Jörgen Grubb (SD) om Lärare och elever och Riksrevisionens rapport om systemet för lärarlegitimation

Fru talman! Jag ska nu debattera betänkande UbU9 Lärare och elever.

Tillsammans med mitt parti står jag bakom förslaget i betänkandet.

Jag tänkte lägga fokus på relationen mellan lärare och elever. Som politiker är det vår uppgift att ge skolorna förutsättningar att skapa en miljö där både lärare och elever kan trivas och där eleverna utvecklas och utbildas. Dagens skola är inte alltid en dans på rosor; det har jag förstått efter alla möten med lärare genom åren. Att i ena stunden vara den som utbildar elever och i nästa stund vara extraförälder och kurator ställer höga krav – och ibland blir de orimliga.

Tyvärr har man genom åren fattat politiska beslut som har försämrat lärarnas arbetssituation. Bland annat genomfördes en kommunalisering av skolan, med ganska luddiga styrdokument, och vi har även massinvandringen med dess konsekvenser. Det saknas också tydlighet gällande hur läraren ska använda sin arbetstid – hur många lektioner man ska ha, hur mycket tid man ska ha för administration och så vidare.

Vi inom Tidöpartierna har en utredning om detta på bordet, och en proposition kommer inom kort. Här finns förslag som minskar lärarens administrativa börda. Det handlar om färre utvecklingssamtal – ett om året i stället för två – och om utvecklingsplaner begränsade till just själva kunskapsutvecklingen. Undervisningsuppdraget regleras tydligare i skollagen, och gällande undervisningstiden ges en maxtid och en minimitid för planering.

Fru talman! I mötet mellan lärare och elever kan fantastiska saker hända, till exempel när läraren ser att eleven förstår det som lärs ut. Det så kallade ljuset tänds, och glädjen syns i elevens ögon när eleven känner sig stolt över att ha lärt sig något nytt. Så här är det säkert i många klassrum även i dag, vilket är fantastiskt. Men för att det ska kunna uppnås, och även hända lite oftare, krävs det ordning och reda i klassrummet.

I dag fungerar det inte alltid så bra i alla klassrum. Vi har elever som nonchalerar lärarens tillsägelser och elever som hotar och utövar våld. Självklart kan de inte vara kvar i klassrummet, utan de ska undervisas på annan plats så att den undervisande läraren kan hålla sina lektioner och övriga elever kan erhålla studiero och kunskaper.

Vi kan inte heller ha det som i Malmö och på andra orter där var femte niondeklassare lever under hedersförtryck – var femte! Det är självklart att det är jobbigare för dem att lära sig något i skolan och känna sig trygga.

Det är inte heller acceptabelt att en stor del av eleverna lider av vad man kallar psykisk ohälsa i olika grad. Inom kort kommer dock en skärpning om undervisning om detta i kurs- och ämnesplanerna, vilket vi välkomnar. Det är jättebra. Det löser naturligtvis inte allt – det är inte många saker som löser allting perfekt – men det är i alla fall en förbättring jämfört med hur det har varit tidigare.

Vi behöver också hjälp av föräldrarna. De behöver skicka fostrade elever, elever med sunda värderingar och normer, till skolan. Självklart gör många – de allra, allra flesta – det, men vi behöver att i princip alla föräldrar gör det. De få som inte gör det förstör nämligen för alla i klassrummen.

Det vilar också en stor börda på våra lärare som under vissa lektionstillfällen ska genomföra undervisning med en mängd olika metodiker samtidigt på grund av att många elever i samma klassrum ska ha särskilda anpassningar. Det säger sig självt att det är jobbigt att ha fem sex olika saker igång samtidigt.

Ni hör att det är både ris och ros i dagens skola. Vi i Tidöpartierna har därför en stor mängd utredningar som inom kort kommer att ligga till grund för propositioner som kommer att förbättra den svenska skolan. Jag vill passa på att nämna ett par av dem.

Vi har en utredning om trygghet och studiero. I den föreslås att rektorn ska ha huvudansvaret för att upprätthålla trygghet och studiero. Man föreslår också att förväntansdokument upprättas mellan skola, elev och föräldrar, liksom åtgärder för att säkerställa nolltolerans mot mobbning, klotter och skadegörelse. Vidare föreslår man skärpta skrivningar om omplacering och avstängning av elever samt ett tydliggörande av att det är läraren som beslutar om undervisningen och dess upplägg.

