Nej till motioner om studiestöd (UbU14)

I betänkandet behandlar utbildningsutskottet 48 motionsyrkanden om studie­stöd från allmänna motionstiden 2025/26. Av dessa bereds 27 motions­yrk­anden i förenklad ordning eftersom de tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden. En förteck­ning över de behandlade förslagen finns i bilaga 1. Motions­yrkanden som bereds förenklat finns i bilaga 2. Motionsyrkandena tar upp frågor om bl.a. villkor för studiestöd och studiestöd för personer med kort utbildnings­bak­grund.

Utskottets ställningstagande

Utskottets ställningstagande

Utskottets ställningstagande

Utskottets ställningstagande

Riksdagen avslår motionsyrkanden om förändrade villkor för studie­stöd, den högre bidragsnivån och omställningsstudiestöd.

Jämför reservation 1 (V), 2 (MP), 3 (S, V), 4 (S, V) och 5 (MP).

I partimotion 2025/26:2819 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 vill motionär­erna förändra reglerna för merkostnadslån så att studerande på folk­hög­skolan kan beviljas merkost­nads­lån för köp av musik­instrument. Motionär­erna har noterat att möjlig­heterna till merkostnads­lån för instrument inte gäller studerande på folkhög­skola utan bara på hög­skole­nivå.

I kommittémotion 2025/26:3771 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 5 föreslår motionärerna att tilläggsbidraget för studerande med barn ska höjas för att ge studerande föräldrar goda förutsättningar att klara sig ekonom­iskt. Motionärerna menar att ett höjt tilläggsbidrag också stärker föräldrars incitament att vidareutbilda sig eller byta karriär.

I yrkande 6 anser motionärerna att det bör utredas hur båda de studerande föräldrarna ska kunna få tilläggsbidrag för studerande med barn, inte bara den ena.

Motionärerna vill i yrkande 7 utreda möjligheten att tilläggslånet görs till­gäng­ligt för alla studer­ande föräldrar, utan att det ställs krav på tidigare inkomst.

I motion 2025/26:1079 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S) yrkande 2 vill motionär­erna se över möjligheten att indexera studiebidraget så att det följer kostnads­utvecklingen för att öka den ekonomiska tryggheten för Sveriges barn­familjer.

I motion 2025/26:1196 av Magnus Resare (M) yrkande 2 önskar motionär­en att utbildningen för taxiförarlegitimation ska bli studiestöds­berättigad.

Motionärerna Lili André och Larry Söder (båda KD) vill i motion 2025/26:462 utreda en möjlighet för studenter med höga boendekostnader att ansöka om ett särskilt boendestöd från CSN, bl.a. för att göra det mer attraktivt att genomföra utbildning på orter med höga boendekostnader.

I motion 2025/26:957 av Lina Nordquist och Helene Odenjung (båda L) efter­frågar motionärerna en översyn av möjligheten för fler studenter på brist­yrkes­utbildningar att få rätt till det högre bidraget i studiemedlen. Motionär­erna lyfter fram ett likalydande yrkande i motion 2025/26:3753.

I kommittémotion 2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 4 betonar motionärerna vikten av den högre bidragsnivån inom studiemedlet.

I partimotion 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 12 vill motionär­erna att omställningsstudiestödet aktivt ska riktas mot kultursektorn, där behovet av vidareutbildning och möjligheterna till omställning enligt motion­är­erna är stora. Motionär­erna framhåller att det aldrig ska vara för sent att söka sig till kulturen som yrkesväg.

I kommittémotion 2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5 betonar motionärerna vikten av att stärka implementeringen av omställnings­studie­stödet. Motionärerna anser att regeringen behöver hålla ihop arbetet över departe­ments­gränserna och säkerställa en god samverkan och dialog med alla inblandade myndigheter samt med arbetsmarknadens parter.

