Samuel Gonzalez Westling (V) svarade David Josefsson i en replik om Bostadspolitik i debatten ”Protokoll 2025/26:102 Onsdagen den 1 april” den 1 april 2026.
David JosefssonM· i sitt anförandeHårt arbetande familjer ska ha råd att bo i ett eget hus. Så enkelt kan man formulera det moderata vallöftet inför höstens val. Drömmen om ett hus, där barnen hoppar på studsmattan medan föräldrarna lagar middag är…Fru talman! Hårt arbetande familjer ska ha råd att bo i ett eget hus. Så enkelt kan man formulera det moderata vallöftet inför höstens val.
Drömmen om ett hus, där barnen hoppar på studsmattan medan föräldrarna lagar middag är levande för många svenskar. Denna dröm borde bli verklighet för fler. Sju av tio svenskar vill bo i ett eget hus, men bara fem av tio gör det. Det betyder att ungefär var femte svensk inte bor så som den allra helst hade velat.
Skälet är oftast rent ekonomiskt; priserna på hus har ökat kraftigt de senaste decennierna. Det beror bland annat på att villor och radhus inte har byggts i motsvarande takt som befolkningsökningen.
Fru talman! Det handlar inte bara om människor med svag ekonomi. Också yrkesgrupper med förhållandevis bra lön har i dag svårt att få ihop boendeekonomin. Tankesmedjan Arena Idé lanserade nyligen ett sjuksköterskeindex, där det räknades på vilka bostäder man har råd att köpa för en sjuksköterskelön. För 25 år sedan hade en ensamboende sjuksköterska möjlighet att ta lån för att köpa över 85 procent av de sålda bostäderna i Sverige. 2024 hade den siffran sjunkit till 57 procent.
Mäklarsamfundet har tagit fram ett matchningsindex för småhus där man jämför hushållens betalningsförmåga med priset på en genomsnittsvilla. Resultatet är nedslående. I Stockholms län kan bara 6 procent av arbetarhushållen efterfråga ett genomsnittligt småhus.
Sedan valet 2022 har en vanlig barnfamilj fått 5 000 kronor mer i plånboken per månad. Det beror på att den moderatledda regeringen har prioriterat att låta hårt arbetande svenskar behålla mer av sin lön. Mer pengar i plånboken är kanske också det mest effektiva politiska verktyget för att möjliggöra fler boendedrömmar.
Fru talman! Det är inte det enda vi på regeringssidan har gjort. Vi har också reformerat bolånereglerna – regler som faktiskt börjar gälla i dag. Taket för bolån höjs från 85 procent till 90 procent, och det så kallade förstärkta amorteringskravet, som innebar att man som mest amorterade 3 procent per år, tas bort. Det gynnar framför allt unga barnfamiljer som inte har inlett sin boendekarriär och där ekonomin är god men utgifterna just nu höga.
För att fler ska kunna äga sitt boende har vi också infört en skattefrihet på investeringssparkonton på de första 300 000 kronorna. Detta är ett sparande som vi vet ofta går till att just köpa en bostad.
Snart kommer riksdagen också att behandla frågan om att införa en lag om hyrköp. Hyrköp innebär att man hyr sin bostad medan man sparar ihop till en kontantinsats och prövar om man verkligen vill bo i bostaden. När man känner sig redo har man möjlighet att köpa den.
Steg för steg gör vi det möjligt för fler hårt arbetande svenskar att äga bostaden de drömmer om.
Fru talman! Mot detta vallöfte ska ställas den massiva rödgröna skattechock som väntar efter valet om olyckan är framme och Magdalena Andersson får bilda regering. Det är en skattechock som framför allt kommer att slå mot möjligheterna för fler människor att bo i ett eget hus.
Socialdemokraterna föreslog i årets budget att det ska införas en bolåneskatt på totalt 12,6 miljarder kronor.
Det är 12,6 miljarder kronor som hushållen kommer att behöva betala genom höjda bolåneräntor eftersom bankerna åläggs att betala skatt på sina räntemarginaler, marginaler som därmed otvetydigt kommer att öka.
Bolåneskatten är att jämföra med den fastighetsskatt som socialdemokrater tidigare har velat införa men är i grunden ännu mer orättvis än en fastighetsskatt. Det är nämligen så, fru talman, att den som är högst belånad också blir den som betalar mest i skatt.
