Torsten Elofsson

Fru talman! Jag har själv varit verksam som polis i drygt 40 år, så låt mig först säga att jag hyser den största respekt för mina forna kollegor, som sliter hårt och gör ett förtjänstfullt arbete i första linjen. De förtjänar allt vårt stöd i sitt svåra och ansvarsfulla arbete.

Polisen har det primära ansvaret för vårt lands inre säkerhet och är samhällets spjutspets för att bekämpa en kriminalitet som hotar människors trygghet och som dessvärre växer sig allt starkare. I grunden utgör den nu ett hot mot såväl vår demokrati som vår välfärd.

Europol och Eurojust rapporterar om brottsligheten i ett internationellt perspektiv. Läget är minst sagt bekymmersamt. Den organiserade brottsligheten i vårt land förgrenar sig dels inom EU, dels till länder i Latinamerika, Mellanöstern och Afrika. Mycket av det som nu händer i Sverige i form av våldsbrott, narkotikabrott, välfärdsbrottslighet och gränsöverskridande brottslighet har starka band till organiserad brottslighet i andra länder. Våldskapitalet är oerhört stort liksom de ekonomiska musklerna. Ofta styrs verksamheten från länder som i sig är korrupta och där utlämningsavtal saknas.

Fru talman! Till skillnad från rättsväsendet har kriminella nätverk inga regelverk att följa. När brottsligheten passerar en landgräns uppstår omedelbart legala trösklar som i sig utgör ett hinder för polis och åklagare. Europol och Eurojust är till stor hjälp och ett steg på vägen, men mer måste göras så att vi och övriga länder får en lagstiftning som är bättre anpassad för en globaliserad kriminalitet.

Den organiserade brottsligheten flyttar även fram sina positioner i såväl näringslivet som den offentliga sektorn. Risken för infiltration och korruption har ökat markant. Det ses nu som ett så pass allvarligt hot att Polismyndighetens avdelning för särskilda utredningar har angett detta som särskilt prioriterat område i sin verksamhet.

Kampen mot den organiserade brottsligheten är resurskrävande, tidskrävande och kostsam. Polis och åklagare måste framgent avsätta stora resurser för att möta hotet, och vi måste som sagt få en lagstiftning som är bättre anpassad för ändamålet. Ett ökat internationellt polissamarbete är nödvändigt som en framgångsfaktor.

Fru talman! Samtidigt finns det en önskan om en ökad polisär närvaro i lokalsamhället. Det är ju inte så att det vi kan kalla traditionell brottslighet och ordningsstörningar har upphört. Den stora omorganisationen som genomfördes 2015 med tillskapandet av en polismyndighet gjordes med devisen "En polis närmare medborgaren". Det blev snarare tvärtom - en ökad centralisering, lokala indragningar och stängda polisstationer. Väntetiderna för att göra en anmälan är många gånger orimligt långa, och många upplever en frånvaro av lokal polis som besvärande och som något som påverkar tryggheten.

Förtroendet för polisen är fortsatt högt, men missnöjet pyr bland dem som utsatts för brott. Enligt en undersökning av Brottsförebyggande rådet är det endast 25 procent av brottsutsatta som upplever polisen som effektiv. Andelen uppklarade brott är generande låg inom flertalet brottsområden, och trafikövervakningen har sina brister.

Fru talman! Vad gör vi då för att få en bättre och väl fungerande polis? I grunden handlar det om fyra komponenter.

Den första biten är rekrytering och utbildning, vilket även tidigare talare har varit inne på. Vi måste få en mer verksamhetsanpassad rekrytering och utbildning. Under senare år har fokus lagts på att utbilda poliser för yttre tjänst. Det är inget fel i det, men vi behöver fler kompetenta polisiära utredare och förundersökningsledare med ökad specialisering som kan ta sig an de mer vardagsnära brotten. I dag är utredningsverksamheten den svaga länken i rättsprocessen. Vi behöver också rekrytera fler poliser med intresse och fallenhet för trafikfrågor, något som är kraftigt eftersatt i nuläget.

Vi behöver också en god polisverksamhet på det lokala området. En sådan polisverksamhet grundas till stor del på god person- och lokalkännedom, kontinuitet och ett gott samarbete med övriga lokalsamhället. Polisen ska vara tillgänglig för medborgarna i kommunen där man verkar och inte ätas upp av förstärkningsrörelser till andra delar av landet. Det ser vi exempel på nu när Eurovision Song Contest i Malmö drar till sig dryga tusentalet poliser, givetvis på bekostnad av övriga riket.

Kommunerna har nu ett brottsförebyggande ansvar, och då krävs säkerligen ett stärkt och närmare samarbete mellan kommun och polis. Klart är att ordningsvakter, trots ökade befogenheter, inte kan ersätta avsaknaden av poliser. Polismyndigheten och rikspolischefen har nu ett tydligt uppdrag att verka för en ökad lokal polisnärvaro. Vi önskar henne lycka till i det uppdraget!

Den tredje delen är utredningsverksamheten. Jag har varit inne på det men säger det igen: Polisen måste stärka utredningsverksamheten.

Jag ska ta några exempel. Livsmedelshandlarna gjorde för en tid sedan en pilotstudie vad gäller stöld och andra störningar i butik. Före polisanmälan gjordes en avstämning med en före detta åklagare för att pröva anmälan. När den väl skickades in ansågs alltså förutsättningarna för lagföring som goda. Men inte en enda anmälan ledde till lagföring. Alla ärenden skrevs av.

Även Svensk Handel vittnar om dystra siffror. I den senaste undersökningen, Trygghetsbarometern, uppger hela 52 procent av handlarna att de utsatts för brott, men endast en tredjedel har lämnat in polisanmälan. Värt att veta är att många av dessa brott, särskilt stöldbrott, är instegsbrott för unga på väg in i en tyngre kriminalitet.

Kommunerna har också slutat polisanmäla när det gäller bidragsfusk. Skälet är att inget händer och anmälningarna skrivs av.

Brottsoffer upplever att anmälda brott inte utreds trots gott bevisläge.

Stölder, våldsbrott, sexualbrott, brott i nära relation och bedrägerier är alla exempel på brott som måste få bättre handläggning och ökad uppklaring. Nu när jag är inne på ämnet brott i nära relation kan jag säga att jag tog tillfället i akt att besöka Malmöpolisen i måndags. Jag frågade dem om brott i nära relation, och det visade sig då att de har en helt ny approach. Projektet Igor, som har nämnts, har fått en vidareutveckling när det gäller detta. Man fokuserar nu mycket mer på gärningsmän och kommer att göra så att det blir en följsamhet från poliser i yttre tjänst till det man kan redovisa till åklagaren på ett mycket bra sätt. Jag ska inte närmare gå in på det här, men det är en väldigt intressant utveckling som pågår. Man har alltså inte lagt brott i nära relation åt sidan.

