Mikael Damberg

Herr talman! Jag vet inte om Oscar Sjöstedt inte är uppdaterad. SD motsatte sig den här debatten när partierna talade om ifall vi skulle ha en aktuell debatt. Det är bra att ni kommer när vi bestämmer att debatten ska ske.

Vi har lagt fram en lång rad förslag på riksdagens bord. Det är tillfälligt höjda barnbidrag, elräkningsakut och tankrabatt som går mest till glesbygden. Det skulle göra skillnad på hushållens ekonomi på riktigt.

Sverigedemokraterna har sagt nej till det. Ni valde i stället att sänka skatten för den mest högavlönade med 13 miljarder kronor när vi ser att verkligheten ser ut som den gör både för välfärden och för de utsatta hushållen.

Jag tror att anledningen till att Sverigedemokraterna helst inte hade velat ha den här debatten är att det blir tydligt att man lurade svenska folket under valrörelsen och nu sitter med ansvaret för den ekonomiska politiken.

(Applåder)

Herr talman! Sverigedemokraterna ägnade i princip hela valrörelsen åt att lova att allting skulle bli billigare och att vanligt folk skulle få det bättre ekonomiskt. Det var det ena löftet efter det andra.

Nu ser vi en verklighet som går i helt motsatt riktning. Då är Sverigedemokraterna det parti som inte vill ha den här riksdagsdebatten om hushållens ekonomi. Vad kan det bero på?

Kan det bero på att man inte vill synas? Man vill inte bära ansvaret för den budget som nu präglar Sverige och som är grunden för den ekonomiska politiken i vårt land.

När Stadsmissionen larmar om att alltmer resurser läggs på akuta insatser har Sverigedemokraterna i dagens debatt inga nya besked att ge till dem som har det absolut tuffast i vårt land. Verkligheten har blivit Sverigedemokraternas största fiende.

Herr talman! Jag tycker att den här debatten än så länge har visat att det är uppenbart att regeringen inte har en plan för hur man ska stötta hushållen i det här svåra läget. Man har inga nya besked att ge till vare sig barnfamiljer eller ensamstående med barn. Jag noterar att finansministern talar om att man ska stötta familjer i det här läget och att inga barn ska gå hungriga, men verkligheten talar ju ett annat språk. Verkligheten blir regeringens fiende.

Om nu regeringen skulle ha en plan finns det fem frågor som jag skulle kunna ställa som tittar lite framåt. Jag undrar om regeringen kan svara på de frågorna.

Hur blir det med elstöd inför nästa år? Det är nog många familjer som undrar över det.

Kommer vi att ha ett intäktstak på plats till nästa vinster som för tillbaka vinsterna på ett helt annat sätt än vad regeringen lyckats med den här gången?

Har regeringen några konkreta förslag för att pressa priset på el? Vi har föreslagit ett folkhemselsystem där staten auktionerar ut långa kontrakt och köper in billig el till hushållen. Det är i princip på samma sätt som storföretagen gör i dag. Det skulle ha effekt på priset på el för vanliga svenska hushåll. Hur blir det?

Finns det någon plan för att säkra välfärdens finansiering nu när skolor larmar om uppsägningar?

Finns det en plan för att möta lågkonjunkturen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Jag noterar med viss glädje utspelet häromdagen om att ni tar tillbaka lite av de besparingar som sker på yrkesutbildning i regeringens budget. Men det är bara första exemplet på att finansministern erkänner att ni hade kapitalt fel i er budget när ni gjorde så kraftiga neddragningar på utbildning på gränsen till en lågkonjunktur.

Hur ser planen framåt ut, finansministern?

(Applåder)

Herr talman! Jag kan konstatera, Elisabeth Svantesson, att den svenska regeringen i princip var sist i Europa med att ta dessa initiativ. Man var väldigt sen med att få ut elstödet. Stora delar av Sverige har fortfarande inte fått något elstöd. Man var nästan det enda landet i Europa som inte har lyckats få till stånd en återföring av övervinsterna från elproducenterna under vintermånaderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Gång på gång visar den svenska regeringen en brist på handlingskraft. Man är passiv och kommer sist. Att man inte har haft det här trycket redan från början har kanske resulterat i att matpriserna har stigit snabbare i Sverige än i våra grannländer.

Jag ser positivt på att finansministern, sent omsider, bjöd in matjättarna till ett möte. Men är hon beredd att agera och tillsätta en priskommission så att vi verkligen kan se till att matpriserna fortsätter nedåt när priserna på insatsvaror sjunker framöver?

(Applåder)

Herr talman! Jag biter mig fast vid matpriserna som har ökat med 22 procent på ett år. Jag är faktiskt glad över att finansministern till slut kallade de stora matjättarna till möte, efter att riksdagspartier har krävt det under väldigt lång tid. Det är dock lite märkligt att Sverige i princip gjorde det sist. Våra grannländer, Frankrike och andra stora länder hade redan gjort det. Till slut kom det till stånd här. Då har vi gjort det. Det är bra. Regeringen har gett Konkurrensverket i uppdrag att bevaka det här, vilket vi krävde, och det är bra.

