Torsten Elofsson

Fru talman! I dag debatterar vi betänkandet Skjutvapen och explosiva varor - skärpta straff för de allvarligare brotten. Det finns faktiskt goda skäl att ha den debatten.

Det är väl känt att vi har ett synnerligen allvarligt läge med våldsbrott i form av skjutningar och sprängningar som saknar motstycke i jämförbara länder. Senast nu i helgen var det en skjutning i Södertälje med flera skadade, och skottlossningar skedde även i Malmö och Stockholm. För drygt en vecka sedan var det en sprängning i ett villaområde i Uppsala med omfattande skador.

Vi kan konstatera att polisen gör ett gott jobb och numera förhindrar många våldsbrott och griper gärningsmän kort efter brotten. Trots detta märks dock ingen tydlig minskning - vi ser ingen tydlig nedåtgående trend.

Fru talman! Ur allmänpreventiv synpunkt är det därför angeläget att samhället klart och tydligt markerar att den här typen av brott har ett osedvanligt högt straffvärde. En ökad uppklaring och långa fängelsestraff har förhoppningsvis en avskräckande inverkan på potentiella gärningsmän.

I den mån någon ändå fullbordar brott med skjutvapen eller explosiva varor, eller påträffas med olagligt innehav av dessa föremål, har individen i fråga påvisat och styrkt sin farlighet och ska därför berövas friheten under en längre tid. Jag vill avsluta med ett litet citat av Olaus Petri, som hade ett antal domarregler. En av dem lyder: Den som missbrukar friheten är värd att mista den.

Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 13 december.)

Herr talman! Förra helgen vaknade folk i ett villaområde i Uppsala upp till en kraftig detonation. Det var en riktig explosion. Det blev inga personskador men omfattande förstörelse och skadegörelse i området. Givetvis blev de boende i området uppskrämda. Detta är bara ett exempel på en rad oräkneliga sprängningar och skjutningar som vi har sett det senaste decenniet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Jag ska inte recensera tidigare regeringar. Jag överlåter faktiskt till väljarna att vara jury i detta avseende. Men vi kan konstatera att den utveckling som vi har skådat under det senaste decenniet saknar motstycke. Den organiserade brottsligheten - gängkriminalitet och kriminella nätverk - har flyttat fram sina positioner och stärkt sina ställningar. Och de våldsdåd som vi nu bevittnar är egentligen bara ett uttryck för den kriminalitet som pågår och de konflikter som finns i denna miljö.

Det som är riktigt oroväckande är att barn och unga dagligen dras in i gängkriminalitet. En del av barnen som saknar framtidstro går in i detta med öppna ögon i tron att de ska göra karriär på den kriminella banan, och de fängslas av dessa killar som drar runt och flashar med fina bilar, mycket pengar och så vidare.

Andra unga som dras in i det här blir lockade med snabba belöningar, men allt fler tvingas också in under hot. En växande skara unga dras in i detta av rädsla för att bli utsatta för våld eller andra typer av repressalier. Kristdemokraterna och regeringen gör det som krävs för att bryta utvecklingen och driver fram såväl förebyggande som repressiva åtgärder.

Herr talman! Sverige har ju många utmaningar nu och ett pressat ekonomiskt läge. Men när det gäller trygghetsfrågorna visar väljarundersökningar och så vidare att väljarna anser att frågor som rör lag och ordning har högsta prioritet. Man vill ha ett tryggare Sverige. Alltför länge har detta förbisetts. Man har inte gett de brottsbekämpande myndigheterna tillräckliga resurser, och nu skådar vi resultatet.

Regeringen gör nu en historisk satsning på hela rättsväsendet, och det syns i budgeten att man går från 69 till 90 miljarder mellan 2023 och 2026. Det är rekordstora resurser för att rusta upp hela rättsväsendet, förebygga brott och trycka tillbaka brottsligheten. Särskilda satsningar görs på polis, kriminalvård och säkerhetspolis men också åklagare och domstolar. Det viktiga är att regeringen stärker samtliga delar av rättsväsendet. Det får inte finnas flaskhalsar som gör att tillskotten blir mindre värda.

Kristdemokraterna och regeringen stärker också det brottsförebyggande arbetet. Vi anser att inget är så viktigt som att stoppa att barn och unga blir indragna i brottslighet. Regeringens förebyggande insatser är många. De handlar om att sätta familjen i centrum, satsa på en ny socialtjänstlag med fokus på proaktiva insatser, förbättra informationsutbytet mellan myndigheter, stärka föräldrastödet, satsa på skolan och civilsamhället och inte minst ge ett fritidskort till unga så att de kan ägna sig åt bra aktiviteter.

Det handlar också om ökad lokal polisiär närvaro i hela landet. Polismyndigheten har här ett omfattande arbete att göra. Vi har nu en ny rikspolischef med tydligt uppdrag från regeringen att just öka den lokala närvaron och förbättra utredningsverksamheten. Riksrevisionen och andra har riktat kritik mot de delarna. Där stärker vi Polismyndighetens arbete.

Herr talman! Tillsammans med övriga Tidöpartier tar vi ett helhetsgrepp om lag och ordning för ett tryggare Sverige. Vi genomför ett helt batteri av åtgärder i vad som kan beskrivas som ett paradigmskifte. Det handlar om synen på lag och ordning, brottsoffers upprättelse, familjens betydelse för barn och unga och migration och integration.