Slutligen gäller det en vässad verksamhet mot den organiserade och internationella brottsligheten. Här krävs en hög grad av specialisering med ett antal skilda kompetenser och ökat internationellt samarbete. Vi måste vara lyhörda för behov av ny eller förändrad lagstiftning som identifierats av åklagare och polis. I den delen har regeringen till stor del hörsammat kraven. Vi måste även öka insatserna mot brott i den digitala miljön, alltså cyber crime.

Fru talman! Regeringen arbetar intensivt med de områden jag nu har lyft fram. Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag att avslå liggande motioner, med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Herr talman! För 18 månader sedan gick svenska folket till val för att utse sina företrädare i denna kammare. Brutala skjutningar, förnedringsrån och åratal av misslyckad migrationspolitik gjorde att tryggheten stod högst upp på agendan för väljarna och det med all rätt. Folket valde en ny regering i hopp om förändring.

En brutal påminnelse om varför det behövs en ny politik blev mordet i Skärholmen häromdagen, där en pappa sköts ihjäl framför ögonen på sin son av den enkla anledningen att han hade konfronterat ett ungdomsgäng.

Civilkurage är en omistlig del i en fungerande demokrati. Men den brottsutveckling och det våldskapital som vi ser hos kriminella tystar människor. Flera boende i området som intervjuats efter mordet uppger att de aldrig kommer att våga säga till eller konfrontera något ungdomsgäng igen.

Herr talman! Den brottslighet som vi ser har ett stort våldskapital som man är beredd att använda, cyniskt och likgiltigt inför konsekvenserna för oskyldiga människor. Goda normer och värderingar har lämnats helt till förmån för en gangsterkultur där det inte finns något rätt och fel, mer än rätten att utse sig själv till bödel.

Vid sidan om repression är det allra viktigaste förebyggande arbetet att börja bygga upp goda normer och värderingar från grunden igen i våra utsatta områden. Vi behöver också få ordning på migrationen och utvisa fler som begår grova våldsbrott. Utvisningshotet i sig är många gånger mer avskräckande än ett högt straff, och därför behöver vi arbeta mer proaktivt också med den lagstiftningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Våldsbrott och brottsoffer

Herr talman! Kristdemokraterna och regeringen jobbar varje dag för att Sverige och vårt rättsväsen ska kunna flytta fram sina positioner mot det brutala våldet och vända brottsutvecklingen. Vi genomför den största kriminalpolitiska omläggningen i modern tid. Det är ett paradigmskifte i synen på våldsbrott och brottsoffer, i synen på upprättelse och rättvisa och i synen på gärningsmannen, och vi gör det på ett sätt som får reell effekt.

Vi ser till att bygga ut rättsväsendet och ge polis och åklagare fler verktyg.

Vi river sekretesshinder mellan myndigheter så att samhället kan arbeta mer samordnat och förebygga brott.

Vi utvidgar kontaktförbuden och skärper arbetet mot våld i nära relationer och hedersförtryck.

Vi förändrar straffen och kommer att avskaffa mängdrabatten i dess nuvarande form.

Vi slår mot gängens pengaflöden och den kriminella ekonomin, som ätit sig in i stora delar av samhällskroppen.

Vi ser över söktjänsternas publicering av personuppgifter för att stoppa bedrägerier mot äldre och utsatta.

Det har redan kommit straffskärpningar. Straffet för vapenbrott dubblerades exempelvis den 1 januari. Det görs också en total och fullständig översyn av påföljdssystemet i syfte att skärpa straffen och få en straffmätning som fokuserar på upprättelse för brottsoffret snarare än rabatt och förmildrande omständigheter.

Från vänsterhåll hör vi ofta att skärpta straff inte hjälper. Det anser jag är fel. Skärpta straff kommer att ha en tydlig effekt när man klarar upp brotten så att vi får bort kriminella och farliga personer från gatan och förhindrar att de kan rekrytera nya barn och unga under tiden. Det handlar också om upprättelse och om vilken typ av samhälle vi ska leva i. Ska vi ha ett samhälle där straffen står i rimlig proportion till brotten, eller ska vi ha ett samhälle som i stort lägger sin omsorg på gärningsmannen?

Herr talman! Socialdemokraterna talar plötsligt om att de vill ha hårdare tag i kriminalpolitiken. De har svängt i flera frågor, exempelvis ungdomsfängelser. Gott så, men ibland kan det upplevas som mycket snack och lite verkstad. Så sent som förra veckan röstade Socialdemokraterna nej till att införa säkerhetszoner. Argument som att den nuvarande polislagen är tillräcklig och att zonerna riskerar att innebära rasprofilering och diskriminering hördes här i kammaren. Det är bara att beklaga.

Herr talman! Jag vet att nya arbetssätt och metoder spelar roll. Lagen om preventiv avlyssning som infördes i höstas är ett exempel. Sedan lagen ändrades har över 30 personer gripits med hjälp av den. Flera skjutningar och sprängningar har kunnat stoppas. Flera boende har sluppit falla offer på det brutala vis som vi såg i Skärholmen.

Lagen om vistelseförbud för kriminella, som infördes den 1 februari, har redan visat sig ha positiva effekter i de områden där sådana förbud har införts, exempelvis för att bekämpa öppen droghandel och återta områden. I helgen gjordes en stor samordnad insats vid Öresundsbron där polisen med stöd av den nya lagen om utökade polisiära metoder i gränsnära områden beslagtog 20 miljoner kronor. Det var brottsvinster som skulle föras ut ur landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Våldsbrott och brottsoffer

Nästa vecka kommer polisen att få säkerhetszoner som ytterligare ett verktyg i sin verktygslåda. Då kan vi på allvar få bort vapen från gatan, förebygga brott och öka tryggheten för boende i området. Dansk polis har använt säkerhetszoner sedan 2004 med goda resultat. Om vi hade haft detta på plats tidigare hade vi troligen förhindrat fler dödsskjutningar och brutala våldsbrott, då zonerna ger polisen betydligt större möjligheter att söka vapen och sprängämnen.

Herr talman! Kristdemokraterna och regeringen genomför den största omläggningen av kriminalpolitiken i modern tid. Vi arbetar intensivt med att steg för steg vända den brutala utvecklingen, stoppa våldsbrotten och ge brottsoffer ökad upprättelse.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Den våldbejakande extremismen och terrorismen utgör ett av vår tids största hot mot människors trygghet och i förlängningen mot vår demokrati.

