Malte Tängmark Roos (MP) svarade Anders Alftberg i en replik om Studiestöd i debatten ”Protokoll 2025/26:68 Onsdagen den 4 februari” den 4 feb 2026.
Anders AlftbergSD· i en replikTack för den väldigt ledande frågan! På sikt gäller det att stärka både studenternas ekonomi och ekonomin i sin helhet. Vissa av reformerna siktar in sig på flera år framöver i tiden. Det handlar till exempel om att…Fru talman! Jag vill först yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Fru talman! Utbildning är en av de mest avgörande investeringarna för ett samhälle. Det är genom utbildning som människor får möjlighet att växa, ta ansvar för sina liv och bidra till samhällets utveckling. Men för att utbildningen ska kunna fungera som denna möjliggörare krävs det att de system som omger den är stabila, långsiktiga och hållbara. Det är därför vi i dag behandlar ett betänkande som berör en av de mest centrala delarna i utbildningspolitiken: studiestödet.
Fru talman! Sverige har i dag ett av världens mest generösa studiestödssystem. Det har sagts tidigare, och jag upprepar det igen. Det är ett system som gör det möjligt för människor att studera oavsett bakgrund, oavsett om man kommer från en akademikerfamilj eller från en familj där ingen tidigare satt sin fot i universitetsvärlden. Det är ett system som ger trygghet, förutsägbarhet och möjligheter.
Just därför måste vi dock vara varsamma. Ett system som är så omfattande och viktigt får inte bli föremål för ryckighet, kortsiktiga lösningar eller politiska impulser under valåret. Det måste utvecklas med eftertanke, helhetsperspektiv och ansvar. Det är precis det som utskottet gör i detta betänkande.
Fru talman! Regeringen och Sverigedemokraterna har aviserat en omfattande översyn av hela studiemedelssystemet. Det stämmer. Det handlar inte om små justeringar i marginalen. Det handlar om en genomlysning av systemets grundläggande konstruktion: fribeloppet, bidragsnivåerna, lånedelen, trygghetsreglerna, samspelet med arbetsmarknadspolitiken och hur olika stödformer ska kunna harmoniera med varandra.
Det är ett stort och viktigt arbete som måste få ske utan att vi springer åt olika håll och gör punktinsatser som riskerar att motverka helheten. Det är därför utskottet föreslår att motionerna avslås, inte för att det saknas engagemang i motionerna och inte för att frågorna är oviktiga, utan för att det vore lite oansvarigt att föregripa ett omfattande reformarbete genom att fatta beslut i förtid.
Fru talman! Låt oss titta lite på de områden som motionerna berör. För det första har vi fribeloppet. I flera motioner vill man höja det. I andra vill man sänka det, avskaffa det eller göra det månadsbaserat. Det är frågor som många studenter bryr sig om – absolut. Och det är frågor som förtjänar att behandlas seriöst. Men fribeloppet är inte en isolerad fråga. Det påverkar arbetsmarknaden, studietakten, skuldsättningen och statens kostnader. Därför är det rimligt att regeringen tar med fribeloppet i den större översynen. Att börja ändra på det nu, utan att helheten är klar, vore att riskera både systemets stabilitet och studenternas trygghet.
För det andra är den högre bidragsnivån aktuell. I motionerna vill man antingen utvidga den, förstärka den eller rikta den till särskilda grupper. Men även här är utskottets linje tydlig med att det är en del av en större översyn. Vi kan inte plocka ut enskilda delar och förändra dem utan att se till hur helheten påverkas. Det är inte så man bygger ett hållbart system.
För det tredje har vi omställningsstudiestödet. Det är ett nytt och viktigt verktyg för att stärka människors möjligheter att vidareutbilda sig mitt i livet. Men det är också ett system som nyligen har förenklats, med nya regler som trädde i kraft vid årsskiftet. Det är därför klokt att utskottet säger: Låt dessa förändringar få verka innan vi gör nya justeringar. Låt oss se hur systemet fungerar i praktiken under längre tid innan vi börjar ändra det igen.
Fru talman! En annan fråga som lyfts upp i motionerna är stödet till kortutbildade. Det är en viktig fråga, särskilt i ett land där många står långt ifrån arbetsmarknaden. Men även här pågår redan ett arbete inom regeringen för att harmonisera stöden med arbetsmarknadspolitiska program. Det vore direkt kontraproduktivt att fatta beslut som riskerar att skapa överlappningar och ineffektivitet.
Kärnan i utskottets resonemang är att vi måste se till helheten. Vi måste låta pågående reformer få verka. Vi måste låta regeringen slutföra sin översyn innan vi kastar in förändringar som riskerar att dra åt olika håll.