Vi ser också till att vässa brottsbekämpningen med fler verktyg. En del ny lagstiftning är redan på plats, såsom preventiv avlyssning och nya befogenheter för det gränsnära polisarbetet. Annat är på gång, exempelvis när det gäller kameraövervakning, vistelseförbud, visitationszoner, nya regler om förverkande och ny sekretesslagstiftning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Det satsas även på att bygga ut kriminalvården. Behoven är stora, och fler platser och anstalter måste komma på plats. Det kräver ett intensivt arbete. Platsbristen i dag är påtaglig. Den är så omfattande att kriminella slussas ut från fängelserna i förtid. Vi hör också rapporter om överbelagda kvinnofängelser, så man behöver platser även där. Det är efterlängtat att regeringen tar tag i detta.

Utbyggnaden av kriminalvården borde ha skett för flera år sedan, och för det bär den tidigare socialdemokratiska regeringen ett tungt ansvar. Faktum är att varje år under deras maktinnehav blev allt fler kriminella försatta på fri fot i väntan på anstaltsplats. Det var något som vi kristdemokrater gång på gång också påtalade.

Signalerna fanns där för den tidigare regeringen, men spadtagen för fler anstalter uteblev. Regeringen tar nu tag i detta. Det arbetas hårt även med att kunna hyra fängelseplatser utomlands, något som vi kristdemokrater efterfrågat. Det är nödvändigt för att lösa den akuta platsbristen, men det är också något som Socialdemokraterna motsätter sig. Vi verkar även för ungdomsfängelser för unga som begår grova våldsdåd.

Herr talman! Låt mig till sist nämna det brottsförebyggande arbetet. Skärpta straff i all ära - det är viktigt - men kittet i allt arbete kring lag och ordning är det brottsförebyggande arbetet. Det förstår den här regeringen, och vi kristdemokrater har i denna del varit särskilt tydliga och pådrivande. Unga personer som begår brott löper stor risk att hamna i fortsatt kriminalitet. Därför är det viktigt med tidiga insatser.

Barn och unga är Sveriges framtid, men i dag växer alltför många upp i splittrade familjer och i miljöer där de förlorar frihet, hopp och drömmar. Bristande integration, skuggsamhällen som tillåtits växa och svåra familjeförhållanden till följd av det är bidragande faktorer. Samhället måste stötta familjer mer och i en tidigare fas. Samtidigt behöver vi fortsätta ha en stram migrationspolitik över tid och en mer kravbaserad integrationspolitik. Det står vi kristdemokrater och denna regering för.

Herr talman! Kristdemokraterna är ett värderingsburet parti och har alltid lyft familjen som hörnstenen i det brottsförebyggande arbetet. Där byggs goda värderingar och en känsla för rätt och fel. Vi har många förlorade år bakom oss, men utvecklingen går att vända. Kristdemokraterna är samhällsbyggare och har precis startat reformmaskineriet i regeringsställning.

Vi gör nu allt det som kommer att krävas för att börja vända utvecklingen. Vi kommer att bygga ett tryggt Sverige igen. Steg för steg och budget för budget satsar vi på polisen, kriminalvården, det brottsförebyggande arbetet och att stötta familjerna. Men vi måste orka hålla i prioriteringarna över tid och över generationer.

Jag yrkar bifall till förslagen i utskottets betänkande.

(Applåder)

Herr talman! Man kan också vända på frågan. Hur löser man problemet med otryggheten i bostadsområdet genom att ha dem boende kvar? Vems trygghet ska vi värna, den unga kriminellas eller de kringboendes som löper risk att både skadas och drabbas av ohälsa på grund av detta?

Jag är beredd att diskutera lösningar på detta med Miljöpartiet och Rasmus Ling. Men återkom i så fall gärna med svaret på hur vi löser det, för vi löser det inte genom att låta familjer bo kvar orört. Att något måste göras är vi nog i alla fall överens om.

Herr talman! Tack, Rasmus Ling, för frågan!

Jag vill nog påstå att man har uttömt ett antal andra metoder för att lösa problematiken när det går så långt som till vräkning. Det är ju inte så att man kastar sig över detta obönhörligen, utan socialtjänsten, fastighetsägaren och andra försöker säkerligen att hitta en lösning på problematiken. Men man kan ju faktiskt komma till slutsatsen att det enda sättet att få lugn och ro och ordning i fastigheten och i grannskapet är att flytta den familj som är ett orosmoment.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Är det ett minderårigt barn blir det ju lite märkligt. Möjligtvis kan man tvångsomhänderta barnet för att flytta det, men man kan också komma överens med familjen om att den kanske ska flytta. Familjen kan ju rent av själv tycka att det är en god idé - man vet inte. Föräldrarna är ju måna om sina egna barn och vill givetvis deras bästa.

Herr talman! Frågan är också vems liv man värdesätter.

Jag vänder åter till min hemstad Malmö. Vi hade kriminella unga som bodde i en fastighet där. Det var termosbomber i trappuppgången. Det var skjutningar mot fastigheten. Ingen ville flytta in i fastigheten över huvud taget, och de som bodde där ville flytta därifrån så fort som möjligt. MKB, som ägde fastigheten, visste inte vad de skulle ta sig till.

Vem är det vi skyddar genom att låta dem bo kvar? Är det de kriminella? Ja, det är det ju. Inte är det de kringboende, som får en ökande otrygghet och som riskerar sina egna liv när de går in i trappuppgången.

Jag är faktiskt ganska trygg i att vi är på rätt väg när det gäller det här. Möjligtvis är den evidens som åberopas här en effekt av detta, men vi måste också skydda andra personer.

Herr talman! Jag tackar Maj Karlsson för frågan.

