Noria Manouchi (M) svarade Paula Örn i en replik om Grundläggande om utbildning i debatten ”Protokoll 2023/24:114 Onsdagen den 15 maj” den 15 maj 2024.
Paula ÖrnS· i en replikTack till ledamoten för ett väldigt viktigt och välformulerat anförande! Du lyfter otroligt viktiga frågor kring barns möjligheter att utvecklas till fria, kritiskt tänkande och med sunda demokratiska värderingar. Jag är…Fru talman! Motionsbetänkandet Grundläggande om utbildning återkommer för debatt en gång om året. Mitt fokus har nästan alltid varit elevernas trygghet - mer specifikt det fysiska våld som närmare 50 procent av niondeklassarna i Brås rapporter uppger att de har blivit utsatta för under skoltiden. Det handlar också om de nästan 10 procent som behöver uppsöka vård under skoldagen för de skador som de tillfogats av sina skolkamrater. Det rör också de lärare som blir slagna och hotade.
I dag skulle jag dock vilja säga några ord om en annan typ av våld som är minst lika närvarande och lika skadligt.
Fru talman! Det svenska skolsystemet vilar på en lagstiftning med ambitionen att varje unge ska bli en demokratisk medborgare med goda svenska värderingar, stor respekt för mänskliga rättigheter och en förmåga till kritiskt och självständigt tänkande. I tider som dessa är det särskilt viktigt. Med krig i vårt närområde, oroligheter i världen, desinformationskampanjer och trollfabriker som härjar måste den svenska skolan lyckas med detta uppdrag. Det handlar i slutändan om motståndskraft.
När föräldrar lämnar sitt barn den första skoldagen kan jag föreställa mig att många känner en nervositet. Hur ska det gå? Kommer hon att få kompisar? Kommer hon att vara lika dålig på matte som jag var? Kommer läraren att vara snäll och kompetent?
Så föreställer jag mig att föräldrarnas tankar går. Jag har själv inga barn, men om jag någon gång skulle få förmånen att stå där och vinka av mitt barn den första skoldagen i Malmö skulle jag tänka ett par tankar till. Kommer hon att utsättas för rasism? Kommer hon att drabbas av hederskulturen?
Att varje elev ska lämna svensk skola med värderingar om allas lika värde, jämställdhet och demokrati innebär inte att resan dit är enkel eller rak. Barn får sina första grundläggande värderingar i hemmet av sina föräldrar. Ofta stämmer de överens med samhällets gemensamma normer och värderingar, men ibland gör de inte det. Då ska rektorer, lärare, specialpedagoger, matsalspersonal och vaktmästare, ja, alla vuxna som utgör en del av Skolsverige, göra det svåra arbete som det innebär att utmana normbrytande och destruktiva tankemönster och beteenden.
I detta viktiga arbete har den moderatledda regeringen stärkt skolmyndigheternas uppdrag mot bland annat hederskultur, rasism och extremism. Skolinspektionen har fått i uppdrag att stärka sin tillsyn av de skolor där myndigheten bedömer att det finns en riskbild när det kommer till extremism. Tillsynen ska alltid, eller så ofta det är möjligt, genomföras genom oanmält besök.
Efter förstärkningar av läroplanen med formuleringar om skolans ansvar för att förebygga och motverka olika former av intolerans, våld och förtryck fick Skolinspektionen i uppdrag att granska skolors arbete med att förebygga och bemöta rasism, sexism, homo- och transfobi och även hedersrelaterat våld och förtryck.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning
Skolverket ska även vidareutveckla det stödmaterial och den kompetensutveckling som finns mot hedersrelaterat våld och förtryck och i det arbetet inhämta kunskaper och erfarenheter från Brottsförebyggandet rådet, Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelserna och andra relevanta aktörer.
Skolverket har tillsammans med Forum för levande historia utvecklat ett verktyg för systematiskt arbete med demokratistärkande insatser i skolväsendet i syfte att motverka antisemitism och alla former av rasism. Demokratistegen, som detta verktyg heter, består av sju steg för hur skolor kan arbeta systematiskt med frågor om demokrati och mänskliga rättigheter, alltid utifrån verksamhetens behov. Nu ser vi till att detta verktyg också anpassas för att kunna användas av exempelvis förskolan. Att börja i tid är A och O, och myndigheterna arbetar alltid utåtriktat för att nå fler skolor.
Avslutningsvis vill jag säga att vi stärker rektors ansvar för tryggheten i skolan - för all form av trygghet i svensk skola. Med det kommer även befogenheter att agera när det krävs. Att vuxenvärlden tar sitt ansvar när ett barn blir utsatt är inte bara avgörande för att säkra det utsatta barnets trygghet utan också för att säkra barnets förtroende för vårt gemensamma samhälle.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Fru talman! Tack till ledamoten för ett väldigt viktigt och välformulerat anförande!
Du lyfter otroligt viktiga frågor kring barns möjligheter att utvecklas till fria, kritiskt tänkande och med sunda demokratiska värderingar. Jag är själv mamma till tjejer, en på 14 och en på 16 år, och de tankar du tar upp upptar också mycket av min vardag och, tror jag, de flesta föräldrars vardag.