Det svenska studiestödssystemet består av flera olika ekonomiska stöd till enskilda som studerar. Vilka bidrag och lån en studerande kan ansöka om beror bl.a. på utbildning, ålder och livssituation, t.ex. arbetslöshet eller föräldra­skap. De delar av studiestödssystemet som flest tar del av är studie­hjälp, studiemedel och omställningsstudiestöd.

– Studiehjälp består av studiebidrag som lämnas till heltidsstuderande i gymnasie­skolan, extra tillägg som kan lämnas till studerande från inkomst­svaga hushåll och inackorderingstillägg som kan lämnas till vissa studerande på fristående skolor som måste bo inackorderade på skolorten. Studie­hjälpens storlek fastställs i studiestödslagen (1999:1395).

– Studiemedel lämnas till den som studerar på t.ex. högskola, universitet, komvux eller yrkeshögskola. Studiemedel består av studiebidrag och studie­lån. I vissa fall kan den studerande även få tilläggsbidrag, tilläggslån och merkostnadslån.

– Omställningsstudiestöd har inrättats för att förbättra förutsättningarna för vuxna som är etablerade på arbetsmarknaden att finansiera studier som stärker deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Omställningsstudie­stödet består av bidrag och lån.

Vid sidan av dessa finns det också flera mindre stöd t.ex. bidrag vid viss tecken­språksutbildning för föräldrar (TUFF-ersättning), bidrag till vissa elever med funktionsnedsättning som studerar på riksgymnasium (Rg-bidrag) och stöd i form av inläst studielitteratur till vissa högskolestuderande. Centrala studie­stöds­nämnden (CSN) är huvudsakligen ansvarig myndighet för hanteringen av studie­stöden.

Det är regeringen, eller den myndighet som regeringen har utsett, som beslutar vilka utbildningar i Sverige som ger rätt till studiestöd. I bilagan till studie­stöds­förordningen (2000:655) finns dessa utbildningar listade. Alla utbildningar i Sverige som ger rätt till studiemedel ger, om övriga förutsätt­ningar är uppfyllda, också rätt till omställnings­studiestöd. Även utbildningar i Sverige som en omställnings­organisa­tion köper in kan ge rätt till omställnings­studiestöd.

Den som är över 20 år kan, utöver att ansöka om studiemedel för studier på högskola eller universitet, ansöka om studiemedel för studier på grundskole­nivå och gymnasial nivå på komvux och folkhögskola eller för studier på yrkes­hög­skola. Totalbeloppet (bidrag och lån) för fyra veckors heltidsstudier uppgår till 13 592 kronor under 2026 och justeras utifrån studietakt och övriga inkomster. Nivån följer utvecklingen av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Studiebidraget är skattefritt och pensions­grund­an­de.

Vissa studerande kan ha rätt till en högre bidragsdel och en lägre lånedel inom studiemedlen. Det gäller t.ex. den som läser på grundskole- eller gymna­sie­nivå på komvux eller folkhögskola, eller en kompletterande pedagog­isk utbildning (KPU). Bidraget utgör då cirka två tredjedelar av det totala studie­medlet jämfört med det generella bidraget som utgör knappt en tredjedel. Det högre bidraget syftar framför allt till att rekrytera personer som har en kort utbild­nings­bakgrund till studier (3 kap. 13 § studiestödslagen).

I vissa fall kan den studerande även få tilläggsbidrag, tilläggslån och mer­kostnads­lån. Tilläggsbidraget, som lämnas till studerande med barn, är ett komplett­er­ande stöd vars storlek beror på studietakt och antalet barn. Tilläggs­bidraget är 780 kronor för den som 2026 studerar på heltid under fyra veckor och har ett barn. Om båda vårdnadshavarna studerar kan bara den ena få tilläggs­bidrag för en viss tid. Tilläggs­lån kan lämnas till studerande över 25 år som har haft en viss arbetsinkomst före studiestarten och syftar till att underlätta för den som går från arbete till studier. Tilläggslånet är som högst 4 688 kronor under fyra veckors heltidsstudier 2026. Lån kan även lämnas för vissa merkost­nader som den studerande har i samband med sina studier, t.ex. vid vissa utlandsstudier (3 kap. 13 a–15 §§ studiestödslagen). Den som stu­derar på en högskolas musikerprogram, en högskolas lärarutbildning som omfattar ämnet musik eller en utbildning som motsvarar någon av dessa kan få merkostnadslån för musikinstrument.