När det gäller vräkning av barn handlar det i grunden om brott. Vi måste överväga att vidta någon typ av åtgärd för att komma till rätta med otryggheten som skapas i de bostadsområden där de finns. De som är roten till problemet måste på något sätt åtgärdas. Kan man inte åtgärda detta genom att fortsätta ha dem boende på platsen kanske man ska flytta dem till ett annat ställe. Vi har till och med övervägt om man kanske, för familjens skull, skulle flytta dem till en annan kommun för att få bort dem från den miljö som faktiskt triggar kriminaliteten hos barnen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Vi är inte ute efter att skada barnen. Tvärtom vill vi på det här sättet hjälpa dem till ett bättre liv på ett annat ställe.

Herr talman! Jag tackar Ardalan Shekarabi för frågan.

Som jag antydde i mitt anförande är jag tveksam till om mer pengar är lösningen på dessa problem. Det finns strukturella problem som man måste lösa. Detta är i mångt och mycket en metodfråga - det handlar om hur socialtjänsten och polisen jobbar med den här problematiken. Det gäller givetvis även skolan.

Det finns metoder som man kan använda utan att man för den skull pumpar in pengar. Ska man pumpa in pengar måste man ha en plan för hur de ska förvaltas.

Som jag nämnde har det pumpats in mycket pengar genom åren, med väldigt tveksamma och blygsamma resultat. Man kanske skulle prova lite andra vägar och fundera på om det finns strukturella problem som gör att barn dras in i kriminalitet. Har vi andra problem som vi måste tackla i stället för att pumpa in ännu fler miljoner kronor i detta?

Herr talman! Jag tackar Ardalan Shekarabi så mycket för frågan.

Jag är absolut beredd att åka till Malmö. Jag ska faktiskt dit i kväll. Jag träffar gärna Glenn Sjögren, som sköter Sluta skjut-projektet, som i och för sig är ett polisiärt och inte ett kommunalt projekt.

Vi har absolut inte tappat vårt sociala engagemang - tvärtom vill vi jobba brottsförebyggande med dessa bitar. Men Ardalan Shekarabi vet lika väl som jag att det i vissa fall även behövs repressiva åtgärder för att låsa in farliga personer. Även om de är unga till åren behöver man få in dem.

Herr talman! Jag har lyssnat på debatten, och mycket handlar om resurser - att det råder brist på resurser och att vi tillför för lite resurser.

Jag kommer själv från Malmö. Det är en stad som i princip har styrts av Socialdemokraterna de senaste hundra åren - med korta avbrott på sammanlagt sex år - och där man under dessa år har pumpat in miljontals kronor i skolan och socialtjänsten. Resultaten är väldigt nedslående, måste jag tyvärr säga. Det har inte blivit bättre. Därför funderar jag på om det verkligen är pengar som saknas. Är det viktiga här att hela tiden tillföra mer pengar? Jag landar i att det är andra saker som behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Vi kan till exempel titta på skolan. Ja, man pumpade in miljoner i de utsatta områdena - och man tvingas stänga skolor. Det är fortfarande 30-40 procent av kidsen som går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet, trots att man pumpar in mycket resurser. Vad är det då som stör?

Vi kan även titta på socialtjänsten. Jag har själv ett förflutet inom polisen, och då kunde socialtjänsten konstatera att barnen hade utvecklat en tung kriminalitet innan de fyllt 15 år. Socialtjänsten var inblandad, men den var mer reaktiv än proaktiv. Det är väl där vi måste hitta lösningar: Hur når vi detta?

Det som nu har hänt i Stockholm har gjort att verksamheterna själva drar slutsatser och erfarenheter gällande vad som är fel och anpassar sitt arbete utifrån det. Socialtjänsten, fältassistenterna och polisen arbetar mycket mer proaktivt för att fånga upp de barn som är på glid. Man försöker fånga upp dem och styra bort dem från detta. Där är föräldraskapet oerhört viktigt, och vi försöker nu fånga upp detta. Trygga familjer ger trygga barn, och då håller de sig borta från brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Fru talman! Just nu tecknas en väldigt mörk bild av barns och ungas koppling till kriminella nätverk.

Polisen vittnar om att unga dagligen dras in i och rekryteras till de kriminella gängen. En del unga tar själva initiativ till det här. Andra lockas in med löfte om snabba belöningar. En tredje kategori tvingas in i nätverken under förtäckta eller öppna hot.

Så sent som häromdagen rapporterades det att unga med funktionsstörningar i form av exempelvis adhd förmås att aptera och utlösa sprängladdningar. Man söker alltså medvetet och cyniskt upp unga med låg impulskontroll och bristande konsekvenstänk och använder dem som nyttiga verktyg i gängkriget.

Sett mot den bakgrunden är det lätt att bli dyster, men det är viktigt att vi konstaterar att det inte på något sätt är kört från vår sida. Vi kan med gemensamma krafter ändra på detta, men det kräver hela vuxensamhällets alla goda krafter.

Från regeringens sida tas det ett helhetsgrepp om ungdomsbrottsligheten. Det har nämnts här att det finns ett antal repressiva åtgärder, och det stämmer. Men det ingår också nya, tidigare och bättre samordnade förebyggande insatser.

Sekretesshindren rivs. Vi genomför den största satsningen på hela socialtjänsten som någon regering har gjort - stora summor. Vi ökar föräldraskapsstödet, och vi satsar på skolan. Det kommer också en ny socialtjänstlag som har en mer proaktiv inriktning än den nuvarande.

Men grunden till ett framgångsrikt arbete bygger på tre hörnstenar: det privata, det offentliga och civilsamhället.

