Rashid Farivar

Fru talman! Tack till ledamoten Linus Lakso för anförandet!

Miljöpartiet har några reservationer, men man har ingen riktig politik för flyget i sin portfölj förutom att höja skatten och minska och förbjuda flyget och så vidare, som ledamoten förklarade i sitt anförande.

Min bedömning är att Miljöpartiet inte vill ha flyget alls. Miljöpartiet vill inte att någon flyger. Det finns många belägg för det, och jag tänkte ge ett exempel från Miljöpartiets toppnamn i EU, Alice Bah Kuhnke.

När den förra regeringen beslutade att lägga ned Bromma flygplats lät det så här i Miljöpartiets tv-program: Ja! Så hände det äntligen! Bromma flygplats läggs ned! Det är ingen liten vinst. Nej, nej, det här är en så stor vinst! Även om sossarna vill få det att låta som att det här är ett beslut enbart baserat på rationellt ekonomiskt tänkande är det inte så. Det är en miljöpartistisk seger.

Min fråga till ledamoten Linus Lakso och alla miljöpartister är: Varför hatar ni flyget?

Fru talman! Tack för frågorna, ledamoten Kadir Kasirga!

Det resonemang som ledamoten Kadir Kasirga för gällande flygskatten är ganska häpnadsväckande, tycker jag. Först och främst är flygskatten ingen skatt, utan det är en typ av böter för dem som flyger. Att ta bort eller sänka onödiga böter är inte att ge subventioner till dem som flyger. Flygskatten var onödig och orimlig från början.

Jag fattar inte hur ledamoten kan koppla flygskatten till brist på pengar i vården eller varför han gör det. Socialdemokraterna vägrade under sin regeringstid att återinvestera pengarna från flygskatten i flyget, till exempel i biobränslen, elektrifiering och forskning och utveckling inom flyget. Man vill bara straffa dem som flyger. Man vill bara att folk slutar flyga. Det är något som ledamoten kan fundera över.

Gällande ledamotens fråga om Fit for 55: Fit for 55 är inte hugget i sten. Det går att reformera det via EU, och det kommer vi att göra. Det är inte bara vi utan många partier inom EU som vill göra det, för det är orimliga krav. Vi har en överenskommelse med regeringen om nettonollutsläpp 2045, och vi kommer att hedra den överenskommelsen. Vi kommer dock att göra allt vi kan för att reformera Europas klimatlagstiftning via EU.

Fru talman! Det finns ett antal missledande påståenden och felaktigheter i vad ledamoten Kadir Kasirga sa.

Det första är att jag inte heter Rashid Farivari utan Rashid Farivar.

Det andra är att jag aldrig sa att den socialdemokratiska regeringen inte gjorde något. Den rödgröna regeringen gjorde säkert en massa saker, men många var felaktiga, bland annat flygskatten och låtsat affärsmässiga utredningar för att lägga ned Bromma, bara för att göra Miljöpartiet nöjt.

Socialdemokraterna har säkert gjort vissa saker för att behålla flyget, men de har gjort en massa saker som gjort det dyrare för alla vanliga medborgare som vill resa. Ett tydligt exempel på detta är flygskatten.

Jag kan ställa en fråga till ledamoten Kadir Kasirga. Nu vill Miljöpartiet fördubbla flygskatten, och Miljöpartiet vill förbjuda flyg på vissa sträckor. Kommer Socialdemokraterna att i ett eventuellt samarbete med Miljöpartiet vika sig igen för Miljöpartiets orimliga krav gällande flyget?

Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande om luftfartsfrågor, det vill säga flygfrågor. Vi i Sverigedemokraterna står bakom alla våra tio reservationer, men för att spara tid väljer jag att yrka bifall endast till reservation 9.

Fru talman! Sverige är ett avlångt land, och flyget är av stor betydelse för hela landet. Sverigedemokraterna anser att flyget och våra flygplatser utgör en viktig del av vår infrastruktur. Det möjliggör transporter av personer och gods mellan regionala delar, städer och resten av världen.

Flygtrafiken tillgodoser både medborgarnas och näringslivets behov och är avgörande för försvar och beredskap samt sjukvård och trygghet, särskilt nu när Sverige är medlem i Nato. Flyget skapar möjligheter för utbildning, sociala interaktioner, sysselsättning och tillväxt, vilket i många fall skulle ha varit omöjligt med konventionella transportslag på räls, mark eller sjö.

Under 2022 uppgick antalet resenärer på svenska flygplatser till cirka 25 miljoner, varav 4 miljoner inrikes och 21 miljoner utrikes. Detta innebar en ökning med hela 133 procent jämfört med 2021. Trots detta befinner sig flygbranschen fortsatt i en återhämtningsfas från coronapandemin år 2019, då antalet resenärer uppgick till nästan 38 miljoner.

Fru talman! Sveriges strategi för flygindustrin omfattar inte bara flygtransporter utan även en integrerad infrastruktur med andra trafikslag och digital informationsöverföring. Här kompletterar olika trafikslag varandra i stället för att konkurrera ut varandra.

Flygindustrin är avgörande för Sveriges konkurrenskraft som kunskaps- och industrination, och den bidrar med cirka 40 000 direkta arbetstillfällen samt påverkar företag i hela varukedjan. Dessutom har den nära kopplingar till högteknologiska områden som rymdindustrin.

