Rickard Nordin

Fru talman! Jag tänker fortsätta med att inte prata om kärnkraft - jag tycker att vi kan prata om någonting helt annat.

Inom jordbruket vilar mycket ansvar på den enskilda lantbrukaren när det gäller just klimatanpassning. Det är kostsamma åtgärder som gör det tufft för redan hårt pressade livsmedelsproducenter. Exempelvis behövs det investeringar i bevattning som ger säkrare och jämnare vattentillgång under växtsäsongen och har andra miljöfördelar. Samtidigt ser vi hur miljöprövningar gör att man snarare vill riva ut dammar.

Vi behöver också anpassa regelverken för att underlätta lantbrukets klimatanpassning. Här ser vi stelbenta regelverk - som vi har vetat om ganska länge - som stoppar klimatanpassningsåtgärder inom lantbruket. Det kan handla om regler för vattenuttag eller om biotopskydd i stenmurstäta områden som omöjliggör rationell bevattning.

Min fråga till Anna-Caren Sätherberg, som ju faktiskt nyligen var landsbygdsminister, är varför S inte åtgärdade detta när man satt vid regeringsbordet.

Fru talman! Jag frågade om det stora renoveringsbehovet och de insatser som behöver göras där, inte om särskilda skyfall.

Låt mig ge några tips till ministern. Utred möjligheten att ändra vattentjänstlagen så att man kan ta ut en högre va-taxa för att förebygga investeringar. Inför ekodesign på vattenprodukter så att det blir mindre behov av vattentjänster, särskilt med tanke på behovet i växande städer. Lägg in vattenbesparingsåtgärder i det gröna avdraget, eller ta ut en vattenavgift som kan stötta va-systemets behov framöver.

Finns det något av detta som regeringen över huvud taget tittar på? Att hänvisa till MSB för reinvesteringsbehovet innebär att ministern måste gå hem och göra sin läxa. De har ingenting med det ansvaret att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Fru talman! Jag tänkte att vi skulle slippa kärnkraftsdebatten i en debatt om klimatanpassning!

Fungerande infrastruktur för vatten och avlopp är däremot tydlig klimatanpassning, och det är avgörande för trygga och välfungerande boendemiljöer. Stora delar av de svenska va-näten är gjorda på 50- och 60-talen och har nu enorma reinvesteringsbehov. De klarar inte de ökade volymerna av exempelvis dagvatten.

Finansieringen av det här är ett problem. Vattentaxan har utformats så att man kan sköta den löpande driften snarare än att investera för framtiden. Branschföreningen Svenskt Vatten säger exempelvis att vi behöver öka investeringstakten med ungefär 50 procent. Vi kan då se att med stora avstånd i landet finns problem i glesbefolkade kommuner där det kan finnas 30 gånger mer ledning per person än i storstadskommuner.

Vad gör ministern och regeringen för att hantera de stora renoveringsbehov som finns i va-systemet, inte minst i glesbefolkade kommuner?

Fru talman! Klimatfrågan är verkligen vår tids viktigaste fråga. Där kommer också klimatanpassningen in. Även om vi når målen i Parisavtalet och Sveriges klimatmål kommer vi att behöva anpassa våra samhällen i världen, och samma sak i Sverige, eftersom vi har ett klimat i förändring.

Alltför ofta är bilden att om vi bromsar uppvärmningen till 1 ½ grad kommer ingenting att ske. Det stämmer inte. Klimatanpassningsåtgärder får självklart aldrig bli en åtgärd som ersätter det prioriterade arbetet med att minska utsläppen. Men klimatförändringarna är likväl ett faktum som vi måste planera för. Det har vi sett, om inte annat de senaste åren.

Pandemin har också lärt oss att krisplanering är någonting som vi måste jobba med och som måste få en större del av samhällsdebatten. Det handlar om att rusta oss så att klimatförändringarnas effekter får så liten skadlig påverkan som möjligt.

Att planera för ett klimat i förändring måste göras redan nu eftersom det är betydligt mer kostnadseffektivt att göra det här och nu än att reparera de skador som kommer sedan. Det handlar om att anpassa fastigheter för att skydda de boende mot extrema värmeböljor. Gator ska klara allt kraftigare skyfall, kusterna ska säkras mot stigande havsnivåer, skredsäkring ska ske i exempelvis Göta älv-dalen och skogar behöver skyddas mot bränder och ökade skadedjursangrepp.

Vi måste också lägga särskild vikt vid att skydda samhällsviktiga funktioner såsom vattenförsörjning, avloppssystem, elförsörjning, vägar och järnvägar. Nya insektsangrepp av granbarkborre har ökat kraftigt, inte minst på grund av de torra somrar som vi har sett de senaste åren. Det handlar om stora resurser och stora pengar och virkesbortfall i industrin. Kostnaderna bara för Gävle 2018 var närmare 2 miljarder kronor.

Regeringen måste vakna nu. SD:s retorik, som vi hörde här och som regeringen tyvärr verkar anamma om att det inte spelar någon roll vad vi gör i Sverige när man ökar utsläppen måste få ett slut. Det är ingenting annat än strutspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Vi hörde en fin uppräkning från ministern här i talarstolen om vad man gör för att minska utsläppen. Men det var väldigt lite om klimatanpassning som denna debatt faktiskt handlar om. Min stora fråga till ministern och regeringen: När kommer egentligen förslagen?