Den studerande med studiemedel som blir sjuk eller behöver vårda ett sjukt barn under studietiden kan ändå få behålla studie­medlet. Det finns också vissa trygghets­regler för den som gjort en anmälan om sjukdom eller vård av barn och fått den godkänd av CSN. Trygghets­reglerna innebär bl.a. att CSN inte räknar med de veckor som den studerande varit sjuk eller vårdat sjukt barn när det totala antalet använda veckor med studiemedel beräknas (3 kap. 27–32 c §§ studiestöds­förord­ningen).

Den som är under 29 år och har låga inkomster kan också ha rätt till bostads­bidrag från Försäkringskassan. Detta gäller oavsett om personen arbetar eller studerar.

Regeringen anser att det finns ett behov av en översyn av studiemedels­systemet (prop. 2025/26:1 utg.omr. 15). Utgångspunkterna för översynen bör enligt regeringen vara att skapa ett studiemedelssystem som är följsamt mot dagens och framtidens utbildningssystem och arbetsmarknadens behov. Effektiviteten i rekryteringen till studier ska enligt regeringen öka och utgångs­punkterna för när nya utbildningar ska ge rätt till studiemedel bör ses över. Studiemedelssystemet ska också bidra till en ökad genomströmning vid högre utbildning samtidigt som tryggheten för de studerande värnas och de studerandes skuldsättning beaktas.

Sedan januari 2023 finns det ett nytt omställningsstudiestöd för att förbättra förut­sättningarna för vuxna att finansiera studier som kan stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden och därmed förbättra omställningen på arbets­marknaden. Omställ­nings­studiestöd lämnas i mån av tillgängliga medel och i den turordning ansökning­arna kommer in till CSN. Villkoren för stödet anges i lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd och förordningen (2022:857) om omställningsstudiestöd.

Omställningsstudiestödet ska förbättra studieförutsättningarna för personer som är mitt i arbetslivet och etablerade på arbetsmarknaden, så att de kan om- eller vidare­utbilda sig. Omställningsstudiestöd får lämnas för en utbildning som kan antas stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. Det ska alltså finnas ett behov av arbets­kraft eller den sortens kompetens på arbets­marknaden. Om det råder brist på personer med kompetensen i den region den sökande bor i kan stödet ibland beviljas även om det inte råder brist nationellt. Den relevanta omställ­nings­organisa­tionen bedömer om utbildningen stärker personens ställning på arbets­marknaden och yttrar sig till CSN.

Under 2024 fick 12 400 personer omställningsstudiestöd, vilket var en ökning med 139 procent jämfört med 2023. CSN införde under 2024 bl.a. ett system­stöd för att hantera ansökningarna vilket ledde till fler och snabbare beslut (Studiestödet 2024 – en uppfölj­ning av studie­stödets utveckling och effekter, CSN, Rapport 2025:2). Till och med den 29 december 2025 hade 16 200 personer beviljats stöd under någon av ansök­nings­omgångarna under 2025. Cirka 5 000 personer väntade samma datum på beslut (csn.se).

Riksdagen beslutade i november 2024 om regelförenklingarna för omställ­nings­studiestödet (prop. 2023/24:168, bet. 2024/25:UbU5, rskr. 2024/25:30). Ändringarna syftar till att skapa ett mer effektivt och ändamåls­enligt omställ­nings­studiestöd. Ändringarna innebär bl.a. att bestämmelserna om omställ­nings­studie­stödet förenklas i syfte att korta ned CSN:s handläggnings­tider och att möjlig­het­erna att få omställningsstudiestöd för dem som arbetar inom ett bristyrke ökar. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det svenska studiestödet är, och ska fortsätta att vara, ett av världens mest generösa. Ett väl avvägt studiestöds­system skapar förutsättningar både för enskilda och för Sverige som nation att växa med kunskap och bidra till samhällets utveckling. Studiestödet är grund­lägg­ande för tillgången till en jämlik utbildning och ger alla, oavsett kön och bakgrund, möjlighet att studera. Flexibla och väl anpassade beloppsnivåer möjliggör komplett­ering av tidigare studier eller vidare studier på en högre nivå oavsett ekonomiska förutsättningar.