Vi har även en utredning om förbättrat stöd i skolan. Där föreslås standardiserade tester redan i årskurs 1 för att identifiera elever med särskilda behov och införande av stödundervisning, på riktigt, antingen enskilt eller i mindre grupp, för de ämnen som respektive elev har behov av. Jag såg själv sådant när jag var ung. Det fungerade på den tiden och bör fungera nu också. Det innebär att de med särskilda behov av stöd får hjälp av annan lärare som är speciellt utbildad för just det ändamålet.

Fru talman! Sverigedemokraterna har länge velat få en bättre ordning vad gäller skolmåltiderna. Vi ser att man i många skolor serverar enkelriktade måltider i vegetarisk anda och att man serverar vegetarisk mat fyra av veckans fem dagar. Malmö är ett typiskt exempel här. Det är inte okej. Alla elever är inte vegetarianer och önskar inte heller bli det.

Vi vill att eleverna ska bli serverade en allsidig kost enligt tallriksmodellen. Varje dag ska det serveras en kötträtt och en vegetarisk rätt, samt specialkost till de elever som kan styrka medicinska skäl med läkarintyg. Specialkost på grund av religiösa eller kulturella skäl ska inte erbjudas, utan de eleverna kan äta något av de alternativ som erbjuds.

Fru talman! Vi anser att undervisningen i den mån det är möjligt ska organiseras så att den stimulerar till rörlighet och motion. Om skolan ger elever möjlighet till någon form av daglig fysisk aktivitet – det behöver inte vara något hårt träningspass på en timme utan kanske en promenad – är det en vinst för lärandet och för alla. Det är en vinst även för lugnet i klassrummet.

Av samma anledning, som en liten hjälp till detta, vill vi återinföra de reglerade friluftsdagarna. Helt enig forskning – jag har inte hört något om motsatsen – visar att ökad fysisk rörlighet är bra för hälsan och att det dessutom ökar inlärningsförmågan.

Fru talman! Slutligen: Vi har en lång väg att vandra för att återställa en svensk skola där elever och lärare är helt trygga och enbart ägnar sig åt kunskapsinhämtning utan stök och ovidkommande sysslor. Men med de förändringar som Tidöpartierna nu arbetar med är en sak säker: Framtiden ser lite bättre ut för lärare och elever. Det tycker vi är fantastiskt bra.

(Applåder)

Fru talman! Jag undanber mig falska uppgifter. Jag har inte kritiserat något förslag från ledamoten.

Ledamoten pratar om en utredning som inte ens har gått ut med något gemensamt förslag. Ledamoten vet väl inte vad vi sverigedemokrater tycker om det. Allt detta är bara hittepå. Det finns en utredning, ja, men det har inte fattats några som helst beslut. Vi har inte alls meddelat vår ståndpunkt. Det finns ingenting. Vi är naturligtvis inte intresserade av att dra ned skolpengen i glesbygden med 30 procent.

Ledamoten fantiserar om något som kanske skulle kunna hända eller inte hända. Jag är ledsen, men jag kan inte säga mer än så. Det är helt felaktiga uppgifter som ledamoten försöker att sprida här.

Fru talman! Jag och ledamoten från Vänsterpartiet pratade om friskolorna även förra gången vi möttes här. Sverigedemokraterna satt väl inte ens i denna kammare när det beslutades att friskolor skulle tillåtas. Sedan har olika partier haft olika syn på vilken ersättning man ska få i friskolorna och så vidare.

Vi befinner oss där vi befinner oss – nu är vi här. Sverigedemokraterna tycker att man ska ha frihet att välja skola. För att det ska finnas frihet att välja skola måste det finnas olika skolformer – det är grundprincipen. Det kommer inte att fungera att bara ha kommunala skolor och sedan säga att eleverna kan välja skola, för då blir det inte särskilt mycket valfrihet. Vi behöver ha olika former.

Allt är inte perfekt när det gäller detta. Sverige är inte längre perfekt. Det var perfekt när jag växte upp – då brydde man sig inte om skolformen, utan man gick till närmaste skola. Alla var likadana, för alla skolor fungerade på samma sätt eller åtminstone väldigt lika. Sverige hade en statligt styrd skola på den tiden, vilket vi skulle vilja se i dag. Det var jättebra.