Vi har också ställt ett nytt krav så att man inte bara pekar på alla andra, som att löntagarna ska stå tillbaka och att konsumenterna ska shoppa runt. Även regeringen och finansministern måste ta ansvar. Vi har föreslagit en priskommission. I den ska matproducenterna, livsmedelskedjan, konsumentorganisationerna, pensionärsorganisationerna och studentorganisationerna ska ingå. Är finansministern beredd att agera och tillsätta en priskommission som ska se till att priserna följer med insatsvarorna nedåt?

Herr talman! Jag vill börja med att konstatera att finansministern och jag är överens om en sak, nämligen att inflationen måste bekämpas. Inflationen är inte bara skadlig för svensk ekonomi, den slår också extremt hårt mot hushållen.

Att inflationen ska bekämpas innebär dock inte att finansministern kan gå och sätta sig på läktaren och titta på medan hushållen kämpar för att få vardagen att gå ihop. Riksbankens främsta uppgift just nu är att bekämpa inflationen, men även regeringen har ett ansvar. Det ansvaret handlar om att säkerställa att ensamstående mammor kan sätta mat på bordet och att inte ett enda barn ska gå hungrigt till eller från skolan. Det handlar om att se till att den ekonomiska krisen inte leder till nedskärningar i skolan eller till längre vårdköer i ett redan tufft läge.

Det är ingen lätt uppgift. För att det ska gå ihop krävs det att politiken orkar och förmår att prioritera.

Jag brukar lyssna när finansministern beskriver vad hon gör för hushållen. Jag antar att det kommer i nästa inlägg. Då brukar hon säga att man har gett 40 miljarder i stöd till hushållen på olika sätt. Det hon inte brukar nämna är att stora delar av de förslagen är socialdemokratiska reformer som nu förlängs eller byggs på. Hon nämner också väldigt sällan att hon i denna reformagenda lade 13 miljarder kronor på att sänka skatten för de mest välbeställda i vårt samhälle, i ett läge där matköerna till Stadsmissionen växer.

Vi har presenterat en lång rad förslag under den här vintern: tillfälligt höjt barnbidrag, en elräkningsakut, elstöd för hela landet, ett intäktstak för elproducenter så att de exceptionellt höga vinsterna kan återföras till hushållen i större utsträckning samt en förlängning och förstärkning av tillägget i bostadsbidraget till barnfamiljer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Vi har krävt att regeringen ska sätta press på livsmedelsbranschen genom att kalla livsmedelsjättarna till samtal, genom ett uppdrag till Konkurrensverket och slutligen genom att tillsätta en priskommission för matpriser för att se till att det inte blir familjerna som tvingas bära en oskäligt stor del av kostnadskrisen och samtidigt se till att matpriserna minskar i takt med att insatsvarorna nu blir billigare.

Hushållens situation är akut här och nu. Vi ser hur breda grupper, barnfamiljer och ensamstående mammor har svårt att sätta mat på bordet. Civilsamhället larmar om att helt nya grupper söker stöd för basala saker som mat och kläder, förvärvsarbetande som helt enkelt inte får lönen att räcka till. Marginaler som tidigare var små är i dag obefintliga. De buffertar som byggts upp under goda år är slut. Den dystra sanningen är att det kommer att dröja innan utvecklingen vänder.

Då krävs det besked: Kommer regeringen och Sverigedemokraterna att agera så att inget barn tvingas gå hungrigt eller sluta med fotbollsträningen för att föräldrarna helt enkelt inte längre har råd, eller kommer de att fortsätta att passivt titta på?

Herr talman! Förra veckan träffade jag Stadsmissionen och Rädda Barnen. De vittnade om hur hårt den ekonomiska situationen drabbar vanliga människor. De berättade att antalet människor som söker stöd för så basala saker som mat och kläder har fördubblats. Köerna för att få ut en matkasse ringlar nu långa. Stadsmissionen tvingades faktiskt stänga en av sina verksamheter tillfälligt eftersom trycket blev så stort.

Särskild debatt om hushållens ekonomi

Men de vittnar också om hur fler och nya grupper söker stöd. Det handlar om ensamstående mammor som trots en helt normal lön inte längre kan sätta näringsriktig mat på bordet, om barnfamiljer som desperat söker hjälp för att betala sin elräkning och om pensionärer som arbetat ett helt yrkesliv men nu inte har råd att åka och hälsa på barnbarnen.

Vi pratar ofta om att vi måste stötta dem som har det tufft, men faktum är att den gruppen växer för varje dag som går. Varje ytterligare procent som matpriserna stiger gräver djupare hål.

Frågan är så här. Verkligheten ser ut så här. Det är därför vi har begärt den här debatten. Regeringen tar nämligen inte situationen på allvar. Regeringen har ingen plan.