Terrorhotet vilar tungt över många länder, och Sverige är inte på något sätt förskonat. Minns händelserna på Drottninggatan, där Akilov mejade ned oskyldiga flanörer, eller självmordsbombaren som utlöste sprängladdningen av misstag och orsakade sin egen död. Minns också att vi har personer födda och uppvuxna i Sverige som har anslutit sig till Islamiska staten och som har medverkat vid fruktansvärda terrorbrott i Paris och Bryssel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell strategi mot våldsbejakande extre-mism och terrorism - förebygga, förhindra, skydda och hantera

Minns även Lars Vilks, som utsattes för mordförsök vid flera tillfällen därför att han dristat sig till att rita en karikatyr av Muhammed och därför måste ha livvaktsskydd under den resterande delen av sitt liv, fram till att han tragiskt omkom utanför Markaryd.

Herr talman! Sverige har i dag en förstärkt hotbild. Det beror till del på regimer i andra länder som agerar fientligt mot Sverige, men vi upplever även en radikalisering och polarisering som stärker hotbilden. Det som ytterligare bygger på hotet är den nära kopplingen mellan våldsbejakande extremism och den organiserade brottslighet som har fått fäste i vårt land och som nu orsakar död och förödelse. Det här är påtagliga och konkreta hot mot enskilda människors trygghet, och de påverkar även näringsliv och offentlig sektor.

Herr talman! Regeringen har nu presenterat en ny strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism, och den har fyra områden: förebygga, förhindra, skydda och hantera. Alla områden är självklart prioriterade, men primärt måste fokus ligga på att förebygga och förhindra brott med koppling till sådan brottslighet. Inom de områdena krävs insatser från samhällets alla aktörer. Alla kan och måste bidra efter förmåga.

Sett i ett större perspektiv krävs ett gott och nära samarbete över landsgränserna, och då särskilt inom ramen för det europeiska samarbetet i Europol och i samverkan med medlemsländernas säkerhetstjänster. Ett sådant samarbete är avgörande för framgång i det proaktiva arbetet.

Herr talman! Säpo, alltså Säkerhetspolisen, lyfter i dag fram tre grupperingar med koppling till våldsbejakande extremism. Det rör sig om islamismen, högerextremismen och vänsterextremismen. Men det finns även andra former av aktivism med deltagare som kan radikaliseras och där det finns anledning att vara vaksam. En gemensam nämnare för samtliga av dessa grupper är att de använder digitala plattformar och ständigt anpassar sina budskap och metoder för att attrahera och rekrytera inte minst våra unga.

Herr talman! Det största och mest påtagliga hotet utgörs i dag av den våldbejakande islamismen. De senaste årens terrorangrepp har i stort sett samtliga varit kopplade till islamistiska grupper som IS, al-Qaida och alShabab. Hotbilden mot Sverige har även förstärkts genom händelser i landet som upplevts som provocerande angrepp på islam och muslimer.

Yttre händelser, som konflikten Israel-Hamas, har ytterligare spätt på och stärkt hotbilden, liksom ogrundade anklagelser mot Sverige och svensk socialtjänst. Koranbränningar nämndes här, och det är givetvis också något som påtagligt har ökat risken för angrepp på olika sätt.

För att förebygga och förhindra vålds- och terrorbrott krävs som sagt insatser från alla goda krafter. Sverige har i dag ett 60-tal utsatta områden, varav drygt 20 anses vara särskilt utsatta. Områdena präglas av hög arbetslöshet, kriminalitet, dåliga skolresultat, andra värderingar och bristande integration. I den miljön utvecklas en form av parallellsamhälle med egna normer och regler.

Boende i dessa områden, inte minst unga, är särskilt påverkade och mottagliga för budskap från aktörer som vill angripa och skada vårt samhälle. Det är aktörer som ogillar eller rent av hatar vår livsstil och våra värderingar och som vill se ett annat samhälle baserat på en annan ideologi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell strategi mot våldsbejakande extre-mism och terrorism - förebygga, förhindra, skydda och hantera

Herr talman! För att bryta detta krävs rejält ökade insatser och hög närvaro av såväl polis som andra aktörer. Skola, socialtjänst, näringsliv, föreningsliv och polis måste göra gemensam sak för att identifiera unga som visar tecken på radikalisering. Vi måste spåra upp, identifiera och hindra personer som underblåser hatet. Den subversiva verksamhet som förekommer i särskilt utsatta områden måste stoppas.

Informationsutbytet måste förbättras och förenklas. Personer som inte har rätt att vistas i vårt land ska omhändertas och utvisas. Permanenta uppehållstillstånd bör återkallas om det finns grund för det, och det bör även bli möjligt att under vissa förutsättningar frånta personer medborgarskap. Mot bakgrund av det allvarliga säkerhetsläget är det anmärkningsvärt att det finns ett så stort motstånd mot den föreslagna anmälningsplikten, som har diskuterats här tidigare. Personer som saknar rätt att vistas i landet utgör en potentiell risk och ska utvisas.

Sammanfattningsvis: Vill vi förbättra och öka tryggheten är det en god start om vi lyckas förvandla de utsatta områdena till tryggare och mer välmående områden. Det kommer att ta tid och kräva stora insatser, men med goda krafter och rejäla insatser från både det privata och det offentliga kan vi nog fixa det.

Med detta sagt välkomnar jag regeringens skrivelse, som utgör en bra grund för det fortsatta arbetet för ökad trygghet, och yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Man måste alltid beakta de här faktorerna. Jag tycker att man ska ta till vara de erfarenheter som gjorts av dansk polis, som har använt det här verktyget i 20 år. Man konstaterar att tryggheten har ökat i områdena och att man har fått en bättre relation med de boende, som är tacksamma för att det blivit tryggt och säkert. Man har också i Danmark lyckats trycka tillbaka gängkriminaliteten på ett helt annat sätt än vad vi har förmått här. Säkerhetszonerna, eller visitationszonerna som de kallas där, utgör ett instrument och ett verktyg i den totala verktygslådan. Det är inget universalverktyg som löser det hela.

Om vi hanterar detta på ett bra och rätt sätt tror jag inte att det finns skäl till farhågor för ökad diskriminering, ökad otrygghet och ökad polarisering. Det handlar om att bygga relationer mellan poliserna som verkar i området och de boende i området. Som jag sa kan man i och med den här opinionsundersökningen konstatera att en majoritet av de boende i de utsatta områdena stöder det här.