Fru talman! Det var onekligen ett skarvande från ledamoten. Men jag kan upplysa ledamoten om att dessa länder som ledamoten hänvisar till står bakom detta. Det handlar inte bara om ett mål som Centerpartiet har. Men jag tycker att det är ett rätt bra mål. Jag tycker att vi borde ha samma mål i Sverige, det vill säga ett som dessutom gäller hela energisystemet och inte bara elproduktionen.

All elproduktion ingår i EU:s utsläppshandel. EU:s utsläppshandel går mot noll 2039 till och med, och det har dessa länder skrivit under på. Detta är alltså inte en konflikt inom EU.

Tycker ledamoten att det är orealistiskt får det stå för Sverigedemokraterna. Jag tycker snarare att det är helt nödvändigt. Detta behövs för att fasa ut de fossila bränslena där vi vet att det finns alternativ och där vi behöver göra allt vi kan för att ta vårt ansvar i klimatfrågan. Jag ser detta snarare som fullt realistiskt och fullt möjligt, och det har också de andra länderna skrivit under på. Det finns alltså ingen konflikt här.

Fru talman! I dag röstar riksdagen om förslaget till vårändringsbudget. Det är en ganska ovanlig budget eftersom den inte bara handlar om själva budgeten, utan genom närmast en bisats vill regeringen ändra Sveriges energimål. I stället för att förankra det nya energimålet har regeringen valt en väg som skapar ännu mer osäkerhet.

Sverige behöver oerhört mycket el de kommande åren till elektrifiering av transporter och till de gröna industrier som investerar i produktion av fossilfria produkter. Prognoser från Energimyndigheten visar att elbehovet kan fördubblas redan till 2035, och Energiföretagen bedömer att Sveriges elbehov 2045 kommer att vara 330 terawattimmar, vilket kan jämföras med vår nuvarande produktion på cirka 170 terawattimmar.

Nyligen kom en rapport om att bara industrin kan behöva över 70 terawattimmar 2030, och då ter sig Socialdemokraternas nya mål om 60 terawattimmar till 2030 som lite oambitiöst. Men jag blir ännu mer oroad när Kristdemokraterna säger att 60 terawattimmar till 2030 är orealistiskt och omöjligt. Vill regeringen och Kristdemokraternas energiminister sända budskapet till näringslivet att dess behov är orealistiskt? För mig är detta häpnadsväckande. Näringslivet, den gröna industrin och energibranschen är otroligt tydliga med att för att klara energiförsörjningen och börja investera krävs inte bara nya förutsättningar utan långsiktiga spelregler. Men detta raljerar Kristdemokraterna om i talarstolen och pratar om danstillstånd.

Om vi ska klara klimatomställningen och energiförsörjningen behövs alla fossilfria kraftslag. Det är inget konstigt. Ända sedan energiöverenskommelsen 2009 har Centerpartiet accepterat att det får byggas ny kärnkraft. Det bekräftades också i den breda energiöverenskommelsen 2016, och där står vi fast. Det är dock logiskt att börja med det som går snabbast och är billigast att bygga, och vi ser hur investerare i hela Europa satsar mer på vindkraft på land och till havs, som har blivit mycket billigare och effektivare.

Sverige har en enorm vindkraftspotential motsvarande flera gånger dagens totala elproduktion. Men medan våra grannländer i EU snabbspårar ny vindkraft drar regeringen vindkraften i långbänk och till och med försvårar för den, uppenbarligen under tryck från Sverigedemokraterna, samtidigt som man här i kammaren gärna pratar om att det är problem på olika sätt.

De flesta nya vindkraftsprojekt på land stoppas också i brist på beslut om vettiga ersättningar lokalt till kommuner och närboende. Nu finns en utredning, och jag förväntar mig att regeringen går fram med den men också tittar bredare på elnät och annat. Problemet är att det många gånger är Tidöpartierna som stoppar utbyggnaden lokalt, inte sällan tillsammans med Miljöpartiet. Därför ser vi att utbyggnadstakten faller kraftigt.

Vi har sollägen som motsvarar Tysklands, och det ligger mängder av projekt om solkraft och väntar på myndigheternas bord. Om regeringen hade tydliggjort regelverket, vilket länsstyrelserna efterfrågar, hade de kunnat prioritera detta tydligare. Inte minst i Skåne väntar en enorm potential på att realiseras. Och solskatten som beskattar egen konsumtion finns fortfarande kvar.

Pausen i miljöprövningen av vattenkraft är viktig. Centerpartiet har tydligt drivit på för denna här i kammaren. Vi har tagit utskottsinitiativ och annat som Tidöpartierna följt upp, vilket är utmärkt. Men regeringen har inte gjort något konkret. Man har skickat ut ett par utredningsuppdrag men inte kunnat besvara tydliga frågor om vad man faktiskt tänker göra. Det är bråttom eftersom prövningarna går igång igen den 1 februari nästa år, och vi ser redan nu hur det rivs ut potential. Man håller alltså på att sjabbla bort en viktig chans att ställa saker till rätta.

Den kraftvärmestrategi som vi och Tidöparterna var överens om och gjorde tillkännagivande om säger man redan är avklarad trots att det inte finns några förslag. Det enda som finns är det uppdrag som förra regeringen gav till Energimyndigheten. Ändå tycker regeringen att det är läge att avskriva tillkännagivandet.