Fru talman! Det finns också motioner som rör mer specifika frågor, såsom merkostnadslån för musikinstrument, studiestöd för taxiförarutbildningar, särskilt boendestöd för studenter och indexering av studiebidraget. Alla dessa frågor är viktiga för dem de berör. Men även här gäller samma princip: Vi kan inte fatta ett beslut i isolering. Vi måste se till helheten. Och helheten är att studiestödssystemet står inför en större reform och översyn. Därför avstyrker utskottet dessa motioner.
Fru talman! Vi har ett studiestödssystem som är långsiktigt hållbart. Det är ett system som ger människor möjligheter men som också är ekonomiskt ansvarsfullt. Det är ett system som är tydligt, förutsägbart och rättvist.
Fru talman! Oppositionen presenterar en rad förslag som på ytan låter som bra och enkla lösningar för att stärka studenternas ekonomi. Men det är just det som är problemet: De är enkla. Det är kortsiktiga och i många fall väldigt dyra lösningar som saknar helhetsperspektiv. De bygger på samma gamla reflex: Höj bidragen och lägg till några stöd, så hoppas vi att problemen försvinner!
Vi väljer en annan väg. Vi väljer en mer ansvarsfull väg, en väg som faktiskt stärker studenternas ekonomi – inte bara i dag utan även på lång sikt.
När Sverigedemokraterna och regeringen pressar ned inflationen sjunker kostnaderna för mat, boende och el. Det är en av de mest kraftfulla förbättringar för studenters ekonomi som över huvud taget går att åstadkomma. När skatten sänks för låg- och medelinkomsttagare får studenter som jobbar extra behålla mer av sin lön. När vi återupprättar arbetslinjen växer arbetsmarknaden och fler jobb blir tillgängliga, särskilt sommarjobb. Det är verkliga förbättringar, inte enkel plakatpolitik under ett valår.
När Sverigedemokraterna och regeringen förenklar byggprocesserna och så småningom ökar takten i bostadsbyggandet påverkar det också på sikt ekonomin för studenterna. Då kommer det inte bara att handla om några enstaka hundralappar hit eller dit. Hyran är som sagt den största utgiften för nästan varje student. Att få ned den kostnaden är en reform som verkligen kommer att påverka plånboken. Detta kommer vi att se under 2026 och framför allt 2027, tror jag.
Vi stärker studenternas ekonomi genom att stärka hela den svenska ekonomin. Det är skillnaden mellan oppositionens politik och vår. Vi vill bygga stabilitet, ordning och långsiktighet. Vi gör reformer som gäller alla, även studenter, och vi gör det utan att äventyra statsfinanserna eller skapa nya beroenden. Det är så man tar ansvar. Det är så man bygger ett land och ett system som fungerar. Det är därför vi står bakom utskottets linje.
Fru talman! För att sammanfatta vill jag säga fem saker. För det första gör regeringen och Sverigedemokraterna en nödvändig och omfattande översyn. För det andra måste pågående reformer få verka innan nya beslut fattas. För det tredje har Sverige fortfarande det generösaste studiestödssystemet. För det fjärde måste förändringar göras samlat och inte styckevis. För det femte är utskottets linje ansvarsfull, långsiktig och väl avvägd.
Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.
Fru talman! Jag hade nog egentligen inte tänkt begära replik den här sena timmen, men i Anders Alftbergs långa anförande fanns det ganska mycket att studsa på.
Något som Alftberg återkom till gång på gång var att det gäller att se saker som en helhet och på så sätt ta ansvar för studiestödspolitiken. En sak som angränsar till detta på grund av att CSN troligtvis kommer att administrera systemet är den betalda polisutbildning som regeringen går fram med och som kommer att påverka hur vi finansierar alla typer av studier och utbildning. Det väljer dock Sverigedemokraterna och Alftberg att inte ta upp som en viktig del. När vi ser över studiestödssystemet ska allt ske i en helhet, säger Alftberg. Vi kan inte ha olika delar, utan all finansiering av studier måste vi se som en helhet. Men den här delen väljer Sverigedemokraterna och Alftberg att undvika.
Det kan vara mycket bra att man gör det här för att förstärka polisväsendet. Men vi behöver också fundera över vad som händer nästa gång en yrkesgrupp behöver stärkas. Vi behöver tiotusentals lärare. Vi behöver sjuksköterskor, läkare och tandläkare runt om i hela landet. Man kan fundera över vad det här får för långsiktiga konsekvenser.
