Rashid Farivar

Fru talman! Tack, skolminister Lotta Edholm, för svaret!

Det är absolut viktigt med föräldraansvaret, men vad gör man när föräldrarna blir förövare och tvingar barn att göra sådant de inte vill göra? När jag var barn blev jag tvingad av min mamma att fasta, trots att jag inte ville göra det. Det är en bra fråga.

Det ska finnas en balans mellan skolans och föräldrarnas ansvar. Vi måste våga tala om problematiken. Skolpersonal och rektorer måste våga ta detta problem på allvar.

En annan sak jag tänkte nämna är att detta problem även påverkar andra barns vardag. Ett exempel kommer från min tioåriga dotters skola. Hennes lärare, eller pedagoger, avråder eleverna från att äta mat, frukt eller vad som helst under lektioner – om de är hungriga – av respekt för de barn som fastar. Vi ska inte anpassa vårt samhälle eller våra skolor. Våra barn behöver inte anpassa sig efter andra människors religiösa normer. Det är väldigt viktigt.

Jag tackar skolministern för hennes närvaro i riksdagens kammare och för svaret.

Fru talman! Tack, skolminister Lotta Edholm, för svaret!

Skolministern tar upp en väldigt viktig punkt, nämligen att våga ta debatten. Det gäller inte bara i riksdagens kammare utan också på kommunnivå och regionnivå i hela Sverige. Det är viktigt att våga lyfta problematiken i skolor, för det är väldigt viktigt för skolpersonal och rektorer att ha de verktyg de behöver för att våga tala om problematiken. Jag kan bara nämna att jag lade upp den här frågan i sociala medier när jag skickade den till skolministern. Jag och min familj har blivit dödshotade bara på grund av att jag ville ställa en fråga. Det finns många människor i vårt samhälle som inte ens tål kritik. De tål inte en fråga, och det här är ett riktigt problem i vårt samhälle.

I en perfekt värld där alla barn fritt får välja och har yttrandefrihet och religionsfrihet, och där lärare och pedagoger vågar anmäla misstankar när barn far illa i skolan, hade statsrådets svar varit helt tillräckligt. Vi vet dock alla att vi inte lever i en perfekt värld. Tyvärr bekräftas detta gång på gång genom avslöjanden i svenska medier. De visar hur islam och islamism vill förändra vårt samhälle och levnadssätt i grunden. Religionsfrihet innebär inte bara rätten att utöva sin religion i frihet. Den bör också säkerställa att människor – särskilt barn – har rätt till frihet från skadliga och människofientliga religioner och ideologier.

Jag vill inte avvika från sakfrågan, men det faktum att vi tillåter slöja på små flickor i våra förskolor och grundskolor i Sverige är ett tydligt tecken på hur islamism smyger sig in i vårt samhälle. Det är också ett bevis på hur långsamt vårt arbete går när det gäller att hjälpa de barn som fråntas sin barndom på grund av föräldrarnas förlegade tankesätt.

Vi i Sverigedemokraterna anser att skollagen tydligt och kraftfullt måste försvara barns möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen. Religiösa och kulturella traditioner som försämrar deras frihet och deras koncentrations- och prestationsförmåga ska förhindras. Såväl huvudmän som rektorer måste ges ett tydligare ansvar för att hjälpa dessa barn, och det bör övervägas att utvidga regelverket kring orosanmälan till att även omfatta dessa situationer. Det jag menar med den här interpellationen är helt enkelt att vi måste våga ta debatten. Som statsrådet nämnde väldigt bra och välformulerat gäller det inte bara i den här kammaren, utan vi ska våga ta debatten i våra kommuner och i våra regioner. Den personal och de rektorer som finns i våra skolor ska våga bemöta detta problem.

Fru talman! Jag vill inledningsvis tacka skolminister Lotta Edholm för det svar jag fick på min skriftliga fråga för drygt ett år sedan samt för det svar som har presenterats muntligt här i kammaren i kväll. Stort tack!

Ramadan är den muslimska fastemånaden, som återkommer varje år och innebär att man från gryning till solnedgång under en månad inte får vare sig dricka eller äta.

Enligt många muslimska teologer blir fastan obligatorisk för flickor från 9 års ålder och för pojkar från 15 års ålder. Därför innebär ramadan i praktiken en månad präglad av mycket lidande i form av hunger och törst för många muslimska barn i svenska skolor.

Med tanke på att den muslimska befolkningen i Sverige har ökat markant under de senaste decennierna till följd av en ansvarslös migrationspolitik både från höger och från vänster ser vi nu att allt fler barn och tonåringar antingen själva väljer eller tvingas av sina föräldrar att fasta under ramadan.

Det finns olika forskningsrapporter som påpekar att fastan påverkar barnens hälsa negativt. Barnens uppväxt och skolprestationer påverkas också negativt. Flickor drabbas särskilt hårt eftersom fastan blir obligatorisk i betydligt tidigare ålder för dem.

Genom en enkel Googlesökning lyckades jag under tiden då sammanträdet i kammaren var ajournerat hitta ett flertal artiklar om just detta problem i våra skolor.

En skola i Söderhamn uppmanade barn att inte fasta under ramadan 2018.

En gotländsk skola uppmanade elever att inte fasta under ramadan 2024.

”Låt inte barnen fasta under ramadan”, uppmanade en skola i Eskilstuna 2018.

I ett brev från Norrtullskolan uppmanades vårdnadshavare att inte låta sina barn fasta under ramadan 2018.

”Vingåker överväger uppmaning till föräldrar under ramadan” 2018.

”Ramadan infaller under nationella proven – elever fastar i smyg” 2023.

En skola i Eskilstuna bad elever att skippa fastan under ramadan 2019.

Ett flertal elever i Norrköping svimmade under ramadan 2018 – med mera, med mera.

Jag är, återigen, tacksam för skolministerns svar. Det gläder mig verkligen att Lotta Edholm tydligt bekräftar att detta problem existerar i svenska skolor under ramadan. Jag tackar också för ministerns tydliga markering i frågan.