Fru talman! I Ukraina utkämpas just nu det värsta kriget i vårt Europa sedan andra världskriget. Den ryska krigföringen i Ukraina är brutal. Berättelser om sexuella övergrepp, tortyr, deportationer och avrättningar av civilbefolkning följer i de ryska truppernas spår.

Den ryska statsledningen tycks också vara beredd att acceptera enorma egna förluster av både materiel och soldater. Människoliv värderas uppenbarligen väldigt lågt i strävan efter geopolitiska vinster.

Den ryska invasionen av ett fredligt, demokratiskt grannland kan aldrig tolereras, och vi måste fortsätta stå upp för Ukrainas rätt att försvara sin suveränitet och integritet. Men Rysslands krig i Ukraina handlar om mer än så. Det är en konfrontation med hela det demokratiska väst, den europeiska säkerhetsordningen och folkrätten. I grunden handlar det om en värdemässig konflikt, där demokrati ställs mot auktoritärt styre eller diktatur. Och de säkerhetspolitiska spänningarna kommer att bestå under lång tid framöver.

Att Ukrainas sak är vår är mer än bara en paroll. Utvecklingen av kriget i Ukraina är direkt avgörande för det säkerhetspolitiska läget även i Sverige. Vi ska fortsätta stötta Ukraina på alla sätt vi kan - ekonomiskt, humanitärt och militärt. Och vi ska göra vad vi kan för att se till att Ryssland ställs till svars för de krigsbrott som begås i Ukraina.

Fru talman! Det ukrainska folket har visat en heroisk motståndskraft. Samtidigt är fortsatta stöd och vapenleveranser från väst helt avgörande för att det ukrainska försvaret ska klara av att stå upp mot de ryska trupperna. Stödet för Ukraina är brett, både i Sveriges riksdag och internationellt. Flera länder tar nu steg för att bistå Ukraina med alltmer avancerade vapensystem.

Med dagens beslut tas ytterligare steg också här i Sverige. Det handlar bland annat om att skänka försvarsmateriel i form av stridsvagnar, artilleripjäser och robotsystem - ett förslag som vi socialdemokrater står helt bakom. Jag är glad över att det finns en bred enighet här i riksdagen om att fortsätta stötta Ukraina. Det är en förutsättning för att stödet ska vara uthålligt och långsiktigt, och det är en styrka för Sverige.

Låt mig också betona vikten av att fortsätta upprustningen av försvaret här i Sverige. Vi behöver fortsätta bygga upp vår civila och militära beredskap. Även i dessa frågor finns bred politisk samsyn. Den nya regeringen fortsätter den omläggning av svensk försvarspolitik som inleddes under Stefan Löfvens regeringstid. Vi genomför just nu den största upprustningen av det militära försvaret sedan 1950-talet, och vi har kommit överens om att försvarsutgifterna ska uppgå till 2 procent av bnp. I går röstade riksdagen med stor majoritet för ett svenskt medlemskap i Nato.

Fru talman! Rysslands invasion av ett demokratiskt, självständigt land innebär ett hot mot hela Europas säkerhet. Vi måste fortsätta stötta Ukraina, och vi måste fortsätta bygga upp ett starkt svenskt folkförsvar så att vi tillsammans med andra länder kan försvara vår demokrati och frihet.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2023 - Försvars-materiel till Ukraina

(Applåder)

Herr talman! Jag kan konstatera att Elisabeth Svantesson i princip säger att elstödet är det enda stöd hon riktar till hushållen. Vi ser alltså att det går till dem med de högsta inkomsterna. Hon har inga nya besked att ge till de pressade hushåll runt om i Sverige som nu har det väldigt tufft.

Jag tror att Elisabeth Svantesson verkligen vill att inflationen ska gå ned, men det kräver att man agerar. Man behöver se till att lågkonjunkturen inte blir djupare än den annars skulle vara. Vad är Elisabeth Svantessons plan för hushållens ekonomi, för att säkra välfärden och möta lågkonjunkturen?

Frågestund

Herr talman! Vi befinner oss i ett svårt ekonomiskt läge, och många hushåll pressas ordentligt just nu. Det är elpriser som har varit höga, räntor som stiger och matpriser som skenar.

Det elstöd som nu äntligen börjar betalas ut är i princip det enda inflationsstöd som den här regeringen har betalat ut, och allting pekar på att det kommer att gå till dem med de högsta inkomsterna snarare än till dem som har störst behov av det. Det är inte rimligt att mångmiljonärer med stora lyxvillor kan kamma hem tiotusentals kronor samtidigt som stora grupper med väldigt små marginaler pressas hårt ekonomiskt.

Varför vägrar finansministern inse att den ekonomiska situationen är väldigt pressad för hushåll och företag just nu? Hur ser regeringens plan ut för att möta lågkonjunkturen?

Fru talman! Det blir inte mer sant för att Moderaterna fortsätter att påstå felaktigheter om kärnkraften. Jag kan bara konstatera att ni nu sitter i regeringen, det vill säga att ni är ansvariga för den situation vi har här och nu. Det handlar om företag och hushåll i vårt land som känner sig ganska blåsta av de löften som ni gav i valrörelsen. Stödet skulle vara på plats den 1 november.