Jag uppfattade i Anders Alftbergs inlägg att det är viktigt att vi väntar och ser. Vi ska analysera och diskutera för att se till att vi inte gör enskilda saker som kan få stor inverkan på studiestödssystemet. Jag uppfattar att det är med den motiveringen Sverigedemokraterna yrkar avslag på alla de motioner som vi socialdemokrater och andra oppositionspartier har i den här debatten.
Hur går det här ihop, Anders Alftberg?
Fru talman! Vi står inför en stor och akut samhällsfråga. Kriminaliteten genomsyrar stora delar av samhället, vilket skapar en chockvåg. För att kunna upprätthålla mycket av det som bär upp vårt samhälle behövs många fler poliser – lagens väktare. Vi fann denna åtgärd oerhört väsentlig för att tackla kriminaliteten och få Sverige på rätt väg. Det är tyvärr nödvändigt att göra på det här sättet, eftersom man har försummat inte bara polisväsendet utan också roten till den kriminalitet vi ser i dag. Ja, det är en drastisk åtgärd att se till att våra poliser får utbildningen betald. Men nöden kräver detta.
Fru talman! Nöden kräver detta, är svaret jag fick. Jag delar bilden – vi behöver lösa kriminaliteten, som är ett av våra största samhällsproblem. Men det gör vi även genom förebyggande arbete. Då behöver vi tiotusentals lärare som ser till att våra barn och elever får den utbildning de förtjänar. Fler lärare och fler poliser är ett sätt att vara både proaktiva och reaktiva när vi behöver vara det.
Ibland behöver vi inte vara långsiktigt analyserande. Ibland kan vi göra saker. Vi socialdemokrater vill stärka gymnasieelevernas ekonomi. Det går att göra det och tycka att det faktiskt behövs, med tanke på att vi har haft en kostnadskris under den här mandatperioden.
Den socialdemokratiska politiken är en helhet. Nio av tio svenskar skulle ha fått mer pengar i plånboken med Socialdemokraterna än vad den SD-ledda regeringen levererar under 2026. Det visar tydligt att det går att vidta kraftfulla åtgärder tillsammans med översynspolitik.
Även vi socialdemokrater anser att de här systemen behöver ses över långsiktigt. Det var därför vi inte var emot översynen av studiemedelssystemet utan ville lägga till saker. Det var det hela mitt anförande gick ut på, fru talman. Vi är för en översyn, men den behöver ske i bred parlamentarisk samsyn. Vi ska ha långsiktiga spelregler. Där är vi överens.
Jag förstår Alftbergs resonemang som att det är oöverlagt att vidta drastiska små åtgärder när vi föreslår dem men att vi kan göra när det passar Sverigedemokraterna.
Fru talman! Jag anser inte att vår åtgärd gällande polisutbildningen är liten, som ledamoten hävdar. Det är en ganska stor åtgärd.
Ledamoten ojar sig lite över att vi inte ställer oss bakom Socialdemokraternas förslag. Han menar att de vill göra stora satsningar på studenterna och deras ekonomi.
Det kommer eventuellt att gälla 100–300 kronor i månaden. Vår politik har lett till att vi gått från 10 procent till 2 procent i inflation. Det påverkar ekonomin inte bara för studenterna.
Nu när vi genomför en sänkning av matmomsen den 1 april i år från 12 till 6 procent kommer det att innebära många fler hundralappar för studenterna.
När vi tittar på skattesänkningarna över huvud taget är det över 60 procent av studenterna som arbetar vid sidan av studierna. De kommer att tjäna åtskilliga hundralappar på denna skattesänkning.
Vi stärker faktiskt ekonomin för studenterna på många olika plan och med betydligt mer än vad ledamoten föreslår.
Fru talman! Ledamoten Anders Alftberg påstår upprepade gånger i sitt anförande att Sverigedemokraterna och regeringen stärker studenternas ekonomi. Det gör mig konfunderad. Det stämmer inte rent objektivt.
Flera analyser av Tidöpartiernas budget, bland annat Swedbanks, konstaterar tvärtom att studenter är en av de grupper som tillsammans med garantipensionärer och människor som får sjuk- och aktivitetsersättning får det sämre av deras budget.
Studenter får en sämre ekonomi i år än tidigare år som en direkt följd av Sverigedemokraternas och regeringens politik.
Samtidigt säger Sverigedemokraterna och regeringen nej till Miljöpartiets förslag om högre studiemedel, nej till höjt tilläggsbelopp för studerande föräldrar och nej till avskaffat fribelopp på sommaren.