För att behålla sin internationella position behöver Sverige stärka arbetet med upphandlingar och internationella avtal, samtidigt som överreglering bör undvikas för att minska administrativa kostnader. Viktiga aspekter för en hållbar flygindustri inkluderar arbetsvillkor, minskning av koldioxidutsläpp och säkerhet.

Elflyget är också på väg, med större eldrivna flygplan som snart kan transportera upp till 30 passagerare. Detta kan förändra flygkartans struktur, då Arlanda flygplats kanske inte längre blir det centrala navet för inrikesflyget. Här behöver Sverige satsa mer på forskning och utveckling, och bevarandet av Bromma flygplats är en nyckelfaktor i helhetsbilden.

Fru talman! Flyget är avgörande för Sveriges tillväxt, turism, kunskap och internationella affärer, och det är viktigt att värna om det som ett viktigt transportslag.

Tyvärr har flyget och de svenska flygplatserna haft det mycket tufft under en lång tid innan den nuvarande regeringen tillträdde. Under närmare åtta år av föregående rödgröna regeringar har flygandet skambelagts, och onödiga och meningslösa flygskatter har införts.

Tillsammans med coronapandemin har detta dramatiskt påverkat hela flygbranschens ekonomi. Nu kan vi dock glädjas åt att den nuvarande regeringen har ersatt flygskam med flygglädje och att vi kan skicka flygskammen dit där den hör hemma - i papperskorgen.

Fru talman! Sverigedemokraterna anser att regeringens handlingar att hjälpa och lyfta upp flygbranschen har varit mycket tillfredsställande under den korta perioden sedan regeringen tillträdde. Bland de viktigaste åtgärderna kan man nämna följande:

Återstart av dialog med flygbranschen om luftfartsstrategin efter åratal av destruktivt miljöpartistiskt förbud i departementet. I regeringens proposition Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller föreslås en ökning av anslaget till Transportstyrelsen med 1 035 000 kronor.

Regeringens proposition om halverad flygskatt.

Regeringens beslut om en Arlandasamordnare för att identifiera nya åtgärder för att öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten till och från Arlanda flygplats.

Regeringens beslut att behålla Ronneby flygplats i statlig regi samt bevara Torsbys, Hagfors och Höga kustens flygplatser.

Beslut om fördubbling av driftstöd till icke-statliga flygplatser samt uppdrag till Trafikverket att öka det regionala inflytandet avseende flyglinjer med allmän trafikplikt.

Forskningsmedel via Trafikverket för att förbättra elflygets förutsättningar i Sverige.

Beslut om en satsning på 70 miljoner kronor per år för att reformera systemet med beredskapsflygplatser.

Det är verkligen glädjande att äntligen se att flyget börjar få sin rättmätiga plats inom vår transportinfrastruktur. Vi är glada men inte nöjda, och mer behöver göras. Det ska också vara lätt att ta sig till flygplatsen och likaså till tåget, bussen och båten.

Sverigedemokraterna betraktar det civila flyget som en del av kollektivtrafiken och allmänhetens mobilitetsbehov. Därför bör mer fokus läggas på att knyta samman alla trafikslag för ännu bättre effektivitet och tillgänglighet.

Fru talman! Jag avslutar mitt anförande genom att lyfta upp vikten av Arlanda flygplats.

Arlanda har en viss särställning och betydelse som Sveriges största flygplats och utgör ett nav för nationella och internationella affärsresor men även för turism, forskning, utbildning och diplomatiska relationer.

Arlanda utgör ett ansikte utåt och speglar Sverige, både kulturellt och som kunskapsnation. För att Sverige och Arlanda fortsättningsvis ska kunna hävda sig internationellt behöver framtidens trafikvolymer och kommande generationers flygbehov ses över.

Arlanda behöver ges förutsättningar att följa med i utvecklingen, inte minst vad gäller kommunikationerna med kringliggande städer. Detta gäller inte minst tillgång till parkeringar och snabba anslutningar från Stockholm och Uppsala till rimlig kostnad. Vår förhoppning är att den nya Arlandasamordnaren tar hänsyn till dessa punkter.

Herr talman! Min fråga handlade om just vägtrafik- och fordonsfrågor. Varför har Miljöpartiet ändrat sig? Jag förstår att ledamoten vill undvika att svara och åter ägna sig åt historieförfalskning.

Missförstå mig inte. Det är inte Miljöpartiet som bär ansvaret för nedläggningen av kärnkraftverk. Det är Socialdemokraterna som bär ansvaret, för det är Socialdemokraterna som år efter år och mandatperiod efter mandatperiod har valt makten före Sveriges bästa.

Miljöpartiet har sina rötter i ett kärnkraftsmotstånd och vill inte ha ny kärnkraft i Sverige, och Miljöpartiet tog chansen att lägga ned fyra fullt fungerande kärnkraftsreaktorer.

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag får än en gång påminna om ämnet för debatten.)

Jag ställer min fråga igen. Förra året gällde förbud från 2025. I år har ni flyttat fram det fem år. Varför? Jag ber ledamoten Linus Lakso att fokusera på min fråga som handlar om vägtrafik- och fordonsfrågor.