Det är också intressant att se att de kommuner som de facto har tillstyrkt lagförslaget är sådana som varit särskilt utsatta för grova våldsbrott under lång tid, till exempel Eskilstuna, Helsingborg, Norrköping och Linköping. De tycker att detta är ett bra förslag, och det finns fog för det - är man särskilt drabbad vill man ha den här åtgärden.

Jag tror och hoppas att de farhågor som Gudrun Nordborg framför saknar grund. Som sades här tidigare jobbar polisen aktivt med att motverka diskriminering. Jag värjer mig mot att det skulle finnas någon strukturell främlingsfientlighet eller rasism i polisleden - det är inte fallet enligt min erfarenhet.

Herr talman! Det är två olika bitar i det här, tycker jag. I dag debatterar vi säkerhetszoner och lagstiftningen kring dem. Det brottsförebyggande arbete som måste kopplas till de utsatta områdena är en annan fråga. Jag berörde i mitt anförande att dansk polis har dragit slutsatsen att man om man inför den här typen av säkerhetszoner måste kombinera dem med ökade insatser på det brottsförebyggande området. Jag nämnde också att regeringen har tagit fram en strategi som man kommer att tillämpa för det brottsförebyggande arbetet. Det handlar väldigt mycket om hur man arbetar både rent operativt och brottsförebyggande i de här områdena.

Säkerhetszonerna är en akut åtgärd som man beslutar om när det finns en påtaglig akut risk för att det ska inträffa skjutningar eller sprängningar i ett visst område. Då gäller det att säkra och trygga det området i ett akut skede. Det är ju därför man också har tidsbegränsat besluten till två veckor, givetvis med möjlighet till förlängning. Det är inte så att man inför säkerhetszoner bara så där rent allmänt för att man tycker att man bör ha dem, utan det finns ett underlag som man baserar sitt beslut på. Det brottsförebyggande arbetet med skola, socialtjänst, polis och så vidare i området är en fråga som är sammankopplad med detta men som inte direkt berör lagstiftningen om säkerhetszoner som den är utformad nu.

Herr talman! Vad gäller domstolarna och anslagen till dem är det så att anslagen till domstolarna har ökat. Nu talar Rasmus Ling om befarade kostnadsökningar som vi egentligen inte vet någonting om. Det är ju så att man får ett anslag och att det ska fördelas och prioriteras utifrån de förutsättningar som man har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetszoner

Rasmus Ling förmodar att det kommer att hagla in överklaganden, vilket vi egentligen inte vet om det kommer att göra. Det blir i stället en mer akademisk diskussion kring detta just nu, för vi vet inte om det kommer att inträffa. Men om det gör det får man ju prioritera och diskutera med regeringen i vilken utsträckning man behöver ökade anslag. Det är då i en budgetprocess som den frågan får hanteras.

Herr talman! Det framförs många farhågor om än det ena, än det andra när det gäller detta. Det är väl som med all lagstiftning som vi genomför, det vill säga att den måste prövas och utvärderas när den väl är i kraft.

När det gäller överklaganden till förvaltningsrätten är det ett problem som finns även i andra frågor, det vill säga det skyndsamhetskrav som man måste beakta. När det gäller anslagen till förvaltningsrätten är det någonting som finansministeriet hanterar; det hanteras inte av utskotten eller Justitiedepartementet över huvud taget. Frågan hur man har resonerat när det gäller finansieringen av förvaltningsrätten kan jag alltså faktiskt inte besvara. Det överlåter jag åt någon som är mer bevandrad i den delen.

Herr talman! Vi är alla berörda av den exceptionella våldsbrottslighet som drabbat Sverige under senare år. Organiserad brottslighet och gängkriminalitet har fått fotfäste i vårt land, och det finns även kopplingar till våldsbejakande extremism, vilket sammantaget innebär att vi har en förstärkt hotbild.

Brottsligheten präglas av pågående konflikter mellan olika konstellationer som har sin grund i maktkamper och strid om en lukrativ narkotikahandel och andra former av brottslighet som genererar miljardbelopp, men många gånger handlar det även om osämja och personrelaterade konflikter som resulterar i en blodig och dödlig våldsspiral som i många fall drabbar helt oskyldiga.

Tidigare fanns en tanke om att våldet var en uppgörelse mellan kriminella och att det av detta skäl inte fanns någon anledning för gemene man att oroa sig. Denna tanke har nu bytts mot en insikt om att helt oskyldiga människor drabbas när kriminella inte skyr några medel för att nå sina mål.

Ett antal oskyldiga har dödats eller skadats då de råkat befinna sig på en plats där skottlossning äger rum eller rent av mördats då gärningsmannen tagit fel på person eller för att offret är anhörig till en kriminell.

Sprängningar har orsakat död och förödelse med stort lidande och omfattande materiella och ekonomiska skador för dem som drabbats - collateral damage, för att använda krigets terminologi.

Herr talman! Den nuvarande regeringen har alltsedan tillträdet arbetat hårt för att trycka tillbaka brottsligheten och öka tryggheten i allmänhet, men speciellt för boende i områden som är särskilt utsatta för det grova våldet. Ny lagstiftning har kommit på plats, och mer är på väg. Polisen har fått nya verktyg som nu ger resultat. Uppklaringen av grova brott har ökat från knappt 20 procent till drygt 70 procent i Stockholm och från 15 procent till 85 procent i Uppsala, och det finns goda resultat också i andra polisregioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetszoner

Trots de goda resultaten ligger våldsbrottsligheten med skjutningar och sprängningar på en fortsatt hög och oacceptabel nivå. Det nu liggande lagförslaget om säkerhetszoner ska ses i ljuset av detta. Polisen behöver ett verktyg för att förebygga och förhindra brott i det fall man på goda grunder kan befara att det i ett visst område finns en påtaglig risk för brottslig verksamhet som innefattar skjutning eller sprängning.

Om det finns en sådan risk ska polisen med stöd av nämnda lag om säkerhetszoner ges möjlighet att genomsöka ett fordon eller kroppsvisitera en person utan konkret brottsmisstanke.

Beslut om säkerhetszon fattas av Polismyndigheten och är tidsbegränsat, och åtgärden ska dokumenteras. Kravet på proportionalitet ska vara uppfyllt.

Sammantaget bedömer vi att en möjlighet att kombinera Polismyndighetens nuvarande trygghetsskapande åtgärder med utvidgade befogenheter i särskilda zoner kan förväntas öka effektiviteten i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet och minska antalet vapen på gatan.

Herr talman! Kritik har framförts mot lagförslaget. Bland annat har det anförts att det saknas forskning som styrker att denna typ av zoner har någon effekt på brottsligheten. Detta kanske är korrekt, men å andra sidan finns heller ingen forskning som tyder på det motsatta. Vad som däremot är visat är att den danska polisen har använt metoden sedan 2004 med, enligt egen uppgift, goda resultat.