Fru talman! Antingen har ledamoten fel i sak eller så far han med osanning. Jag skulle gärna vilja veta vilket det är.
Fru talman! Tack för den väldigt ledande frågan!
På sikt gäller det att stärka både studenternas ekonomi och ekonomin i sin helhet. Vissa av reformerna siktar in sig på flera år framöver i tiden.
Det handlar till exempel om att stärka studenternas ekonomi på sikt när det gäller boendekostnaderna. Vi har haft remissvaren när det gäller reformen med förenklade regler, där beslut fattades i juni i förra året.
Studentbostadsföretagen, fastighetsägare och byggbolag har i remisssvaren svarat att om man genomför den reformen kommer det på sikt att leda till 300–700 kronor i minskade hyreskostnader. Nu kan vi bygga mindre och effektivare. Det här är någonting som kommer att ske stegvis. Vi ser en långsam återhämtning när det gäller byggandet. Man räknar med att regelförenklingarna kommer att få sin effekt först nu 2026 och 2027.
Vill vi räkna siffror på kontot i januari kan det vara så som ledamoten säger. Men vi siktar lite längre när det gäller att på sikt och stadigt förbättra ekonomin för studenter. Det är den enda vägen att gå, i stället för att bara höja några enstaka hundralappar och hoppas att problemet är löst i framtiden. Vi bedriver en långsiktig politik, och förhoppningsvis till och med över mandatperioden.
Fru talman! När ekonomin är så tuff som den är just nu tror jag inte att studenterna i vårt vackra land är särskilt glada över att eventuellt så småningom få det lite bättre i sina plånböcker.
Vi har sett i stort sett samtliga större studentorganisationer gå ut och kritisera regeringen för hur lite den gör för studenters ekonomi. De väldigt små förändringar som sker här och nu kommer inte att räcka till någonting, och knappt ens till ett paket nudlar extra.
Jag tror inte att Sveriges studenter är så glada över att höra Sverigedemokraterna säga: Vi stärker studenternas ekonomi så småningom. Det är självklart att man ska ha ett långsiktigt perspektiv på frågorna. Men stärker man studenters ekonomi här och nu med exempelvis ett högre studiemedel får det positiva effekter även de kommande åren och inte bara här och nu.
Att förbättra möjligheterna för studenter att betala sin hyra är jättebra. En av de frågor jag jobbar med i socialförsäkringsutskottet är en översyn av bostadsbidraget. Det vore väldigt välkommet, men där vägrar regeringen att göra någonting över huvud taget.
Det finns så många saker som regeringen och Sverigedemokraterna hade kunnat göra både här och nu och framöver men som de väljer att inte göra. Jag tror tyvärr inte att Sveriges studenter är särskilt lyckliga eller tacksamma för de förslag och de reformer som Sverigedemokraterna går fram med.
Fru talman! Ekonomin kommer inte bara att stärkas på sikt för studenterna under ett antal år. Den 1 april halverar vi matmomsen. Det handlar inte om ett paket eller ett halvt paket nudlar till som man har råd med.
En halvering från 12 till 6 procent kommer trots allt att ha en väsentlig påverkan på ekonomin även för den som studerar. Det är jag helt övertygad om. Det kommer att ha en väldigt tydlig effekt på kort sikt.
Sedan återkommer jag till de 100–300 kronor som vissa partier föreslår. Det är väldigt kortsiktigt. Vi behöver ha de strukturella förändringarna av bostadsmarknaden för studenter. Men då krävs det också stegvis förändringar av både bygglov och annan praxis. Det jobbar vi intensivt med.
Det ska inte vara fler bidrag men mer i lönekuvertet. Det är ändå mottot. Den sänkta skatten gäller även för studenter.
Fru talman! Sverigedemokraten lyfte i sitt anförande ett antal gånger upp den översyn som regeringen ska göra vad gäller studiemedelssystemet. Det sverigedemokraten inte lyfte upp var att man ämnar effektivisera studiemedelssystemet. Det nämnde han inte i sitt anförande.
Vi vet vad det innebär när en borgare säger att man ska effektivisera någonting, vare sig det är en verksamhet i välfärden eller som i det här fallet ett studiemedelssystem. Då vet vi att det kommer att presenteras nedskärningar. Det är den prioriteringen som regeringen och Sverigedemokraterna gör. Vi ser det i en rad olika förslag.
Det är någonting som studenter runt om i landet lägger märke till. De ser hur deras bankkonton ser ut. Det är minus 210 kronor per månad. Det är vad prognosen är för studenter som bor i studentboende. De kommer att gå back med minus 210 kronor per månad.