Företagen vet fortfarande inte när de ska få stöd. Hushållen i norra Sverige ser att stöden ska komma någon gång under våren, och det är en väldig skillnad mot de besked som gavs i valrörelsen.

Här och nu har ni ett ansvar för att driva på EU för en ny prissättningsmodell, som gör att Sverige inte fortsätter att betala onödigt höga elpriser på grund av att andra länder inte har ställt om sina energisystem på det sätt som Sverige har lyckats göra. Vidare måste utbyggnaden säkras. Nu fördyrar och försvårar ni för utbyggnaden av till exempel vindkraft i Sverige. Jag tror att det är att skjuta sig i foten, eftersom det är just nu vi behöver mer el så att industrin kan göra de stora investeringarna. Men det krävs också, tror jag, en blocköverskridande överenskommelse för energipolitiken. Och det skulle ge långsiktighet.

Jag har inget emot att företag får låna på skattekontot. Vi införde en sådan modell under pandemin. Men när jag talar med företag är inte deras första prioritet att alltid låna på skattekontot. Om man i stället kan få en avbetalningsplan på sin elräkning känns det tryggare för många företag. Det är lite osäkert. Den dagen du börjar hamna efter med inbetalningarna till skattekontot när pengarna ska betalas tillbaka är det allvar. Då är det på riktigt, och det kan drabba företagen mer. Jag har träffat många företagare som hellre skulle ha en avbetalningsplan för elräkningen än att alltid tvingas låna hos Skatteverket.

Men det kan finnas olika bilder av detta. Jag tycker bara att det är onödigt att hushåll och företag inte får den möjlighet som näringsministern talade om en vecka innan valet, nämligen att inte låta hushåll hamna hos inkasso utan att man ska se till att det finns avbetalningsplaner också för elräkningen. Det sades en vecka innan valet; också det är ett vallöfte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2023 - Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser

Fru talman! Det är ett falskt påstående från Edward Riedl att det fattades politiska beslut om att lägga ned kärnkraften på det sättet. Det var marknadsmässiga beslut av företag som inte ansåg att det var lönsamt, mycket på grund av att Sverige hade Europas lägsta elpriser. Därmed blev det inte lönsamt att göra de återinvesteringar i kärnkraften som krävdes för att uppfylla de säkerhetskrav vi har på verksamheten.

I dag är situationen en helt annan. Vi har fortfarande en situation där andra länder ibland har högre elpriser än Sverige. Elpriserna i Sverige är dock inte låga längre, vilket framför allt beror på Rysslands agerande och det energikrig som de bedriver mot hela Europa. Då måste man agera resolut här och nu för att skydda hushåll och företag. Man måste också diskutera den prissättningsmodell som jag menar är orimlig och som innebär att Sverige i dag, trots att vi exporterar mest el i hela EU, får importera de höga gaspriserna från till exempel Tyskland som inte har ställt om sitt elsystem.

Jag har gärna en diskussion om hur vi långsiktigt utformar energipolitiken i Sverige. Jag kan bara konstatera att när Socialdemokraterna satt i regeringen ansträngde vi oss för att åstadkomma en blocköverskridande energiöverenskommelse där Moderaterna var med och där Moderaterna dagen efter energiöverenskommelsen utropade att nu hade man räddat svensk kärnkraft med denna överenskommelse. Det blir därför lite en lek med ord i efterhand.

Svensk industri står inför enorma investeringar i den gröna omställningen som kan skapa tusentals nya jobb i Sverige och som också innebär att vi har möjlighet att klara våra klimatmål, och industrin säger att vi måste ha breda överenskommelser och mer billig energi så snabbt som möjligt. Det kan mycket väl behöva byggas ny kärnkraft i Sverige, men här och nu behövs också mycket mer vindkraft.

Här bedriver tyvärr regeringen och samarbetspartierna Sverigedemokraterna någon form av kulturkrig. Släpp det! Samarbeta och se till att fokusera på mer billig el till Sverige!

Fru talman! Rysslands brutala krig i Ukraina och landets agerande på energimarknaderna i Europa har gett upphov till ett flertal extraändringsbudgetar under förra året. Även denna gång är förslagen vi debatterar mycket angelägna. Det handlar om ytterligare försvarsmateriel till Ukraina och om stöd till företag och hushåll som just nu pressas hårt av de höga priserna på el och gas. Jag vill därför börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Vi socialdemokrater står bakom och välkomnar regeringens förslag men är kritiska till regeringens löftesbrott och saktfärdighet när det kommer till att stötta utsatta hushåll och företag.

