Riksflödet
Logga in
Replikerade på FÖRSTE VICE TALMANNEN ·

Leila Ali Elmi (MP) om (forts. från § 19) Integration (forts. AU6)

Leila Ali Elmi (MP) svarade FÖRSTE VICE TALMANNEN i en replik om (forts. från § 19) Integration (forts. AU6) i debatten ”Protokoll 2022/23:67 Onsdagen den 22 februari” den 22 feb 2023.

FÖRSTE VICE TALMANNEN· i sitt anförandeJag vill påminna om att vi i kammaren debatterar genom att tilltala talmannen, och vi använder inte du eller förnamn utan säger "ledamoten" eller för- och efternamn.
Replikskiftet · 4 repliker
FÖRSTE VICE TALMANNEN · Anförande 142

Jag vill påminna om att vi i kammaren debatterar genom att tilltala talmannen, och vi använder inte du eller förnamn utan säger "ledamoten" eller för- och efternamn.

Herr talman! Tack, Leila Ali Elmi, för ditt anförande. Jag ser på dig - jag ber om ursäkt, herr talman - att det faktiskt vittnar exakt om det du bär med dig. Jag tar till mig mycket av detta och lyssnar till det, för jag delar den uppfattning som lyfts fram av ledamoten: att det i Sverige finns en attityd som går ut på att man förminskar, förenklar och skuldbelägger. Jag har ingen annan uppfattning, herr talman.

Det finns bara ett problem. På samma sätt som invandrare och flyktingar förminskas hörde jag, när jag lyssnade till detta tal, herr talman, ett kraftfullt förminskande av mig. Jag är borgerlig. Jag är till och med stolt höger. Jag har alltid jobbat med integrationsfrågor och tycker att de är viktiga. Det är faktiskt inte så enkelt att vi kan förminska varandra. Tvärtom skulle vi, herr talman, tjäna på att lyssna på varandra.

Jag tycker att det var ett väldigt bra tal i många stycken, herr talman, men jag blev också väldigt besviken över just förminskandet. Det kan finnas borgerliga som faktiskt brinner för solidaritet, rättvisa, ordning och reda och trygghet. Vi kan ha olika sätt att fundera på hur vi ska leva upp till detta, och jag skulle nog vilja säga, herr talman, att vi alla har misslyckats.

Jag kommer från en stad där andelen utomnordisk befolkning var 12 procent när jag började med politik. När jag kom in i riksdagen var den 22 procent. Jag ser rätt många barn som inte får det de har rätt till.

Herr talman! Jag delar ledamoten Magnus Jacobssons uppfattning att vi inte ska förlöjliga varandra eller förminska den andres ambitioner och vilja. Den bilden delar jag, vill jag bara få sagt.

Men jag har väldigt svårt att begripa Kristdemokraterna. Jag tror att ledamoten är uppriktig när han säger att han vill förbättra integrationen för de människor som kommer till Sverige och möjliggöra ett bra liv för dem. Men samtidigt lierar sig ledamotens parti med ett parti som anser människor som jag vara muhammedaner som inte ens är mänskliga. Det blir väldigt svårt. Och ni inte bara lierar er med Sverigedemokraterna; ni genomför Sverigedemokraternas politik.

Om du läser Tidöavtalets integrationsavsnitt ser du ganska tydligt vad det är för politik. Det handlar om tilldragningsfaktorer - om att försämra välfärden för människor med utländsk bakgrund så att det inte kommer fler invandrare hit. Det handlar om återvändande för dem som redan är här. Och den tredje saken, som du lyfte, handlar om en bidragsreform. Man ska sänka bidragen, och det skulle på något sätt vara en magisk lösning för att få människor i arbete.

När man ställer sig bakom den typen av politik har jag svårt att fullt ut tro på att din ambition faktiskt är att förbättra integrationen.

(Applåder)

Herr talman! Jag har läst Tidöavtalet vid flera tillfällen. Det ligger i sakens natur att man läser ett dokument som ens eget parti står bakom. I flera av de stycken som Leila Ali Elmi hänvisar till, herr talman, finns det mycket tydliga skrivningar om att detta ska utredas och att det ska stämma överens med europeisk och internationell rätt. Jag kommer att vänta in de utredningarna innan jag kommenterar detta mycket mer, för jag tror att det kommer att bli rätt intressant att se vad de landar i. Men det vi är överens om i Tidöavtalet är att det ska stämma överens med europeisk och internationell rätt. Det är enligt min uppfattning otroligt viktiga principer när vi pratar om integration.

Sedan måste vi orka erkänna att vi inte har lyckats. Jag kan inte alla städer i Sverige, men jag kan Uddevalla rätt så bra. Vi har två områden som heter Dalaberg och Hovhult, där vi har skolan mitt i. Vi har elever som misslyckas i skolan, och språkmiljön på rasterna är egentligen inte svensk över huvud taget. Vi har en arbetslöshet bland de vuxna på 50 procent. Minns jag rätt är det 40-60 procent av barnen som inte klarar de grundläggande bitarna innan de går upp i högstadiet. De kommer till Ramnerödsskolan, som glädjande nog det senaste ett och ett halvt året har fått bättre resultat, men där man har haft det oerhört tungt med dåliga studieresultat.

Man kan jämföra detta med Ljungskile och Herrestad eller med Tureborg, som också är ett invandrartätt område i Uddevalla men där eleverna går på två olika skolor.

Vi måste orka erkänna att det är viktigt hur strukturerna ser ut om alla barn ska ha samma förutsättningar. Vi har misslyckats, och vi behöver bli bättre.

Herr talman! Kristdemokraternas plan för den här mandatperioden är alltså att begrava all sverigedemokratisk politik i utredningar. Det tror jag inte att Sverigedemokraterna blir så glada över. De är ju är Sveriges näst största parti och det största partiet i ert regeringsunderlag, och jag har väldigt svårt att se att de skulle gå med på det, helt enkelt because it's a bad deal.

Jag vill återgå till detta med att vi måste orka erkänna att vi har problem i skolan och att barn misslyckas i skolan. Vi behöver orka erkänna det och också komma med de politiska lösningar som kan råda bot på problemet i skolan.

Skolans problem har inte så mycket att göra med den integrationspolitik vi har haft. Det har inte något med det att göra. Det har mycket mer att göra med att vi i dag har en marknadsskola i Sverige. Det är ett grundproblem, men det vill inte borgarna inse, för det är mycket enklare att skylla på invandrare.

Man vill inte satsa på välfärden. Man vill inte ta bort privatiseringen. Man vill inte och orkar inte göra de förändringar som krävs för att vända samhällsutvecklingen åt ett positivt håll. Ni orkar inte göra det.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 23 februari.)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.