Regeringen har också aktivt försvårat för dem som vill använda flexibilitet och lagring och med lagstiftning gjort detta svårare och mindre lönsamt, bland annat genom att gå längre än EU-kraven kräver. Trots att man från regeringssidan sa för bara någon vecka sedan att man inte ska överimplementera har man alltså redan gjort det.

Utredningen om energieffektivitet lade man ned trots att potentialen är enorm och att realiserandet av denna potential är helt avgörande för att köpa oss tid under utbyggnaden av ny produktion.

Jag kan fortsätta. När det gäller energigemenskaper, där många privatpersoner samlas för att bygga ut elproduktion, gör regeringen ingenting. Lagring, nät och annat som man kan göra med egna medel trodde jag att en frihetligt sinnad regering skulle välkomna, men borgerlig, liberal politik är det nog bara Centerpartiet som står för numera.

Det enda regeringen på riktigt har omfamnat är kärnkraften, och det finns en hel del saker man kan göra där. Centerpartiet har lyft fram inte minst effekthöjningar så att man löser ut de nätproblem man haft i Forsmark. Det stora problemet är dock att Tidöpartierna gång på gång ställer kärnkraft mot vindkraft. I debatten har vi hört att kärnkraften måste byggas ut för att vindkraften ska kunna byggas ut eller att vindkraften inte ska byggas ut för att kärnkraften måste byggas ut först. Detta stämmer helt enkelt inte.

Regeringen säger att man accepterar all fossilfri kraft. Men det gör man inte i verkligheten, och det är problemet. I stället för att bara vänta in ny kärnkraft, som kanske kommer när andra förutsättningar ges för att bygga den, kan man väl åtminstone göra det som går att göra under tiden och skapa långsiktiga spelregler i breda energiöverenskommelser. Detta hörde vi till och med Sverigedemokraterna lyfta fram som viktigt. I stället för en frågelåda att dansa runt är det väl rimligt att vi samlas för riktiga samtal. Det behöver inte ta speciellt lång tid att komma överens.

Samtidigt som Sverige ser ut att missa sina klimatmål skrotar regeringen klimatinsatser utan att ersätta dem med något annat, trots att vi hör hur näringslivet skriker efter insatser.

Dagens omröstning är ett tydligt exempel på hur regeringen försöker skapa konflikt i stället för samarbete i energifrågan. I stället för att lägga in det i vårändringsbudgeten och nästan tvinga oppositionen att som brukligt är rösta nej till regeringens vårbudget hade man kunnat bjuda in till breda samtal. Nu klämmer man in ett mål om en helt fossilfri elproduktion till 2040 för att markera hur mycket man står bakom kärnkraften. För mig är det en konstig hantering. Varför ska vi ha ett mål för 2040 som vi i princip redan uppnår i dag? Vi producerar ju nästan bara fossilfri energi i form av vattenkraft, kärnkraft, biokraft, solkraft och vindkraft. För mig blir detta bara ytterligare ett led i regeringens slappa klimatambition där man sänker miljömässigheten.

Det kan i sammanhanget vara passande att citera Verner von Heidenstam som likt regeringen började som liberal och sedan gick i mer konservativ riktning: "Det är skönare lyss till en sträng, som brast, än att aldrig spänna en båge." Den här regeringen spänner ingen båge; man har knappt tillverkat den ens. Med ett sådant mål känns det mer som att man jobbar med att anfall är bästa försvar, för i det svenska energisystemet är fossilfri elproduktion inget nytt under solen.

Dessutom, om man verkligen vill ha långsiktighet och bred förankring, varför lägger man då målet i en bisats? Detta är politisk teater, och det är också därför vi yrkar bifall till reservation 1.

Den gröna omställningen är en möjlighet för Sverige, men regeringen verkar tro att det handlar om grön fernissa som spelar mindre roll och att det inte är så viktigt att gå före. Men inget kunde vara mer fel. Den gröna omställningen är helt avgörande för Sveriges och näringslivets konkurrenskraft. Från näringslivet är man solklar med att 2030-målen på klimatsidan är de viktigaste. Det var hundra procents uppslutning när det gjordes en undersökning med alla deltagare från näringslivet på regeringens klimatmöte i fredags.

Dessa mål skapar helt enkelt ett omställningstryck - det gör inte ett redan uppnått mål till 2040. De skapar ett omställningstryck, och de ger möjlighet att exportera klimatsmarta produkter till världen efter att de har testats på en stabil hemmamarknad. Regeringens slapphet hotar både klimatet och jobben.

Låt mig vara solklar: Centerpartiet har inget emot ett mål om ett fossilfritt elsystem 2040. Men det logiska vore att ha ett mål som faktiskt betyder något, som att hela energisystemet, inklusive transporter, uppvärmning och insatsvaror till industrin, ska vara fossilfritt till 2040. Det hade varit ett mål som vi på riktigt kunde jobba mot. Det hade varit ett betydligt bättre mål. Då hade man visat att man förstår de sektorskopplingar som vi nu ser. Vi ser en elektrifiering inte minst av värme, drivmedel och insatsvaror, men ibland kanske man borde plocka bort eluppvärmning till förmån för andra sektorer, kraftvärmen eller fjärrvärmen till exempel. Efterfrågan kommer att finnas på många olika fossilfria kraftslag framöver. Det är ingen tvekan om det. De fyller olika roller i vårt energisystem. Därför är det dumt att blockera lönsam kraft nu i väntan på kärnkraft senare.