När vi pratar om det privata pratar vi i första hand om familjen. Trygga familjer ger trygga barn. Men vi talar också om näringslivet, som har en viktig roll att spela i det här - att ge unga praktikplatser och ge dem möjligheter att utvecklas och växa som människor och få andra förebilder än gangsterrappare, som ofta blir deras idoler.

När det gäller det offentliga har ett antal myndigheter nyckelroller: socialtjänsten, skolan och polisen. De ska tillsammans givetvis göra otroligt mycket, inte minst identifiera barn som är på väg ut på glid, ta kontakt med föräldrar och så vidare.

Det sista är civilsamhället, alltså folkrörelserna. Vi har idrottsrörelsen, kyrkor, scoutrörelsen, en massa andra aktiviteter och NGO:er, som gör mycket arbete för att stötta unga som är på väg ut i en kriminell värld.

Det finns goda exempel som vi kan fånga upp. Araby i Växjö är ett sådant. Genom att tillämpa denna metodik har man lyckats få bort Araby från listan över särskilt utsatta områden.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Paulina Brandberg. Den har en koppling till det som ledamoten Sara Gille tog upp, nämligen hedersrelaterat våld.

Vi har i vårt land en stor grupp unga, företrädesvis flickor, som lever i så kallad hederskultur präglad av våld och förtryck. Omfattningen av utsattheten för hedersrelaterat våld och förtryck framkommer i forskning, i ett flertal kartläggningar som har gjorts och i rapporter som har presenterats de senaste 20 åren.

Många av dessa rapporter pekar på att våld används som kontrollmekanism och en ständigt närvarande uppfostringsmetod. Andra rapporter pekar dessutom på att hederskulturen har starka kopplingar till organiserad brottslighet och våldsbejakande islamistisk extremism.

Min fråga är: Vilka åtgärder vidtar regeringen för att barn och unga som lever i en hederskultur ska få åtnjuta de grundläggande fri- och rättigheter som finns i samhället i övrigt?

Fru talman! Vi debatterar nu Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens hantering av mängdbrott. Det finns mycket att säga om detta, och ett par saker bör man bära med sig i debatten.

Riksrevisionen konstaterar att det finns ett antal anmärkningsvärda och allvarliga brister. Det handlar bland annat om att polisen inte lyckats bemanna lokalpolisområdena i tillräcklig utsträckning. Man har heller inte genomfört nödvändig kompetensutveckling, och man har satt för snäva gränser för antalet civilanställda.

Det finns även stora brister kopplade till polisens kontaktcenter, PKC. Det handlar om långa svarstider och bristande kompetens. Vi är säkert många som erfarit att man inte kommer fram till PKC när man har ringt och vill anmäla brott. Jag har mött många genom åren som är frustrerade, uppgivna och irriterade över denna brist. Det är även problem med anmälningar i och med att enskilda målsägare ålagts att själva anmäla brott via nätet. Man kan konstatera att dessa anmälningar i grunden orsakar ett omfattande merarbete inom polisen eftersom anmälningarna är så bristfälliga.

Riksrevisionen riktar även kritik mot den tidigare regeringen. I rapporten kan vi läsa att den tidigare regeringen genom anslagshöjningar visserligen gjort det möjligt för polisen att hantera mängdbrotten på ett effektivt sätt och att man också gett Polismyndigheten relevanta uppdrag och krävt återrapportering. Dock pekar Riksrevisionen i sin rapport på att den tidigare regeringen varit ganska passiv genom att inte föreslå lagändringar, vilket kan påverka förutsättningarna för Polismyndigheten.

Förhoppningsvis gör nuvarande regering vad som krävs och ger Polismyndigheten det stöd som behövs genom lagändringar och straffskärpningar. En del är redan på plats, men mycket mer är att vänta. Petter Löberg kan alltså vara lugn med att han inte kommer att vara arbetslös länge till, för framöver kommer det att landa en hel del i utskottet.

Låt mig också nämna att vi stärker det brottsförebyggande arbetet och sätter familjen i centrum. Vi satsar historiskt sett mycket på hela rättsväsendet, och vi bygger ut polis och rättsväsen i rekordfart. Vi vill givetvis även stärka utredningsverksamheten och den lokala närvaron.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Polis-myndighetens han-tering av mängdbrott

Som nämnts här utgör mängdbrotten en väldigt stor andel av de anmälda brotten, närmare 80 procent. Antalet anmälda brott låg 2022 på runt 1,2 miljoner. Det handlar om stöld, skadegörelse, bedrägeri, misshandel med mera - brott som drabbar enskilda personer och kommer dem väldigt nära. De kommer också nära bostadsområdena och påverkar vår upplevelse av trygghet väldigt mycket. De tillfogar givetvis de brottsdrabbade stor skada och innebär en stor kränkning.

Detta är också brott som ofta har en nära koppling till den grova organiserade brottsligheten. Många av de vardagsbrott som vi upplever - eller mängdbrott, beroende på vad man vill kalla dem - är ju instegsbrott, framför allt för unga som kommer in i brottsligheten och växer in i den. Om ingenting görs, om vi inte klarar upp detta, är många av dem snart inne i betydligt tyngre kriminalitet.

Vi kristdemokrater har under lång tid drivit på för att mängdbrottsligheten tydligt ska prioriteras upp. Det är som tidigare nämnts oacceptabelt att ärenden läggs på hög. Den mängd direktavskrivningar som görs kan inte tolereras. Det blir en felaktig signal till allmänheten men framför allt till den som är drabbad av brott och upplever att man inte får möjlighet till upprättelse.