Om man tittar på den danska polisens arbete, som har nämnts här under debatten vid ett antal tillfällen, ser man att över 200 visitationszoner har införts sedan 2004, varav 14 stycken 2022.

Dansk polis anser att visitationszonerna har bidragit till att förhindra upptrappning av gängkonflikter och spontana skjutningar. Framför allt anses zonerna öka tryggheten för allmänheten. Den danska polisen har upplevt en klar förbättring i relationen till boende i de områden som omfattas av visitationszoner sedan man börjat arbeta mer intensivt med informationsinsatser. Det är ett viktigt meddelande att förmedla till den svenska polisen att det inte räcker med visitationszoner eller säkerhetszoner i sig, utan de måste kombineras med andra saker. Detta är heller inte bortglömt.

Andra farhågor som framförts är risken för stigmatisering och diskriminering i utsatta områden. Riskerna för diskriminering ska inte förringas, men liknande risker finns även vid användning av nuvarande befogenheter. Jag anser att denna risk varken ökar eller minskar genom att lagstiftningen kommer på plats.

Polismyndigheten arbetar aktivt med frågorna. Ett ingripande måste vara proportionerligt i varje enskilt fall och får inte ske enbart eller i huvudsak på grund av personens faktiska eller förmodade etnicitet eller nationalitet. Lagförslaget innehåller som sagt även krav på dokumentation av en genomförd husrannsakan eller kroppsvisitation, vilket är ett krav som inte finns i nuvarande polislag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetszoner

Jag kan även nämna att opinionsmätningar genomförda i våldsutsatta områden tyder på att säkerhetszoner är något som ses som positivt av en majoritet av de boende. Det är något att ta till sig.

Herr talman! Sammantaget är en husrannsakan eller kroppsvisitation ett intrång i den enskildes personliga integritet och privatliv. Men detta måste vägas mot det övergrepp mot människors säkerhet, trygghet och människovärde som våldsbrotten innebär.

Som har nämnts här har Lagrådet i sitt yttrande kritiserat den korta remisstiden. Man har dock även visat förståelse för förslaget och anfört följande: "Mot bakgrund av problemets allvar kan nya trygghetsskapande metoder behöva prövas som komplement till befintliga åtgärder, även om det är oklart om de får avsedd effekt." Sammanfattningsvis skriver man: "Lagrådet anser att den tid som erbjudits remissinstanserna har varit alltför kort men anser dock att den omständigheten inte utgör skäl nog för att i detta fall avstyrka förslaget."

Herr talman! Säkerhetszonerna är i sig brottsförebyggande, men de måste balanseras med andra brottsförebyggande insatser för att stärka förtroendet mellan polis och lokalsamhälle. Ytterst är våldet ett resultat av en urgröpt moral. När goda värderingar har monterats ned har tomrummet snabbt fyllts av en destruktiv gangsterkultur.

Som parti har vi kristdemokrater bland annat gått fram med förslag om att knyta en polis till varje skola. I regeringen ser vi även till att kraftigt bygga ut socialtjänsten och stärka föräldrastödet så att föräldrar kan få stöd i ett tidigare skede. Regeringen har även presenterat en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet, kallad Barriärer mot brott, som är ett samordnat grepp över politikområdenas gränser för att utveckla det förebyggande arbetet mot brott i hela landet.

Avslutningsvis, herr talman: Säkerhetszoner är ytterligare ett verktyg i den polisiära verktygslådan som kan användas när det är fara å färde. Det är alltså ett akut instrument som ska användas restriktivt, och åtgärden ska vara proportionerlig. Används verktyget rätt förhindrar det våldsbrott och ger ökad trygghet för boende i berörda säkerhetszoner.

Med detta yrkar jag bifall till regeringens proposition om säkerhetszoner.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Wykman och blir lite av en fortsättning på ledamoten Eskilanderssons fråga. Det gäller bankerna.

I takt med att bankerna har stängt ned sina kontor i stor utsträckning, övergett kontanterna och övergått till digitalhantering har risken och säkerheten för de besparingar som kunderna har på sina bankkonton flyttats från bank till kund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Som har konstaterats under de senaste åren har framför allt äldre men också småföretagare drabbats hårt av ett ökat antal bedrägerier, och många har blivit av med sina besparingar. Lite hårdraget kan man säga att bankrånen, som i princip har upphört, nu har ersatts av rån mot äldre och sårbara kunder.

Det har konstaterats att det finns säkerhetsrisker, och statsrådet Wykman var inne på tanken att skärpa kraven för bankerna. Frågan är hur bankernas respons blir på de krav som nu ställs. Kan vi inom en snar framtid förvänta oss en förbättring i detta avseende?

Herr talman! I dag debatterar vi subsidiaritetsprövningen av ett förslag till förordning från EU-kommissionen. Förslaget handlar, som nämnts här, om att stärka Europols roll och kapacitet för att bekämpa människosmuggling och människohandel.

Som kristdemokrat välkomnar jag att EU-kommissionen tar initiativ för att stärka polissamarbetet och att vi tillsammans arbetar för att motverka akuta, gränsöverskridande problem som människosmuggling och människohandel. Det är en allvarlig brottslighet som i grunden drabbar utsatta människor som cyniskt utnyttjas av människosmugglare och skapar stora problem för EU:s medlemsstater. Det är en brottslighet där Europol har en viktig samordnande roll.

Det var på goda grunder som den gränsöverskridande organiserade brottsligheten och kampen mot denna gjordes till en av det svenska ordförandeskapets prioriteringar våren 2023.

Enligt Europols bedömning är 70 procent av de kriminella nätverken aktiva i mer än tre EU-länder samtidigt. Det är en verklighet som kräver fördjupat samarbete inom rätts- och kriminalpolitiken, där vi måste göra vissa saker tillsammans över våra nationsgränser och där vi även strävar efter ett bättre samarbete med tredjeland. Om vi inte gör det hamnar vi steget efter de kriminella som utnyttjar EU:s inre marknad och fria rörlighet till sin fördel.

Herr talman! Brottsligheten kräver, som sagt, insatser både på nationell nivå och på EU-nivå. För svensk del handlar det om att fullfölja alla de insatser som vi kristdemokrater och regeringen har påbörjat med ett paradigmskifte inom rätts- och migrationspolitiken. Tempot i reformarbetet är högt, med flera åtgärder som redan är på plats, och mer är på väg.

För att bekämpa den organiserade brottsligheten behöver vi också göra saker tillsammans. Här är de gemensamma EU-myndigheterna Europol och Eurojust viktiga, där vi kristdemokrater vill se ett stärkt samordningsmandat och ett fördjupat samarbete med tredjeländer och med EU:s kandidatländer.

