Karin Rågsjö (V) svarade Christian Lindefjärd i en replik om Läkemedel och tandvård i debatten ”Protokoll 2025/26:68 Onsdagen den 4 februari” den 4 feb 2026.
Christian LindefjärdSD· i en replikTack så mycket, ledamoten Rågsjö, för dina frågor och din replik! Som jag sa: För den grupp som har störst behov av högkostnadsskyddet, de 20 procent som slår i taket, rörde vi inte taket. Det är detta jag menar. För den…
Jag vill bara påminna om att använda namn eller ordet ledamot och att inte säga ”du”.
Fru talman! Tack så mycket, ledamoten, för svaret!
Politik handlar om att vilja. Politik handlar om att prioritera. Tidöpartierna har under mandatperioden varit tydliga med att man prioriterar att människor som har mycket ska få mer.
Vi står bakom den här tandvårdsreformen. Ledamoten får inte missuppfatta mitt budskap. Vi står bakom att kostnaderna för tandvård måste vara lägre. Men Sverigedemokraterna har valt att ge skattesänkningar till människor som tjänar över 66 000 kronor i månaden och som inte behöver de pengarna. Det handlar om pengapåsen. Man hade kunnat ge de pengarna till barn och ungdomar.
Sedan håller jag med ledamoten om att de kanske inte som grupp generellt är prioriterade. Men i denna grupp finns det många som har hemskt dålig tandstatus, bland annat på grund av ett växande problem med energidrycker – man varnar mer och mer för konsekvenser i form av karies. Det tror jag att även ledamoten är fullt medveten om.
Det är väl egentligen detta som är min angreppspunkt när det gäller Sverigedemokraterna: Jag tycker helt enkelt att man prioriterar konstigt.
I ditt anförande nämnde du också höjningen av högkostnadsskyddet för läkemedel. Ja, det är klart att om man har valt andra prioriteringar för grupper som kanske inte behöver dem måste man höja för dem som är fattiga. Det är speciellt anmärkningsvärt att man gjorde denna höjning av högkostnadsskyddet just nu, när människor går på knäna på grund av räntechock, inflationschock och hyreschock.
För mig bevisar detta att det rör sig om ett aktivt val – kanske inte det val som vi socialdemokrater skulle ha gjort. Egentligen kvarstår min fråga: Kunde ni ha gjort en annan prioritering med facit i hand?
Fru talman och ledamoten Mikael Dahlqvist! Jag tror inte att vi skulle ha gjort någon annan prioritering. Vi har gjort en bra prioritering. Vi har inlett steget mot tiotandvården i och med detta.
Vi höjde högkostnadsskyddet. Personligen hade jag tyckt att man skulle indexera lite mer varje år. Det hade varit bättre. Det är nödvändigt, för kostnaderna för läkemedel har ökat. Det går inte att ha ett system där det bara rullar på. Till sist kommer vi inte att ha råd; vi måste hålla i pengarna.
Ni tjatar om skattesänkningarna för rika. Problemet är att skattesänkningarna är för alla, hela svenska folket. Med era skattehöjningar kan ni lova de här sakerna, tandvård till ungdomar och allt det. Samtidigt kommer ni att höja skatten för alla, så det blir ett nollsummespel i slutändan.
Herr talman! Jag har lite frågor med utgångspunkt i de ganska spretiga ämnen vi behandlar i dag.
Som nämnts tidigare valde ni att förändra högkostnadsskyddet. Det var ett ganska hårt slag mot väldigt många människor i Sverige. I remissvaren sa väldigt många att detta inte kommer att bli bra – det var nästan alla, från Cancerfonden till Apoteksföreningen.
I politik kan man prioritera. När det gäller skattesänkningarna lyfter ledamoten att det rör sig om 25 miljarder under de här tre åren. Det handlar om inkomstskatterna och har främst riktats till dem som har det absolut bäst; det kan man se i vilken tabell som helst. De pengarna hade behövts inom välfärden och kanske för att skydda dem i Sverige som lever och har levt under en extrem ekonomisk press när det gäller priser, hyror och det mesta. Vi har också en ganska hög arbetslöshet.