Man kan dock konstatera att det finns metoder för att öka uppklaringen. Svenskt Näringsliv och Livsmedelshandlarna har tittat på tysk polis, som klarar upp ungefär 80 procent av butiksstölderna. Jag vet inte om vi ens kommer upp i en tvåsiffrig procentsats i Sverige. Man kan fundera på om det är ett strukturellt fel eller vad det annars beror på.

Oavsett vilket kan man konstatera att när vi träffar handlare säger de att de har slutat anmäla butiksstölder. Den siffra som vi senast fick oss till livs var att tre av tio anmälde brott. Sju av tio underlåter alltså att anmäla brott. Varför gör man då ingen anmälan? Jo, helt enkelt därför att man upplever att det inte är lönt. Man får inget gehör från polisen, utan ärendena skrivs av utan någon form av utredning över huvud taget, så kallad direktavskrivning. Man tror att polisen rycker på axlarna och bara pliktskyldigt tar emot anmälan, som sedan skrivs av utan åtgärd.

Som kristdemokrat talar jag gärna om de värderingar som byggt vårt samhälle starkt. Vi har i Sverige en lång tradition av hög tillit till vårt rättssystem. En polis som har tid att hantera vardagsbrottslighet är fundamental för att bevara denna tilltro till rättsstaten och ytterst till varandra som medmänniskor. Det gör nämligen något med oss, oavsett allvarlighetsgraden i det inträffade, att veta att rättskipningen inte fungerar som den ska. Maktlösheten blir påtaglig, samtidigt som signalen till brottslingen är att du kan komma undan med brott. Det är en mycket oroväckande utveckling som vi måste komma till rätta med.

Fru talman! Förtroendet för polisen är fortsatt högt i mätningar, framför allt när det gäller bemötande. Men när brottsdrabbade tillfrågas om hur de upplever polisens effektivitet tycker bara 20 procent, eller en av fem, att polisen är effektiv när det gäller att hantera brottsanmälningar.

Fru talman! En orsak till att få mängdbrott klaras upp och att det sker direktavskrivningar är att resurserna binds upp av det dödliga skjutvapenvåldet. Det är givetvis viktigt och prioriterat. Den tunga kriminaliteten har självklart hög prioritet. Men som jag sa har mängdbrotten inte sällan starka samband med den grova organiserade brottsligheten. Det gäller inte minst vid bedrägeribrott, narkotikabrott och vissa brott begångna av unga lagöverträdare. De som börjar med ett vardagsbrott slutar ofta med något betydligt grövre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Polis-myndighetens han-tering av mängdbrott

För att bekämpa den grova brottsligheten måste vi därför också utreda mängdbrotten när prognosen för lagföring är god och se till att gärningspersonerna lagförs. Därför är det mycket angeläget att bekämpa den typen av brott.

Avslutningsvis, fru talman, måste vi ständigt jobba med den lokala polisnärvaron, där det måste finnas en kontinuitet. Det räcker inte med en kommunal polisnärvaro någon timme i veckan. Den bärande tanken med omorganisationen 2015 var en polis närmare medborgarna, en synlig polis med god lokal- och personkännedom och ett nära samarbete med kommun, näringsliv, föreningar och boende. Sverige ska vara ett tryggt land att bo i, oavsett var man bor.

Fru talman! Detta och mycket mer behövs. Kristdemokraternas intensiva arbete med att bekämpa brotten fortsätter - steg för steg, budget för budget och reform för reform. Du som är brottsoffer ska kunna lita på Sverige igen.

Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Brottsutvecklingen i Sverige saknar motstycke i Europa. Det grova våldet med skjutningar och sprängningar är ett stort problem i hela landet och sprider sig alltmer även utanför storstäderna. Ingen annanstans i Europa dödas fler av skjutvapenvåld.

Varje skjutning är i sig en tragedi, och varje siffra i statistiken har ett namn. Varje mördad person har en familj och vänner.

Utvecklingen måste vända - och den går att vända. Ord följs nu upp av politisk handling, och vi har nu en regering som tar ett helhetsgrepp på kriminalpolitiken i stället för att bara försöka måla över sprickor i fasaden.

Fru talman! För att få bukt med den grova brottsligheten måste alla led i brottsbekämpningen vara effektiva. En metod som polisen kan använda för att bekämpa grov brottslighet med skjutningar och sprängningar är så kallade särskilda händelser. I korthet innebär det att en händelse är eller förväntas bli så omfattande, allvarlig eller komplex att Polismyndigheten måste planera, organisera eller leda sin verksamhet i särskild ordning. Beslut om särskild händelse möjliggör en snabb mobilisering av resurser och kompetens från olika polisområden.

Fru talman! Riksrevisionen har granskat hur detta arbete fungerar och om särskilda händelser är en effektiv ledningsform. Riksrevisionens granskning är mycket välkommen och lyfter fram flera frågor som är viktiga att ta med sig framöver, både vad gäller organiserad brottslighet och grov kriminalitet.

Riksrevisionen konstaterar att särskilda händelser kan vara ett effektivt sätt att leda arbetet under de första timmarna eller dagarna efter att ett grovt brott har begåtts. I det läget är det bra att snabbt kunna samla resurserna i stabsläge.

När särskilda händelser pågår under en längre tid tenderar det dock att bli kontraproduktivt. Insatserna kan göra mer skada än nytta på totalen, eftersom det uppstår så pass stora resursbrister i de lokalpolisområden där man hämtat resurserna. Brottsligheten är så utbredd över landet att det inte går att blunda för att det påverkar på många olika sätt.

Fru talman! I granskningen pekar Riksrevisionen på brister vad gäller dokumentation och möjlighet att följa upp och utvärdera polisens arbete med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet.