Min fråga är dock: Vad är regeringens plan för att bemöta problemet medan vi väntar på den angelägna utredningen om en förbättrad elevhälsa (U 2024:01)?

Just nu, medan vi debatterar denna fråga, finns det barn i Sverige som – frivilligt eller under tvång – väntar på solnedgången för att få börja äta och dricka efter cirka 12 timmar och för 17:e dagen i rad.

Fru talman! I dag debatterar vi civilutskottets betänkande om associationsrätt - den del av juridiken som rör sammanslutningar mellan juridiska och/eller fysiska personer samt näringsliv och företag. Vi i Sverigedemokraterna står bakom samtliga våra åtta reservationer, men för att spara tid väljer jag att yrka bifall endast till reservation 10.

Fru talman! Som ingenjör har jag alltid haft en förkärlek för siffror och statistik, så låt oss börja där. I Sverige finns det i dag cirka 1,2 miljoner företag. Av dessa är 97 procent småföretag med färre än 10 anställda. Om vi räknar in små och medelstora företag, det vill säga dem med färre än 250 anställda, utgör dessa hela 99,9 procent av alla företag i landet. De stora företagen med fler än 250 anställda utgör endast 1 promille av det totala antalet företag. Detta visar med all tydlighet hur avgörande små och medelstora företag är för Sveriges ekonomi.

Näringslivet och företagandet behöver bättre förutsättningar. Vi behöver se över regelverk, processer och myndigheters handläggning för att underlätta starten, driften och utvecklingen av företag. Detta är särskilt viktigt i tider av osäkerhet och lågkonjunktur. Företagen skapar arbetstillfällen och bygger grunden för vår välfärd.

Samtidigt är det avgörande att vi motverkar företagsbrottslighet och ekonomisk kriminalitet genom både förebyggande och straffrättsliga åtgärder. Vi i Sverigedemokraterna driver en tydlig linje mot alla former av brottslighet, inklusive bolagsbrottslighet. Vi förespråkar nolltolerans mot så kallade bolagsmålvakter och anser att Bolagsverket bör ges möjlighet att neka registrering av näringsverksamhet när det finns misstankar om att målvakter är inblandade.

Fru talman! I vår kommittémotion om associationsrätt har Sverigedemokraterna lagt fram 14 yrkanden, varav 13 behandlas i detta betänkande. Jag kommer inte att hinna gå igenom alla våra förslag i detalj, men jag vill lyfta fram några av dem.

Det bör utredas vad som utgör ett optimalt startkapital för aktiebolag ur ett likvidationsperspektiv. Vi föreslår att aktiekapitalet höjs efter en viss tid för att skapa en ökad buffert mot likvidation.

Gränsvärdet för revisionsplikt kan höjas, men vi motsätter oss att återinföra krav på auktoriserad revisor för mindre företag.

En konsekvensanalys bör genomföras av hur EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive, som förkortas till CSRD, påverkar små och medelstora företag i Sverige. Regeringen bör också agera tydligt på EU-nivå mot ökade rapporteringskrav.

Företag ska inte tvingas rekrytera medarbetare eller tillsätta styrelseledamöter baserat på irrelevanta faktorer som kön eller ursprung. Vi motsätter oss all form av kvotering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

Bokföringslagen bör förenklas med separata regler för årsbokslut för att underlätta för företagare.

En nolltolerans mot bolagsmålvakter ska införas, och Bolagsverket bör ges fler verktyg för att motverka bolagskapning, bland annat möjligheten att neka registrering av företag med misstänkta målvakter.

Svensk rätt bör ta hänsyn till näringsförbud och åsidosättanden utomlands för att på allvar bekämpa brottslighet inom näringslivet.

Fru talman! Vi behöver skapa bättre villkor för Sveriges små och medelstora företag. De är ryggraden i vår ekonomi och en förutsättning för ett starkt och välmående samhälle. Samtidigt måste vi stå enade mot brottslighet och värna om ett sunt företagsklimat.

Fru talman! Nu debatter vi trafikutskottets utlåtande som är en granskning av Europeiska kommissionens vitbok om Europas behov av digital infrastruktur. Sverigedemokraterna ställer sig bakom utskottets utlåtande och förslag till beslut att riksdagen lägger utlåtande 2023/24:TU20 till handlingarna.

Fru talman! Först och främst vill Sverigedemokraterna betona att väl fungerande elektroniska kommunikationsnät och tjänster är grundläggande för att skapa attraktiva och hållbara samhällen i hela EU. För att möta det ökande behovet av överföringskapacitet måste den digitala infrastrukturen kontinuerligt upprätthållas, underhållas och utvecklas. Snabb utveckling är avgörande för att säkra EU:s konkurrenskraft globalt.

Vi håller med kommissionen om att god tillgång till digital infrastruktur kommer att möjliggöra tekniska lösningar som förbättrar vardagen för EU-medborgare, såsom teknikutveckling i form av självkörande bilar, fjärrkirurgi med mera. Viktigt är även arbetet med digital delaktighet för att minska digitalt utanförskap samt att göra digitaliseringen användarvänlig. Intuitiva och användarvänliga digitala lösningar som tar hänsyn till olika behov och förmågor kan i sin tur förbättra livskvaliteten för äldre och dem som saknar vana vid digitala verktyg och gränssnitt och därmed minska social isolering.

Pilotprojekt för integrerade infrastrukturer och investeringar är nödvändiga för att främja innovativ teknik. Vi anser att omfattande investeringar i digital infrastruktur är nödvändiga för att säkra långsiktig konkurrenskraft och att offentliga finansieringar är särskilt viktiga för glesbygdsområden.

Fru talman! För att förbättra den digitala inre marknaden noterar vi också kommissionens insatser för att harmonisera regelverket och främja gränsöverskridande nät och tjänster. Att ompröva EU:s regelverk om elektroniska kommunikationer kan minska fragmenteringen och stärka konkurrenskraften.