Herr talman! Jag har en rak fråga. I reservation 3 föreslår Miljöpartiet att försäljning av fossildrivna bilar ska förbjudas efter 2030. I förra årets betänkande var ert förslag att genom ett slutdatum för försäljning fasa ut nybilsförsäljning av fossildrivna bilar senast 2025. Varför har Miljöpartiet ändrat sig, och hur kommer det att bidra till klimatkrisen?

Under replikskiftet med min kollega Sten Bergheden ägnade ledamoten sig åt historieförfalskning gällande nedläggningen av kärnkraftverk. Låt en iranier som inte är född och uppvuxen i Sverige bjuda på en historielektion: År 1986 införde den socialdemokratiska regeringen ett förbud mot all forskning om kärnkraft. År 1990 införde samma regering en punktskatt på kärnkraft, vilket ledde till extra kostnader. År 2017 höjde den socialdemokratiska regeringen denna punktskatt med 17 procent, höjde avgiften för slutförvaring och höjde säkerhetskravet, vilket ledde till extrakostnader. Man har steg för steg hämmat lönsamheten för kärnkraft för att sedan skylla på brist på lönsamhet. Ja, om man ändrar lagstiftningen så att den hämmar en teknik blir den olönsam.

Jag hoppas att ledamoten inte ägnar sig åt historieförfalskning. Jag vill inte kalla det gröna lögner utan kallar det historieförfalskning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Herr talman! I IPCC:s senaste rapport kan man läsa att de pekar väldigt tydligt på de ackumulerade CO2-utsläppen i atmosfären. Om det är något som påverkar klimatet är det de ackumulerade CO2-utsläppen, oavsett varifrån de kommer, om de kommer från tillverkningen av batterier, bilar eller fossila bränslen eller kanske från tillverkning av cement eller stål. Det är de ackumulerade CO2-utsläppen som är viktiga.

Jag förstår ledamotens svar. Det var inget svar. Centerpartiet har inget svar på frågan om beskattning, men det är bra att ledamoten instämmer i att man ska beskatta de totala utsläppen.

Ledamoten nämnde i sitt anförande att det var ett felaktigt beslut att sänka reduktionsplikten så kraftigt - till 6 procent. I Riksrevisionens rapport om reduktionsplikten - på sidan 24 för att vara exakt - finns det en figur som visar varifrån den HVO som importerades till Sverige kom och vad den innehöll. Enligt denna figur kom närmare 60 procent av innehållet från animaliska slaktrester. HVO står för hydrogenated vegetable oil. När 60 procent av varan är animalisk är det fel att kalla den HVO. Man ska i stället kalla den HAO, hydrogenated animal oil.

Har ledamoten läst denna rapport? Varför tycker ledamoten att det var ett felaktigt beslut? Den reduktionsplikt som den förra regeringen införde är rent kontraproduktiv.

Herr talman! Centerpartiet har en del bra förslag i betänkandet. Min första fråga gäller reservation 7, som handlar om en teknikneutral miljöbilsdefinition som fokuserar på fordonets utsläpp ur ett livscykelperspektiv, well-to-wheel. Det är ett väldigt intressant förslag. Inget annat parti har ett sådant förslag. Det fokuserar på alla utsläpp som bilen har under sin livscykel, från produktion till återvinning och under användning.

Jag har en beräkning här som visar att en elbil som tillverkas i dag orsakar mycket mer koldioxidutsläpp än en konventionell bil som går på biodrivmedel eller elektrobränsle. När det gäller den definitionen instämmer jag väldigt starkt med Centerpartiet och ledamoten.

Vad har Centerpartiet för ställningstagande gällande CO2-beskattning av bilar om vi vet vilka koldioxidutsläpp och vilken miljöpåverkan de har under hela livscykeln? Hela CO2-beskattningen baseras på fordonets utsläpp, men bara via avgasröret. I ett globalt perspektiv är ju den koldioxid som kommer från avgasröret inte viktig. Det är hela livscykelutsläppet som är viktigt.

Herr talman! Jag fick inte svar på min fråga. Det är tydligt att ledamoten antingen inte förstår frågan eller bara duckar för den.

Jag har förståelse för ledamoten Linda W Snecker från Vänsterpartiet, eftersom Vänsterpartiet har sina rötter inom kommunismen. Innan 1967 hette Vänsterpartiet Kommunisterna. Med det förslag som Vänsterpartiet lägger fram skulle vi också få en statlig lösning som liknar den Mao Zedong hade för sitt stora språng. Resultatet blev svält och ekonomiskt sammanbrott i samhället.

Jag ställer min fråga en gång till. I dag är 12 procent av de 5 miljoner bilar som finns i Sverige laddbara. Hälften är laddbara plug-in-hybrider, och hälften är rena elektriska bilar. Men hur ska vi med Vänsterpartiets förslag se till att resten, de 88 procenten av flottan, blir elektrifierade? Om de inte blir elektrifierade, hur ska vi då ta hand om bränslena?

Jag frågar efter en praktisk lösning. Låt oss säga att det blir ett förbud nästa år, 2025. Vad är Vänsterpartiets lösning förutom svält och ekonomiskt sammanbrott i Sverige?