Som utskottet konstaterar i betänkandet är det ytterst upp till Polismyndigheten att fatta operativa beslut. Där ska vi politiker inte vara inne och peta, utan där vet professionen bäst vad som gäller. Det som dock måste fungera är god dokumentation så att det går att följa upp och utvärdera insatser. Granskningen visar att Polismyndigheten inte har kunnat redogöra för vare sig det totala antalet särskilda händelser eller antalet särskilda händelser mot grov brottslighet, eller den totala merkostnaden för dessa. Sammantaget gör detta att det inte har varit möjligt att mäta om insatserna har varit effektiva.

Fru talman! För att få bukt med den grova brottsligheten måste alla led i brottsbekämpningen vara effektiva. Då måste vi kunna mäta och utvärdera insatser, och det måste finnas system för detta. Annars finns det en risk att det blir kontraproduktivt, att polisen ligger steget efter och att vi spelar de kriminella i händerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Polis-myndighetens arbete med särskilda hän-delser riktade mot organiserad brotts-lighet

Den senaste tidens våldsamma händelser i framför allt Stockholmsområdet men även i övriga delar av landet har varit och är en stor påfrestning för polisorganisationen. Man har dock tagit lärdom och med framgång ändrat arbetssätt, med bättre samverkan och arbetsfördelning såväl internt som i samarbetet med andra myndigheter. Man ökar också uppklaringen och förhindrar många brott. Huruvida det nuvarande arbetssättet är att betrakta som en särskild händelse eller en prioriterad verksamhet i linjeorganisationen är en fråga om semantik, men kravet på dokumentation och uppföljning gäller oavsett.

Fru talman! Som konstateras i regeringens skrivelse har Polismyndigheten vidtagit flera åtgärder på området. Man har bland annat sett över och utvecklat sina it-system för att öka möjligheten att kontinuerligt följa upp de resurser som läggs på särskilda händelser. Detta utvecklingsarbete är särskilt välkommet.

Fru talman! I de löpande dialogerna med Polismyndigheten kommer regeringen att fortsätta att särskilt följa upp arbetet med särskilda händelser. Här kommer vi kristdemokrater att fortsätta trycka på för en brottsbekämpning där resurserna används effektivt. Vårt arbete med att bekämpa den grova brottsligheten fortsätter, och vi måste värna den lokala polisnärvaron så att polisen kan hantera den grova brottsligheten lokalt och vara synlig i lokalsamhället.

Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Jakob Forssmed. Det är en fråga som säkert är på allas läppar i dag, nämligen den allt grövre brottslighet som vi ser och den våldsspiral som snurrar fortare och fortare.

Polisen vittnar i dag om att allt fler barn utnyttjas och dras in i denna våldsvåg och att gängkriminella uppvaktar och lockar unga att utföra dåd som sprängningar och skjutningar.

Erfarenhet och forskning talar för att den rekrytering som sker kan brytas. Men det krävs en mobilisering av samhället totalt, från civilsamhället, från det offentliga och från det privata. Kriminologer lyfter fram och talar om den bärande triangeln - tre hörnstenar. Det är det privata, alltså familjen, det offentliga och civilsamhället. I Sverige har vi under lång tid förlitat oss på det offentliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är: Hur stärker vi samverkan med civilsamhället och det offentliga, och hur kan vi ge barnen i de utsatta områdena framtidshopp?

Fru talman! Jag har en fråga till justitieminister Gunnar Strömmer om tillträdesförbud.

Sedan något år tillbaka har vi en lag om tillträdesförbud som gäller bland annat butiker. Man kan konstatera att om det var illa tidigare har det nu blivit värre, med omfattande stölder i butik. Det förekommer även hot och våld. Handeln gör stora förluster på grund av detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi kan också konstatera att brottsligheten kryper nedåt i åldrarna. Den lag som vi nu har omfattar inte unga under 15 år. De kan inte få tillträdesförbud.

Livsmedelshandlarna har framfört viss kritik mot nuvarande lagstiftning och tycker att det finns förbättringspotential. De vill att det ska bli lättare att få beslut om tillträdesförbud och att möjligheten att stoppa personer, dem som kommer in och stör och stökar till det, ska öka. De efterlyser också en enhetlig bedömning.

Min fråga till justitieministern är om man överväger en översyn eller skärpning av lagstiftningen.

Fru talman! I dag debatterar vi ett nytt granskningssystem av utländska direktinvesteringar.

På riksdagens bord ligger en proposition om att införa ett granskningssystem till skydd för svenska säkerhetsintressen. I korthet innebär förslagen att en granskningsmyndighet ska ges möjlighet att granska utländska direktinvesteringar och om nödvändigt begränsa eller stoppa dem. Det skulle kunna handla om utländska direktinvesteringar i kritisk infrastruktur, energi och ny teknik - verksamheter som är strategiskt viktiga för vårt samhälle.

Vi kristdemokrater konstaterar att det är hög tid att detta regelverk kommer på plats. Sverige ska självklart vara välkomnande för utländska investeringar, men de får inte äventyra nationell säkerhet och svenska säkerhetsintressen. Vi ser att säkerhetsläget har försämrats under flera år, både globalt och i vårt närområde.

Säpo har särskilt pekat ut statliga aktörer som Ryssland, Kina och Iran som länder som agerar alltmer offensivt mot Sverige. Det står klart att vi behöver se till de risker som finns med att främmande makt förvärvar och kontrollerar kritisk infrastruktur och samhällsviktig verksamhet, och det behöver finnas en möjlighet att stoppa sådana förvärv. Jag vill därför börja med att yrka bifall till regeringens proposition.