Jag vill härmed betona vikten av att bibehålla en konkurrensutsatt marknad där stödåtgärder för glesbygd är avgörande. Samtidigt behövs harmonisering av spektrumförvaltningen för att minska störningar och främja investeringar. Vi i Sverigedemokraterna anser att nationell kompetens i spektrumförvaltning bör bevaras samtidigt som viss samordning på EU-nivå kan vara fördelaktig.

För att stärka säkerheten och motståndskraften i EU:s digitala nät stöder vi kommissionens fokus på avancerad forskning och säkra kabelprojekt. Med tanke på den geopolitiska situationen i Europa och omvärlden är det viktigt att minska risker och sårbarheter i EU:s undervattenskablar. Initiativ för att främja utvecklingen av nya teknologier för konnektivitet under vatten är viktiga för att skapa säkra nätverk.

Avslutningsvis delar vi många av kommissionens ambitioner och uppmanar till att framtida åtgärder utformas på ett ändamålsenligt sätt. Sverigedemokraterna ser fram emot att i framtiden ta del av konkreta förslag för att främja en konkurrenskraftig, säker och kapacitetsstark digital infrastruktur inom EU.

Fru talman! Sverige har länge legat i framkant gällande digital utveckling, men mätningar visar att andra länder hinner i kapp och i många avseenden går förbi oss.

I en debattartikel på Altinget den 10 maj skriver civilministern om vikten av snabbare digitalisering av svenska myndigheter och den offentliga sektorn samt regeringens satsningar. Dessa åtgärder välkomnas varmt.

Näringslivet behöver också bättre förutsättningar för att kunna bli ledande och konkurrenskraftigt inom användning, utveckling och tillämpning av ny digital teknik. Min fråga till civilminister Erik Slottner är: På vilket sätt kan regeringen uppfylla sin viktiga roll här, speciellt när det gäller små och medelstora företag, som saknar de stora ekonomiska resurser och den kompetensförsörjning som teknikjättarna har?

Herr talman! Kvällens sista debatt handlar om regeringens nya förslag som presenterades den 21 februari i år under en pressträff och därefter överlämnades till riksdagen den 11 april som proposition 2023/24:116 Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller.

I betänkandet finns en följdmotion från Miljöpartiet och ett särskilt yttrande från Vänsterpartiet. Miljöpartiet har valt att delta i debatten, vilket vi givetvis välkomnar. Men vi vet egentligen ingenting om Vänsterpartiets politik för flyget och luftfarten eftersom de har varit frånvarande både från denna debatt och från debatten om luftfartsbetänkandet TU14 för ungefär två veckor sedan.

Hur som helst: Vi i Sverigedemokraterna står bakom regeringens proposition och yrkar avslag på Miljöpartiets följdmotion 2023/24:2890 och reservation i betänkandet.

Herr talman! Sverige är ett avlångt land, och flyget är av stor betydelse för hela landet. Flygtrafiken tillgodoser både medborgarnas och näringslivets transportbehov och är avgörande för försvar och beredskap, sjukvård och trygghet. Det säkerhetspolitiska läget i omvärlden, särskilt i Europa, samt Sveriges inträde i försvarsalliansen Nato ställer höga krav på transportinfrastrukturen i Sverige, där alla trafikslag ska uppfylla sin plats i helheten. Ur ett beredskapsperspektiv är därmed flyget och dess konkurrenskraft mycket viktiga för hela samhället.

Men flyget har tyvärr nedprioriterats av politiken i många år, trots dess viktiga roll i transport- och beredskapssystemet. Det har regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna ändrat på. För att hela samhället ska fungera måste både varor och människor kunna förflyttas, och då behövs ett fungerande transportsystem. För oss i Sverigedemokraterna är det självklart att ett funktionellt, effektivt och hållbart transportsystem omfattar alla trafikslag: väg, järnväg, sjöfart och luftfart.

Flygbranschen står inför och mitt i flera tunga utmaningar som beror på olika faktorer. Under 2022 uppgick antalet resenärer på svenska flygplatser till cirka 25 miljoner. Detta innebar en ökning med hela 133 procent jämfört med 2021. Trots detta befinner sig flygbranschen fortfarande i en återhämtningsfas från coronapandemin. År 2019 uppgick antalet resenärer till nästan 38 miljoner.

Inrikesflyget har fortsatt stora utmaningar med att återhämta sig och ligger fortfarande långt under 2019 års nivåer. Dessutom har flygbolagen BRA och SAS drabbats av enorma ekonomiska problem och genomgått rekonstruktion under de senaste månaderna. Höga bränslepriser, inflation, låg ekonomisk tillväxt, kronans försvagning mot euron och dollarn samt krig och oro i omvärlden är andra faktorer som påverkar flyget och flygbolag som verkar i Sverige, särskilt gällande inrikesresor.

Flygets omställning till miljövänliga och fossilfria bränslen skapar ytterligare ekonomiska och tekniska flaskhalsar och utmaningar för branschen. Men, herr talman, faktum är att flyget behövs och att branschen försöker ställa om med alla möjliga verktyg och medel. De ekonomiska effekterna av covid-19-pandemin på flyget var omfattande, och de underskott som uppstod under denna period behöver återhämtas.

Pandemin ledde till ett stort underskott i det gemensamma avgiftsutjämningssystemet, det så kallade GAS, för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage. Detta system innebär att kostnaderna för säkerhetskontroll vid alla svenska säkerhetsgodkända flygplatser fördelas per avresande passagerare, och Transportstyrelsen fakturerar kostnaderna till flygbolagen baserat på antal transporterade passagerare.

Den kraftigt minskade flygtrafiken på grund av pandemin ledde till kraftigt minskade intäkter för avgiftsutjämningssystemet. Flygplatserna hölls dock öppna för nödvändig samhällsberedskap, och eftersom luftfartsskyddet är globalt reglerat kunde skyddsåtgärderna inte minskas i samma utsträckning som resandet. Detta resulterade i en miljardskuld inom avgiftssystemet, som vid slutet av 2023 uppgick till 1 366 miljoner kronor.