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna har röstat nej till Socialdemokraternas förslag om en gas- och elräkningsakut. Regeringen har sagt nej till krissamtal om hushållens ekonomi. Regeringen har sagt nej till tillfälligt höjt barnbidrag. Intäktstaket för elproducenterna, som kunde ha dragit in hundratals miljoner i återbäring till svenska hushåll och företag, är kraftigt försenat. Och det är fortsatt oklart när stödet till norra Sverige för de höga elpriserna ska betalas ut - regeringen motsatte sig först detta stöd men har nu ändrat sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2023 - Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser

I veckan kom en undersökning, som jag nämnde tidigare, som visar att var femte person har tvingats använda sparpengar för att köpa mat någon gång under det senaste halvåret. Tidigare i år kom ny statistik från Kronofogden som visar att elskulderna har ökat kraftigt.

De handlar ofta om familjer runt om i Sverige som bor i eluppvärmda villor och som nu tvingas vända på kronorna för att få ekonomin att gå ihop. Det handlar om företag som i grunden är livskraftiga men som på grund av de höga elpriserna inte kan betala sina räkningar.

I går när jag var i Malmö passade jag på att besöka ett lokalt bageri. Tiden när semmeldagen är i antågande är normalt en av årets höjdpunkter. Verksamheten går på högvarv, och bageriet brukar kunna räkna med säkra intäkter som påverkar verksamheten för hela året.

I år ser situationen radikalt annorlunda ut. Att kostnaderna för el och andra insatsvaror har mångdubblerats innebär att väldigt många hushåll och företag drar åt svångremmen. Det finns en påtaglig oro, och så här ser det ut runt om i hela Sverige.

Samtidigt saknas det besked om när elstödet till företagen kommer på plats. Risken är överhängande att det kommer för sent, att beskeden kommer när personal redan har behövt sägas upp eller verksamheten redan har tvingats att gå i konkurs.

Dagens förslag om utökade möjligheter till tillfälligt anstånd med skatter är bra och nödvändigt men kan liknas vid ett plåster på såren. Jag vet också att många företag känner ett visst obehag inför att dra på sig just skatteskulder, eftersom konsekvenserna av att inte kunna betala en skatteskuld är ganska omfattande.

I det ljuset blir det obegripligt att regeringen inte kunde gå med på förslaget om en elräkningsakut som hade kunnat lindra situationen för hushållen och gett företag en möjlighet att klara sin likviditet. Det hade såklart varit ännu bättre om regeringen hade hållit sina löften om ett elstöd innan jul. Nu står företagen helt utan besked och det under den svåraste vintern på mycket länge.

Regeringens oförmåga att agera resolut innebär i praktiken att man lämpar över ansvaret på kommunerna. I hela vårt avlånga land rustar sig nu kommuner för att möta invånarnas behov när allt fler får problem med att betala elräkningarna i tid. Vissa kommuner erbjuder avbetalningsplaner, andra avstår från att skicka obetalda fakturor till inkasso. Här och var finns också kommuner som vill införa sina egna elräkningsakuter eller erbjuder delbetalningar hos de kommunala elbolagen.

Från norr till söder pressas hushåll av höga priser på så grundläggande saker som el och mat. Många tar av sina sparpengar eller lånar av släktingar för att få vardagen att gå ihop. Man vrider ned inomhustemperaturen och sparar in allt som går på elförbrukningen. Det är så verkligheten ser ut, och ibland undrar jag om regeringspartierna och Sverigedemokraterna riktigt inser detta.

Fru talman! Den här extra ändringsbudgeten innehåller också förslag om att skänka ytterligare försvarsmateriel till Ukraina. Sedan kriget bröt ut har Sverige bistått med flera militära stödpaket. Därtill har vi ökat biståndet för humanitära stöd till Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2023 - Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser

Det är tyvärr sannolikt att kriget kommer att pågå under en längre tid. Därför är det viktigt att Sverige fortsätter att stödja Ukraina, och vi socialdemokrater står bakom förslaget om att bemyndiga regeringen att skänka ytterligare försvarsmateriel till ett värde av 4,3 miljarder kronor.

Vi har i bred politisk samsyn beslutat att fortsätta den omläggning av svensk försvarspolitik som inleddes under Stefan Löfvens regeringstid. Sveriges försvar har i dag som huvuduppgift att försvara landet mot ett väpnat angrepp, och vi har genomfört och genomför just nu den största upprustningen av det militära försvaret sedan 1950-talet.

För att öka landets försvarsförmåga har vi kommit överens om att försvarsutgifterna ska uppgå till 2 procent av bnp. De ökade resurserna till försvaret ska omsättas i faktisk ökad försvarsförmåga. Därför behöver en plan för återanskaffning också finnas med i de beslut som fattas.

Fru talman! Jag vill slutligen understryka att det säkerhetspolitiska läget i Europa är fortsatt mycket allvarligt. Ryssland bedriver ett urskillningslöst anfallskrig mot Ukraina, ett krig som orsakar stort mänskligt lidande. Rysslands invasion av ett demokratiskt, självständigt land innebär ett hot mot hela Europas säkerhet. Vi måste fortsätta att stå upp för Ukrainas rätt att försvara sig och fortsätta att stötta Ukraina tillsammans med EU:s medlemsländer.

