Peter Kullgren

Fru talman! Jag hörde ingen riktning på frågan. Därför såg jag lite frågande ut. Jag undrade om det var jag eller Carl-Oskar Bohlin som skulle svara.

Dricksvatten är oerhört viktigt, likaså bevattningsstrukturen. Detta sammanfaller inte sällan med de områden där vi har problem med grundvattennivåer och så vidare. Då tänker jag primärt på jordbruket i delar av södra och östra Sverige, där man länge har haft de här problemen.

Vi följer naturligtvis utvecklingen noga. Vissa år är kritiska. I år såg det ut att vara ett sådant kritiskt år. Situationen har planat ut något. Det är skönt, men självklart måste man hela tiden vara beredd att fundera på nya åtgärder.

Vad gäller lantbrukets behov av vatten för att odla grödor och så vidare har vi förstärkt investeringsstödet ganska rejält – detta för att man ska kunna anlägga bevattningsdammar så att man kan ta tillvara vattnet när det väl kommer och sedan sprida ut det på sina grödor.

Fru talman! Jag har personligen skjutit ett gäng skarvar. Det är det sättet vi behöver jobba på, men också med andra metoder som oljering av ägg och så vidare.

Framför allt behöver vi få till en förändring i fågeldirektivet, så att skarven blir jaktbar på ett helt annat sätt än i dag. Ingen kan tuta i mig att det är en hotad art på något sätt. Den som har varit ute i skärgården i Blekinge eller på andra ställen vet hur det ser ut där skarven har dragit fram.

Dessutom äter varje skarv ett halvt kilo fisk varje dag. Det finns ungefär 75 000 häckande par i vårt land. För en snäll uppskattning kan man multiplicera den siffran med fem för att få det totala antalet. Skarvarna äter mer fisk än det totala fisketrycket från våra yrkesfiskare.

Vi har vidtagit en lång rad åtgärder. Det finns en bra lista som jag inte hinner läsa upp nu på regeringens hemsida.

Fru talman! Den här utredningen hör inte till mitt ansvarsområde. Jag kan inte gå in i alla detaljer, för jag kan dem helt enkelt inte. Men tydligt är ju vad vi har kommunicerat, alltså att hela regeringen vill tillsätta en utredning om detta. Det kommer att vara en bokstavsutredning. Var man exakt ligger i processen kan jag inte svara på i detalj här och nu.

Däremot är det viktigt att komma ihåg att gruvorna genom den lagstiftning som den förra regeringen drev igenom har tvingats behandla exempelvis uran som avfall. Det är ett enormt resursslöseri. Förbudet innebar stora konsekvenser också för möjligheten att bryta andra nödvändiga metaller som bland annat behövs för vår klimatomställning.

Fru talman! Det absolut största problemet med vildsvinen är att de påverkar livsmedelsförsörjningen. De orsakar extremt stora skador, framför allt på grödor. Även om man kan få viss ersättning för detta är det få bönder som jag pratar med som bara vill så men aldrig skörda.

Den växande vildsvinsstammen behöver alltså helt klart kraftigt skjutas ned och begränsas. Det absolut mest effektiva är aktiva markägare som har god dialog med sina jägare. Vi måste ha ett regelverk som är adaptivt så att vi kan fortsätta att göra det enklare att jaga och fälla vildsvin. Vi har tagit ganska många steg.

En viktig del, som ledamoten är inne på, är att ha avsättning för köttet. Jag välkomnar och uppmuntrar de initiativ som har tagits av kommuner runt om i landet, där man köper in och serverar det här viltköttet i skolbespisningar och annat.

Fru talman! Vi arbetar kontinuerligt med en lång rad delar. Jag brukar prata om tre saker.

Det handlar om att öka lönsamheten, vilket är det absolut viktigaste för en ökad livsmedelsproduktion.

Det handlar om de ekonomiska incitamenten, det vill säga stöden till jordbruket. När så har varit möjligt har vi gett krisstöd. Volymen för detta regleras av de ramar som kommissionen ger, men vi har försökt att maximera det vid varje tillfälle vi har haft.

När vi har gjort en valutaförändring har vi också sett till att de pengar som kommer tillbaka till Sverige genom CAP går till bönderna. När detta skedde under tidigare regeringar stoppade man de pengarna i andra hål – vi prioriterar bönderna.

Vidare har vi hållit nere kostnaden för diesel generellt sett under hela mandatperioden. Bara detta motsvarar drygt 2 miljarder kronor.

Men det kanske viktigaste, som vi måste göra mycket mer kring, är regelverket, så att det blir enklare att vara jordbrukare i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Jag tycker att den skog som är lämplig att bruka också ska brukas. En skogsutredning har presenterats, och vi har gått vidare med en proposition utifrån den. Jag tycker att detta balanserar skogspolitiken på ett betydligt bättre sätt än vad som tidigare har varit gällande i Sverige: att markägare inte vet vad de får göra och känner stor osäkerhet i sitt markägande.

Vi måste bruka skogen om vi ska klara klimatomställningen, men skogen är också extremt viktig för jobb och tillväxt i hela landet.