Enligt lagen om luftfartsskydd ska detta underskott betalas in, vilket kan leda till ytterligare kostnader för flygbolagen och resenärerna. I ett känsligt läge kan detta innebära en betydande kostnadsökning för flygbolagen och framtida resenärer för en tjänst de inte utnyttjat.

Regeringens proposition, som vi debatterar i dag, syftar till att möta denna unika situation och stärka luftfartens konkurrenskraft, vilket är avgörande för ett effektivt transportsystem som omfattar alla transportslag.

För att genomföra denna viktiga satsning krävs en ändring i lagen om luftfartsskydd, vilket regeringens proposition som vi debatterar i dag handlar om, samt tilldelning av ytterligare statliga medel till Transportstyrelsen, vilket redan har aviserats av regeringen i vårändringsbudgeten för 2024. Vi i Sverigedemokraterna anser att denna satsning är både viktig och nödvändig och ställer oss därför bakom regeringens förslag i dess helhet.

Avslutningsvis vill jag adressera Miljöpartiets följdmotion och Vänsterpartiets särskilda yttrande i detta betänkande.

Herr talman! Miljöpartiet och ledamoten Linus Lakso antyder att regeringens satsning skulle vara en statlig subvention för att "täcka de intäktsgap som uppstått". Detta stämmer inte. Det handlar om ett statligt system för att betala för vår flygsäkerhet. GAS-avgiften går oavkortat till Transportstyrelsen, som hanterar avgiftsutjämningssystemet. Flygbolagen behåller inget av denna avgift, vilket innebär att det inte är en intäkt i deras resultaträkning. Det är också principiellt fel att framtida passagerare ska belastas med statliga kostnader för en infrastruktur de inte kunde använda under pandemin.

Miljöpartiet misslyckas helt med att bemöta flygets samhällsviktighet och pandemins genomgripande effekter på branschen och försöker i stället låtsas som att regeringens satsning här skulle vara något generellt flygstöd.

Det är viktigt att notera att det var den rödgröna regering som styrde Sverige fram till oktober 2022 som lade fram förslaget att staten skulle täcka GAS-underskottet. Förslaget remitterades i april 2022, och ingen av remissinstanserna var emot förslaget. Alla statliga myndigheter var positiva till förslaget. Till och med Naturvårdsverket hade "inga synpunkter på promemorian". Lagändringen skulle träda i kraft den 1 januari 2023 men fördröjdes efter regeringsskiftet.

Det är uppenbart att Miljöpartiet har fel i att påstå att detta är ett bidrag till flyget. Regeringen Andersson lade fram förslaget, och Miljöpartiet var en del av den regeringen. Att nu påstå att sakförhållandena är annorlunda är inte trovärdigt.

Herr talman! Vänsterpartiet och ledamoten Linda W Snecker skriver i sitt särskilda yttrande att regeringens förslag "inte heller går ihop med principen om att det är förorenaren som själv ska betala för sina utsläpp".

Jag vill återigen betona att det var omständigheterna under covid-19-pandemin som ledde till detta miljardunderskott i det statliga GAS-systemet. Det är inte förenligt med avgiftssystemets konstruktion att framtida flygresenärer ska betala för en säkerhetskontroll de inte kunde använda. I Norge och andra länder som låter passagerarna betala för säkerhetskontrollen togs motsvarande avgift bort, men det ville inte den rödgröna regeringen göra trots att branschen föreslog detta för att slippa hantera underskottet efteråt. Därför ser jag ingen koppling mellan regeringens satsning och polluter pays-principen.

Det är oansvarigt och oseriöst av Vänsterpartiet att inte ens vilja ta debatten om deras egna förslag och resonemang om luftfarten.

Herr talman! Det viktiga är inte det ledamoten säger i talarstolen; det viktiga är det som står i motionen. I motionen står det att alltifrån turismen till kollektivtrafiken har tappat stora intäkter, men att långt ifrån alla sektorer har tilldelats statliga subventioner för att täcka för intäktsgapet för flyget.

Miljöpartiet säger att detta är en subvention för att täcka intäktsgapet. Men detta är ingen intäkt. Det är ett underskott i ett system som inte fungerar som det var tänkt.

Sedan var det tjatet om enorma subventioner och bidrag. Ungefär 0,75 procent av statens budget för transportsektorn går till flyget. 1 procent av offentliga subventioner av transportslag går till flyget. Cirka 0,9 miljarder i offentligt stöd går till att upprätthålla flygets transportinfrastruktur. Övriga transportslag fördelas totalt 97 miljarder.

Om vi tittar på priset betalar varje svensk cirka 90 kronor per år för all flygets infrastruktur. Det kan jämföras med drygt 9 000 kronor per invånare och år för väg- och järnvägsinfrastruktur.

Säkerhetskravet på flyget är också mycket annorlunda än på tåget eller bussen. Tänk om man hade samma säkerhetsregler för att åka buss eller tåg.

Vad jag menar är att detta inte är någon subvention. Detta är inget bidrag för att täcka något intäktsgap. Varför snedvrider Miljöpartiet verkligheten och påstår att det här är ett bidrag? Detta är en satsning för att göra flyget konkurrenskraftigt.

Herr talman! Miljöpartiet och ledamoten Linus Lakso antyder att detta skulle vara en statlig subvention för att täcka intäktsgapet. Det stämmer inte. Det handlar om ett statligt system för att betala för vår flygsäkerhet.

I Sverige har staten beslutat att flygets passagerare ska betala för säkerhetskontroll genom flygbiljetten. GAS-avgiften går oavkortat till Transportstyrelsen, som har statens uppdrag att hantera GAS-systemet. Flygbolagen behåller inget alls; det är ingen intäkt i resultaträkningen.

Det är även principiellt fel att framtida passagerare ska belastas av statliga kostnader för en infrastruktur som man inte kunde eller fick använda under pandemin. I Sverige ska man betala avgift för en tjänst som man utnyttjar, inte för något som man inte kunde eller inte fick utnyttja.

