Riksflödet
Logga in
D

Debatt i kammaren

22 feb 2023kammardebatt

(forts. från § 19) Integration (forts. AU6)

Protokoll 2022/23:67 Onsdagen den 22 februari
14 anföranden12 repliker
Anförande 133

Herr talman! Jag tänkte fatta mig kort och fråga ledamoten om bosättningslagen.

Bosättningslagen ska rivas upp så att vissa kommuner ska slippa undan sin del av det gemensamma ansvaret för flyktingmottagandet. Vad tycker ledamoten om det? Är det rätt?

Anförande 134

Herr talman! Min uppfattning är att det i Tidöavtalet står att man ska utvärdera och utreda lagen. Personligen kan jag se en vinst i att fördela ansvaret jämnt över kommunerna. Men det har inte fungerat ute i kommunerna. Tilldelningen har skett med utgångspunkt i konstiga parametrar. Jag anser att lagen behöver ses över, och jag är inte säker på att vad du påstår står med i Tidöavtalet.

Anförande 135

Herr talman! Det står i Tidöavtalet att lagen ska ändras, i andra hand avskaffas. Det är tydligt att regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna inte vill ha bosättningslagen.

Bosättningslagen infördes i mars 2016. Lagen innebar att alla kommuner blev skyldiga att efter anvisning från Migrationsverket ta emot och ordna bostäder till nyanlända - för att vidare etableras in på arbetsmarknaden och i samhället.

Lagen infördes därför att man faktiskt inte löste situationen på annat sätt. Rika, borgerliga kommuner sa konsekvent nej, medan andra kommuner fick ta hela ansvaret. Det är inte några grundläggande förutsättningar för en bra integration.

Riksrevisionen gjorde en granskning 2021. Det visade sig att reformen har haft goda resultat, medan ledamoten här påpekar att den inte fungerar. När lagen infördes 2016 var Liberalerna för den. Vad har ändrats? …

Visa hela anförandet

Herr talman! Det står i Tidöavtalet att lagen ska ändras, i andra hand avskaffas. Det är tydligt att regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna inte vill ha bosättningslagen.

Bosättningslagen infördes i mars 2016. Lagen innebar att alla kommuner blev skyldiga att efter anvisning från Migrationsverket ta emot och ordna bostäder till nyanlända - för att vidare etableras in på arbetsmarknaden och i samhället.

Lagen infördes därför att man faktiskt inte löste situationen på annat sätt. Rika, borgerliga kommuner sa konsekvent nej, medan andra kommuner fick ta hela ansvaret. Det är inte några grundläggande förutsättningar för en bra integration.

Riksrevisionen gjorde en granskning 2021. Det visade sig att reformen har haft goda resultat, medan ledamoten här påpekar att den inte fungerar. När lagen infördes 2016 var Liberalerna för den. Vad har ändrats? Varför är Liberalerna inte för lagen i dag?

Anförande 136

Herr talman! Jag talar utifrån min erfarenhet som kommunpolitiker. Jag är en av ledamöterna i det kommunfullmäktige som du hänvisar till, det vill säga rika, borgerliga kommuner som inte tar sitt ansvar.

Då vill jag påpeka att min kommun tog sitt ansvar, precis som de allra flesta andra kommuner gjorde. Min inställning har inte ändrats, utan det här är pågående diskussioner.

I den bästa av världar behöver vi ingen bosättningslag. Men det har visat sig historiskt att vi behövde införa den 2016, och jag tyckte då att det var rätt beslut. Jag tycker också att det är ett bra beslut att framöver se över vad som har fungerat och inte fungerat.

Anförande 137

Herr talman! Jag minns inte riktigt exakt i vilket sammanhang ledamoten lyfte upp benämningen klan. Klankriminalitet har blivit ett ord som används mycket i svensk debatt, och jag tänkte ställa frågor om detta.

Vad är en klan? Min uppfattning är att en klan är en social grupp. Det är en gammal samhällsform som har funnits på alla platser i världen, i alla olika kulturer som finns. Det är en patriarkal struktur. Klansamhället är starkt i den kultur jag härstammar från.

Jag tillhör en klan, det vill säga jag föddes in i en klan. Jag delar klantillhörighet med David Bowies fru, med Kanadas migrationsminister - jag tar upp kända personer så att du ska förstå - och med kongressledamoten Ilhan Omar. Det här är människor jag aldrig träffat. Jag vet inte vilka de är annat än att jag sett dem i medierna som alla andra. Så vad är det som utgör en klan?