Herr talman! Det är mycket glädjande att efter ett och ett halvt år i Sveriges riksdag äntligen kunna debattera en fråga med ledamoten Linda W Snecker.

Innan jag ställer mina frågor vänder jag mig dock till våra socialdemokratiska kollegor. Att inte ställa de frågor till oss som ni ställde till övriga partier tycker jag är fegt och skamlöst. Jag höll ett anförande där ni kunde ha begärt replik, och jag kunde då ha svarat er.

Min fråga till Vänsterpartiet och ledamoten Linda W Snecker handlar om er reservation 1, där ni föreslår ett förbud mot försäljning av bilar med fossila bränslen från 2025. I dag består Sveriges bilflotta av 12 procent laddbara bilar. Av dessa 12 procent är 6 procent rena elbilar och 6 procent laddhybrider. Det betyder 300 000 laddbara hybrider och 300 000 elbilar. Av totalt 5 miljoner bilar i Sverige är det bara 12 procent som är laddbara.

Låt oss säga att regeringen kommer med ett förslag i morgon om att förbjuda bilar med förbränningsmotorer från 2025. Hur ska vi tanka de bilarna? Hur ska vi kunna sälja 4,4 miljoner bilar fram till 2025? Finns det risk för att vi knäcker samhället? Vad är Vänsterpartiets lösning på det?

Herr talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande om vägtrafik- och fordonsfrågor. Det är glädjande att se så många partier i Sveriges riksdag engagerade i dessa viktiga frågor, som påverkar människors och företags vardag kraftigt.

I betänkandet behandlas 35 reservationer inom olika områden, och 14 av dem är Sverigedemokraternas. Vi i Sverigedemokraterna står bakom alla våra 14 reservationer, men för att spara tid väljer jag att yrka bifall endast till reservation 23.

Herr talman! Sverige är en industrination med världsledande teknologi och med bilar, lastbilar, industriella maskiner och digitala system i världsklass. Vi har vård och omsorg som överträffar många moderna länders i kvalitet. Men vad händer när det snöar? Jo, "snön faller och vi med den", som Ulf Lundell sjunger.

Herr talman! Trafikverket är den myndighet som har ansvaret för att säkerställa att transportsystemet i Sverige fungerar, inklusive drift och underhåll av statliga vägar, detta oavsett om det är sommar eller vinter. Men kritiken mot Trafikverkets agerande, eller snarare brist på sådant, har länge varit massiv. För Sverigedemokraterna är det tydligt att Trafikverket inte klarar sitt uppdrag och att det utgör ett hot mot både liv och egendom.

Det senaste snökaoset på E22, där över 1 000 bilar fastnade i kraftigt snöfall i Skåne under mer än ett dygn, är ett solklart tecken. Förra veckans snöfiasko på E20, riksväg 26 och E4 är resten av katastrofen. Att ingen kom till skada eller omkom med anledning av händelserna är ett mirakel. Sverigedemokraterna har länge haft rätt när vi lyft fram bristen på underhåll av vintervägar i debatter med den tidigare socialdemokratiska infrastrukturministern, och detta är ett problem som tyvärr kvarstår än i dag. Behovet av förbättringar i underhållet av vägnätet är enormt, något som är avgörande för en modern industrination som Sverige.

Herr talman! Trafikverket tenderar att skylla bristerna på andra, främst på den tunga trafiken och vanliga bilister som försöker nå sina destinationer, och hänvisar i vissa fall till det extrema vädret och klimatförändringarna. Det är svårt att förstå varför det är så utmanande för en så enorm organisation att hantera vintern i ett land som Sverige, där snö är vanligt förekommande varje vinter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Många inom åkeri- och bussbranschen är eniga om att Trafikverkets insatser kommer för sent och är otillräckliga. Det är avgörande att Trafikverket förbättrar sin reaktionsförmåga och lyssnar på dem som larmar, inklusive allmänheten, polisen och räddningstjänsten. Men tyvärr misslyckas Trafikverket varje gång det är dags att agera. Det måste vara möjligt att resa och bedriva verksamhet över hela landet, även under vinterförhållanden.

Det är ett faktum att förtroendet för Trafikverket, en myndighet med över 11 000 anställda, och främst dess generaldirektör är allvarligt skadat. I många avseenden har det gått för långt. Nyligen kom Miljöpartiet med förslaget att lägga ned Trafikverket och återgå till den tidigare ordningen med Vägverket och Banverket, ett förslag som Sverigedemokraterna har drivit länge i form av återkommande kommittémotioner. Vi tycker att detta är rätt väg att gå, och vi står fast vid vårt förslag.

Herr talman! Sverige har länge haft en tradition av öppenhet och transparens gentemot omvärlden, vilket har varit till vår fördel inom områden som handel, forskning och teknikutveckling. Men när denna gränslösa öppenhet kombineras med naivitet kan det få allvarliga konsekvenser. Ett tydligt exempel på detta är Transportstyrelsens hantering av vägtrafikregistret.