Vi ska också notera att det var den rödgröna regering som styrde Sverige fram till oktober 2022 som lade fram exakt detta förslag som vi behandlar i dag för att täcka GAS-underskottet. Förslaget remitterades i april 2022. Lagändringen skulle träda i kraft den 1 januari 2023 men förflyttades på grund av ändrad regering.

Det är helt uppenbart att Miljöpartiet har fel i att påstå att detta handlar om ett bidrag till flyget. Regeringen Andersson lade fram förslaget, och Miljöpartiet var en del av den regeringen. Varför motsatte sig inte Miljöpartiet det förslaget då? Varför är det ett dåligt förslag i dag?

Min fråga till ledamoten är varför han snedvrider verkligheten och försöker säga att detta är en subvention. Det är ingen subvention.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Kadir Kasirga för svaret.

Jag hoppas att ledamoten har läst propositionen. Där står det nämligen hur detta system fungerar. Reglerna för säkerhetskontroller regleras på global nivå, men varje enskild stat bestämmer själv vem som ska betala för det hela. Är det staten eller passagerarna som ska betala? Det är absolut inte flygbolagen som betalar denna avgift. Detta är en avgift som samlas hos Transportstyrelsen, som sedan fakturerar flygbolagen. Flygbolagen betalar samma pengar som de fått från passagerarna tillbaka till Transportstyrelsen. Vad ledamoten nu framför är därför i princip felaktigt.

Jag förstår inte vad det ackumulerade underskottet har att göra med klimatet. Detta underskott ackumulerades under coronapandemin på grund av de omständigheter som rådde under pandemin. Det fanns ingen trafik, men kontrollerna var igång.

Regeringen tar nu ansvaret på grund av en promemoria som lades fram under den förra - rödgröna - regeringen och hjälper till med statliga medel.

Vad har propositionen med klimatet att göra? Den har absolut inget med klimatet att göra. Det handlar om ett underskott där regeringen vill hjälpa till att betala. Upplys mig gärna, ledamoten Kadir Kasirga, om vad detta har med klimatet att göra!

Herr talman! Jag tackar ledamoten Kadir Kasirga för anförandet.

I sak håller jag med ledamoten om omständigheterna när det gäller det underskott som har skapats i avgiftsutjämningssystemet. Det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage, det så kallade GAS-systemet, innebär dock att samtliga svenska säkerhetsgodkända flygplatsers kostnader för säkerhetskontroll ackumuleras och fördelas per avresande passagerare. Denna avgift har alltså inte betalats av flygbolagen än, utan den har hamnat hos Transportstyrelsen. Regeringen vill öppna en dörr i lagstiftningen för att möjliggöra ersättning med statliga medel.

Förslaget till denna lagändring lades fram av den före detta rödgröna regeringen den 22 april 2022. Under coronapandemin valde Norge och andra länder att ta bort denna kostnad, men den rödgröna regeringen valde att behålla avgiften för säkerhetskontroller. Det är därför vi har hamnat i detta läge. Varför valde inte den före detta rödgröna regeringen samma väg som Norge och andra länder? Varför valde man inte att slopa denna avgift under pandemitiden?

Fru talman! Vi i Sverigedemokraterna står bakom alla våra nio reservationer, men för att spara tid väljer jag att yrka bifall endast till reservation 2.

Vi glömmer ofta hur viktig sjöfarten är och har varit för oss i Sverige. Ganska tidigt i vår historia har svenskar varit handelsmän och rest världen över för att idka handel. Sjöfarten har också historiskt sett varit ett viktigt transportmedel för att förflytta sig inom Sverige, vilket även visas genom att den största delen av befolkningen fortsatt bor inom fem mil från kusten.

Historiskt sett var Sverige en stor sjöfartsnation, men det är något som sakta har monterats ned över tid. Nu befinner vi oss i en situation med så få fartyg att det är kritiskt. Vi måste vända trenden snabbt och få fler svenskflaggade fartyg så att vi kan klara vår handel och beredskap.

Sverigedemokraterna har bra förslag på hur man kan vända trenden uppåt. Det är bråttom, och vad vi vet finns inga ideologiska hinder. Vi bör därför samla oss i dessa frågor och stärka sjöfarten tillsammans. Den första viktiga frågan är att omvandla stämpelskatten till en administrativ avgift, vilket är på gång.

Nästa viktiga fråga är tonnageskatten, vilken det arbetas på, men det är mycket viktigt att den blir minst lika fördelaktig som våra grannländers tonnageskatt. Man kan titta på den danska modellen. Vi borde införa en modell som ger förhandsbesked om sjöfartsstöd, eftersom beskedet innebär att företagen får rimliga förutsättningar att planera sin långsiktiga verksamhet.

Sverigedemokraterna förordar också att vi återställer nettomodellen till 100 procent så snart som möjligt, för att vi ska kunna konkurrera på liknande villkor som övriga länder. För att stärka specialsjöfarten, som är oerhört viktig för till exempel kabelläggning, bör även specialfartygen omfattas av nettomodellen för sjöfartsstöd.

Sjöfarten är internationell, och för dem som köper varor är oftast priset den viktigaste faktorn, inte arbetsmiljön eller flaggan bak på fartyget. Svenska löner ligger högre än bekvämlighetsflaggade fartyg, vilket gör det än viktigare att vi inte skapar försvårande särregler för svenska fartyg som fördyrar våra transporter. Vi ska följa International Maritime Organizations regler och även dem som EU sätter upp, men absolut inte skapa egna svenska fördyrande regler.

Fru talman! Ett sjöfartsråd bör inrättas för att stärka den långsiktiga konkurrenskraften och säkerställa en positiv utveckling inom den maritima näringen. Rådet bör ha en allsidig sammansättning och bestå av bland annat den maritima industrin, fackliga parter, berörda myndigheter samt forsknings- och utbildningsinstitutioner. Genom ett sjöfartsråd får regeringen bra beslutsunderlag som gynnar och stärker svensk sjöfart över tid.