En fråga till ledamoten är, herr talman: Hur tänkte ni? Hur detta över huvud taget kan bli bra fördelningspolitiskt är för mig en gåta, herr talman.
Herr talman! Tack så mycket, ledamoten Rågsjö, för dina frågor och din replik!
Som jag sa: För den grupp som har störst behov av högkostnadsskyddet, de 20 procent som slår i taket, rörde vi inte taket. Det är detta jag menar. För den grupp som har störst behov är det inte någon jättehöjning vi pratar om.
Jag håller med om att det kan vara grupper som tjänar väldigt mycket pengar. Men vi måste fortfarande ha ett system som håller efter. Det kan inte skena åt båda hållen med så mycket pengar.
Sedan kan jag tycka att vi kanske skulle behöva indexera högkostnadsskyddet lite mer varje år så att vi slipper den här kraftiga höjningen. Om vi ser att priserna enligt KPI går upp måste vi höja lite mer. Det är en lösning.
Herr talman! Jag tackar för svaret.
Jag går vidare till nästa fråga: tandvårdsreformen, som delvis är bra. Det som är dåligt är att man ska betala sina egna undersökningar och så vidare, men vi släpper det.
Socialstyrelsen har tittat lite på det här. Det handlar om de socioekonomiska skillnaderna i tandhälsa. De har gjort det väldigt bra, tycker jag. Skillnaderna är störst bland dem som är födda på 60, 70- och 80-talet och minst bland födda på 40- och 50-talet, säger Socialstyrelsen. Då kan man fundera på om det kanske hade varit bättre att satsa långsiktigt på en tandvårdsreform för hela befolkningen. Det kan jag tycka måste vara målet. Ungefär på samma sätt som hela kroppen borde tänderna räknas in för alla.
Samtidigt drog man bort den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården. Ni gjorde så att fler unga får betala själva, helt enkelt. Man har i efterhand tittat på vad som händer med de här ungdomarna. Bland unga människor råder också en väldig arbetslöshet. Det här är människor med studielån och så vidare. Det är 66 procent färre i åldersgruppen som har gått till tandläkaren på grund av att det blir för dyrt för dem. De kanske prioriterar att köpa böcker till sina studier i stället, eller betala sin hyra.
I dag lever människor i extremt pressade situationer, på olika sätt. Det gäller också unga människor. Det är inte alla unga människor som har föräldrar som kan hosta upp några tusen för en undersökning. Den här gruppen var värd att värna, tycker vi. Vad tycker ledamoten?
Herr talman! Tack, ledamoten Rågsjö, för ytterligare frågor!
Jag tycker faktiskt att man har ett egenansvar om man har blivit så gammal. Du får ett allmänt tandvårdsbidrag. Du kan spara det i två år. Undersökningen kostar kanske en tusenlapp. Då kan du faktiskt gå till tandläkaren. Det krävs att du sköter dig också – borstar dina tänder två gånger om dagen och följer rekommendationerna.
Det handlar faktiskt om egenansvar. Jag tycker att den som har passerat 20 år är vuxen och måste ta ansvar för sitt liv. Man kan inte curla folk hela livet. Dessa ungdomar har ett ansvar. Jag fick tidigt lära mig att det bara är att ta ansvar. Du kan boka en tid och gå till en tandläkare. Om det skulle bli fruktansvärt dyrt går det också att få en avbetalningsplan.
Herr talman! Tack, ledamoten Christian Lindefjärd, för anförandet!
Jag noterade särskilt att ledamoten tryckte på hur viktigt det är att vi har en jämlik vård i hela landet. Men jag kan samtidigt konstatera att det under den här mandatperioden inte har gjorts något arbete för att nå dit.
I dag är det stora skillnader i både tandvård och sjukvård beroende på var i landet du bor. Vi kan se att det på landsbygden är en femtedel som har fast läkarkontakt. Totalt i landet är det en tredjedel. Vi kan se att dubbelt så många dör i åtgärdbara tillstånd på landsbygden jämfört med i stadsområden. Och vi kan se att tandstatusen skiljer sig markant beroende på om du bor på landsbygd eller i stad, där det bland 79-åringar är 75 procent som har fler än 20 tänder kvar i munnen. Bland boende i våra glesbygder är det bara 56 procent. Det är en enorm skillnad.