Enligt Ifs bilbrottsbarometer är Sverige ett öppet mål för internationell bilbrottslighet. Bilbrottsligheten är ett växande problem i landet, med årliga skadebelopp som ökar och brottslighet som blir alltmer komplex. Sverige har blivit en magnet för olika typer av kriminella, och mycket av bilstölderna är beställningsjobb inom organiserad brottslighet. Kostnaderna för bilstölder skenar och slår rekord år efter år. Det beräknas att den årliga kostnaden för samhället uppgår till över 1 miljard kronor, och internationella ligor spelar en betydande roll.

Tidigare, när digitala tjänster inte var lika tillgängliga, var kriminella tvungna att leta efter specifika fordon fysiskt. Nu kan de göra det i bekvämlighet i sina hem. Statistik från Eurostat för 2021 visar att Sverige ligger på andra plats när det gäller stölder av motorfordon och reservdelar per capita i förhållande till andra europeiska länder. Tyvärr låg Sverige på första plats 2020.

Herr talman! För att effektivt bekämpa den omfattande och internationella brottsligheten krävs snabba åtgärder. Svenskar måste sluta vara naiva. Transportstyrelsens befogenheter att sälja information till oseriösa aktörer måste begränsas. Hanteringen av informationen måste också förändras, så att den inte underlättar stölder. Kontrollen av utförsel av stöldgods ur landet måste stärkas, och polisen och Tullverket måste ges ett utökat uppdrag att prioritera bilbrottsligheten.

Herr talman! Sverige, Europa och den civiliserade västvärlden har begått ett samhälleligt och kulturellt självmord genom att tillåta massinvandring från dysfunktionella samhällen och kulturer i öppenhetens, mångkulturens och de mänskliga rättigheternas namn. Nu står vi inför ett teknologiskt självmord i klimatomställningens och planeträddningens namn.

Fit for 55 är EU:s klimatpaket i form av klimatlagstiftning som syftar till att nå en minskning av utsläppen av växthusgaser på 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990 och nettonollutsläpp till 2050. Förordningen om ändring av förordning 2019/631 vad gäller skärpning av normerna för koldioxidutsläpp från nya personbilar och nya lätta nyttofordon, som godkändes av EU:s energiministrar förra året, införde i praktiken ett förbud mot försäljning av bensin- och dieseldrivna bilar och lätta lastbilar efter 2035. Detta beslut är rent kontraproduktivt när det gäller teknikutveckling och slår direkt mot konsumenter med låg köpkraft. Sverigedemokraterna i Europaparlamentet var det enda parti från Sverige som röstade emot förslaget och är det enda parti från Sverige som vill riva upp lagstiftningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Det senaste offret för denna förordning och för den genomgripande klimathysteri vi bevittnar i västvärlden var den framstående dieselmotor som återfinns i många Volvobilar runt om i Sverige och världen. En 45-årig epok gick i graven när den sista dieselbilen rullade av bandet på Torslandafabriken i slutet av mars i år. Men varför har dieselteknologin dömts ut trots sin betydligt bättre prestanda och verkningsgrad jämfört med motsvarande bensinvariant?

Även om dieseldrivna bilar har varit på tillbakagång sedan skandalen "dieselgate" är dieselmotorer fortfarande en grundpelare för vår värld. Dieselmotorn har blivit föremål för betydande demonisering under de senaste åren. En del av kritiken är befogad, men det mesta har varit överdrivet. Ofta har det spritts av klimatsektens aktivister, ibland klädda som forskare.

Herr talman! Om vi skulle ta bort alla dieselmotorer från världen över en natt, vad skulle hända? Väldigt mycket! Och nästan inget av det skulle vara bra. Vid den senaste leveransen du fick hem hjälpte förmodligen en dieselmotor i en lastbil, ett tåg eller ett fartyg till att ta den till dig.

Gillar du färsk frukt och färska grönsaker på ditt köksbord? Jordbruksmaskiner drivs nästan uteslutande av dieselmotorer. Grävmaskiner, bulldozrar, asfaltläggare och annan tung anläggningsutrustning drivs av diesel på grund av deras vridmoment och kraftbehov.

Även militära fordon gynnas av dieselns lägre brandrisk och explosivitet jämfört med andra bränslen. Många anläggningar, som sjukhus eller till och med riksdagen, använder dieselgeneratorer för backup och nödströmsförsörjning. I Sverige, som är ett avlångt land med kallt klimat, är i dag dieseldrivna fordon överlägsna sina motsvarigheter som drivs med bensin eller med el.

Vi måste helt enkelt bli medvetna om hur mycket vi har att tacka dieselmotorn för samhället och det välstånd vi har i dag, inte bara historiskt utan även i dag.

Herr talman! Jag är en förespråkare för teknikneutralitet inom politiken. Det bör inte vara upp till politiken att bestämma vilken teknik som ska vinna över en annan teknik. Det är faktiskt så att politiker inte är ingenjörer, och de kan inte och bör inte utföra ingenjörernas arbete. Det är dock en tillfällighet att jag är både ingenjör och politiker, men det är tyvärr väldigt sällsynt inom politiken att man kommer från ett riktigt arbete och yrkesliv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Herr talman! Det finns ett enkelt svar: Vi har en politik kring det. Vi vill dela Trafikverket i ett banverk och ett vägverk. Problemet är Trafikverkets styrning.

Vår politik är väldigt tydlig, och den finns på papper, svart på vitt. Jag frågar återigen var man kan läsa om Socialdemokraternas politik för att lösa den problematik som vi har på våra vägar och som har skapats av Socialdemokraternas regeringar.