Min uppmaning till Ulf Kristersson, Ebba Busch och mina kollegor från Tidöpartierna är: Om ni menar allvar med att säkra långsiktig tillgång på fossilfri el i Sverige, då vet ni var ni har oss. Ni behöver inte smyga in meningslösa mål i vårändringsbudgetar. Se till att den inbjudan ni nyligen skickade inte bara blir en fikapaus med förslagslåda utan att det i stället blir seriösa samtal. Vi är beredda att göra vår del. Det är avgörande för klimatet, för hushållens elpriser och för svensk konkurrenskraft.

Fru talman! Ja, det är lika säkert att moderater och andra kommer att prata om kärnkraft oavsett vilken fråga man ställer som att Sverigedemokraterna på samma sätt brukar prata om invandring.

Jag ställde frågor om målet och om det finns andra mål som man kan se redan är uppnådda när man inför dem och om Karlshamnsverket.

Jag kommer att återkomma till Centerpartiets ställning när det gäller kärnkraften, men ledamoten kunde kanske själv läsa i tidningen i dag att vi inte har något problem med att man skulle prata om detta. Men det är helt orimligt att införa mål som redan är uppnådda. Om man på riktigt vill vara ambitiös ska man göra ett 100 procent fossilfritt energisystem. Ledamoten är orolig för 140 000 liter olja i timmen. Det är 4 miljoner liter diesel om dagen som regeringen ökar utsläppen med på drivmedelssidan. Det är energisystemet som är viktigt.

På sommaren har Karlshamnsverket körts på kommersiella villkor, inte alls för att stötta elsystemet, för man har inget sådant uppdrag över huvud taget. Det beror ju på att vi har haft höga gaspriser och kärnkraft som har legat nere för revision i Sverige och att man har haft problem i Frankrike. Det har egentligen inget att göra med vad man tycker om annat. Det handlar om marknaden. I så fall får man ha marknadssynpunkter.

Det Centerpartiet har varit tydliga med när det kommer till just Karlshamnsverket är att det borde köra med bioolja. Möjligheterna att upphandla det finns, men denna regering och även tidigare regering har helt enkelt valt att inte göra det.

Det som jag blir mest orolig för är att man säger att man måste ha detta mål för att vi ska fördubbla elsystemet. Det måste betyda att Moderaterna ser en risk för att vi ska få mer fossilt. Det är faktiskt den vägen man har gått när man har sänkt skatter på fossilt, även elproduktion, och inte ställt krav på förnybara bränslen i effektreserv, exempelvis. Jag blir väldigt förvånad över den inställningen och över att man ska ha oambitiösa mål som redan är uppnådda.

Min fråga blir återigen: Kan man nämna när Karlshamnsverket har körts för att stötta det svenska elsystemet? Det har inte hänt. Det har snarare varit Polen som man har stöttat. Det var väldigt länge sedan Karlshamnsverket kördes. Låt oss hålla oss till fakta! Sedan vill jag gärna höra om ett annat mål som redan är uppnått när man inför det, för det är det som vi faktiskt röstar om nu i riksdagen.

Fru talman! Ledamoten Mats Green pratar om att det är viktigt att hålla sig till fakta. Därför blir jag väldigt nyfiken när han säger att Karlshamnsverket har körts för att stötta det svenska elsystemet. Jag har en mycket rak fråga där: När kördes Karlshamnsverket senast för att stötta just det svenska elsystemet? Det vore trevligt att få höra det.

Nu tar vi ställning till ett nytt mål om ett 100 procent fossilfritt elsystem till 2040. Det är ett mål som i princip redan är uppnått i dag. Vi har med något enstaka undantag uppnått det. Jag tror att elsystemet var 98,2 procent fossilfritt senast.

För mig sätts detta snarast i ett sammanhang med en regering som höjer utsläppen och därmed börjar tumma på klimatmålet. Man vill införa mål som i praktiken redan är uppnådda.

Då blir min fråga: Kan ledamoten nämna några andra mål som har lagts fram för riksdagen som redan är uppnådda när de införs, trots att det är nästan 20 år kvar till måldatumet?

Fru talman! Jag tycker att det är kul att SD nu verkligen har insett att det är bra med breda överenskommelser, så vi ser väl fram emot att kunna göra upp tillsammans med SD och regeringen och att SD kommer att driva på för breda överenskommelser. Det är inte det man gör i den här kammaren i dag, men det är kul att man har kommit till insikt.

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om att Centerpartiet skulle ha en plötslig vurm för naturen. Centerpartiet var ju det parti som lade den första miljömotionen i Sveriges riksdag - redan på 60talet! Jag tror att Jessica Stegrud får läsa på sin historia för att över huvud taget ha någon typ av korrekthet i den här debatten.

Jag kan bara konstatera att det inte finns någon typ av miljöintresse hos SD förutom när det handlar om vindkraft. Om SD nu tycker att det är så viktigt med mikroplaster, fågeldöd och andra frågor - som visserligen är viktiga - varför lägger de inte fram förslag om det annat än när de står i talarstolen och pratar om vindkraft? Varför upprepa saker om 150 gram per år jämfört med 13 000 ton? Det är ju bara att sprida myter och att se till att vi får en problematisk situation.

Om vi ska prata lönsamhet vet vi ju att hela näringslivet skriker efter nybyggnation av bland annat vindkraft. Varför gör SD en helt annan kalkyl än alla investerare på den marknaden? Det är någonting med SD:s politik som inte går ihop. Uppenbarligen handlar det framför allt om att de inte vill ha någon vindkraft. De säger till och med att man ska plocka ned befintliga verk.