Sedan är min fråga om de…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag minns inte riktigt exakt i vilket sammanhang ledamoten lyfte upp benämningen klan. Klankriminalitet har blivit ett ord som används mycket i svensk debatt, och jag tänkte ställa frågor om detta.

Vad är en klan? Min uppfattning är att en klan är en social grupp. Det är en gammal samhällsform som har funnits på alla platser i världen, i alla olika kulturer som finns. Det är en patriarkal struktur. Klansamhället är starkt i den kultur jag härstammar från.

Jag tillhör en klan, det vill säga jag föddes in i en klan. Jag delar klantillhörighet med David Bowies fru, med Kanadas migrationsminister - jag tar upp kända personer så att du ska förstå - och med kongressledamoten Ilhan Omar. Det här är människor jag aldrig träffat. Jag vet inte vilka de är annat än att jag sett dem i medierna som alla andra. Så vad är det som utgör en klan?

Sedan är min fråga om det är släktbaserat. Om vi utgår från den definitionen, är Bernadottefamiljen en klan? Är Wallenbergsläkten på 168 personer en klan?

Anförande 138

Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag tror att jag nämnde ordet klanstruktur i samband med att jag nämnde problem i utanförskapsområden.

Som jag ser på en klanstruktur tänker jag att det är en sammanslutning som kan grundas på ursprung, på geografisk härkomst eller på andra sammansättningar. Ibland, eller de allra flesta gånger, är min bild att de här klanstrukturerna är väldigt positiva och att de fungerar. Men när en klanstruktur skapar begränsningar för individen, när familjens, klanens, områdets eller släktens vilja äger större makt än individens egen - det är det jag hänvisar till. Det är då jag tycker att det är ett problem.

Anförande 139

Herr talman! Jag delar inte den uppfattningen. Klanstrukturen är absolut inte positiv, inte över huvud taget. Det är en patriarkal struktur. Det är en odemokratisk struktur.

Men var finns de här kriminella klanerna? Vilka är de? Vad utgör en kriminell klangrupp? Vi pratar ju hela tiden om klankriminella. Vilka är de? Vilka ingår, och vilka ingår inte? Var går gränslinjerna där? Är det människor från en viss ort i Syrien som tillhör en särskild klan?

Det är det här jag är nyfiken på - att man använder ett begrepp som faktiskt stigmatiserar stora grupper utan att över huvud taget reflektera över vad begreppet innebär och vad det innehåller.

Jag vill gärna veta, Camilla, vilka klaner du känner till.

Anförande 140

Herr talman! Jag känner säkerligen inte till lika många klaner som ledamoten gör. Jag refererar till de negativa strukturer som vi får beskrivna, där familj och patriarkat styr över unga och även äldre människors egna fria val. Det var dem jag hänvisade till i mitt anförande.

Anförande 141

Herr talman! Är det integration vi debatterar här i dag? Är det integrationspolitik vi pratar om i Sverige?

Integrationsdebatten har snurrat så ur spinn att den inte längre handlar om integration över huvud taget. Integrationsdebatten har länge varit ett hinder för själva integrationen. Den tar sin utgångspunkt i att misstänkliggöra invandrare till varje pris. Den bygger på en stor lögn om att Sverige är för snällt, att vi har ett bidragssystem som är för generöst och leder till passivisering men också lockar människor hit, att människor som flytt från Syrien och Somalia egentligen inte är riktiga flyktingar som flytt krig utan ekonomiska flyktingar som har dolda intentioner att införa sharialagar i Sverige och att de egentligen är här för att urholka vårt generösa välfärdssystem. Det är så debatten om integration har sett ut i Sverige de senaste åren.

Herr talman! Jag tän…

Visa hela anförandet

Herr talman! Är det integration vi debatterar här i dag? Är det integrationspolitik vi pratar om i Sverige?