Fru talman! Till historien först: För bara ett par år sedan hade Sverige Europas lägsta elpriser. Jag kan konstatera att förra året var Sverige det land som exporterade mest el i hela EU. Men alla ser att Rysslands invasion av Ukraina har drivit upp el- och gaspriserna i hela Europa. Det är det som har förändrat spelplanen och också förändrat hur marknaden fungerar för elprissättning, detta på ett sätt som jag tror är helt orimligt för väldigt många människor som tycker att det är märkligt att vi producerar mycket el i Sverige men får betala tyska elpriser eftersom de inte har ställt om sitt elsystem. Det är ett systemfel som man måste jobba med.

Men dagens debatt handlar om att regeringen gav väldigt tydliga löften. Det nya elstödet skulle vara på plats den 1 november. I god tid före jul skulle man få stöd. Dessa besked skjuts bara framåt i tid. Det är därför man måste sätta plåster på såren. Man måste lägga fram en extraändringsbudget som lindrar.

Jag har inga problem med det men konstaterar att regeringen har sagt nej till Socialdemokraternas förslag om en gas- och elräkningsakut. Regeringen har sagt nej till krissamtal i fråga om stöd till hushållen när det gäller hushållens ekonomi. Man sa nej till vårt förslag om höjda barnbidrag under denna vinter. Man har kraftigt försenat intäktstaket för elproducenter, som hade kunnat dra in hundratals miljoner kronor som hade kunnat gå tillbaka till företag och hushåll runt om i Sverige. Därmed får man inte den effekten.

Jag kan konstatera att Edward Riedl inte svarar på tidsfrågan. Man ska vänta en liten tid under våren. När under våren kan hushåll i norra Sverige räkna med att få elstödet, och när ska svenska företag få en tidsplan för när de får elstödet? Detta påverkar deras likviditet. Det kan riskera att påverka deras varsel och därmed också sysselsättningen i Sverige framöver.

Fru talman! Edward Riedl beskriver förslagen i denna extraändringsbudget. Det finns mycket vi delar. Vi står bakom extraändringsbudgeten - jag vill börja med att säga det. Men beskrivningen av att svenska hushåll eller företag har fått stöd är en långtgående tolkning eftersom det fortfarande råder väldigt stor osäkerhet om när stöden kommer att betalas ut.

Jag har lite frågor om perspektivet och om regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna förstår hur hushåll och företag just nu har det i Sverige. Vi får nu rapporter om att så många som en femtedel av hushållen i vårt land har fått använda sparpengar för att köpa mat, och vi får rapporter om att elskulderna ökar hos Kronofogden. Då blir det intressant att också ha tidsperspektivet klarlagt. De insatser vi gör i extraändringsbudgeten är ju plåster på såren på grund av att regeringen inte har genomfört elstödet, som man lovade i valrörelsen, och att det dröjer. Det blir en likviditetsproblematik för företag men också för många hushåll som har svårt att betala räkningarna.

Mina enkla frågor, som är kopplade till detta, är: När kan vi räkna med att alla hushåll får detta elstöd så att de kan planera sin tillvaro? Det gäller även de i norra Sverige som nu äntligen efter många påtryckningar har fått besked om att de ska få elstöd? När kan svenska företag räkna med att få stöd för de höga elräkningar som redan har varit under vintern? Det finns en enorm osäkerhet runt om i landet om hur man ska klara likviditeten. Risken är att det leder till uppsägningar om man inte får tydliga besked.

Herr talman! Jag är överens med ministern om hur viktiga jobben är för tillväxten, ekonomin i stort och framför allt hushållen. Om man har ett eget arbete att gå till har man både frihet och trygghet i sitt liv. Därför kan vi vara väldigt glada över att den svenska arbetsmarknaden är enormt stark.

Vi var en av de ekonomier som snabbast hämtade sig efter pandemin och lyckades återskapa hög sysselsättning och väldigt högt arbetskraftsdeltagande. Vi har också lyckats pressa tillbaka arbetslösheten, inklusive långtidsarbetslösheten, de senaste åren. Det tror jag är enormt viktigt.

Jag vill rätta ministern på en punkt, herr talman. Det finns inga förslag från vår sida om att ta bort den tillfälliga höjningen av bostadstillägget. Den finns med i vår budget. Vi är överens om att pengarna ska riktas till de grupperna. Det är bra att regeringen gör det.

Det vi inte är överens om är att regeringen i sin budget väljer att lägga 13 miljarder kronor på att sänka skatten för dem med högst inkomster i vårt land i ett läge där man inte har råd att stötta vanliga barnfamiljer som kämpar med sin ekonomi och försöker klara av att betala såväl hyran och elräkningen som maten och kläderna till ungarna. Det blir en dålig fördelningspolitik.

Noll procent av inkomstskattejusteringen som regeringen gör går till de grupper som har det tuffast i samhället. Noll procent! Regeringen lägger 13 miljarder kronor på den justeringen men har inte råd att lägga 1 ½ miljard kronor på att förbättra barnbidragen för vanliga människor.