Min fråga blir återigen varför man blir så engagerad mot mikroplaster och fågeldöd när det kommer till vindkraft och inte någon annan gång. Varför lyfter man aldrig de här frågorna i miljö- och jordbruksutskottet, exempelvis?

Fru talman! Det finns mycket jag skulle vilja säga, men jag tänker begränsa mig något.

Till att börja med tänker jag läsa upp vad Unipers vd sa efter energiöverenskommelsen 2016: "Energiöverenskommelsen är viktig för Sverige eftersom den lagt grunden för en långsiktig energipolitik. Överenskommelsen har gett en välkommen signal till energibranschen, som är kapitalintensiv och behöver förutsägbarhet för att kunna räkna på långsiktiga investeringar."

Det är inte alls i linje med det Jessica Stegrud försökte översätta till investerarsvenska i början av sitt anförande. Jag tycker att det är viktigt att vi håller oss till sanningen.

Vi kan fortsätta tala om sanningen. Det finns nämligen ett par myter som vi måste döda i den här kammaren och sluta återupprepa. Jessica Stegrud talade om mikroplaster från vindkraftverk. Det stämmer att det kommer ungefär 150 gram per vindkraftverk per år, främst från färg. Om Jessica Stegrud tycker att det är problematiskt med färg tror jag att hon får fundera på hur alla husägare i Sverige ska hantera sina hus.

Om vi har 150 gram mikroplaster per år från vindkraftverken kan jag säga att vi också har 13 000 ton från sådant som däck, konstgräsplaner, tvätt- och acetatfiber, bottenfärg på båtar, vägtrafik och annat.

När det kommer till fågeldöden pratar vi om att ungefär 36 000 fåglar dödas av vindkraften varje år. Vi vet också att 13 miljoner fåglar dödas av våra katter. Och om vi pratar om rovfåglar, vilket man gärna gör, vet vi att 40-45 procent av alla kungsörnar dödas av tåg, helt enkelt därför att tågen kör på vilt. Då kommer fåglarna och sätter sig på rälsen och blir ihjälkörda.

Min fråga till Jessica Stegrud är alltså: Varför är SD inte lika engagerade när det gäller mikroplaster, biologisk mångfald och fågeldöd förutom i fråga om vindkraft?

Fru talman! Det är bra med pausen; där är vi helt överens. Problemet är att de uppdrag man har gett bara handlar om nationell elförsörjning. Det handlar inte om den lokala elförsörjningen. Det handlar inte om den biologiska mångfalden och vad som händer när man river ut dammar eller om den lokala landskapsbilden, där vi ser bryggor och badplatser försvinna och det blir små åar i stället för stora vattenspeglar. Det handlar inte om kulturmiljöer. Det är detta som är grundproblemet.

Varför vill inte regeringen göra något åt detta under den lilla tid som avsatts för pausen?

Fru talman! Vi har haft en torr vår, och vi går mot en torr sommar, som prognoserna ser ut. Vi ser en risk för mycket låga vattennivåer. Ett sätt att bromsa upp vattnet i landskapet är att använda sig av dammar, exempelvis. Många samhällen är byggda kring den gamla kvarndammen. Kvarnen har i sin tur kanske blivit en stånghammare, och stånghammaren har blivit ett vattenkraftverk. I vissa fall är det bara dammen kvar. Problemet är att dammarna riskerar att rivas ut, med ganska stora konsekvenser. Det handlar om landskapsbilden, som vi ser i Bergby i Gävleborg, om kulturmiljön, som kring Järleån i Nora, eller, som i Bräkneån, om massdöd av musslor.

Då är det välkommet att man, som Tidöavtalet stipulerar, pausar miljöprövningarna. Problemet är att de enda uppdrag regeringen har gett handlar om elförsörjning - inte om landskapsbild, biologisk mångfald, vattenförsörjning eller kulturmiljö. Varför väljer regeringen att bara titta på elförsörjningen, Andreas Carlson?

Fru talman! Om Jessica Stegrud hade läst på hade hon vetat att det var energiöverenskommelsen 2009 jag citerade från. Det var innan Sverigedemokraterna satt i riksdagen. Att vi skulle närma oss Sverigedemokraterna har jag väldigt svårt att se.

Det är väldigt mycket fritt fabulerande här. "Massiva subventioner" - vilka då? Om du bygger elproduktion får du inget stöd i dag - om det inte är sol på egna tak Jessica Stegrud syftar på. I princip all produktion innan dess har faktiskt varit subventionerad på ett eller annat sätt. Pratar vi förnybara drivmedel kan vi säga att de fossila subventionerna i Sverige har varit betydligt större, och de har dessutom ökat med Sverigedemokraternas och den här regeringens budget. Om man pratar om "massiva subventioner" av förnybart är de ändå inte i närheten av de massiva subventionerna för fossilt.

Det är detta som inte går ihop för mig. Sverigedemokraterna brukar prata om att man är ett nationalistiskt parti. Vi har en otrolig potential att producera förnybara drivmedel i Sverige. Det är bra för säkerheten, det är bra för klimatet, det är bra för självförsörjningen och det är bra för arbetstillfällena. Ändå värnar man de fossila bränslen som kommer från skurkstater som Ryssland, Saudiarabien och Qatar, antingen direkt eller via omvägar över Turkiet eller Indien, som vi i princip är beroende av i Sverige och Europa.