När det gäller motionsyrkanden med förslag om att på olika sätt förändra eller stärka olika bidrag i studiestödssystemet, bl.a. genom ändrade villkor för vissa utbildningar och vissa grupper av studerande, vill utskottet framhålla att studie­stöds­systemet, så som det är utformat i dag, är generöst och ger goda möjlig­heter för studier för personer i olika livssituationer. Utskottet konsta­terar att de utgångspunkter för den kommande översynen av studiemedels­systemet som regering­en har presen­terat berör områden som lyfts fram i motions­yrkandena. Detta gäller t.ex. att tryggheten för de studerande ska värnas och att de studeran­des skuldsättning ska beaktas. Även utgångs­punkt­erna för när nya utbildningar ska ge rätt till studiemedel ska ses över. Utskottet ser inte att det finns skäl att före­gripa det arbete som regeringen har aviserat ska påbörjas.

När det gäller frågan om omställningsstudiestöd kan utskottet konstatera att det är den relevanta omställningsorganisationen som bedömer om utbildning­en stärker personens ställning på arbetsmarknaden. Utskottet vill också påminna om att riksdagen beslutat om regelförenklingar för omställnings­studie­stödet vilka trädde i kraft den 1 januari 2025. Ändringarna syftar till att skapa ett mer effektivt och ändamåls­enligt omställningsstudiestöd och innebär bl.a. att CSN:s handläggningstider kan kortas ned.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:462 (KD), 2025/26:957 (L), 2025/26:1079 (S) yrkande 2, 2025/26:1196 (M) yrkande 2, 2025/26:2819 (V) yrkande 1, 2025/26:3730 (S) yrkandena 4 och 5, 2025/26:3753 (L), 2025/26:3771 (MP) yrkandena 5–7 och 2025/26:3775 (MP) yrkande 12.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om fribeloppet.

Jämför reservation 6 (MP).

I kommittémotion 2025/26:3771 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 11 föreslår motionärerna att inkomster under studiefria månader, t.ex. under sommaren, undantas i beräkningen av om studenten klarar det s.k. fri­beloppet. Enligt motionärerna skulle förslaget göra det möjligt för studenter att arbeta så mycket de vill under sommaren, utan att riskera att få sänkt studie­medel eller att bli återbetalningsskyldiga.

I motion 2025/26:3266 av Alexandra Anstrell (M) vill motionären se över om fribeloppet för studenter ska höjas.

I motion 2025/26:1589 av Cecilia Rönn (L) önskar motionären bl.a. utreda vid vilken inkomst bidragsdelen i studiemedlet bör fasas ut och hur studie­medlet tydligare kan kopplas till studieresultat i stället för inkomstnivå.

Patrik Karlson (L) framhåller i motion 2025/26:3615 att studiemedels­systemet bör ses över bl.a. för att justera fribeloppet under studier respektive ledighet och för att utöka antalet möjliga år med studiemedel. Ett likalydande yrkande finns i motion 2025/26:3800 av samma motionär.

Studiemedlen är till viss del behovsprövade, vilket innebär att inkomster som under ett kalenderhalvår överstiger ett visst belopp – fribeloppet – minskar studie­medlen (både bidrag och eventuellt lån minskar proportionellt). Fribeloppet varierar med hänsyn till det antal veckor och den studietakt som den studerande har studiemedel för under kalenderhalvåret. Ju fler veckor den studerande har studiemedel under kalenderhalvåret, desto lägre är fribeloppet och omvänt (3 kap. 16–18, 21 och 22 §§ studiestödslagen, 3 kap. 16 § studie­stöds­förordningen och 9 kap. CSNFS 2001:1 [CSN:s författnings­samling]). En studerande kan öka sitt fribelopp t.ex. genom att ansöka om studiemedel för färre veckor eller för en lägre studietakt än den faktiska.