Integrationsdebatten har snurrat så ur spinn att den inte längre handlar om integration över huvud taget. Integrationsdebatten har länge varit ett hinder för själva integrationen. Den tar sin utgångspunkt i att misstänkliggöra invandrare till varje pris. Den bygger på en stor lögn om att Sverige är för snällt, att vi har ett bidragssystem som är för generöst och leder till passivisering men också lockar människor hit, att människor som flytt från Syrien och Somalia egentligen inte är riktiga flyktingar som flytt krig utan ekonomiska flyktingar som har dolda intentioner att införa sharialagar i Sverige och att de egentligen är här för att urholka vårt generösa välfärdssystem. Det är så debatten om integration har sett ut i Sverige de senaste åren.

Herr talman! Jag tänker på de många unga tjejer jag mött i mitt yrke som tolk - de som hade tagit sig till Nordafrika, vidare till Turkiet och över Medelhavet för att ta sig ända hit till Sverige, som var psykiskt slitna efter våld, våldtäkter och prostitution men trots det hoppfulla om att kunna skapa sig ett bra liv. Det är de som av Tidöpartierna och högerpartierna anses vara suspekta människor, suspekta migranter, ekonomiska migranter som har andra motiv för att vara här i Sverige än att vara asylsökande.

Det är en lång och riskabel väg att fly. Det är inte något man gör bara för att hamna i utanförskap och tillgodogöra sig ekonomiskt bistånd. Ingen av dem jag mötte hade heller några som helst planer på att sitta hemma och håva in bidrag resten av livet. De flesta oroade sig för sina familjer och ville så fort som möjligt få ett arbete så att de kunde hjälpa dem att överleva.

Vissa har jag stött på i efterhand. De har lyckats etablera sig som undersköterskor eller lokalvårdare. Andra har valt att studera vidare.

Jag åkte under valrörelsen taxi till något sammanhang som jag faktiskt inte minns men som jag förmodar att jag var sen till eftersom jag sällan åker taxi. Det som överraskade mig med den här taxiresan var taxiföraren. Det var en ung tjej som jag hade tolkat för. Jag blev positivt överraskad, delvis för att hon hade ett arbete men framför allt för att hon valt ett yrke som i Sverige fortfarande inte är självklart för kvinnor.

Påståendet att Sverige har misslyckats med integrationen har vi hört från den här talarstolen fler gånger än jag önskar minnas. Det är en sådan livsfarlig men också medveten missuppfattning av verkligheten, för den överväldigande majoriteten av personer som invandrar till Sverige lyckas etablera sig och skapa sig goda liv här.

När vi i integrationsdebatten hela tiden pratar om människor på ett generaliserande och nedsättande sätt dömer vi ut tiotusentals människor - människor som bor i vårt land och jobbar i det offentliga, med våra äldre eller i vårt näringsliv - baserat på ett fåtal kriminella personers handlingar. Precis så pratade Camilla om de gängkriminella klanerna, som hon inte riktigt vet vilka de är.

Den här typen av retorik, det här nedsättande sättet att prata om människor på, leder bara till mer polarisering och mer utanförskap. Det bidrar inte till bättre etablering. En invandrad person blir inte bättre rustad för arbetsmarknaden för att man klankar ned på den eller talar om den på ett stigmatiserande sätt. Det leder inte heller till några nya jobb.

Om vi ska hitta lösningar på de samhällsutmaningar som vi står inför måste vi se verkligheten som den är, se att vi har låtit de ekonomiska klyftorna växa i Sverige under alltför lång tid och att ekonomisk utsatthet alltid varit en riskfaktor för ohälsa, kriminalitet och socialt utanförskap - helt oavsett etnicitet.

Lösningen ligger inte i att göra som regeringen nu gör och straffa personer som försöker etablera sig genom att bygga hela sin integrationspolitik på Sverigedemokraternas förvrängda verklighet. Om vi lyssnar på SD:s företrädare, herr talman, får vi höra att den svenska folkstammen är hotad av det mångkulturella samhället, att en kvinna i slöja och folkdräkt är en våldtäkt på Sverige och att statstjänstemän är asylaktivister. Det är vad regeringens integrationspolitik är baserad på - de idéerna, de åsikterna och de värderingarna.

Tidöpartiernas integrationspolitik handlar inte om att förbättra sfi, om fler utbildningar som riktar sig mot bristyrken eller om förslag om hur fler ska etablera sig snabbare. Regeringens politik på området går ut på att bekräfta SD:s förvrängda version av verkligheten genom att försvåra livssituationen för svenskar med utländsk bakgrund. Det är inte integrationspolitik. Det är avhumaniseringspolitik.

