlat växterna för att de ska passa våra behov. Nu kan vi se att utvecklingen inom genteknikområdet går oerhört snabbt och att många länder, exempelvis Storbritannien, redan har beslutat om ny lagstiftning.

En av de mest omdebatterade teknikerna som är på framfart är genomredigering som utförs med vad som oftast kallas gensaxar. I dessa Nobeltider är det förstås extra roligt att nämna 2020 års Nobelprisbelönade CRISPR-Cas9, som är en av de mest använda gensaxarna och troligen också den som de flesta känner till.

Utifrån bland annat CRISPR-Cas9 och den uppmärksamhet som Nobelpriset gav har både kunskapen om och intresset för genomredigerade växter ökat, men vi ser också att utvecklingen går fortare i andra länder än här i Sverige och i EU. Inom EU är det bara en genetiskt modifierad växt som är godkänd för odling, och det är en fodermajs som godkändes 1998. Detta beror på att vi har en föråldrad lagstiftning inom EU.

Efter en dom påbörjades äntligen arbetet med översynen av den befintliga lagstiftningen. Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav sitt stöd till att GMO-lagstiftningen skulle ses över och uttalade att vi såg fram emot den fortsatta processen liksom de konstruktiva förslag som vi väntar från kommissionen.

Precis som landsbygdsministern nämnde ska förslaget till ny lagstiftning presenteras i slutet av det svenska ordförandeskapet under våren 2023, och förhandlingen om förslaget kommer att påbörjas under det spanska ordförandeskapet, det vill säga under sommaren och hösten 2023. Det svenska ordförandeskapet kommer dock att ha en jätteviktig roll i att se till inte bara att det här förslaget kommer upp på bordet utan också att det blir verklighet av det. Då handlar det om att se till att det blir en fortsatt bra förhandlingsprocess.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns en stor fara här, för om förslaget till ny lagstiftning dröjer ytterligare kommer vi också närmare en valrörelse. Då är risken att detta skjuts ytterligare på framtiden, och det har vi inte riktigt tid med. Med anledning av det vill jag fråga landsbygdsministern hur Sveriges roll i den fortsätta processen ser ut. Vilka konkreta åtgärder kommer landsbygdsministern att vidta inför ordförandeskapet så att växtförädling i EU framåt ska kunna omfatta även nya tekniker - exempelvis gensaxen?

I detta anförande instämde Joakim Järrebring (S).

Fru talman! I dag under vår allmänpolitiska debatt tänker jag tala om vår svenska skog och skogens viktiga roll i klimatomställningen och för jobben. I den gröna omställningen har skogen, vårt gröna guld, en viktig roll.

Jag kommer själv från Västernorrland, som är ett av våra viktiga skogslän. Sverige är ett stolt skogsland. Skogen byggde vårt lands välstånd och kommer att vara viktig för jobben och välfärden även i framtiden. Jag kan dock konstatera att skogen och skogslänen inte tycks vara lika viktiga för vår nyvalda statsminister, med tanke på att skogen inte nämns en enda gång i det så kallade slottsavtalet och dessutom ingen av våra nyvalda ministrar bor norr om Dalälven.

Fru talman! Det är aktiva och engagerade skogsägare som skapar växande skogar. Det krävs långsiktigt planerande och arbete av skogsägare. Det ska planteras, röjas, gallras och sedan röjas och gallras igen. Stigar ska underhållas, vattenkällor ska bevaras, det ska jagas och bedrivas viltvård och så vidare.

Vi behöver helt klart en tydlig, långsiktig och förutsägbar skogspolitik som vilar på de två jämställda målen brukande och bevarande. Vi ska också värna den svenska skogspolitikens oberoende. När skog ska skyddas ska det ske med frivilligheten som grund och med en stärkt äganderätt samt med nya och utvecklade skydds- och ersättningsformer.

Men vi måste ha en balans i brukande och bevarande. Vi behöver ett aktivt brukande i våra växande skogar för att kunna ställa om samhället, ersätta fossilbaserade produkter och skapa jobb. Vi behöver samtidigt bevara skyddsvärd skog för att säkerställa viktiga miljövärden.

När jag var ung och sökte sommarjobb var ett av de populäraste jobben att sätta skogsplantor. De som jobbade med det tjänade riktigt bra. I dag är det i stort sett uteslutande utländsk arbetskraft som röjer och planterar i våra skogar. Man kan fundera på varför det är så, för det finns kunskap och arbetare här i landet. Kan det kanske bero på viljan att betala?

Frågan om jobb kopplade till skogen är betydelsefull. För att vi ska ha skoglig kompetens i framtiden krävs det att vi börjar från grunden och utbildar ungdomar och arbetslösa, så att de ska kunna ta alla de skogsjobb som finns på framför allt landsbygden, dessutom till normala svenska ingångslöner. Arbetskraftsinvandring ska bara tillåtas när personer som kan utföra jobbet inte går att hitta här i Sverige.

Fru talman! Skogen är avgörande för Sveriges utveckling. Vi har en unik resurs i skogen - för klimatomställningen, för jobb och för hållbar tillväxt. Vi socialdemokrater vill se en växande svensk bioekonomi. Sverige har en outnyttjad potential i restprodukter från jord- och skogsbruket som kan användas för produktion av förnybara drivmedel. Vi vill se bränsle tillverkat av svensk skog i våra tankar i stället för av olja från Putin. Vi vill se ett ökat trähusbyggande och förstärka innovationerna kring skogen. Med skogens resurser har vi möjlighet att öka takten i klimatomställningen, för fler jobb i hela landet, och stärka vår försörjningsförmåga.

(Applåder)