Det var någonting som uppdagades efter årsskiftet när TV4 meddelade vilka som var vinnare och förlorare av regeringens och Sverigedemokraternas höstbudget för 2026.
Även ensamstående föräldrar och personer som får sjuk- och aktivitetsersättning är förlorare i regeringens och Sverigedemokraternas prioriteringar.
Min fråga till sverigedemokraten är: Varför tycker Sverigedemokraterna och regeringen att studenter ska gå back med 210 kronor per månad? Är det en satsning enligt regeringen?
Fru talman! Ledamoten säger att när borgare talar om effektivisering innebär det nedskärningar. Det säger väl någonting om fördomarna gentemot folk som vill ha en effektiv ekonomisk hushållning.
Med vänsterns politik hade vi inte haft en inflation på 2 procent. Med vänsterns politik – som handlar om allt åt alla, om höjda bidrag, om att belåna mer och så vidare – hade vi inte haft en inflation på 2 procent i dag. Då hade vi haft en inflation på det dubbla, som en del europeiska länder har, och det hade varit mer än minus 200 kronor i plånboken för studenter och för människor överlag.
Jag tycker att jag har redogjort för detta. De långsiktiga reformerna när det gäller byggandet av särskilt studentbostäder kommer på sikt att förbättra förhållandena för studenter på ett markant och tydligt sätt.
Den generella momssänkningen kommer att vara till stort gagn för studenter. Den skattesänkning som ligger på bordet och som ska genomföras kommer att gynna dem som arbetar, och det är ju nästan 60 procent av alla studenter.
Med ansvarstagande kommer det alltså samtidigt att bli bättre för studenterna.
Fru talman! Vänsterpartiet säger inte: allt åt alla. Vi tycker nämligen inte att miljardärerna och mångmiljonärerna ska få enorma skattesänkningar – på miljardtals kronor. Vi tycker inte att Sverigedemokraterna och regeringens ministrar ska få höjda politikerlöner. Vi tycker inte att regeringen och Sverigedemokraterna ska få skattesänkningar på 6 000 kronor varje månad eller mer än 70 000 kronor per år. Nej, vi säger inte: allt åt alla. Vi säger att vi ska satsa på vanligt folk och därmed även studenter. Detta stämmer alltså inte.
Ledamoten säger att man på sikt kommer att förbättra studenternas ekonomi. Men det är bokslutsår nu. Vi har ju ett val i år, den 13 september. Jag antar att ledamoten är säker på att man får ett förnyat förtroende i valet, men det behöver inte stämma.
Vi har bokslutsår här och nu, och då behöver vi se svart på vitt vad Sverigedemokraterna och regeringen ämnar göra. Nu har man vårändringsbudgeten framför sig. Då får vi se ifall det blir några nya satsningar, kanske nya skattesänkningar för de allra rikaste eller en satsning på studenter som bor i studentboende och som nu kommer att gå back med 210 kronor varje månad.
Jag har inte fått svar på min fråga. Ledamoten försöker få det till att det är just studenterna som kommer att få de här skattesänkningarna. Det stämmer inte. Jag vill återigen veta: Varför tycker Sverigedemokraterna och regeringen att en student ska kunna gå back med 210 kronor varje månad? Är det rimligt?
Fru talman! Jag tror att de flesta studenter är klokare och att de faktiskt förstår att vissa saker kommer att ta tid.
Det är inte att bedriva en ansvarsfull politik, som ska hålla över tid, att säga: Vi sätter in 250 kronor extra på kontot, och så hoppas vi att ni röstar på oss. Vi tänker inte dela ut några mutor till studenterna bara för att det är valår, utan vi kommer att vara raka och tydliga.
Det är långsiktiga reformer och processer som gör att även studenterna kommer att få det bättre. Att höja studiebidraget med någon enstaka hundralapp skulle kanske vara lite mildrande de första månaderna. Men på sikt kommer vår politik att gynna studenternas ekonomi, precis som det kommer att gynna hela svenska befolkningen. Så är det oavsett om man med vänsterretoriken försöker ställa rika mot fattiga och sådant.
Man har inte förstått elementär nationalekonomi när det gäller beskattning av befolkningen. Att vi har en skattelindring över hela fältet innebär inte att folket i sig, människor i sig eller nationen blir fattigare. Det stimulerar ekonomin, och det är det vi verkligen behöver. Vi behöver inte ha fler skatter och pålagor, för det får aldrig ekonomin att växa.
Nu fick vi en allmänekonomisk debatt, men det var ju så här det lät från ledamoten, och då fick väl jag haka på.