För mig är det helt vansinnigt, när vi vet att det går att göra de här sakerna i Sverige till väldigt låga priser om man får rätt förutsättningar. Energimyndigheten - för att faktiskt ange en källa på någonting, till skillnad från Sverigedemokraterna - pratar om priser på 11-15 kronor, och det har vi också sett i de utredningar som har kommit på sistone. Man visar att det går att göra betydligt mer.

Vi skulle kunna producera i princip allt det förnybara drivmedel vi behöver för att nå klimatmålen med hälften av de pengar som Sverigedemokraterna ökar de fossila subventionerna med i höstbudgeten. Det är det vi pratar om. Det skulle kunna göra skillnad här och nu för klimatet, för Sverige, för företagen och för hushållen. Det är min politik, till skillnad från Sverigedemokraternas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Fru talman! Återigen tror jag att Jessica Stegrud får försöka förhålla sig lite mer till verkligheten. Den har ju en tendens att komma i kapp, som hennes partikollega sa.

Till att börja med finns det i princip inga väljarflöden mellan Sverigedemokraterna och Centerpartiet. Det visar i princip varenda vallokalsundersökning. Det Jessica Stegrud står här och hittar på får man nog ta ganska lätt på.

När det kommer till drivmedelspriserna är det som sagt kronkursen och oljepriset som har påverkat allra mest. Med samma förnybara andel har dieselpriset varierat mellan 20 kronor och drygt 28 eller till och med nästan 29 kronor det senaste året. Det är det som har påverkat allra mest.

Det hade varit möjligt att påverka priserna om vi hade producerat mer förnybara drivmedel här i Sverige. Det kräver långsiktiga förutsättningar. Det kräver att man har stabilitet och vet vad man kommer att få. Att ha ett biogaspris som ökar med 5 spänn vid pumpen på grund av skatteförutsättningar som blir helt galna på grund av EU-dom och som regeringen och Sverigedemokraterna inte är beredda att hantera - det om något slår mot landsbygden.

Den första frågan tillbaka blir: Varför väljer Sverigedemokraterna att låta priset vid pumpen öka med 5 spänn för dem som tankar biogas? Vet Sverigedemokraterna över huvud taget hur detta slår mot landsbygden?

När det kommer till kärnkraften är det supertydligt: Den som vill bygga kärnkraft utan subventioner är i dag fri att göra det på de platser där vi redan har det och där man har bäst förutsättningar - elnätet är framdraget, säkerheten finns, alla avspärrningar och exproprieringar är tagna, landområdena är tagna, sjöområdena är tagna, allt finns färdigt. Där är det rimligt att man börjar om man vill bygga ny kärnkraft, och det är tillåtet sedan lång tid tillbaka. Det är flera decennier sedan vi ändrade det. Det är alltså inget konstigt för mig som centerpartist att säga: Var så god och bygg, om det nu är så lönsamt och viktigt!

Fru talman! Vintern har ju inneburit kraftiga prisökningar på el och drivmedel. Hushåll och företag har drabbats hårt ekonomiskt. Detta gäller egentligen inte bara denna vinter utan även den förra. Oavsett vad vi hör i den politiska retoriken handlar det om höga fossilgaspriser på kontinenten som har spillt över på Sverige och om höga råoljepriser tillsammans med en skakig kronkurs. Med precis samma förnybara inblandning i dieseln har priset varierat mellan 20 och 28 kronor. Regeringen vill öka de fossila bränslena med 4 miljoner liter om dagen för att sänka priset, men man behöver nog börja med att försöka förstå hur drivmedelsmarknaden fungerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Nu behövs det kraftfulla åtgärder för att detta inte ska upprepas, både på drivmedelssidan och på elsidan. Vi behöver åtgärder på både kort och lång sikt. Inte minst behöver vi se till att fossila bränslen från skurkstater som Ryssland, Saudiarabien och Qatar inte ska kunna orsaka så stora konsekvenser för Sverige.

Fler måste helt enkelt få chansen att tanka svenskt. Medan regeringen vill öka importen och användningen av fossila bränslen vill vi i Centerpartiet producera med förnybart här. Alla bilar ska kunna bli miljöbilar, och alla som vill ska ha råd att till ett överkomligt pris bli miljöhjältar. Nya biodrivmedel från restprodukter i skogen, som annars hade ruttnat bort, kan produceras för någonstans mellan 11 och 15 kronor per liter samtidigt som vi skapar tiotusentals arbetstillfällen. Snacka om vinst! För att säkra dessa vinster behövs stabila spelregler och långsiktiga villkor, exempelvis genom contract for difference eller omvända auktioner av biodrivmedel.

Mot bakgrund av detta yrkar jag bifall till reservation 15.

När vi talar om drivmedel går det inte att undvika att nämna biogasen. Som vi tidigare hörde i debatten kom en EU-dom i december som gjorde att biogasen i ett slag blev 5 kronor dyrare vid pump. Med regeringspartier och ett stödparti som byggde större delen av sin valrörelse på att prata pumppriser är det förvånande att de inte har brytt sig. Är den ryska oljan viktigare att försvara än den svenska biogasen? Något står inte rätt till.

Branschen uppmanar regeringen att använda de nya regelverken. Om inte annat går det att sänka skatten till miniminivå. Men vi fick inte ens ett svar från Moderaterna på varför regeringen inte har gjort det. Regeringen duckar. Samtidigt hotas små och stora anläggningar. Gårdsanläggningar som precis har kommit igång riskerar att få lägga ned på grund av konkurs.