År 2014 infördes möjligheten att köra pråmtrafik på svenska inre vattenvägar. Det handlar om Göta älv från Göteborg till Vänern och Mälaren ut till Södertälje med EU:s regelverk för pråmtrafik. Än mer fördelaktigt är att Sverige självt kan bestämma reglerna, eftersom våra inre vattenvägar inte delas med andra länder.

Sverige har dock inte valt att underlätta för pråmtrafiken än utan har valt att köra efter IMO:s regelverk. Nu är det hög tid att se över hur man kan implementera lättnader i regelverken för att få igång pråmtrafiken. Om vi förändrar regelverken finns det ett stort intresse för att starta mer trafik och förhoppningsvis även stärka svensk sjöfart, samtidigt som det ökar incitamentet att flytta gods från väg till sjöfart.

En annan fråga som man kan se över är att få igång kustsjöfarten. I dag är den i stort sett obefintlig, eftersom kostnaden för farledsavgifter är för hög. Visst finns det rabatter, men avgifterna återgår till att vara orabatterade för att senare bli rabatterade igen. Om man förändrar farledsavgiften så att fartyg som går mellan svenska hamnar är farledsavgiftsbefriade skapar man en möjlighet att få igång transporter till sjöss från norra östkusten till norra västkusten, likt en buss som hämtar upp gods i hamnarna på vägen. I dag går mycket gods på lastbil i stället för på båt, eftersom sjötransporten är för dyr.

Farledsavgifterna i Sverige är ett gissel för rederierna, eftersom det är få länder som har denna avgift. I Sverige är detta en intäkt för Sjöfartsverket, som dessutom är ett affärsverk. Sjöfartsverket gör ett bra arbete, men regeringen kanske bör fundera på att titta närmare på utredningen som Statskontoret har gjort. Ska Sjöfartsverket vara ett affärsverk och fortsätta att höja farledsavgifterna för handelsfartygen, eller ska man förändra strukturen och bli ett anslagsfinansierat verk?

Fru talman! Om man bestämmer sig för att inget ska göras med Sjöfartsverket behöver staten hjälpa till med ekonomiska medel till sjöfarten, till exempel kostnaden för isbrytningen och även för framtida förnyelse av Sjöfartsverkets flotta.

Sjöfartsverket har med sina fartyg snart mätt ut alla större farleder runt Sveriges kust. De önskar medel för att kunna fortsätta mäta djup på kommunalt vatten för att ge bättre sjökort till fritidsfartygen, något som ligger utanför Sjöfartsverkets uppdrag. Digitalisering för sjöfarten är en utmaning, och verket arbetar hårt för att föra in digitaliseringen i sjöfarten. Det handlar om distanslotsar, om att göra det enklare för redare att anlöpa hamnar med mera.

För att öka sjöfartens attraktivitet får vi inte glömma väg- och järnvägsanslutningar. Det behövs goda anslutningar till och från hamnarna för att främja både import och export. Effektiva flöden med dubbelspår och god framkomlighet med vägar för att inte störa städerna vid hamnarna är något att tänka på, inte minst i städer som har Ro-pax, det vill säga roll-on/roll-off passenger - rullande gods och passagerare. Det får inte vara så att städerna korkas igen av lastbilar och bilar när fartygen anländer.

En annan viktig aspekt är att bevara möjligheten att frakta tåg på fartyg. I dag är det bara Ystad och Trelleborg som har den möjligheten, vilket är viktigt inte minst för redundans och i krigstider.

Vi får heller inte glömma att fartyg kräver omvårdnad. De behöver med jämna mellanrum gå in i varv för underhåll. Det kan också handla om att ställa om genom att bygga om, byta motorer eller bottenmåla med effektiva bottenfärger.

Vi har bara ett stort reparationsvarv kvar: Öresundsvarvet i Landskrona. Varvet servar och underhåller bland annat statliga fartyg men arbetar självklart även med andra fartyg som behöver varvshjälp. Destination Gotland fick hjälp när ett av deras fartyg körde in i kajen.

Öresundsvarvet arbetar miljömedvetet och missar aldrig en deadline. Varvet arbetar även med framtidens sjöfart och ska i närtid bygga och testa ett vingsegel för Wallenius räkning. Vi måste hjälpa vårt sista stora varv att kunna fortsätta ta emot fartyg genom att bygga ut farleden in till varvet. Fartygen blir större och bredare, vilket gör att varvet inte kan ta emot de allt större fartygen om vi inte hjälper till genom att räta ut och eventuellt bredda farleden.

Slutligen, fru talman, vill vi lyfta fram torrhamnar som är säkerhetsklassade, en förlängning av en hamn som möjliggör ett snabbare logistiskt flöde från hamn till mottagare men också från exportör till hamn. Att kunna snabba på leveranser och förtulla gods i en torrhamn skapar yta i våra hamnar i stället för att de ska agera lageryta.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Linus Lakso för svaret. Min fråga gällde dock hur det funkar i Tyskland, eftersom ledamoten nämnde att vi ska lära oss av Tyskland för att förbättra täckningen längs högtrafikerade järnvägar.

Jag håller helt och hållet med ledamoten om att täckningen vid högtrafikerade järnvägar är väldigt dålig. Det finns datastatistik på detta. Från trafikutskottet har vi lyft upp denna statistik till PTS; ledamoten Linus Lakso satt dock inte i trafikutskottet då.

Hur fungerar det i Tyskland? Vad kan vi lära oss av Tyskland, apropå det ledamoten nämnde? På vilket sätt fungerar det bättre där? Vad kan vi lära oss tekniskt eller lagstiftningsmässigt? Jag hoppas att ledamoten har svar på detta.

Herr talman! Tack, ledamoten Linus Lakso, för anförandet!

Min fråga gäller Miljöpartiets motion om mobiltäckning längs järnväg. Jag hoppas att ledamoten har koll på varför vi har så dålig täckning längs de högtrafikerade sträckorna, speciellt när det gäller snabbtåg. Anledningen är att Post- och telestyrelsen, som auktionerar ut frekvenser till olika telebolag, inte ställer krav på bolagen att bygga där de inte behöver bygga. Det finns inget täckningskrav på telebolagen från PTS.