I september 2025 beslutade regeringen om höjda prisbasbelopp fr.o.m. 2026 (förordningen [2025:872] om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år 2026). Mot denna bakgrund har bl.a. nivåerna i studiemedlet höjts. Det höjda prisbasbeloppet innebär också att fribeloppet för 20 veckors heltids­studier med studiemedel höjs från 113 901 kronor under 2025 till 114 676 kronor per halvår under 2026.

Utredningen om tryggare och effektivare studier (U 2017:06) bedömde när det gäller möjligheten att undanta inkomsten under sommarferier, att dessa inkomster inte ska undantas vid inkomstprövningen (Studiemedel för effektiva studier, SOU 2018:73). Utredningen föreslog i stället att fribeloppsnivån per vecka under det andra kalenderhalvåret skulle vara högre än under det första kalender­halvåret för att ta hänsyn till att samtliga inkomster under sommar­ferier för många studerande betalas ut under det andra kalender­halvåret. Regeringen har valt att inte gå vidare med utredningens förslag.

Som tidigare har nämnts anser regeringen att det finns ett behov av en översyn av studiemedels­systemet (prop. 2025/26:1 utg.omr. 15). Några av de utgångs­punkter för översynen som regeringen redogör för är att studie­medels­systemet ska bidra till en ökad genomströmning vid högre utbildning samtidigt som tryggheten för de studerande värnas och de studerandes skuldsättning beaktas.

Utskottets ställningstagande

När det gäller frågan om att på olika sätt förändra fribeloppet för att öka student­ernas möjligheter att arbeta vid sidan av sina studier utan att möjlig­heten att få studiemedel förändras kan utskottet konstatera att regeringen uttalat att det finns behov av en översyn av studiemedelssystemet. En av utgångspunkterna för översynen ska enligt regeringen vara att studiemedels­systemet ska bidra till en ökad genomströmning vid högre utbildning. Samtidigt ska tryggheten för de studerande värnas och de studerandes skuld­sättning beaktas. Utskottet ser inga skäl att föregripa det arbete som regeringen aviserat ska påbörjas och avstyrker därmed motionerna 2025/26:1589 (L), 2025/26:3266 (M), 2025/26:3615 (L), 2025/26:3771 (MP) yrkande 11 och 2025/26:3800 (L).

Riksdagen avslår motionsyrkanden om studiestöd för personer med kort utbildning.

Jämför reservation 7 (S).

I kommittémotion 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 19 vill motionärerna utreda hur ett nytt studiestöd för kortutbildade i behov av utbildning kan utformas när studiestartsstödet avskaffats. Motionärerna anser att det behövs insatser för att få kortutbildade att ta klivet att gå en utbildning som leder till jobb. Ett likalydande yrkande förs fram i kommittémotion 2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 8.

I kommittémotion 2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 7 betonar motionärerna vikten av sänkta trösklar till studier för kortutbild­ade för att undvika inlåsningseffekter när studiestartsstödet avskaffats.

I motion 2025/26:1832 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkande 4 fram­håller motionärerna betydelsen av att det finns studiestöd som gör det möjligt för personer som står långt från arbetsmarknaden att ta steget in i studier.