Jag menar att en ansvarsfull ekonomisk politik måste orka se verkligheten. Det är inte rimligt att höginkomsttagarna får fullt inflationsskydd medan alla andra löntagare ska hålla tillbaka sina löneökningar på svensk arbetsmarknad. Det blir en felaktig ekonomisk politik.

Herr talman! Det är en intressant och belysande debatt. Den moderata ledamoten i riksdagen ställer frågan: Vad menar ni? Skulle ni vilja höja barnbidraget? Ja! Exakt det skulle behövas för att träffa de grupper som har det tufft i denna kristid. Vanliga familjer har just nu svårt att betala både elräkningen och maten.

Då kommer diskussionen om att man har en mer träffsäker åtgärd som innebär att man tillfälligt höjer bostadstillägget för barnfamiljerna. Det är jättebra. Det är en förlängning av det som vi föreslog tidigare år. Det är väl jättebra att man förlänger en socialdemokratisk reform. Men det svarar inte på varför regeringen väljer att bortse från barnfamiljerna när man har råd att satsa 13 miljarder kronor på dem i vårt land som tjänar allra mest.

Ministern talar om fördelningsprofil i budgeten. Det är ganska intressant. Det är modigt. De exempel som finns på att fördelningspolitiken i budgeten blir bra är nämligen att man behåller vår a-kassehöjning, att man genomför den garantipensionshöjning som vi drev igenom i riksdagen före valet och som Moderaterna motarbetade samt att man satsar på de barnfamiljer som har det absolut sämst. Det är det som räddar fördelningspolitiken i budgeten.

Men den fördelningsanalys som regeringen har presenterat omfattar inte den stora skattesänkning som vi diskuterar i dag. Noll procent av den skattesänkning som gäller att justera statlig inkomstskatt går till dem som har det tuffast i samhället. Den går bara till dem som har över 50 000 i inkomst. En person som tjänar 70 000 i månaden får alltså en skattesänkning på 1 000 kronor i månaden i ett läge och en period där barnfamiljerna har svårt att klara av utgifterna för kläder, mat och inte minst energi.

Jag tycker att det hade varit klädsamt om regeringen kunde erkänna att man glömde bort att satsa på barnfamiljerna. De har det väldigt tufft i dag. Och de har fortfarande inte sett elstödet som ska betalas ut. Man röstade också nej till elräkningsakuten, som skulle göra det möjligt att dela upp elräkningarna i väntan på elstödet. Man inser inte att barnfamiljerna just nu är under stort ekonomiskt tryck.

Kostnaden för att höja barnbidraget med 200 kronor per barn under vintermånaderna är nästan en tiondel av den kostnad som regeringen lade på att sänka skatten för dem med de högsta inkomsterna i vårt land. Det är fördelningspolitik som går åt fel håll. Framför allt är det inte det som rekommenderas för att möta en inflationsekonomi och hantera tuffa tider. Då måste man orka prioritera grupper som har det tuffare än andra och som faktiskt har bekymmer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att vi nu får allt fler rapporter från skolkök runt om i Sverige om att skolmaten förbrukas i större utsträckning än annars visar att det här är på riktigt för väldigt många barnfamiljer i vårt land. Jag beklagar att regeringen inte ser att barnfamiljerna nu är väldigt utsatta ekonomiskt. Men det visar också att man inte riktigt lever i den verklighet som man är satt att hantera.

Herr talman! Jag tackar Anna Tenje för svaret på interpellationen.

Jag skrev interpellationen därför att vi visste att denna vinter skulle bli väldigt tuff för väldigt många hushåll. Vi vet att veckorna efter jul och nyår är bland de jobbigaste veckorna på hela året. Nu har dessutom elräkningen dumpit ned hos väldigt många hushåll runt om i Sverige, och det har varit en chock.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kan konstatera att det finns väldigt många barnfamiljer som nu pressas ekonomiskt av denna situation. Och det är ingen nyhet. Regeringen visste när man lade fram sin budget i höstas att vi med all sannolikhet skulle få höga elpriser och hög inflation. Vi har nu sett att matpriserna har dragit iväg, och vi ser att inflationen kommer att vara väldigt plågsam för många hushåll.

Då menar jag att det känns som att regeringen helt har glömt bort de många barnfamiljer som har det tufft denna vinter. Det handlar bland annat om det som nämns i interpellationssvaret, det utlovade elprisstöd som man först sa skulle komma någonstans runt den 1 november och sedan i god tid före jul. Nu är det många som väntar på detta stöd. Om inget oförutsett inträffar, som det heter från regeringens sida, ska det komma i februari. Nu fick vi dock i går höra av Försäkringskassan att ganska många kommer att få det i mars. Det skjuts hela tiden på framtiden.

Förstår inte regeringen hur verkligheten ser ut för vanligt folk som måste betala både hyran, elräkningen och maten? Inser man inte att barnfamiljerna riskerar att drabbas väldigt hårt den här tiden?