Frågan om brottsbekämpning hänger även ihop med migrationspolitiken och EU:s gränsbevakning. Faktum är att över 90 procent av de illegala migranterna som kommer hit betalar människosmugglare för att ta sig till Europa.

Många tar sig in i unionen och går sedan under jorden och skapar en grogrund för växande skuggsamhällen och kriminalitet runt om i Europa. Som kristdemokrat vill jag vara tydlig med att det måste vara vi i Europa och inte människohandlarna som avgör vem som kommer in i unionen.

Herr talman! Europol och deras underrättelseverksamhet fyller i dag en viktig funktion i kampen mot den organiserade brottsligheten. De utgör en underrättelse- och stödtjänst med expertis till alla våra brottsbekämpande myndigheter, främst Polismyndigheten men även Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Tullverket, Säpo och Kustbevakningen.

Tillsammans med Europol och Eurojust kan svensk polis och åklagare se till att samordningen kring gränsöverskridande brottsutredningar fungerar. Eurojust kan till exempel hjälpa till med tvångsmedel i pågående förundersökningar, och Europol har viktiga databaser som är ett viktigt informationsstöd för att kunna gripa och lagföra grovt kriminella.

Det står klart att vi måste fördjupa EU-samarbetet när det kommer till gränsöverskridande brottslighet. Det finns en god intention med EU-kommissionens förslag, nämligen att stärka Europols arbete mot människosmuggling, som är en verksamhet som är mycket lönsam för kriminella nätverk. Men samtidigt som vi måste fördjupa samarbetet måste vi också sätta gränser för det, och i detta fall handlar det om ett förslag att utöka Europols mandat.

Här menar jag som kristdemokrat att förslaget från EU-kommissionen behöver förtydligas. Det gäller särskilt i fråga om Europols operativa befogenheter, i synnerhet förslagen om att ge Europols verkställande direktör särskilt mandat att föreslå att en operativ arbetsgrupp inrättas, utplacering av personal och att Europol ska inrätta en så kallad reservpool av medlemstatsexperter för utplacering som Europols operativa stöd.

Att ge Europol ett operativt mandat enligt nu föreliggande förslag är, enligt vår mening, inte helt förenligt med subsidiaritetsprincipen, som vi kristdemokrater så starkt värnar, utan detta ska vara en nationell kompetens. Jag beklagar också att förslaget inte åtföljs av någon konsekvensbedömning. I det fortsatta arbetet med förslaget behövs det en djupare analys av vad det närmare skulle innebära vid ett genomförande, och där man noggrant ser över kompetensfördelningen mellan EU och medlemsländerna.

Subsidiaritetsprövning av EU-förslag

Beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå, så nära medborgarna som möjligt. För oss kristdemokrater handlar det om att ha ett vasst men smalt EU, ett EU som hanterar gränsöverskridande frågor men överlåter till medlemsländerna att hantera frågor som bäst hör hemma inom den nationella kompetensen.

Subsidiaritetsprövning av EU-förslag

Då är samarbete och samordning det centrala, och där ska vi vara starka. Men vi vill inte se en ökad överstatlighet där vi flyttar operativ makt från svensk polis till EU-nivå. Det operativa måste vara upp till de nationella brottsbekämpande myndigheterna, och gärna i så kallade joint investigation teams i ärenden som berör flera länder. Det är ett instrument som har visat sig fungera alldeles utmärkt men som givetvis kan utvecklas och förbättras.

Herr talman! Subsidiaritet och proportionalitet ska värnas. Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsminister Peter Kullgren.

Av all den mat vi äter kommer i dag bara hälften från svenska gårdar. Vid en storskalig kris eller ett krig finns en stor risk att importen av den andra hälften av våra livsmedel försvåras eller i värsta fall avbryts.

Jordbruksverket tilldelades i december 20 miljoner kronor för att utveckla förslag på åtgärder som stärker Sveriges civila beredskap inom livsmedelsproduktionen, men Lantmännen beräknar kostnaden för att upprätthålla livsmedelsberedskapen till miljardbelopp.

Min fråga är: Hur ser landsbygdsministern på möjligheten att nå en stärkt beredskap?

Herr talman! Vad gäller asylorganisationerna som Rasmus Ling åsyftade har det tidigare nämnts här att det finns ett regelverk som säger att man ska söka asyl i första säkra land. När man då kommer till gränsen till Sverige efter att ha färdats genom hela Europa och passerat ett antal av dessa säkra länder kan det med fog ifrågasättas varför man inte har sökt asyl i Danmark eller Tyskland, till exempel.

"Hafsigt och slafsigt" får stå för Rasmus Ling. Jag tycker inte att det har varit vare sig hafsigt eller slafsigt. Lagrådet har lyft relevanta frågor som också ska besvaras.

Jag nämnde i anförandet att det är viktigt att regeringen tillsammans med transportörerna tar fram en snabb och effektiv kontrollverksamhet som framför allt inte drabbar de dagliga pendlarna mellan Köpenhamn och Malmö. Både Rasmus Ling och jag som är Malmöbor värnar dem.

Herr talman! Tack till Rasmus Ling för frågorna!

När det gäller snabbheten har detta beretts på sedvanligt sätt men något kortare tid. Man kan också konstatera att vi lever i en väldigt orolig värld. Omvärlden förändras väldigt snabbt, och situationen kan också bli akut väldigt snabbt. Därför är det viktigt att vi får lagstiftningen på plats så att vi kan arbeta med det om det mot förmodan skulle inträffa - förhoppningsvis aldrig. Som jag var tydlig med vill vi ju egentligen inte att den här lagstiftningen över huvud taget ska behöva tillämpas vid något tillfälle.

Men vi lever som sagt i en föränderlig värld. Omvärlden är orolig. Vi har ett högt konfliktläge i olika delar av världen, så det finns väl all anledning att se till att få det här på plats.

Jag nämnde inte asyl primärt, utan jag talade om migranter som reser in och ut. Det finns många som försöker ta sig in illegalt av helt andra skäl, kanske. Det vet man inte. Men det finns risk för att det kommer stora migrantströmmar som vi måste ha bättre kontroll över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitets-handlingar till Sverige

När det gäller Lunds universitet blir jag svaret skyldig. Jag vet inte varför de inte finns med som remissinstans.

Herr talman! För Kristdemokraterna råder det ingen tvekan om att migrationspolitiken ska vara ordnad, hållbar och rättssäker. Vi behöver ha kontroll över vilka som kommer in i Sverige, så att vi också kan upptäcka personer som kan utgöra säkerhetshot. Det handlar också om att förebygga organiserad brottslighet och problematiken med växande skuggsamhällen när personer kommer till Sverige illegalt.