Detta slår mot hjärtat av de gröna näringarna, men regeringen är passiv. Centerpartiet har lagt fram förslag som skulle lösa problemet, men de röstas ned gång på gång. Vad hände med Kristdemokraterna landsbygdsvurm och med Liberalerna som säger sig ta klimatmålen på allvar? Det är dags att se sig i spegeln och börja agera.

Energidebatten, som dagens betänkande på många sätt handlar om, är bred men handlar nästan bara om elproduktion i Sverige. I fokus står bolagen, sällan vad enskilda hushåll kan göra. Men jag vill lyfta fram dem lite extra. Centerpartiet vill nämligen ge fler hushåll mer frihet - frihet att välja mer själva och vara en del av omställningen. Det var därför vi drev igenom vårt förslag om grönt avdrag, som gör att man kan sätta upp solceller eller laddstolpar eller installera ett batterilager.

Nu är det dags att gå vidare. Man kanske vill gå ihop med grannarna för att producera mer energi tillsammans och kunna installera ett större batterilager eller få bättre förutsättningar för en solcellspark. Energigemenskaper är undantag i Sverige, och Skatteverkets regler sätter käppar i hjulet liksom solskatten, som borde avskaffas.

Att gå samman för att lösa samhällsproblem är vi vana vid i Sverige. Vi har vägföreningar, fiberföreningar och fiskeföreningar. Nu finns en möjlighet att lyfta fram energiföreningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Låt alla som vill få chansen att bidra med nyproduktion eller gå samman i aggregatorer för att exempelvis använda elbilsbatterier. Här behöver lagstiftningen ses över och bli mindre snårig och enklare. När vi nu elektrifierar fordonsflottan är det självklart att nyttja alla de batterier som finns som systemtjänster och annat.

Centerpartiet har också nyligen lagt fram ett förslag om att den som energieffektiviserar eller vill byta ut sin direktverkande el mot en värmepump eller fjärrvärme ska få stöd. Den med små marginaler sitter i dag i en fattigdomsfälla. Det blir billigare om man kan investera i fjärrvärme, värmepump eller elbil, men om man saknar investeringspengar sitter man fast i dyra lösningar. Därför har vi lagt fram förslag om kreditgarantier och statliga krediter för att investeringarna ska kunna göras. Det är otroligt viktigt med stöd till den som köper en miljöbil, oavsett om den är ny eller begagnad, så att fler människor kan komma ur fattigdoms- och fossilfällan.

Det behövs även större frihet för människor och skydd mot naturliga monopol. Elnätsbolag och fjärrvärmebolag har höjt priserna kraftigt den senaste tiden, vissa så mycket att de blivit utkastade ut de branschorgan som finns för att skapa just transparens i prissättningen. Konsumenternas skydd måste stärkas. Energimarknadsinspektionen måste få skarpare verktyg. Det är oacceptabelt att bolag med naturliga monopol kan agera som de gör. Dessa bolag behöver ta ett större ansvar för både sin prissättning och utbyggnaden av elnätet.

Det är oacceptabelt att vi har färdiga fabriker i Småland som inte får tillgång till el för att nätbolaget inte byggt ut nätet i tid. Detta gör att Sverige förlorar företag, och det kostar. Vi kan få en situation där det kopplas in dieselaggregat för att försörja fabriker med el eftersom nätbolagen i inte kan leverera i tid.

Den gröna omställningen är en möjlighet för Sverige, men regeringen verkar tro att det bara handlar om lite grön fernissa. Man menar att det inte är så viktigt att gå före utan att det är bättre att jobba med EU:s miniminivå. Men inget kunde vara mer fel.

Det är tydligt att Centerpartiet är det enda parti som driver en borgerlig politik i Sveriges riksdag. Det är ju näringslivet som pressar på omställningen, för kunderna vill ha gröna produkter. Om politiken inte stöttar näringslivet och fortsätter att driva på kommer företagen att flytta. De är inte sentimentala med att fabrikerna måste ligga i Sverige. Om någon annan erbjuder mer elproduktion från förnybara källor, bättre elanslutning eller andra förutsättningar flyttar de, för de vill fortsätta att exportera sina produkter till den marknad som efterfrågar dem.

Hur kan regeringen i ett läge då vi skriker efter kompetensförsörjning lägga ned branschskolor? Man måste i stället återställa dessa, utöka yrkeshögskolan kraftigt och skapa ett ökat fokus på tekniska utbildningar. Utan människorna som gör detta kommer det inte att ske - speciellt inte eftersom regeringen så effektivt tar bort möjligheterna till arbetskraftsinvandring.

Klimatfrågan handlar inte bara om miljön, utan den handlar även om svensk konkurrenskraft. När stora industribolag varnar för utvecklingen undrar jag varför regeringen inte lyssnar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

En av de viktiga förutsättningar näringslivet efterfrågar är en omfattande och snabb elektrifiering. Svenska kraftnät säger att om fyra år kommer norra Sverige att använda i stort sett all sin el. Därför behöver södra Sverige leverera betydligt snabbare och betydligt mer. Det behöver byggas ny produktion billigt och snabbt. Investerarna står på kö, så låt dem bygga. Fatta nu beslut om de föreslagna havsvindparkerna, regeringen! De två som är på gång täcker inte i närheten av det behov som finns. Och länsstyrelserna, regeringens förlängda arm, borde fatta beslut om solcellsparkerna. Med ett godkännande skulle Skånes energiförsörjning i ett slag kunna öka med 50 procent, men länsstyrelsen motarbetar det.