Varför ställer jag en fråga om just barnbidraget? Jo, därför att vi vet att barnbidraget har en väldigt bra fördelningspolitisk effekt. Vi vet att det fångar upp väldigt många barnfamiljer som har det tufft. Genom att höja barnbidraget, som vi hade föreslagit i budgeten, med 200 kronor i månaden under de här vintermånaderna skulle man nå vanliga barnfamiljer över hela landet men framför allt de barnfamiljer som har det extra tufft med ekonomin.

Jag har noterat att allt fler kommuner nu vittnar, herr talman, om att skolmaten går åt i större utsträckning. Man ser att barnen äter mer på fredagar och på måndagar. Det kan ju tyckas bra att de äter skolmaten, men det är också ett uttryck för att deras familjer är otroligt pressade och att barnen inte känner att de får tillräckligt mycket mat i sin egen familj. Detta tycker jag är en riktigt allvarlig fråga.

Jag förstår fortfarande inte hur regeringen kunde komma fram till att detta år välja att sänka skatten för dem som har de absolut högsta inkomsterna med 13 miljarder kronor. Det betyder att en människa som tjänar över 70 000 kronor får en skattesänkning på ungefär 1 000 kronor i månaden. Regeringen hade dock inte råd att förbättra för alla barnfamiljer med 200 kronor i månaden under de värsta månaderna den här vintern. Det är en felaktig prioritering som visar att man inte förstår hur allvarligt läget är för många familjer.

200 kronor låter kanske inte så mycket för en riksdagsledamot eller för en minister. Men för dem som har de absolut minsta marginalerna kan dessa 200 kronor i månaden vara avgörande för att barnen ska kunna äta sig mätta hela månaden.

Fru talman! När det gäller välfärden tror jag att Moderaterna lever i en egen liten bubbla. Det finns ju ingen region som räknar med att gå med överskott eller klara budgeten för nästa år. Anledningen till att de ändå klarar sin ekonomi hyggligt är de överskott som vi har byggt upp. Det är statsbidrag som de har fått tidigare och som de kan använda för att täcka de underskott ni skapar. Risken är att välfärden står inför ett stålbad för att ni inte tar höjd för detta. Det är inte smart konjunkturpolitik heller.

Man gör ungefär samma misstag som 2008-2009, och det varnar jag för nu. Jag hoppas verkligen att Moderaterna backar från det här och ser till att välfärden får mer pengar.

Nu gäller det utbildningsplatser. Yrkeshögskolan är ett exempel som näringslivet varnar för att det satsas för lite på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

Det är ett av de områden där vi bygger ut mer. Vi vet att nio av tio som går en YH-utbildning får jobb efteråt. Det är branscherna som skräddarsyr utbildningarna i YH utifrån bristsituationen på arbetsmarknaden. Där går pengarna åt. Då är det viktigt att orka satsa, särskilt när man går mot en lågkonjunktur. Annars drabbas den enskilda av ökad arbetslöshet eller förlorade möjligheter, men också samhället förlorar på det. Och får vi en sämre fungerande arbetsmarknad med sämre utbildning finns det risk att inflationstrycket ökar, att vi får högre inflation och därmed högre räntor.

Att regeringen inte har en idé om hur man möter en lågkonjunktur inom ramen för den budget man lägger fram tycker jag är ett svaghetstecken. Vi kan riskera att få betala för det. Inte minst får svenska företag ännu svårare att rekrytera personal när de så väl behöver det i detta läge.

(Applåder)

Fru talman! Mycket av den här debatten har handlat om löftesbrott och det stålbad som välfärden står inför, men jag tänkte ta fasta på det finansministern sa i det tidigare replikskiftet om att det finns ett handlingsutrymme om konjunkturen viker ned mer.

Vi vet redan genom budgetpropositionen att vi går mot en lågkonjunktur och en ökad arbetslöshet, och då är min fundering: Vad i budgeten gör regeringen för att möta den lågkonjunkturen? Vad i budgeten hanterar risken för att hamna i ett värre konjunkturläge?

Några exempel som jag tar upp är att ni stryper investeringsstödet, drar in på arbetsmarknadsutbildningarna och drar ned på utbildningspolitiken. Och nu såg jag att näringslivet också reagerar på budgeten. De säger att det är fel tid att minska utbildningsmöjligheterna, för det är så många sektorer som har brist på arbetskraft.

Vid sidan av elpriset, som är den mest akuta frågan för näringslivet nu och där man vill ha svar på när pengarna kommer så att man klarar sig genom vintern, handlar det ofta om förmågan att rekrytera rätt personal för att kunna växa och anställa fler.

Varför drar regeringen ned på utbildningsmöjligheterna nu när vi går mot en konjunkturnedgång? Det måste ju få motsatt effekt för konjunkturpolitiken. Och framför allt - vad säger finansministern om att Kristersson sviker löftet om yrkeshögskolan? Flera branscher i svenskt näringsliv varnar ju för att det kommer att bli svårare att rekrytera folk både här och nu och de närmaste åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

(Applåder)