Fru talman! Sverige ska som sagt självklart vara välkomnande för utländska direktinvesteringar. Sverige är ett litet handelsberoende land, och utländska investeringar har stor betydelse för svenskt näringsliv och hela vårt samhälle. Det är självklart att Sverige fortsatt ska vara ett attraktivt land för investerare. Det är viktigt att poängtera.

Utländska investeringar och tillförsel av kunskap och kompetenser behövs för att bygga Sverige starkt. Det skapar arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt och stärker vår konkurrenskraft. Men samtidigt som Sverige ska vara ett attraktivt land för utländska investerare måste vi också ha verktyg för att kunna stoppa förvärv som kan hota våra säkerhetsintressen, för även om majoriteten av de utländska investeringar som görs i svenska företag är nyttiga och oproblematiska finns det några av dem som är förenade med stora risker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett granskningssystem för utländska direkt-investeringar till skydd för svenska säkerhets-intressen

Fru talman! Vi vet att länder som Kina och Ryssland utgör potentiella hot. Uppköp av viktig infrastruktur är en central del av deras strategi för att tillskansa sig ekonomisk och militär makt. Runt om i hela världen gör Kina strategiska investeringar i hamnar, järnvägar, kolkraftverk och flygplatser. Kinesiska bolag äger också redan i dag en stor del av svensk vindkraft. Mellan 2017 och 2022 investerades 90 miljarder kronor i ny vindkraft i Sverige. Nästan en femtedel av detta var det kinesiska bolaget CGN inblandat i. Liknande framtida investeringar i kritisk infrastruktur skulle kunna träffas av det nya regelverket.

Fru talman! En fråga som har varit uppe i debatten är om granskningssystemet också bör omfatta utländska direktinvesteringar i mediebolag. Det har diskuterats här i dag mot bakgrund av att det finns risk för att främmande makt försöker påverka beslut, uppfattningar och beteenden hos olika aktörer i Sverige genom att sprida vilseledande eller oriktig information via olika medier. Det skulle i sin tur kunna medföra risker för vår säkerhet och allmänna ordning.

I den utredning som föranlett propositionen konstateras med hänvisning till etableringsfriheten att det skulle krävas en grundlagsändring för att göra det möjligt att begränsa svenska medborgares och svenska juridiska personers möjlighet att göra investeringar i mediebolag. Jag har lyssnat till vad Centerpartiets representant Ulrika Liljeberg har sagt men konstaterar att alternativet som nämns i utredningen är att göra ett undantag i lagen som innebär att en investering i ett medieföretag som görs av en svensk medborgare eller av en svensk juridisk person undantas från anmälningsplikten.

Problemet med ett sådant undantag är att det vore enkelt att kringgå genom att främmande makt genomför investeringar via svenska fysiska eller juridiska personer. Det skulle resultera i ett regelverk som riskerar att motverka syftet med att låta utländska investeringar i mediebolag vara anmälningspliktiga. Vi kristdemokrater delar alltså utredningens och regeringens bedömning i denna fråga, även om jag har lyssnat med stort intresse på Centerpartiets reservation.

Sammanfattningsvis är behovet av ett granskningssystem stort. Utländska direktinvesteringar tillför mycket till det svenska samhället i form av kapital men också kunskaper och kompetenser som bidrar till vårt välstånd och att stärka vår konkurrenskraft. Men de kan även innebära betydande risker, och då behöver vi kunna skydda svenska säkerhetsintressen. Det är därför hög tid att detta regelverk kommer på plats. Med detta sagt, fru talman, yrkar jag bifall till regeringens proposition.

Ett granskningssystem för utländska direkt-investeringar till skydd för svenska säkerhets-intressen

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)

Fru talman! Jag tackar Rasmus Ling för frågorna.

När det gäller den första frågan refererade jag till den förordning som styr utbildningen för ordningsvakter. Där står det, som jag minns, att den ska vara minst 30 timmar. Det finns alltså enligt förordningen inget hinder för att bygga på utbildningen med ytterligare timmar. Såvitt jag vet gäller denna förordning fortfarande.

Vad min partiledare Ebba Busch har sagt eller inte sagt vet jag faktiskt inte alls. Jag tycker att Rasmus Ling ska ställa den frågan till Ebba Busch personligen.

Fru talman! Jag tror att det finns anledning att lyfta fram vilka kriterier som styr legaliteten för de hemliga tvångsmedel som brottsbekämpande myndigheter använder, så att de som eventuellt lyssnar på debatten liksom har en bakgrund.

Kriterierna utgörs egentligen av tre principer. Det första kriteriet är ändamålsprincipen, som innebär att tvång endast får användas om det finns stöd i lag. Det andra är behovsprincipen, som innebär att tvångsmedel endast får användas om andra medel är otillräckliga. Det tredje och sista och sista kriteriet är proportionalitetsprincipen, som innebär att det måste finnas en koppling mellan brottets svårighetsgrad och det tvång som används. Förenklat kan vi alltså säga: Ju grövre brott, desto mer tvång kan man använda.

De tvångsmedel vi i dag debatterar ska vägas mot människors rätt till respekt för privatlivet, alltså den personliga integriteten, vilket tidigare talare har varit inne på. Onekligen är det så att hemliga tvångsmedel i form av telefonavlyssning, dataavläsning, kameraövervakning och rumsavlyssning innebär ett avsevärt intrång i människors privatliv för den som blir föremål för sådana åtgärder.

För att säkerställa att användningen av sådana tvångsmedel uppfyller kraven på ändamål, proportionalitet och behov ska saken prövas av domstol i närvaro av ett rättsligt ombud. Det finns även tillsyn och en parlamentarisk kontroll som ska säkerställa legalitet och korrekt användning. Det är alltså inte polis och tull som själva avgör när de ska använda de hemliga tvångsmedlen.