När jag hör de problem som ledamoten belyser, tar upp och vill åtgärda skulle jag vilja fråga om man nu inte borde ta de steg som vi vill ta och förbjuda de religiösa friskolorna helt och hållet. Det finns ju larmrapporter från Säpo och andra om risk för radikalisering i muslimska friskolor. En skola stängde men fick senare tillbaka tillståndet. Vi ser också stora problem i kristna friskolor, där man vittnar om problem för eleverna att fritt få göra precis alla de saker som ledamoten lyfter fram.
Kan det inte helt enkelt vara dags att gå fram med ett förbud mot religiösa friskolor? Det kan ju vara så att skolan försöker nå en förälder eller en vårdnadshavare eftersom man tycker att det finns exempelvis en destruktiv kultur och att vårdnadshavaren då helt enkelt flyttar sitt barn nu till en religiös friskola där de liksom fritt kan få installera de värderingar vårdnadshavaren vill.
Tycker ledamoten att det är ett problem? Borde vi förbjuda religiösa friskolor?
Fru talman! Tack så mycket, Paula Örn, både för komplimangen och för frågan!
De förslag som vi nu går vidare med som berör konfessionella friskolor handlar om att utöka granskningen och kontrollen. Vi ställer större krav på våra myndigheter att göra oanmälda besök.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning
Tidigare har det varit väldigt speciellt. I flera år har vi i den här kammaren haft debatter om Skolinspektionens möjligheter att göra oanmälda besök. Den moderata riksdagsgruppen tillsammans med flera andra borgerliga partier har varit väldigt angelägna om att stärka myndighetens möjligheter att göra oanmälda besök, men där har alltid Socialdemokraterna varit ett hinder.
Nu ser vi till att oanmälda besök kan göras såväl på konfessionella friskolor som på andra skolor där man noterar en viss problematik med exempelvis extremism. Det är det ena.
Det andra förslaget vi tittar på är möjligheten att återkräva skolpengen från den typ av skolor som har använt skolpengen felaktigt. Ett exempel från den förra mandatperioden gällde att en religiös, eller konfessionell, friskola använde pengarna till helt andra saker än skolverksamhet. Moderaterna lade tillsammans med ett par andra partier fram ett utskottsinitiativ om att det skulle vara möjligt att återkräva skolpengen, men det sa Socialdemokraterna nej till. Är det möjligt att Paula Örn har fått sin partigrupp att ändra sig i den frågan?
Fru talman! Det är såklart bra med inspektioner, kontroll och regler. Detta verkar vara svaret från regeringspartierna varje gång vi tar upp de problem som vinstdriften orsakar och även nu när vi pratar om svårigheterna med de konfessionella skolorna.
Jag menar dock att det inte är möjligt att inspektera bort dessa problem. Man kommer aldrig att kunna bygga en så gigantisk inspektionsapparat som skulle krävas för det som ni målar upp både när det gäller denna fråga och när det gäller alla de andra frågorna. Det kan handla om att det sätts felaktiga betyg eller om att skolan marknadsförs med falsk marknadsföring. Allt detta ska i er värld kontrolleras bort av en byråkratisk koloss.
Man riskerar också att öka den administrativa börda som vi alla vill minska när man inför dessa regler om hur skolorna ska rapportera olika saker till inspekterande myndigheter.
När det gäller de konfessionella friskolorna är vi överens om att skolan inte är platsen för detta. Det är familjen, eller hemmet, som är platsen för att utveckla den religiösa inriktning som man vill leva sitt liv efter. Det är en betydligt enklare åtgärd att helt enkelt förbjuda de konfessionella friskolorna. Jag tycker att det är tråkigt att ledamoten och hennes parti inte ser att det är detta som skulle behöva göras.
(Applåder)
Fru talman! Den här debatten kan såklart handla om i exakt vilken grad man vill agera mot skolor eller verksamheter som begår felaktigheter. I grund och botten tror jag att vi är helt överens om att aktörer som begår felaktigheter och till exempel använder skolpengen på ett felaktigt sätt inte ska få lov att göra det.
Problemet är bara att ni röstar nej till förslagen när vi försöker att agera mot det. Förra mandatperioden rapporterades det - hela svenska folket kunde läsa om det i dagstidningarna - om en konfessionell friskola där ägaren använde skolpengen till att finansiera ett islamistparti i, tror jag, Somalia. Skolpengen har också använts till porrklubbar i Thailand. Moderaterna agerade snabbt och konsekvent med förslag om att göra det möjligt att återkräva dessa pengar och se till att svenska skattemedel kommer tillbaka till Sverige, till eleverna och till skolverksamheten, men Socialdemokraterna röstade nej till detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning
Jag måste ändå få säga att det blir lite tunt, fru talman, när det gäller Socialdemokraternas ambitioner att komma till rätta med den här typen av problematik. Det verkar handla om att konsekvent säga nej till alla varianter av friskolor.
Jag är inte emot friskolor och vill inte förbjuda dem. Det jag däremot vill är att komma åt dem som begår felaktigheter. Jag tycker att vi borde kunna komma överens om detta, men eftersom det är en principiell och ideologisk fråga för Socialdemokraterna att vara emot allting som leder till mer valfrihet för eleverna förstår jag att vi inte kommer att komma överens här i dag.
(Applåder)
(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag påminner i all ödmjukhet ledamöterna om att samtliga ledamöter alltid talar via talmannen och inte direkt till varandra med "du" och "dig".)