Det här handlar om vilken politik man bedriver för att nå en jämlik vård över hela landet. Där saknar jag förslag och förändringar från Tidöpartierna, för det har inte blivit bättre under mandatperioden. Det handlar inte minst om tillgången till tandläkarkliniker och vårdcentraler för att få den här jämlika vården.
Min fråga är alltså: Varför har Sverigedemokraterna inte gjort något för att sluta dessa klyftor under den mandatperiod som har varit?
Herr talman! Tack, ledamoten Christofer Bergenblock, för frågorna och anförandet!
Det positiva är att tiotandvårdens kommuntypstillägg kommer att införas de närmaste veckorna. Det kommer en proposition från regeringen. Bor man i Varberg och är över 67 kommer man att få 10 procent extra, och bor man i glesbygd i Sorsele kommer man att få 20 procent. Detta kommer nu, och det är ett incitament för att folk i glesbygd ska få extra tandläkarhjälp. Ledamoten borde hålla med om att detta är bra.
Det spelar heller ingen roll om man vill åka från glesbygden till Stockholm för tandläkarkontroller eller lagningar. Är man bara 67-plus kommer tandläkaren att få kommuntypstillägget ändå.
Detta kommer att införas de närmaste veckorna. Det är en grej på vägen.
Som jag sa behöver man kanske också ändra lite på utbildningarna och skapa riktade platser. Det är exempelvis ett problem att det under förra året bara var en enda person från hela Östergötland som kom in på tandläkarutbildningen. Det är en brist för Östergötland. Många vill ju gärna flytta tillbaka till sin hemort.
Vi kanske måste ha ett riktat intag, så att en plats riktas så att en person från ett speciellt område ska kunna komma in.
Herr talman! Det är väldigt bra att kommuntypstillägget äntligen kommer. Det är sorgligt att det inte kunde vara med i reformen från start, trots att det var en så viktig del för att ge bättre förutsättningar till våra gles- och landsbygder – vilken form av kommun man nu tillhör. De allra flesta kommuner i Sverige kommer nu, om detta genomförs, att kunna få del av kommuntypstillägget.
Det ger bättre förutsättningar för tandvården att bedriva sin verksamhet. Men den viktigaste förutsättningen för tandvården, sjukvården och välfärden i stort är ju tillgången till personal runt om i hela landet. Det har inte skett något arbete från regeringens sida för att öka den tillgängligheten.
Från Centerpartiets sida vill vi exempelvis vad gäller tandvården införa ett bastjänstgöringsår som kan förläggas även till våra gles- och landsbygder, så att människor får möjlighet att etablera sig där. Vi vill också se över möjligheten att inrätta flyttbidrag för den som vill flytta ut till välfärdens tjänster i våra landsbygder, och vi vill också titta på frågan om att avskriva studieskulder.
Samtidigt driver regeringen och Sverigedemokraterna en politik som handlar om återvandringsbidrag. Man lägger 2,5 miljarder kronor på att få människor att lämna Sverige. Det är människor som behövs i vård och omsorg. Vi har nu sett ett antal uppmärksammade exempel där personer har tvingats bort från Sverige trots att de redan har fasta arbeten inom vård och omsorg. Detta är en sorglig utveckling, naturligtvis.
Men varför har Sverigedemokraterna inte gjort mer för att få människor att flytta dit där välfärden behöver dem, runt om i våra gles- och landsbygder i Sverige?
Herr talman! Tack, ledamoten Bergenblock, för ytterligare frågor!
Kommuntypstillägget är till för att gynna tandvårdsbranschen i glesbygden. Ledamoten håller väl själv med om att det är jättebra. Alla kommer att få del av det – till och med jag som bor utanför Stockholm kommer att få 10 procent extra när jag blir äldre.
Detta är en grej vi gör, men vi kan inte göra allt. Vi gör mycket, och jag vet att det är saker på gång. Men det kommer att kunna hända saker längre fram också. Det gäller bara att vi får fyra år till.