Man kan fråga sig varför regeringen går med på att genomföra reformer som grundar sig i en rutten människosyn. Är makten verkligen värd att kassera några av grundfundamenten i vårt samhälle - rättsstatens principer och principen om alla människors lika värde?

Herr talman! Jag ska övergå till att prata om en annan grupp som faktiskt inte omfattas av etableringsinsatserna. På fredag är det ett år sedan Ryssland inledde sin invasion av Ukraina. Redan från krigets början pekade Miljöpartiet på hur viktigt det är att vi tar emot de människor som kommer till Sverige på flykt undan kriget på ett bra sätt. Därför föreslog vi att de insatser som görs för de ukrainska flyktingarna ska vara fungerande på både kortare och längre sikt så att vi inte riskerar att låsa in människor i ohållbara situationer om det visar sig att de behöver stanna här en längre tid. Tyvärr, herr talman, fick vi inte gehör för våra förslag.

Ett år senare har de ukrainska flyktingar som får skydd i Sverige fortfarande inte rätt till vare sig sfi, etableringsinsatser eller etableringsersättning. De har rätt att arbeta, men för många är det svårt att hitta arbete när man inte fått lära sig svenska.

Samtidigt har de lägre ersättning än andra flyktingar eftersom de inte får etableringsersättning. I stället får de leva på den mycket låga dagersättningen för asylsökande. En vuxen människa får 71 kronor om dagen för både mat och kläder. När jag skrev detta anförande tänkte jag på det - 70 spänn. Det är en stor caffelatte, och då ingår inte ens fikabröd. Inte ens en snusdosa får du för det. Hur ska en människa klara sig på detta? Det är hemskt, kan jag konstatera. För barn är ersättningen ännu lägre.

Vi har därmed riggat ett system som tvingar människor att leva i fattigdom. I höstas kom nyheten att ukrainska kvinnor nu utgör den enskilt största grupp kvinnor som utnyttjas i prostitution bland dem som Jämställdhetsmyndigheten fått kännedom om. Myndigheten påtalar att den utsatta situation som det innebär att ha skydd enligt massflyktsdirektivet är en faktor. Avsaknaden av etableringsinsatser för de ukrainska flyktingarna skapar ett enormt mänskligt lidande.

Alla människor har rätt till ett värdigt liv, men alla människor har inte rätt förutsättningar eller egna resurser för att skapa sig ett värdigt liv. Ukrainska flyktingar är i behov av etableringsinsatser. De är i behov av möjligheter och ett medmänskligt bemötande.

Herr talman! Jag känner en enorm rädsla över vilka konsekvenser regeringens avhumaniseringspolitik kommer att få för alla oss som lever och verkar i det här landet, oavsett om vi är nyanlända eller har bott här i generationer. I det spel som regeringen spelar för att hålla sig vid makten är vi alla förlorare.

Med detta sagt yrkar jag bifall till reservation 12, som handlar om insatser riktade till utrikes födda kvinnor som riskerar långtidsarbetslöshet, och reservation 15 om att motverka segregation och förbättra integrationen.

FÖRSTE VICE TALMANNEN · Anförande 142

Jag vill påminna om att vi i kammaren debatterar genom att tilltala talmannen, och vi använder inte du eller förnamn utan säger "ledamoten" eller för- och efternamn.

Anförande 143

Herr talman! Tack, Leila Ali Elmi, för ditt anförande. Jag ser på dig - jag ber om ursäkt, herr talman - att det faktiskt vittnar exakt om det du bär med dig. Jag tar till mig mycket av detta och lyssnar till det, för jag delar den uppfattning som lyfts fram av ledamoten: att det i Sverige finns en attityd som går ut på att man förminskar, förenklar och skuldbelägger. Jag har ingen annan uppfattning, herr talman.

Det finns bara ett problem. På samma sätt som invandrare och flyktingar förminskas hörde jag, när jag lyssnade till detta tal, herr talman, ett kraftfullt förminskande av mig. Jag är borgerlig. Jag är till och med stolt höger. Jag har alltid jobbat med integrationsfrågor och tycker att de är viktiga. Det är faktiskt inte så enkelt att vi kan förminska varandra. Tvärtom skulle vi, herr talman, tjäna på att lyssna på varandra.