Det är samma sak med försvaret. I våra grannländer funkar det alldeles utmärkt att jobba med villkorade tillstånd och radarstyrd hinderbelysning, och de ser det till och med som en fördel med fasta installationer långt ute till havs. I Baltikum, Polen, Tyskland, Finland, Danmark och Storbritannien funkar det, alltså i våra allierade länder. Varför funkar det inte i Sverige? Regeringen måste öka sin styrning av Försvarsmakten.

Slutligen måste vi öka den lokala acceptansen. Jag har jag full förståelse för att det är jobbigt att få saker på sin egen mark eller i närheten. Låt därför fastighetsskatten gå tillbaka till kommunen. Låt närboende få vettig ersättning oavsett vilket kraftslag de får på sin bakgård. Målet måste vara att varje kommun vill ha vindkraftsparker precis lika mycket som batterifabriker. De borde tävla om att få dessa investeringar.

Lös ersättningsfrågan även för elnätet! Använd den nya, mindre marködande teknik som är tillgänglig! Det går att göra detta mycket mer marksnålt. Ha tuffare styrning av Svenska kraftnät! Vi ser att mycket höga elpriser hotar i södra Sverige i sommar eftersom överföringskapaciteten inte är tillräcklig och mothandel inte sker i den omfattning som behövs. Här behöver regeringen ta ett betydligt större ansvar i styrningen av Svenska kraftnät.

Hushållen förväntar sig att vinterns situation inte återkommer, företagen kräver långsiktighet i sin omställning och klimatet handlar i slutändan bara om koldioxidekvivalenter. Vi har en skyldighet att försöka lösa detta tillsammans. Centerpartiet har gjort det många gånger förr och sträcker därför ut handen, berett att diskutera med andra partier. Jag hoppas att fler är beredda att ta samma ansvar - för företagen, hushållen, klimatet och Sveriges bästa.

Fru talman! Om jag förstår Louise Eklund och regeringen rätt är det enda som man tänker göra under detta år en utredning. Om man utreder saker under detta år kommer prövningen att börja igen. Vill man på riktigt förändra någonting behövs det förordningsändringar och eventuellt till och med lagändringar samt nya instruktioner till myndigheter. Men det är man alltså inte beredd att göra. Man ska göra en utredning, och sedan får man se vad som händer. Är det detta besked som man har till Sveriges vattenkraftsägare?

Fru talman! I Tidöavtalet finns det en skrivning om en paus när det gäller vattenkraftens miljöprövningar. Från Centerpartiet tycker vi att det är väldigt välkommet. Centerpartiet har varit drivande i riksdagen, bland annat genom utskottsinitiativ och tillkännagivanden, för att få till stånd detta, vilket Liberalerna tyvärr inte stödde då. Men det är bra att de har kommit på andra tankar.

Min fråga är mycket simpel: Vilka åtgärder ser Louise Eklund, Liberalerna och därmed också regeringen framför sig under denna paus för att vi ska få ordning på prövningarna?

Fru talman! Jag tror att Jessica Stegrud behöver läsa på.

Bolagen behöver göra avsättningar för nedmontering i dag. De behöver lämna garantier hos länsstyrelsen, på samma sätt som kärnkraften eller andra behöver lämna garantier för att hantera sitt avfall.

När det kommer till avfallsfrågan finns det nya samarbeten mellan Vestas och Stena där man också kan lösa upp vindkraftsbladen och ta vara på de epoxilim som det handlar om. Den tekniken finns. Detta är inte ett problem. Om man nu är så orolig över avfallet tror jag att det finns andra kraftslag som är värre när det kommer till hantering av avfallet.

Det är jättebra att Jessica Stegrud lyfter fram just närboende. Där har Centerpartiet lagt fram förslag på att kommuner och närboende ska få ersättningar. Var är förslagen från Sverigedemokraterna när det gäller detta? Det finns inga förslag i den budget som ligger, och som Sverigedemokraterna står bakom, om att det ska vara ersättningar för närboende eller ersättningar till kommuner som bygger kraft, oavsett vilken kraft det är.

Om nu Jessica Stegrud tycker att vi ska ha mer planerbar kraft, som kommer någon gång om ett antal år, kanske ett decennium eller två, varför har man då inte lagt fram förslag som gynnar det? Varför har man inte lagt förslag som ser till att de närboende får ersättning när man exproprierar stora landområden? Varför får närboende inte ersättning om de får ett kraftverk vid sin bakgård, om man nu tycker att det är rimligt? Centerpartiet har lagt fram förslag, men var är förslagen från Sverigedemokraterna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Jag pratade inte om vindkraft och om vi skulle ha mer eller inte i systemet. Det jag sa var att de stora industribolagen vill gå före i klimatomställningen för att det är bra för Sverige, för att det är bra för dem och för att det skapar arbetstillfällen. För sanningen är att om vi inte gör det så gör någon annan det. Dessa bolag är inte sentimentala med att ha sina kontor eller fabriker i Sverige. Om vi inte levererar de förutsättningar de behöver - och det behöver vi göra nu, för elförsörjningsproblemet är akut - då flyttar de någon annanstans. Då är det vi som står här med arbetslöshet och problem.

Varför vill Sverigedemokraterna backa in i framtiden och inte låta Sverige gå före som klimatomställningsland? Det är det företagen vill ha.