Jag är intresserad av att få veta hur det fungerar i Tyskland. Ledamoten nämnde att vi kan lära oss av Tyskland. Hur fungerar det där? Hur kan vi förbättra oss genom att lära av deras processer, arbetssätt eller krav?

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten Håkan Svenneling, för svaret! Jag fick inte riktigt svar på hur man ska göra på offentlig nivå.

Har Vänsterpartiet något förslag om hur man kan ha den etiska koden för näringslivet? Där är många aktörer - både små, medelstora och stora - internationella. Hur tänker Vänsterpartiet kring detta?

Här pratar vi om ett nationellt perspektiv. Det kanske inte är lämpligt att dra in Palestina och Israel i det sammanhanget. Jag förstår inte skillnaden. Jag vet att ledamoten engagerar sig mycket för palestinier och också har en Palestina-pin på sin jacka, men jag fokuserar på det nationella regelverket.

Hur, tycker Vänsterpartiet, kan lagstiftningen hjälpa näringslivet att ha bättre koll på den etiska koden?

Herr talman! Tack för anförandet, ledamoten Håkan Svenneling!

Det mesta av anförandet handlade om ärenden som hanteras i försvarsutskottet, utrikesutskottet och kanske i civilutskottet när det gäller mänskliga rättigheter. Det var bra att ledamoten nämnde Vänsterpartiets reservation om etisk kod för artificiell intelligens. Det ser mycket ljusare ut i år; förra året hade Vänsterpartiet noll reservationer i betänkandet gällande digitalisering, och man var helt frånvarande i debatten.

Jag har förståelse för att ledamoten sitter i ett annat utskott och hanterar andra frågor, men jag har en fråga om den etiska koden. Ska man ha den etiska koden för dem som arbetar? Hur ska den implementeras på den kod som ingenjörer skriver?

Det finns redan en etisk kod på EU-nivå som Sverige har varit med och samarbetat för att utveckla. Vad ska vi göra i Sverige förutom det som finns? Vad bör regeringen göra?

Herr talman! Vi i Sverigedemokraterna står bakom samtliga av våra sju reservationer i betänkandet, men för att spara tid under voteringen väljer jag att yrka bifall endast till reservation 10.

Herr talman! Människan har alltid haft ett behov av att kommunicera på distans. Det behovet blev ännu tydligare under covid-19-pandemin. I ett väl fungerande samhälle krävs det ändamålsenliga och säkra system för både fysisk och digital kommunikation. Denna dynamiska verklighet ställer höga krav på makthavare och ansvariga myndigheter. Viss infrastruktur är särskilt känslig för dataintrång eftersom information om medborgare och militär och politisk ledning kan hamna i orätta händer. Det är därför avgörande med säker upphandling inom it-området och effektiva säkerhetsrutiner för Sveriges it-infrastruktur.

Bredband på landsbygden, både fast och mobilt, är viktigt eftersom befolkningen blir alltmer beroende av snabb och stabil internetuppkoppling för både arbete och fritid. Detta är särskilt viktigt i tider av kris och oro. Tillgång till internet är också en demokratifråga, eftersom det ger medborgare möjlighet att ta del av information och delta i den digitala samhällsdebatten.

Att ha höga ambitioner när det gäller digital infrastruktur är viktigt. När samhälle och tjänster kräver mer digitalisering är det av största vikt att Sverige ligger i framkant. Sverigedemokraterna är mycket positiva till utbyggnaden av 5G-nätet och vill säkerställa att 5G-nätet har tillfredsställande täckning med hög hastighet och låg latens i hela landet, där behovet finns.

Regeringen har i samarbete med Sverigedemokraterna beslutat om 3,8 miljarder kronor i bredbandsstöd 2024-2027. Detta kommer att ge god uppkoppling i hela landet, vilket gör det möjligt för hushållen, den offentliga sektorn och näringslivet att effektivt utnyttja digitaliseringens möjligheter. Utöver detta avsätter regeringen och Sverigedemokraterna 500 miljoner kronor till Vinnova-programmet Avancerad digitalisering de närmaste åren för att utveckla framtidens digitala lösningar i Sverige. För att hålla Sverige i framkant avseende nästa generations mobila telekommunikationssystem, det vill säga 6G, tilldelas Vinnova och Vetenskapsrådet 160 miljoner kronor år 2025 för forskning inom området.

Herr talman! Samhällsdebatten om digitalisering har sedan drygt ett år tillbaka dominerats av artificiell intelligens, AI, efter att flera framstående forskare och experter inom it-industrin efterfrågat sex månaders paus i AI-utvecklingen för att identifiera och hantera risker med AI.

AI är ett område inom datavetenskap och teknik där strävan är att utveckla datorer och program som kan analysera data, dra slutsatser och fatta beslut på liknande sätt som människor. I stället för att ge en dator exakta instruktioner för varje enskild uppgift försöker man skapa algoritmer och modeller som kan lära sig av data för att förbättra sin prestanda och precision över tid.

AI möjliggör automatisering av komplexa uppgifter, förutsägelser och beslutsfattande baserat på stora datamängder. Tekniken har enorm potential inom olika branscher, inklusive forskning, medicin, transport, jordbruk, finanssektor, rättsväsen, samhällsvetenskap, juridik, ingenjörsvetenskap och mycket mer.

Precis som med många andra av människans tekniska uppfinningar, såsom förbränningsmotorn, transistorn och dynamiten, följer betydande nytta med AI-utvecklingen. Trots alla dessa möjligheter finns även risker och baksidor med AI-utvecklingen, vilket har lett till en omfattande debatt om AI:s potentiellt dominerande inflytande över samhället och mänskligheten, samt de relaterade säkerhetsåtgärderna.

Sverigedemokraterna anser inte att Sverige bör vänta till år 2026 när EU:s AI-akt träder i kraft på riktigt utan i stället försöka vidta nödvändiga åtgärder så snart som möjligt. Hänsyn bör tas till det svenska samhället, medborgarnas rättigheter, näringslivets konkurrenskraft och politikens teknikneutralitet. Många regelverk inom exempelvis fordons- och flygindustrin har införts eller uppdaterats efter tragiska olyckor, men när det kommer till AI kan det i värsta fall bli för sent.