Nu är förutsättningarna annorlunda. Drygt 400 000 elever går varje dag till någon form av friskola. Vänsterpartiet vill stänga friskolorna. Då har dessa elever ingenstans att gå. Det kommer att ta ett tag – jag vet inte hur lång tid – innan de blir omplacerade eller kommunerna köper skolorna. Jag vet inte hur Vänsterpartiet har tänkt att den här växlingen ska gå till. Det är av intresse att man redovisar det om man nu har den inställning som Vänsterpartiet har. Jag tycker att man ska vara klar på den punkten.

Jag undrar också: Är detta något nytt? Det fanns väl även för tre, fyra eller fem år sedan, när ni var med dem som hade regeringsmakten i åtta år? Ingenting hände.

Fru talman! Detta är väldigt intressant. Vänsterpartiet ska inte stänga ute 400 000 elever, men hur många av de här 400 000 eleverna går inte i skolor där man gör någon form av vinst? Man gör vinst även i kommunala skolor. Malmö kommun gjorde nästan 100 miljoner i vinst på den samlade gymnasieskolan under förra perioden. I sunda företag gör man vinst, för man måste investera. Det är så det funkar. Det är tydligt att det inte är marknadsekonomi som Vänsterpartiet vill ha. Sedan är inte marknadsekonomi lösningen på allting heller.

Man kan göra som vi gör i stället. Så gjorde ni inte under de åtta år då ni stödde en regering styrd av Socialdemokraterna, Isabell Mixter. Det som vi bryr oss om i vår grupp, Tidögruppen, är resultatet. Vi ställer tuffa och tydliga krav. Det gjordes inte under era åtta år, fast ni enligt er själva hade samma problembild. Det ställdes inga krav från er, men vi ställer krav. Snart kommer det en hel utredning med krav; friskolorna ska inte kunna ta ut oskäliga vinster utan måste leverera. Detta kommer ni att bli varse.

Det fina är att man ibland kan leverera en produkt kanske 2 procent billigare om man är effektivare och bättre. Det viktiga är vad det är för produkt man kommer med. I det här fallet är det fråga om välutbildade elever som trivs. Framför allt går de på dessa skolor frivilligt, vilket man aldrig hör från er sida. Det måste vara jättekonstigt för er att de går där frivilligt.

Jag tycker att systemet är rätt bra som det är, men vi kommer också med förbättringar.

Fru talman! Jag nämnde väl något om detta i mitt anförande, om jag inte minns fel. Man ska naturligtvis öka kännedomen om hur dessa elever ska hanteras.

10 procent låter ganska mycket. Men det är möjligt att det är var tionde elev i hela Sverige. Det finns naturligtvis olika skalor och styrkor, vilket jag tror att vi båda är medvetna om, Mats Wiking.

Problemet är att lärarna ska sköta all lektionstid genom att man har en massa olika typer av anpassningar för olika elever, inklusive dessa. Vi kan ju inte sitta här och tala om varje unikt fall, men vi ser det som att de i vissa fall nog mår bäst av att få stöd vid sidan om. Sedan är det vissa som vill ha en grupp.

När det gäller många av de här eleverna har jag för min del hört – jag kan inte tala för de övriga i min grupp – att det ofta är en väldigt stor fördel om man får bättre ordning och reda i klassen och mindre stök. I vissa fall är det detta som krävs. Men jag säger inte att det räddar alla 10 procent.

Det här har vi satsat väldigt mycket på. Jag tror ärligt att även ledamoten vill ha detta. Men vi har inte sett det från ledamotens parti de senaste åtta åren när man pratat om ordning och reda. Det har varit en stor fråga för Sverigedemokraterna och för delar av vår Tidögrupp. Vi är glada att vi får igenom det här med ordning och reda och studiero. Jag tror att det är till stor hjälp för dessa elever också, utöver att de kan komma och sitta vid sidan om i vissa ämnen för att få extra lugn och ro. Det är mer än vad som har hänt de senaste tio åren, kan jag garantera.