Ledamoten Carina Ödebrink nämnde också att Volvo Cars har slutat med tillverkningen av dieselbilar och att de har för avsikt att sluta med tillverkning av bilar med förbränningsmotorer 2030. Är det verkligen det regeringen ska bygga sina planer på - att ett företag har en specifik cykelplan för sina produkter, för sin produktportfolio? Ska regeringen verkligen bygga sina framtida planer på Volvos cykelplan? Hur realistiskt är detta? Och vad händer om Volvo till exempel om några månader eller år byter fot och gör samma sak som Mercedes, BMW och många andra biltillverkare har gjort? Man skjuter upp det från 2030 till 2035. Kanske är det inte realistiskt då, och så skjuter man upp det från 2035 till 2040.

Hur realistiskt är det att regeringen bygger sina framtida planer på ett företags, ett kinesiskt företags, cykelplan?

Herr talman! Jag har några frågor. Jag börjar med underhåll av vinterväglag.

Ledamoten Carina Ödebrink var ganska kritisk mot regeringen och Trafikverket gällande underhåll av vinterväglag och vad som nyligen hände på E22, där över tusen bilar hade fastnat. I förra veckan hade vi ett nytt kaos på E4, riksväg 26 och E20.

Jag instämmer med ledamoten i att Trafikverket har stora problem. Men vad har Socialdemokraterna för lösningar? Jag läste vårt betänkande. Det finns inget om er politik där. Vad ska vi göra för att Trafikverket ska fungera bättre?

Det är absolut lätt att stå i talarstolen och kritisera, men det är bra med lite självkritik också. Socialdemokraterna hade makten i åtta år. Det problem vi ser i dag var återkommande varje år vid flera tillfällen under Socialdemokraternas styre. Vad hände med den självkritiken? Vad bär Socialdemokraterna för ansvar här?

Herr talman! För drygt en månad sedan presenterades rapporten Digital Government Index 2023. Det är en internationell jämförelse av digitaliseringen av offentliga förvaltningar i 38 olika länder. De tre länder som ligger i topp är Korea, Danmark och Storbritannien, medan samtliga våra nordiska grannländer presterar över genomsnittet. I den totala bedömningen hamnar Sverige på plats 27, strax efter Mexiko.

För närvarande pågår en hel del arbete från regeringens sida gällande digitaliseringspolitiken. Trots detta behöver arbetet genomföras i betydligt snabbare takt och med fler konkreta reformer om vi ska kunna klättra högre upp i rankningen vid nästa mätning.

Min fråga går till civilminister Erik Slottner. Vilka konkreta åtgärder kan regeringen vidta för att snabba på takten i digitaliseringen av den offentliga sektorn?

Herr talman! Min fråga riktas till Sveriges infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

I juli 2022 fick Energimyndigheten och Trafikverket i uppdrag av den föregående regeringen att ta fram ett nationellt handlingsprogram för utbyggnad av laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas. Den slutgiltiga rapporten redovisades den 1 november 2023, det vill säga förra veckan.

En av nyckelutmaningarna som identifieras i rapporten är avsaknaden av ett effektivt samordnat myndighetsansvar för utbyggnad av laddinfrastruktur i hela landet. Som ett svar på denna brist föreslås i rapporten att Energimyndigheten utses som nationell samordnare för Sveriges laddinfrastruktur. Den rollen ska kunna bidra till att den fortsatta utbyggnaden av laddinfrastruktur sker utifrån ett helhetsperspektiv.

Min fråga till infrastrukturminister Andreas Carlson är om han anser att detta förslag kan förbättra samordningen för utbyggnad av laddinfrastruktur i Sverige. Är regeringen i så fall beredd att ge Energimyndigheten detta uppdrag?

Herr talman! I sin regeringsförklaring meddelade statsminister Ulf Kristersson att regeringen kommer att tillsätta en AI-kommission med uppdraget att ge riktlinjer kring AI:s möjligheter och risker.

Detta besked välkomnas varmt av Sverigedemokraterna med tanke på den centrala roll som AI-frågan har för Sveriges framtida teknikutveckling som en ledande industrination.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi ser dock fram emot ytterligare klarhet kring kommissionens uppdrag i detalj när det gäller dess centrala funktion inom AI-området, sammansättningen av kommissionen, kommissionens ledarskap och inte minst tidpunkten när kommissionen kommer att påbörja sitt arbete.

Därför skulle jag vilja fråga civilminister Erik Slottner om han kan ge ytterligare klarhet kring de funderingar jag just nämnde.

Fru talman! Jag tackar för Gunilla Svantorps kommentarer. Jag har förståelse för att hon blir upprörd över det som jag säger. Men det är just på grund av vad dessa myndigheter har ägnat sig åt under åtta år av socialdemokratiska regeringar som vi har så många verk och myndigheter som är i fritt fall just nu. Exempel på detta är Trafikverket, Postnord och Polismyndigheten. De har glömt bort sitt kärnuppdrag och ägnat sig åt mångfald och inkludering.

I texten som citerades stod det: "För att leva upp till högt ställda krav och för att mångfaldsfrågorna ska komma i fokus inom Postnord - - -".