Vi lever i en orolig värld, och vi ser att flyktingströmmarna runt om i världen ökar. Om regeringen inte har alla verktyg på plats finns det en risk för att vi återigen hamnar i en situation som påminner om migrationskrisen 2015, som ju har nämnts här. Den dåvarande regeringen beslutade om att införa tillfälliga inre gränskontroller eftersom andra åtgärder inte räckte till. År 2016 infördes även ett transportörsansvar som avskaffades året därefter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitets-handlingar till Sverige

För att ta ansvar och säkerställa att Sverige inte återigen hamnar i en situation där ett ordnat mottagande inte går att upprätthålla ser Kristdemokraterna och regeringen nu till att denna typ av verktyg finns på plats i en mer permanent lag. Men med detta följer även att regeringen i samråd med berörda transportörer skapar förutsättningar för en effektiv och smidig kontrollverksamhet.

Det handlar om att vara förberedd om en liknande situation uppstår igen. Därför ger vi nu regeringen befogenhet att i vissa fall meddela föreskrifter om tillfälliga förbud mot att med vissa färdmedel transportera personer som saknar giltiga identitetshandlingar till Sverige.

Jag vill betona "i vissa fall", eftersom det handlar om en sorts beredskapslagstiftning, där vi ger regeringen ett verktyg att plocka fram vid extraordinära förhållanden. Det handlar alltså inte om några permanenta inre gränskontroller. Förhoppningen är att vi inte ska behöva hamna i ett läge där lagstiftningen behöver tillämpas; jag vill vara tydlig med det. Vi hoppas givetvis att vi aldrig ska behöva sjösätta den här lagen.

Jag är själv från Malmö och vet hur viktig Öresundsregionen är, inte bara för själva regionen utan också för hela Norden och vår konkurrenskraft. Faktum är att Öresund är hela Nordens största arbetsmarknadsregion. Många hårt arbetande personer pendlar varje dag över Sundet för att jobba eller driva företag. Det rör sig om cirka 17 000 pendlare som varje dag åker över gränsen för att ta sig till sitt jobb. Tillsammans är de med och bidrar till att Öresund producerar mer än en fjärdedel av Sveriges och Danmarks samlade bnp.

Dessa personer är en viktig motor för skånsk och svensk ekonomi. Vi behöver därför slå vakt om möjligheten att pendla över gränsen och skapa goda förutsättningar för jobb och tillväxt i regionen. Som kristdemokrat vill jag därför vara tydlig med att gränskontroller, i de fall de används, ska användas på ett klokt sätt och på ett sätt som i görligaste mån tar hänsyn till och underlättar för alla de människor som dagligen pendlar över Sundet och bidrar till svensk ekonomi. En sak kan vara att arbeta med ny teknik för att göra gränskontrollerna mer effektiva. Då kan både pendlare och gränspolis spara tid och resurser.

Med det sagt råder det ingen tvekan om att migrationspolitiken ska vara ordnad och att vi ska ha koll på våra gränser. Men vi måste kunna hålla två saker i huvudet samtidigt.

Herr talman! Det viktigaste när vi debatterar en ordnad migrationspolitik är EU:s yttre gräns, och det är den som måste stärkas. Sverige står inför ett EU-val där migrationspolitiken återigen blir en av de viktigaste frågorna för väljarna. Vi kristdemokrater har under mandatperioden i Bryssel varit med och enats om en ny migrationspakt med flera viktiga förslag för att stärka EU:s yttre gräns. Det handlar om att få till en mer ordnad och hållbar migrationspolitik där det är vi i Europa och vår asylrätt, inte smugglare, som avgör vem som kommer in i unionen.

Den migrationspakt som har slutits är bra. Efter många år av politiskt dödläge är den ett stort och viktigt steg på vägen mot en gemensam och mer ordnad migrationspolitik. Samtidigt ser vi att mer kommer att krävas då den inte löser alla frågor. Vi behöver se hur förslagen i migrationspakten tillämpas i praktiken och följa upp med ytterligare reformer under kommande mandatperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitets-handlingar till Sverige

Jag kan också nämna att kommissionen för närvarande analyserar förutsättningarna för insamling och behandling av passageraruppgifter även från sjö- och landtransporter. Ett regelverk som är i överensstämmelse med det vi nu debatterar kan därför mycket väl vara i antågande för hela EU.

Herr talman! När EU inte lyckas hålla den yttre gränsen behöver Sverige ha en egen beredskap för att snabbt kunna ta ansvar i svåra situationer. Vi behöver ha möjlighet att själva kunna göra gränskontroller för att upprätthålla vår inre säkerhet. Det är därför vi kristdemokrater och regeringen nu lägger fram denna proposition. Störst prio är, som jag säger, att upprätthålla EU:s yttre gräns så att vi över huvud taget inte behöver hamna i ett läge som vid migrationskrisen 2015 där vi behöver sätta in denna typ av beredskapslagstiftning.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Min fråga går till justitieminister Gunnar Strömmer.

Domstolsverket betalar varje år miljontals kronor i hyra för Södertälje tingsrätts lokaler. Nu har det framkommit uppgifter som tyder på att fastighetsägaren har kopplingar till organiserad brottslighet och ingår i en större utredning om ekonomisk brottslighet. Det ska sägas att ingen är dömd i utredningen, men åtal är att vänta. Uppgifterna upplevs som väldigt besvärande.

Regeringen har ambitionen att göra, och gör, omfattande insatser mot gängkriminalitet och organiserad brottslighet. Det nämndes här tidigare av justitieministern att vi nu också har en nationell strategi mot organiserad brottslighet.

Min fråga är därför: Vad kan göras för att förhindra och försvåra att kriminella förvärvar fastigheter rent generellt, men framför allt fastigheter som inrymmer verksamheter inom rättsväsendet eller andra objekt som kan vara känsliga rent säkerhetsmässigt?

Herr talman! Gudrun Nordborg hänvisade tidigare till kontaktförbud när det gäller hot mot kvinnor och så vidare. Det finns stora likheter med detta, i den meningen att det också är en preventiv åtgärd. I det avseendet är vi nog ganska överens. Sett ur rättssäkerhetssynpunkt väger de nog ganska lika när man gör bedömningen. De som åläggs kontaktförbud är kanske inte heller dömda för något brott, men de har ändå ett kontaktförbud utifrån en anmälan och ansökan från den som är utsatt.