(Applåder)

Fru talman! Det är en väldigt bra beskrivning av hur Miljöpartiet ser på svenskt skogsbruk, som bidrar till jobb och tillväxt i hela landet, som har byggt mycket av välståndet i det här landet och som är med och bidrar varje dag till klimatnyttan – inte minst genom den tillväxt vi har i skogen, som binder mer än vad Sveriges totala utsläpp är. Jag tycker att det är talande hur man beskriver det svenska skogsbruket.

Jag kan konstatera att en av fyra hektar skogsmark undantas från aktivt brukande. Sverige skyddar mycket skog, och det är bra. Vi är överens om en sak, och det är att det ska finnas rimliga ersättningar till skogsägare när staten gör intrång, men där tror jag att våra likheter slutar.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Det är otvetydigt så att under en lång rad år har kostnaderna för veterinärvård ökat. En del kan förklaras med att vi har en mycket mer omfattande hälso- och sjukvård för djur i dag. Vi har en teknikutveckling som går framåt, till gagn många gånger, men självklart har det också lett till ökade kostnader.

Vi har agerat under mandatperioden och gett uppdrag att utreda frågan. Konkurrensverket har fått i uppdrag att titta vidare på inte minst frågan om pristransparens. Vi har ju konstaterat att där finns ett problem.

Vi kommer att gå vidare med utredningen, och vi kommer att följa upp frågan noggrant så att konkurrenssituationen inte ska driva upp priserna på ett orimligt sätt.

Herr talman! Tillgången på gödselmedel är helt avgörande för den svenska livsmedelsproduktionen. Vi har i princip alltid varit beroende av import, och det gör oss sårbara. Så har det varit och så kommer det att vara tills vi får till en egen produktion, vilket naturligtvis måste vara det långsiktiga målet. Har vi naturresurserna för att producera bör vi också se till att vi gör det, på lång sikt.

På kort sikt gäller det att ha en god dialog med branschen, som förser lantbrukarna i Sverige med gödselmedel. Den dialogen har vi, bland annat genom Livsmedelspolitiska rådet. Jag har också bjudit in de berörda grupperna, framför allt med fokus på växtodlarna, till ett rundabordssamtal som kommer att genomföras inom kort, för att få en bra lägesbild.

Sedan arbetar också kommissionen med den här frågan, och vi ser mycket fram emot vad de ska komma fram till. Detta är ett ämne som vi behöver ha koll på.

Herr talman! Dricksvatten är helt livsavgörande för oss människor i vardagen. Det är också helt avgörande att vi kan hantera vatten och ha vatten i livsmedelsproduktionen. På vissa ställen finns för mycket vatten, om man riktar in sig på livsmedelsproduktionen. På andra ställen är det för lite vatten.

Jag hävdar att vi har gjort många saker för vattensituationen, inte minst för livsmedelsproduktionen. Där har vi utökat stödet och sett till att det går att få en större del betald vid bygge av vattendammar. Då säkerställs tillgång till vatten för livsmedelsproduktionen i Sverige.

Det är ett delat ansvar. Kommunerna har primäransvaret för va-nät, men vi jobbar självklart också på nationell nivå där Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för dricksvattnet. Där har vi tillfört en hel del resurser under mandatperioden.

Herr talman! Det låter väldigt enkelt att lösa en djurvälfärdsfråga genom att bara förbjuda saker och ting. Detta verkar vara ett recept som Vänsterpartiet använder ofta; man ska förbjuda eller beskatta.

Sverige är en del av EU. Vi har fri rörlighet för varor, kapital och tjänster inklusive livsmedelsprodukter. Det här är en fråga som Sverige driver hårt på EU-nivå. Vi ska få upp djurvälfärden generellt sett men också vad gäller kycklingproduktionen, där man behöver ta större hänsyn till djurvälfärd. Vi ska försöka få fler EU-länder, helst hela EU, att gå med på de djurskyddsregler som vi har i Sverige.

Att enbart sätta upp fler och tuffare regler för svensk produktion kommer dock att leda till en ökad import. Därför är det här en fråga som bäst hanteras på EU-nivå, där vi brukar ha stor enighet om vad vi behöver göra. Det fortsätter regeringen att driva på för.

Herr talman! Jag delar helt Elin Nilssons bild vad gäller detta.

Man ska komma ihåg att den svenska skogspolitiken alltjämt bygger på två jämställda mål. Det handlar om produktion och om miljö.

Det regeringen har sagt är att vi vill återställa balansen. Vi har fått en skevhet som har satt landets skogsägare i en oerhört märklig situation.

Jag tror få kan tänka sig ett annat företagande där man relativt nyckfullt helt plötsligt kan få stora delar av sin produktion belagd med en våt filt utan att ha rätt till en enda krona i ersättning.

Försök att sätta er in i för vilket annat företagande det skulle vara okej. Det har varit verkligheten för landets över 300 000 privata skogsägare. De har varit totalt utan skydd och totalt utan möjlighet att få ersättning i vissa fall.

Det är helt orimligt, och det behöver återställas. Det gör vi delvis med skogsutredningen.