Jag tycker att det var ett väldi…

Visa hela anförandet

Herr talman! Tack, Leila Ali Elmi, för ditt anförande. Jag ser på dig - jag ber om ursäkt, herr talman - att det faktiskt vittnar exakt om det du bär med dig. Jag tar till mig mycket av detta och lyssnar till det, för jag delar den uppfattning som lyfts fram av ledamoten: att det i Sverige finns en attityd som går ut på att man förminskar, förenklar och skuldbelägger. Jag har ingen annan uppfattning, herr talman.

Det finns bara ett problem. På samma sätt som invandrare och flyktingar förminskas hörde jag, när jag lyssnade till detta tal, herr talman, ett kraftfullt förminskande av mig. Jag är borgerlig. Jag är till och med stolt höger. Jag har alltid jobbat med integrationsfrågor och tycker att de är viktiga. Det är faktiskt inte så enkelt att vi kan förminska varandra. Tvärtom skulle vi, herr talman, tjäna på att lyssna på varandra.

Jag tycker att det var ett väldigt bra tal i många stycken, herr talman, men jag blev också väldigt besviken över just förminskandet. Det kan finnas borgerliga som faktiskt brinner för solidaritet, rättvisa, ordning och reda och trygghet. Vi kan ha olika sätt att fundera på hur vi ska leva upp till detta, och jag skulle nog vilja säga, herr talman, att vi alla har misslyckats.

Jag kommer från en stad där andelen utomnordisk befolkning var 12 procent när jag började med politik. När jag kom in i riksdagen var den 22 procent. Jag ser rätt många barn som inte får det de har rätt till.

Anförande 144

Herr talman! Jag delar ledamoten Magnus Jacobssons uppfattning att vi inte ska förlöjliga varandra eller förminska den andres ambitioner och vilja. Den bilden delar jag, vill jag bara få sagt.

Men jag har väldigt svårt att begripa Kristdemokraterna. Jag tror att ledamoten är uppriktig när han säger att han vill förbättra integrationen för de människor som kommer till Sverige och möjliggöra ett bra liv för dem. Men samtidigt lierar sig ledamotens parti med ett parti som anser människor som jag vara muhammedaner som inte ens är mänskliga. Det blir väldigt svårt. Och ni inte bara lierar er med Sverigedemokraterna; ni genomför Sverigedemokraternas politik.

Om du läser Tidöavtalets integrationsavsnitt ser du ganska tydligt vad det är för politik. Det handlar om tilldragningsfaktorer - om att försämra välfärden för människor med utländsk bakgrund så att det inte kommer fler inva…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag delar ledamoten Magnus Jacobssons uppfattning att vi inte ska förlöjliga varandra eller förminska den andres ambitioner och vilja. Den bilden delar jag, vill jag bara få sagt.

Men jag har väldigt svårt att begripa Kristdemokraterna. Jag tror att ledamoten är uppriktig när han säger att han vill förbättra integrationen för de människor som kommer till Sverige och möjliggöra ett bra liv för dem. Men samtidigt lierar sig ledamotens parti med ett parti som anser människor som jag vara muhammedaner som inte ens är mänskliga. Det blir väldigt svårt. Och ni inte bara lierar er med Sverigedemokraterna; ni genomför Sverigedemokraternas politik.

Om du läser Tidöavtalets integrationsavsnitt ser du ganska tydligt vad det är för politik. Det handlar om tilldragningsfaktorer - om att försämra välfärden för människor med utländsk bakgrund så att det inte kommer fler invandrare hit. Det handlar om återvändande för dem som redan är här. Och den tredje saken, som du lyfte, handlar om en bidragsreform. Man ska sänka bidragen, och det skulle på något sätt vara en magisk lösning för att få människor i arbete.

När man ställer sig bakom den typen av politik har jag svårt att fullt ut tro på att din ambition faktiskt är att förbättra integrationen.

(Applåder)

Anförande 145

Herr talman! Jag har läst Tidöavtalet vid flera tillfällen. Det ligger i sakens natur att man läser ett dokument som ens eget parti står bakom. I flera av de stycken som Leila Ali Elmi hänvisar till, herr talman, finns det mycket tydliga skrivningar om att detta ska utredas och att det ska stämma överens med europeisk och internationell rätt. Jag kommer att vänta in de utredningarna innan jag kommenterar detta mycket mer, för jag tror att det kommer att bli rätt intressant att se vad de landar i. Men det vi är överens om i Tidöavtalet är att det ska stämma överens med europeisk och internationell rätt. Det är enligt min uppfattning otroligt viktiga principer när vi pratar om integration.