Jag tycker att kontaktförbud är ett alldeles utmärkt exempel. Detta har stora likheter med det. Jag tycker att Gudrun Nordborg förstorar upp det, men jag förstår att vi inte är överens i denna fråga. Jag kan bara konstatera att det finns en majoritet i riksdagen för att klubba vistelseförbudet.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Visst, när kriminalvården använder vistelseförbud handlar det om personer som har avtjänat ett straff för ett brott de har begått. Det jag ville peka på är att själva metoden med vistelseförbud har en bra och avkylande effekt på de personer som blir berörda. Det finns ingen anledning att tro att det inte skulle kunna ha effekt även i de andra fallen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Preventiva vistelseförbud

Sedan är det också en preventiv fråga. Det finns givetvis någon form av brottsmisstanke, att personer ägnar sig åt brottsliga aktiviteter. Det är inte så att man slår urskillningslöst mot vilka personer som helst, utan polisen måste ha goda grunder för att gå till åklagare och yrka på vistelseförbud. Åklagaren i sin tur ska givetvis pröva polisens framställning och se om det finns ett underlag som är tillräckligt bra för att kunna ta ett beslut i frågan. Jag ser egentligen inte någon fara i det.

När det gäller vistelseförbudet i Danmark vittnar polisen om att det har haft en bra och avsedd effekt. Visst kan man säga att det inte finns tillräcklig forskning, men samtidigt får man lyssna på dem som jobbar i professionen och förlita sig på att de har en god uppfattning om vad som ger effekt och vad som inte gör det.

Den sista frågan handlade om offentligt biträde. Ja, det kan ju alltid diskuteras hur man har landat där. Det kan jag inte ge något rakt svar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Preventiva vistelseförbud

Herr talman! En stor del av den grova kriminaliteten och dess förstadier är i dag knutna till vissa geografiska områden. Det handlar om kriminella som sätter skräck i hela bostadsområden och som anser att en viss stadsdel är deras territorium, där de anser sig ha rätt att härja fritt och rekrytera unga in i gängkriminalitet. Det handlar också om kriminella som reser till en angränsande stadsdel för att råna, bråka och trakassera. Resultatet är otrygghet bland de boende.

I min tidigare yrkesroll som polis har jag sett detta på alltför många ställen och alltför många gånger. Jag vet att läget i många av dessa bostadsområden är akut och att vi skyndsamt måste få till både förebyggande och repressiva verktyg för att stävja utvecklingen.

En stor del av Sveriges problem är tyvärr kopplade till att vi inte har varit tillräckligt snabbfotade, och ibland har styrande politiker blundat inför verkligheten ute i våra bostadsområden. Jag är därför glad över att tillhöra ett parti som hörsammar att läget är akut, som inte är naivt och som ser till att lagstiftning nu skyndsamt kommer på plats.

Herr talman! För att göra det svårare för kriminalitet att få fäste i vissa områden och för att bekämpa otryggheten och skjutningarna har vi kristdemokrater i flera år drivit på för att införa vistelseförbud. Med den proposition som nu lagts fram på riksdagens bord ser vi till att detta förslag blir verklighet redan den 1 februari 2024.

Som ni vet saknar brottsutvecklingen i Sverige motstycke. Återkommande hör vi rapporter i internationella medier som talar om "det svenska tillståndet". Ingen annanstans i Europa dödas fler av skjutvapenvåld.

Kristdemokraterna har tillsammans med övriga regeringen och Sverigedemokraterna satt igång ett stort reformmaskineri för att bryta denna utveckling. Vi har inlett ett paradigmskifte i rättspolitiken där vi sätter rättvisa och upprättelse i fokus och där vi inte prioriterar gärningsmännen utan brottsoffren - alla de brottsoffer som blivit bedragna, beskjutna och fått sina hem förstörda. För brottsoffren, deras anhöriga och hela familjer finns skräcken där varje dag. Det är en vedervärdig utveckling, och här måste samhället svara upp.

Ett verktyg för att stoppa kriminellas möjlighet att sätta bostadsområden i skräck är preventiva vistelseförbud, som vi debatterar här i dag. Det är en åtgärd som har visat sig ha effekt. Polisen har under lång tid efterfrågat preventiva vistelseförbud, och i vårt grannland Danmark har det använts med framgång för att kyla ned konflikter och därigenom öka allmänhetens säkerhet och trygghet. Vi ser också resultatet i Danmark där man tränger tillbaka och trycker tillbaka de danska gängen som har minskat i omfattning och betydelse.

Det bör också påpekas att vi redan i dag i Sverige har vistelseförbud som kan beslutas av kriminalvården. Det har visat sig ha goda resultat. Vistelseförbud är ett viktigt verktyg som har hjälpt polisen att hålla borta kriminella, bland annat i Biskopsgården i Göteborg. Polisen där säger att man ser en försvagning av den kriminella aktiviteten när de kriminella behöver flytta sig. Det ger även kriminella en ursäkt för att inte vistas i området. De kan säga att de inte får vara där, och har därmed en bra ursäkt för att inte behöva ta ansvar för det.

Herr talman! Lagstiftningen utformas så att en person som befaras främja ett kriminellt nätverks brottslighet ska kunna förbjudas att vistas i ett avgränsat område, även om personen inte är dömd för brott. Det kan exempelvis handla om en gängkriminell som ägnar sig åt narkotikahandel på ett lokalt torg, om trakasserier eller om gängrekrytering på en viss plats. Området ska bestämmas utifrån var risken för brottslighet finns någonstans. Det kan handla om en allmän plats, skolgårdar och motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Det ska kunna användas mot alla straffmyndiga personer, även unga från 15 år. Vi talar dock inte om barn under 15 år, väl att märka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Preventiva vistelseförbud

Lagstiftningen innehåller även flera rättssäkerhetsgarantier, och regeringen har gjort en noggrann avvägning mellan mål och medel. Åklagare kommer att pröva och fatta beslut. Förbud får bara meddelas när det är proportionerligt, och det begränsas i både tid och rum genom att det ska handla om en begränsad plats och att förbudet ska gälla i högst sex månader i taget. Den som är under 18 år ska ha tillgång till ett offentligt biträde i processen, och alla beslut om vistelseförbud ska kunna överklagas till allmän domstol.

Herr talman! Brottsbekämpningen måste vässas med fler verktyg om vi ska kunna återta tryggheten och förebygga att unga rekryteras in i gängen. Kristdemokraterna har redan varit med och fått ny lagstiftning på plats, såsom preventiv avlyssning. Nu ser vi även till att införa preventiva vistelseförbud. Även annat är på gång, exempelvis kameror, visitationszoner och anonyma vittnen.

Herr talman! Med detta sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.