Sverigedemokraternas utgångspunkt angående reglering av AI är en tillförlitlig, konkurrenskraftig och hållbar svensk AI-politik. Med tillförlitlig menar vi att risknivån i teknikens tillämpning inte får vara så hög att grundläggande värderingar, rättigheter och friheter hotas. Detta ska gälla för både privata och offentliga aktörer. Samtidigt bör en genomtänkt AI-politik inte försämra näringslivets konkurrenskraft gentemot andra länder där AI-utvecklingen ligger i framkant, exempelvis USA och Kina. Hänsyn bör tas till små och medelstora företag som saknar ekonomiska resurser och arbetskraftsresurser för att uppfylla krav ställda i byråkratiska regelverk.

Bland de förslag som Sverigedemokraterna presenterar för en tillförlitlig, konkurrenskraftig och hållbar svensk AI-politik finns inrättande av en nationell AI-nämnd sammansatt av politiker och experter från näringslivet och akademin, utformning av en ambitiös AI-plan för Sverige, inrättande av en samordnad nationell AI-infrastruktur inom den offentliga sektorn för lagring, delning och bearbetning av data samt utveckling av ändamålsenliga AI-tjänster. Det behövs även ett ökat allmänt medvetande om AI, cyberresiliens och mycket mer.

Herr talman! För drygt fyra månader sedan presenterades rapporten Digital Government Index 2023, en internationell jämförelse av digitaliseringen av offentliga förvaltningar i 38 olika länder. Jämförelsen baseras på OECD:s ramverk för vad som anses vara en digitalt mogen förvaltning. Topp tre är Korea, Danmark och Storbritannien, medan samtliga nordiska grannländer presterar över genomsnittet. I den totala bedömningen hamnar Sverige på plats 27 av 38 länder, strax efter Mexiko. Bland de sex dimensioner som utvärderas för alla länder rankas Sverige på plats 10 när det gäller en datadriven offentlig sektor, men inom övriga dimensioner ligger Sverige under genomsnittet.

För närvarande pågår mycket arbete från regeringens sida gällande digitaliseringspolitiken, inklusive utveckling av en ny digitaliseringsstrategi, satsningar på digital infrastruktur för hälso- och sjukvården samt ett fokus på artificiell intelligens genom AI-kommissionen. Trots detta behöver arbetet ske i snabbare takt och med mer konkreta förslag och reformer än den vanliga tågordningen med kommissioner, utredningar, framtagning av strategier etcetera om Sverige ska kunna klättra högre upp i rankningen vid nästa mätning. Digitaliseringssektorn utvecklas mycket snabbt, särskilt vad gäller näringslivets digitala omställning och innovationskraft, där ledtider ibland mäts i månader och veckor.

Herr talman! Tack för svaret, ledamoten Gunilla Svantorp!

Jag förstår det som att ledamoten menar att EU ska reglera AI och AI-utveckling globalt. Till exempel ska EU bestämma hur USA, Storbritannien och Kina ska utveckla sin AI-teknik. Tycker ledamoten verkligen att det är ett realistiskt scenario?

Vi har redan en AI-akt i EU. Den är fastställd och kommer att börja gälla delvis från hösten nästa år och helt från början av 2026. Men jag tycker inte att det är realistiskt. Har EU ens möjlighet att reglera detta i Kina och USA? Är inte till exempel FN ett bättre organ när det gäller det?

Min andra fråga till ledamoten gäller förslaget att regeringen snarast bör initiera en analys av AI:s inverkan på samhället. Vad tycker ledamoten om AI-kommissionen och det uppdrag som AI-kommissionen har fått från regeringen? Tycker ledamoten och Socialdemokraterna att det är konstruktivt och bra, eller vad saknas där?

När det gäller ledamotens fråga är Sverigedemokraternas syn på hat och hot att det är lagen som gäller. Allt som bryter mot lagen ska lagföras, oavsett om det sker i samhället, digitalt eller fysiskt.

Herr talman! Tack för ett bra anförande, ledamoten Gunilla Svantorp!

Jag hade två frågor gällande Socialdemokraternas reservation 9 i betänkandet. Vi är överens om många punkter som ledamoten nämner i talarstolen - kompetens, cybersäkerhet, vikten av digitalisering och vikten av att bygga ut tillgången till digitala verktyg och internet.

Den första frågan gäller artificiell intelligens. Socialdemokraterna anser att det är av yttersta vikt att reglera den teknologin inom EU men också på global nivå. Min fråga är hur man ska lösa det tekniskt sett. Vilket organ ska reglera AI på global nivå? Vad har ledamoten för tankar kring den processen?

Fru talman! Tack till ledamoten Linus Lakso!

Jag kommer att ställa min fråga en gång till. Men jag gissar att det hat som både Miljöpartiet och Vänsterpartiet har mot flyget grundas i att Miljöpartiet och Vänsterpartiet tycker att det bara är rika som flyger. Man har en marxistisk föreställning när det gäller att fördubbla flygskatten och förbjuda flyg och privata jetplan.

Man vill helt enkelt att folk slutar flyga, och det grundar sig som sagt i den marxistiska föreställning som Miljöpartiet och Vänsterpartiet har. Det finns gemensamma texter. Vi vet alla att Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill krossa det kapitalistiska samhället.

Det är min gissning, men jag vet inte.

Jag ställer min fråga igen: Varför hatar Miljöpartiet flyget? Med förnybart bränsle och elektrifierat flyg kan vi ha fossilfrihet även för flyget. Flygets påverkan på miljön är också pytteliten. År 2019 stod Sveriges inrikesflyg för 0,4 procent av Sveriges totala utsläpp. Utrikesflyget stod för mindre än 2 procent.

Varför fokuserar inte Miljöpartiet på stål- och cementtillverkning och annat? Varför just flyget? Jo, för att Miljöpartiet hatar flyget.