Sedan måste vi orka erkänna att vi inte har lyckats. Jag kan inte alla städer i Sverige, men jag kan Uddevalla rätt så bra. Vi har två områden som heter Dalaberg och Hovhult, där vi har s…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag har läst Tidöavtalet vid flera tillfällen. Det ligger i sakens natur att man läser ett dokument som ens eget parti står bakom. I flera av de stycken som Leila Ali Elmi hänvisar till, herr talman, finns det mycket tydliga skrivningar om att detta ska utredas och att det ska stämma överens med europeisk och internationell rätt. Jag kommer att vänta in de utredningarna innan jag kommenterar detta mycket mer, för jag tror att det kommer att bli rätt intressant att se vad de landar i. Men det vi är överens om i Tidöavtalet är att det ska stämma överens med europeisk och internationell rätt. Det är enligt min uppfattning otroligt viktiga principer när vi pratar om integration.

Sedan måste vi orka erkänna att vi inte har lyckats. Jag kan inte alla städer i Sverige, men jag kan Uddevalla rätt så bra. Vi har två områden som heter Dalaberg och Hovhult, där vi har skolan mitt i. Vi har elever som misslyckas i skolan, och språkmiljön på rasterna är egentligen inte svensk över huvud taget. Vi har en arbetslöshet bland de vuxna på 50 procent. Minns jag rätt är det 40-60 procent av barnen som inte klarar de grundläggande bitarna innan de går upp i högstadiet. De kommer till Ramnerödsskolan, som glädjande nog det senaste ett och ett halvt året har fått bättre resultat, men där man har haft det oerhört tungt med dåliga studieresultat.

Man kan jämföra detta med Ljungskile och Herrestad eller med Tureborg, som också är ett invandrartätt område i Uddevalla men där eleverna går på två olika skolor.

Vi måste orka erkänna att det är viktigt hur strukturerna ser ut om alla barn ska ha samma förutsättningar. Vi har misslyckats, och vi behöver bli bättre.

Anförande 146

Herr talman! Kristdemokraternas plan för den här mandatperioden är alltså att begrava all sverigedemokratisk politik i utredningar. Det tror jag inte att Sverigedemokraterna blir så glada över. De är ju är Sveriges näst största parti och det största partiet i ert regeringsunderlag, och jag har väldigt svårt att se att de skulle gå med på det, helt enkelt because it's a bad deal.

Jag vill återgå till detta med att vi måste orka erkänna att vi har problem i skolan och att barn misslyckas i skolan. Vi behöver orka erkänna det och också komma med de politiska lösningar som kan råda bot på problemet i skolan.

Skolans problem har inte så mycket att göra med den integrationspolitik vi har haft. Det har inte något med det att göra. Det har mycket mer att göra med att vi i dag har en marknadsskola i Sverige. Det är ett grundproblem, men det vill inte borgarna inse, för det är myck…

Visa hela anförandet

Herr talman! Kristdemokraternas plan för den här mandatperioden är alltså att begrava all sverigedemokratisk politik i utredningar. Det tror jag inte att Sverigedemokraterna blir så glada över. De är ju är Sveriges näst största parti och det största partiet i ert regeringsunderlag, och jag har väldigt svårt att se att de skulle gå med på det, helt enkelt because it's a bad deal.

Jag vill återgå till detta med att vi måste orka erkänna att vi har problem i skolan och att barn misslyckas i skolan. Vi behöver orka erkänna det och också komma med de politiska lösningar som kan råda bot på problemet i skolan.

Skolans problem har inte så mycket att göra med den integrationspolitik vi har haft. Det har inte något med det att göra. Det har mycket mer att göra med att vi i dag har en marknadsskola i Sverige. Det är ett grundproblem, men det vill inte borgarna inse, för det är mycket enklare att skylla på invandrare.

Man vill inte satsa på välfärden. Man vill inte ta bort privatiseringen. Man vill inte och orkar inte göra de förändringar som krävs för att vända samhällsutvecklingen åt ett positivt håll. Ni orkar inte göra det.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 23 februari.)