Möjligheten för vissa att studera med en högre bidragsdel och en lägre lånedel inom studiemedlen har beskrivits i tidigare avsnitt. Det finns också möjligheter att studera med annan ersättning vid deltagande i vissa arbetsmarknads­poli­tiska program. En person som är minst 25 år, som är eller riskerar att bli arbets­lös och som söker arbete genom Arbets­förmed­lingen, kan få aktivitets­stöd för studier på kommunal vuxenutbildning eller motsvarande utbildning vid folk­hög­skola inom ramen för det arbets­marknads­politiska programmet förbered­ande insatser. Personer som omfattas av lagen (2017:584) om ansvar för etabler­ings­insatser för vissa nyanlända invandrare och som är anmälda som arbets­sökande hos Arbetsförmedlingen kan få etableringsersättning bl.a. vid deltagande i utbildning inom kommunal vuxen­utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller motsvarande utbildning inom folkhögskolan. Personer som har fyllt 18 men inte 25 år och som inte uppfyller villkoren för arbets­löshets­ersättning kan ha rätt till utvecklings­ersättning. I vissa fall kan det också vara aktuellt med ekonomiskt bistånd för personer inskrivna i arbets­marknads­politiska program.

Utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet (S 2022:16) har bl.a. haft i uppdrag att analysera otydligheter i regelverket avseende kompletter­ande bistånd vid studier för personer som är inskrivna i arbets­marknads­politiska program. Utredningen konstaterar i betänkandet Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare (SOU 2025:15) att det kan finnas behov av en översyn av hur regelverket för ekonomiskt bistånd har­moni­serar med reguljära studier inom ramen för arbetsmarknadspolitiska program. De svårig­heter i tillämpningen som utredningen uppmärksammat avser främst bistånd­ets kortvariga karaktär i förhållande till studieperioder som inte kan betraktas som kortvariga, samt om biståndssökande som deltar i reguljära studier inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program ska hänvisas till att ansöka om studie­stöd. Betänkandet har varit på remiss och utredningens förslag bereds i Regerings­kansliet.

CSN har haft i uppdrag att följa upp och utvärdera effekterna av studie­starts­stödet och det högre bidraget inom studiemedlen, bl.a. stödens rekryte­rande effekt till utbildning. Regeringen beslutade i juni 2025 att ändra uppdraget på så sätt att enbart det högre bidraget inom studie­medlen skulle utvärderas. I redovisningen av uppdraget som lämnades i slutet av november 2025 konstaterar CSN att det högre bidraget har en rekryterande effekt när det gäller utbildning och bidrar till att fler väljer studier men att effekten är olika stor i olika studerandegrupper. Uppföljningen visar att de som har studerat med högre bidrag har fått en högre utbildningsnivå, fler har kommit i arbete och fler har fått högre inkomster. CSN konstaterar vidare att det finns en brist på kunskap om det högre bidraget, dvs. de som överväger att börja studera känner inte till det högre bidraget, och att kunskapen om bidraget därför bör höjas för att det högre bidraget ska utnyttjas effektivt och få fler att studera (CSN, Rapport 2025:3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det är av stor vikt att fler personer med kort utbildningsbakgrund rekryteras till studier för att på så sätt stärka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det behöver vara enkelt att förstå vilka möjligheter till försörjning som finns för den som behöver studera för att öka chansen att få en anställning.

Utskottet konstaterar att det finns möjligheter att studera med annan ersättning än studiestartsstöd vid deltagande i vissa arbetsmarknadspolitiska program. Det kan t.ex. finnas möjligheter att studera inom det reguljära utbild­nings­systemet med aktivitetsstöd och etableringsersättning. Utskottet vill också uppmärksamma det högre bidragets positiva effekter. CSN:s uppfölj­ning visar bl.a. att det högre bidraget har en rekryterande effekt när det gäller utbildning och att de som har studerat med ett högre bidrag har fått en högre utbildnings­nivå, fler har kommit i arbete och fler har fått högre inkomster.

Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna 2025/26:1832 (S) yrkande 4, 2025/26:3590 (S) yrkande 19 och 2025/26:3730 (S) yrkandena 7 och 8.

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som beretts i förenklad ordning.

Utskottets ställningstagande

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utbildningsutskottet har behandlat tidigare under valperiod­en, se betänk­an­dena 2022/23:UbU3, 2023/24:UbU7, 2024/25:UbU2 och 2024/25:UbU7. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare stånd­punkter framgår av de nämnda betänkandena.