Fru talman! Det måste alltid ske en avvägning mellan behov och integritetsintrång. Frågan är därför om det finns ett behov av ett utökat regelverk för hemliga tvångsmedel, och vi kristdemokrater menar att så är fallet.

Som tidigare polis med sisådär 40 års erfarenhet har jag sett hur förutsättningarna för polisarbetet har förändrats genom åren. Det nämndes tidigare att det på 40-talet var telefonavlyssning som var aktuellt - ja, det fanns ju egentligen inte mycket annan teknik att förhålla sig till. Vi kan dock konstatera att vi i dag befinner oss i en alltmer digitaliserad värld där det personliga mötet till stor del har ersatts av kontakter i form av digitala möten.

Den brottsspaning som tidigare till stor del bedrevs på fältet har därmed stora begränsningar nu. Kontakterna i gängen och den organiserade brottsligheten har till stor del flyttat in på nätet och ersatts av krypterade chattar och annan teknik. Sett i backspegeln är det mycket tack vare att utländsk polis lyckades knäcka Encrochat och andra krypterade chattar som svensk polis har klarat upp flera grova brott som annars hade förblivit ouppklarade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hemliga tvångsmedel - effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott

Fru talman! Vi har sett en utveckling där brotten blivit alltmer sofistikerade, systematiska, grova och organiserade. Som också har nämnts av tidigare talare har vi i dagsläget en mycket allvarlig situation när det gäller gängkriminalitet och organiserad brottslighet, med grova våldsbrott i form av skjutningar och sprängningar som faktiskt i stort sett saknar motstycke i övriga Europa. Justitieministern har tidigare benämnt det som en form av inhemsk terrorism, och vi är nog beredda att hålla med honom i det avseendet.

Samtidigt som detta pågår kan vi se att tullen rapporterar rekordstora narkotikabeslag, och vi ser en ökad gränsöverskridande brottslighet. Detta ser vi samtidigt som vi har en förhöjd hotbild med ökad risk för attentat. Mot den bakgrunden är det angeläget att vi stärker vår förmåga att förhindra och klara upp brott.

Hög polisiär närvaro i lokalsamhället och en effektiv tullverksamhet är viktiga komponenter, men ska vi verkligen angripa och bekämpa den grova och organiserade brottsligheten och komma åt huvudaktörerna - de som är bakgrundsmännen i detta - krävs mer sofistikerade metoder. Sett i det perspektivet och med den målsättningen finns det alltså ett stort behov av användning av hemliga tvångsmedel. Traditionell polisverksamhet på fältet måste i större utsträckning kompletteras med kompetens, resurser och teknik för att kunna slå ut de kriminella nätverken.

Fru talman! I förslaget finns även så kallade straffvärdesventiler vid seriebrott. Med det avses brott som enskilt kanske inte har ett högt straffvärde men som får ett samlat högt straffvärde om det sker systematiskt. I betänkandet finns en uppräkning av brott som kan vara aktuella - exempel på sådana brott är bedrägerier, och då kanske åldringsbrott, liksom vissa sexualbrott - och där hemliga tvångsmedel kan användas om straffvärdet är minst två år. För hemlig rumsavlyssning krävs ett straffvärde på minst fyra år.

Vi tycker att detta är motiverat. När det gäller den organiserade brottsligheten drabbas både barn och äldre av den, och det vore märkligt om vi inte skulle kunna använda den här typen av tvångsmedel för att komma åt den här typen av brott.

Vi välkomnar även möjligheten att i ökad utsträckning använda så kallad överskottsinformation om annan brottslighet. Nuvarande begränsningar känns minst sagt märkliga eftersom brott som kommer till polisens kännedom i vanliga fall ska rapporteras och utredas. När det gäller information om brott som kommer till polisens kännedom genom den hemliga avlyssningen har man dock gjort ett undantag, och det blir väldigt motsägelsefullt att man inte ska rapportera den.

Att använda informationen för att bekämpa eller utreda brott bedöms ge endast marginella effekter och öka det intrång som själva inhämtningen kan ha inneburit. Mot detta ska ställas de positiva effekter som förslagen kan antas få. Ett vidgat användningsområde är av vikt inte bara för statens intresse av att bekämpa och utreda brott utan även för brottsoffers intresse av att få den upprättelse som lagföring och rätten till skadestånd innebär - liksom betydelsen för brottsoffret att brottsbekämpande myndigheter har goda möjligheter att avbryta pågående brott. I den meningen kan man också konstatera att den brottsförebyggande verksamheten förbättras genom att man kan använda hemliga tvångsmedel, eftersom vi kan förhindra att brott begås.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hemliga tvångsmedel - effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott

Fru talman! Förslaget innebär även att hemlig övervakning ska kunna ske i realtid. Det finns ett påtagligt behov av att kunna hämta in uppgifter om meddelanden i realtid, vilket till exempel arbetet med Encrochat visar. Det gäller inte minst när det gäller att komma åt mer komplexa cyberbrott. Motsvarande möjlighet finns i dag i flera andra länder, och avsaknaden av effektiva utredningsmöjligheter i Sverige är en svaghet som vi menar bör åtgärdas.

Sammantaget anser vi från Kristdemokraternas sida att förslagen i betänkandet är väl motiverade och innebär en väsentligt ökad möjlighet till en effektiv brottsbekämpning av den grövre och systematiska brottsligheten. Vi yrkar därför bifall till propositionen och avslag på samtliga reservationer.