Men mångfald är inte Postnords fokus. Postnords främsta fokus ska vara att leverera brev och paket. Hur svårt är det att förstå detta? Jag säger inte att man inte ska fokusera på jämställdhet och mångfald. Men det är inte där som fokus ska vara. Postnords kärnuppdrag är nämligen att dela ut brev och paket. Trafikverkets kärnuppdrag är till exempel att se till att tågen går i tid, inte att gå runt och räkna på hur könsfördelningen ser ut bland människor. Kompetens, färdighet och personlighet har ingenting med kön att göra. Jag hoppas att ledamoten förstår detta.

Det är just på grund av den syn som ledamoten och Socialdemokraterna har som de har tvingat på detta på våra myndigheter och verk. Vi ser därför tyvärr att vi har myndigheter och verk i fritt fall.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Gunilla Svantorp för frågan.

Om en myndighet eller ett verk inte uppfyller sina grundläggande kärnuppgifter och uppdrag tror jag inte att man ska sätta mångfald, inkludering och jämlikhet som sitt främsta uppdrag. Polismyndighetens, Trafikverkets, Energimyndighetens och Postnords grunduppdrag är inte att främja mångfald, inkludering eller jämlikhet. Polisens uppdrag är att bekämpa brottslighet. Postnords uppdrag är att leverera brev och paket i tid och till rätt kunder i hela landet. Jag hoppas att ledamoten har fått det svar som hon ville ha.

Fru talman! Jag och Sverigedemokraterna står bakom samtliga våra reservationer i betänkandet, men för att spara tid under voteringen väljer jag att yrka bifall endast till reservation 18.

Fru talman! På kvällen den 23 december 1947 vid Bell Telephone Laboratories i USA lyckades fysikern och ingenjören Walter Brattain demonstrera den första fungerande transistorn för sina kollegor. Transistorn anses av många vara en av de största uppfinningarna i modern historia, i princip den enskilt viktigaste elektroniska komponent som har banat väg för den omfattande digitalisering som vi bevittnar i dag. Walter Brattain erhöll tillsammans med två av sina kollegor Nobelpriset i fysik för transistorn år 1956.

Digitaliseringen har förändrat vår värld och kommer att fortsätta att göra det i en allt snabbare takt. Vi befinner oss i en tid där teknologin utvecklas i rasande fart och påverkar allt - från hur vi kommunicerar, reser runt och arbetar till hur vi lever våra liv. Det är därför avgörande att vi förstår och omfamnar vikten av digitalisering för att kunna forma relevanta politiska förslag för en framtid som är mer effektiv, säker och hållbar.

Fru talman! Digitaliseringen har revolutionerat kommunikationen. Och när det gäller medborgarnas berättigade förväntningar kring bredbandshastighet, bredbandskvalitet och bredbandstäckning ska man se en politisk handling. Enligt förra regeringens bredbandsstrategi ska målen på två områden - tillgång till snabbt bredband i hela Sverige och tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet - uppfyllas fram till 2025. Detta är mer eller mindre uppnått där människor bor, arbetar och handlar - det behöver göras mer på landsbygden. Men det kommer inte att uppnås längs järnvägar och vägar enligt Post- och telestyrelsens senaste data och prognos från 2022. Läget är långt ifrån tillfredsställande längs riksvägar - där är endast 39 procent av målet uppfyllt - och högtrafikerade järnvägar, där 54 procent av målet är uppfyllt.

Sverigedemokraterna vill se att en översyn av mobiltäckningen längs trafikerade järnvägssträckor görs och att man därefter prioriterar förbättringsåtgärder. Detta bör ske i ett samarbete mellan Trafikverket, järnvägsföretagen och mobiloperatörerna. Samma krav ska ställas på Trafikverket och mobiloperatörerna gällande riksvägar, Europavägar och övriga högtrafikerade bilvägar med hänsyn till vikten av datadelning mellan modernare bilar och molntjänster samt den kommande autonoma fordonstekniken.

Post- och telestyrelsen har en viktig roll i denna helhetsbild genom att ställa krav på mobiloperatörerna under kommande frekvensauktion för 900-megahertzbandet, 2,1-gigahertzbandet och 2,6-gigahertzbandet, men särskilt för 900-megahertzbandet med fler än dagens ett block med täckningskrav. Om det befintliga bredbandsmålet ska nås behöver kanske tilldelningen av alla block inom alla nämnda band villkoras med tydliga resultatmål för täckning och kapacitet.

Fru talman! I en digitaliserad era, där elektronisk kommunikation dominerar, kan det vara lätt att glömma bort värdet av posten. Posten är en viktig del av vår infrastruktur och har en djupgående inverkan på våra liv och samhällen. Men på samma sätt som den svenska tågtrafiken strular i dag är posten tyvärr också opålitlig.

Post- och telestyrelsen har nyligen fastlagt att Postnord inte har lyckats uppfylla sin lagstadgade kvot om 95 procents leveranssäkerhet för brev under en enda månad sedan maj 2022. Tillståndsvillkoren kräver också att Postnord upprättar riskanalyser för att snabbt kunna hantera eventuella problem. Men inte heller i den delen har bolaget levt upp till reglerna.