Fru talman! För mig blir det nästan lite anekdotiskt när ledamoten tar upp hur det var ”på vår tid”. Vi tillhör ju samma generation. Jag minns mycket väl hur detta hanterades på min tid. Jag gick på ett par olika skolor under min grundskoletid. Vi hade ett par elever som gick utanför i vissa ämnen. De kunde sitta utanför klassrummet i någon form av korridor där det fanns bänkar och bord. Där satt de med svenskan, matten eller något annat en eller två gånger i veckan för att få lite lugn och ro. De hade en speciell lärare. De var kanske inte jättestökiga, om jag ska vara helt ärlig, men de behövde hjälp helt enkelt. Det fungerade väldigt bra. Det var inte så att de var utkastade.

Jag blev däremot utkastad från klassrummet ett par gånger under min skoltid – med all rätt. Jag kunde nämligen inte hålla munnen stängd. Jag har aldrig slagit någon och har aldrig varit elak mot någon, men jag hade svårt att hålla tyst, och då får man gå ut. Sedan lär man sig det, och så får man komma in. När man kommer hem berättar man för föräldrarna vad lärarna har sagt och sedan får man sig helt rättvist en åthutning.

Vår metod är inte att kasta ut eleverna. Det vill jag göra tydligt. Det är inte det som är grejen. Vi är helt övertygade om att fokus ska vara ordning och reda i det befintliga klassrummet.

Det tjänar alla elever på. Det är inte bara de 10 procenten av eleverna som tjänar på det utan också de andra 90 procenten. Det tycker vi är en stor grej som är superviktig.

Fru talman! Matpreferenser är naturligtvis olika. Det finns de som är vegetarianer. Det finns de som är frukterianer. Det finns de som är mer eller mindre köttianer, eller vad man ska kalla dem.

Vi förordar en blandad kost. Jag har svårt att se felet i det. Vill man äta ett halvt kilo grönsaker om dagen finns det möjlighet till det. Det ska finnas möjlighet att äta kött, vilket jag själv äter varje dag och vill äta. Maten i Örebro var bland det värsta jag har fått serverat i varje fall. Det är min preferens. Andra tycker att det är det bästa som har hänt.

Det är väldigt viktigt. Här ger vi möjlighet till alla att få klassisk husmanskost om de vill ha det, vilket jag tycker är fantastiskt. Jag vet att det finns många andra som också gör det. Sedan finns det de som vill ha vegetariskt, och det är bra. Ät vegetariskt då, men många äter blandat.

Det ges möjlighet till det i vårt förslag. Vi ska inte tvinga någon att bli frukterian eller vegetarian. Jag är fullständigt emot sådana aktivistiska beslut. Här ska man kunna få välja det som man tycker är sjyst, det man själv trivs med och det man själv vill äta.

Man kan inte trycka in maten i munnen och säga svälj till någon människa. Jag tycker att det är ohederligt mot våra ungdomar och egentligen mot alla.

Fru talman! Vi har aldrig sagt att man ska äta ohälsosamt. Jag vet inte var ledamoten får det ifrån. Hon kan kanske lyssna på detta anförande i efterhand. Det hade nog varit en stor hjälp. Det är bara ett tips.

Vi talar om tallriksmodellen, som aldrig någonsin har varit något bekymmer i Sverige innan. Jag vet inte om det sitter någon forskare som är vegetarian och som försöker att dra det åt någon annan riktning. Men det har aldrig varit något problem, och det är inte heller något problem.

Det handlar också om vad eleverna vill. Det kanske finns de som inte är så jätteförtjusta i grönsaker. Ska de då tvingas att äta det? Nej. Är de inte jätteförtjusta i kött? Då ska de inte heller tvingas att äta det.

Det är väldigt simpelt. Båda alternativen ska finnas. Jag har extremt svårt att förstå varför ledamoten är emot att det finns både vegetariskt och ett köttalternativ. Då får man all möjlighet att välja, och få stöd från sina föräldrar om vad som är bra och dåligt.

Vi skriver också att det ska vara enligt tallriksmodellen, där man får de olika beståndsdelar som kroppen behöver. Jag kan inte förstå hur man kan vara emot detta om man inte har någon form av aktivistisk tanke att dra det åt det vegetariska hållet.

Vi har ingen aktivistisk tanke att dra det åt kötthållet. Båda alternativen ska finnas att välja på. Vi tycker att det är ganska självklart. Eleverna ska tycka om maten, trivas och äta. De behöver en måltid för att klara hela skoldagen.

(Applåder)