I sin års- och hållbarhetsredovisning ägnar Postnord ett mycket stort utrymme åt mångfald och jämställdhetsarbete, det vill säga sätter fokus på mångfaldsfrågorna i stället för på kärnuppdraget. I redovisningen står bland annat att: "För att leva upp till högt ställda krav och för att mångfaldsfrågorna ska komma i fokus inom Postnord pågår programmet Move - Change for Diversity. Ett aktivt mångfalds- och jämställdhetsarbete ska medverka till att såväl verksamhet som ledningsgrupper bättre speglar omvärlden och kunderna."

Fru talman! Postnords kärnuppgift är att prioritera leverans av brev och paket i hela landet - inte könskvotering av chefer eller att försöka spegla omvärlden eller sina kunder, enligt mig.

Sist, men inte minst, ska frågan om artificiell intelligens, AI, inte glömmas bort trots att det finns en AI-akt på gång i Europaparlamentet just nu. AI öppnar för stora möjligheter. Till exempel är det mycket effektivare att skriva ett anförande med hjälp av AI än utan. Men samtidigt har vi enorma utmaningar framför oss för att hantera de mindre bra sidorna av denna teknik. Jag ser fram emot att vi kan forma en effektiv och övergripande nationell AI-politik efter att den europeiska AI-akten fastställts.

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att förmedla att Sverigedemokraterna står bakom samtliga sina reservationer i betänkandet, men för att spara tid under voteringen väljer jag att yrka bifall endast till reservationerna 8 och 30.

Fru talman! När de tyska ingenjörerna och industrimännen Nikolaus Otto, Gottlieb Daimler och Wilhelm Maybach utvecklade och presenterade den första bensindrivna fyrtaktsförbränningsmotorn 1876 hade de ingen aning om att den västerländska klimatrörelsen drygt 140 år senare skulle skylla planetens klimatmässiga död på just den uppfinningen. De hade säkert avstått från att montera den där motorn på en hästdroska nio år senare för att bygga världens första bil om de hade resonerat som dagens klimataktivister och vissa politiker. Men vi kan vara glada och tacksamma att dessa individer samt många andra västerländska ingenjörer och entreprenörer inom bilindustrin har tänkt rationellt, utvecklat och framställt den billiga, praktiska och pålitliga tekniken som dagligen hjälper miljarder människor över hela världen att resa eller transportera varor från punkt A till punkt B.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Fru talman! Med detta sagt vill jag absolut inte förminska vikten av klimatåtgärder, hållbarhetsarbete och ny teknik för att lösa de nya utmaningar mänskligheten har framför sig. Men är verkligen förbud mot en viss fungerande teknik den rimligaste lösningen för att tvinga fram bättre teknik? Och en ännu viktigare fråga kan vara: Vilka tvingar fram dessa förbud? Är det ingenjörer, experter och entreprenörer, eller är det outbildade aktivister, politiker och byråkrater som är styrda av sina känslor?

Fru talman! Det nya rödgröna styret i Stockholms stad vill införa nya strängare miljözoner för trafiken i Gamla stan och delar av city. En del av åtgärderna som styret har meddelat är att i delar av Stockholms innerstad kommer endast el- och gasbilar att få köras, det vill säga i miljözonklass 3 som införs år 2024. På delar av Sveavägen kommer trafiken att stängas av helt under vissa helger.

Detta förslag bortser helt från det faktum att varutransportsektorn både prismässigt och strukturellt ännu är helt beroende av traditionella diesel och bensindrivna tunga och lätta lastbilar. Ungefär 90 procent av alla varutransporter i Sverige är under 30 mil. Logistikbranschens fordonsflotta är inte i närheten av att kunna möta Stockholms nya fordonskrav, och en framtvingad elektrifiering i en tid präglad av både energibrist och skenande matpriser kommer att leda till akut varubrist och ännu högre priser. Därmed anser Sverigedemokraterna att möjligheten att stifta nationella lagar mot att kommuner skadligt begränsar biltrafiken på kommunal nivå ska utredas.

Fru talman! En annan fråga som Sverigedemokraterna länge har drivit är att ge bättre möjligheter och förutsättningar för motorentusiaster att engagera sig inom motorhobbyn. Motorhobbyn har en viktig uppgift i att bevara vår motorhistoria, och många motorentusiaster vill därför bevara viktiga fordonsmodeller för framtiden. Av någon anledning har enskilda tjänstemän vid länsstyrelsernas miljöskyddsavdelningar fattat beslut om att värdefulla renoveringsobjekt inte får importeras utan ska betraktas som miljöfarligt avfall och därmed skrotas.

EU-lagstiftningen ger tydliga riktlinjer om att begagnade fordon normalt inte ska betraktas som miljöfarligt avfall. Inte heller om det föreligger ett renoveringsbehov är fordonet miljöfarligt avfall. Motorhobbyn är en viktig del av vårt samhälle, och den får inte ödeläggas av godtyckliga beslut från myndigheter. Därmed anser Sverigedemokraterna att riksdagen och regeringen borde erbjuda bättre skydd av veteranbilshobbyns och motorentusiasternas värdefulla insatser.

Vägtrafik- och fordonsfrågor

I detta anförande instämde Thomas Morell (SD).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 24 maj.)