För en familj som har ett lån på 3 miljoner kronor, vilket inte är ett orimligt belopp i stora delar av Sverige, blir bolåneskatten över 600 kronor per månad. Har man ett bolån på 5 miljoner kronor – tyvärr inte ovanligt för en barnfamilj som just köpt hus i Stockholm eller i min hemkommun Göteborg – blir bolåneskatten över 1 000 kronor i månaden.
Fru talman! Det ironiska i sammanhanget är att en advokat eller företags-vd som köpte hus för flera decennier sedan och därmed knappt har några lån knappt heller behöver betala någon socialdemokratisk bolåneskatt. Det är på alla sätt en högst orättvis skatt.
Ovanpå Socialdemokraternas bolåneskatt kräver Vänsterpartiet en återinförd fastighetsskatt. Vänsterpartiet har i årets budgetförslag inte varit lika tydligt som tidigare år med hur denna skatt ska utformas, men i tidigare förslag har skatten slagit hårt redan på genomsnittliga villapriser i våra storstadsområden. Det är nog bara Vänsterpartiet som anser att en polis och en sjuksköterska som har köpt ett hus i exempelvis Partille är överklass.
Även rotavdraget är i farozonen med en rödgrön regering, fru talman. Flera partier säger i olika sammanhang att man vill inskränka och begränsa rotavdraget. I stället för att det ska vara upp till villaägaren eller bostadsrättsinnehavaren att bestämma vad som är nödvändiga renoveringar vill man att rotavdraget fortsättningsvis endast ska gå till så kallade ”gröna” renoveringar. Det innebär exempelvis att en nödvändig badrumsrenovering eller att bygga ut ett rum för minstingen inte längre skulle omfattas av rotavdrag. För den som har höga inkomster är det kanske inte problem, men för en barnfamilj med små marginaler kan det stjälpa alla möjligheter att bo kvar.
Fru talman! En massiv skattechock på bostäder är att vänta om de rödgröna partierna med Socialdemokraterna i spetsen skulle bilda regering efter valet. Med Moderaterna i regeringen blir svenskarna rikare, och fler boendedrömmar blir sanna. Med en rödgrön regering riskerar villadrömmen att bli en klassfråga. I stället för att fler ska ha råd att bo i ett hus där barnen hoppar på studsmattan medan föräldrarna lagar middag är risken stor att färre kommer att kunna uppfylla den drömmen.
Fru talman! Att fler ska kunna bo i ett eget hus är det ena benet av Moderaternas politik. Det andra benet handlar om att underlätta för byggande så att vi får fler hus som människor kan bo i. Den moderatledda regeringen har under den här mandatperioden genomfört en offensiv politik för att minska regelkrångel, korta ledtider och öka den byggbara marken. Med över 40 regelförenklingar har vi genomfört den största reformen på decennier av bygglovsregler. Vi gör det snart lättare att ändra användningsområden av byggnader, och vi har skapat möjligheter att enklare bygga fler och billigare studentlägenheter.
Inom ramen för Miljötillståndsutredningen har regeringen låtit utreda hur man kan korta ledtider för överklaganden. Den utredningen är nu ute på remiss. Vi har tagit de första stegen för att reformera strandskyddet, och en ny strandskyddsutredning kommer att presentera sina förslag kring ett större grepp till sommaren.
Därutöver har regeringen tillsatt en egnahemskommissionär. Dennes uppgift är att systematiskt kartlägga hinder och möjligheter för att bygga fler småhus, anlägga nya trädgårdsstäder och få i gång en ny egnahemsrörelse i Sverige. Regeringen har också gett Boverket i uppdrag att utreda och ta fram förslag på typgodkända hus, så kallade Sverigehus, för att ytterligare minska regelkrångel, korta ledtider och sänka kostnaderna för den som vill bygga ett eget hus. Det är förslag som kommer till sommaren.
Fru talman! Valet i höst kommer i mångt och mycket att handla om vardagsekonomi. Det kommer att handla om ifall hårt arbetande människor ska få ha mer kvar i plånboken. Det kommer att handla om ifall ansträngning ska löna sig. Det kommer också att handla om ifall fler barn ska kunna hoppa studsmatta efter skolan.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.
Fru talman! Moderaterna har ett förslag på något som de kallar trygghetshyror. Enligt David Josefsson själv innebär förslaget att hyresvärden helt enkelt får fundera kring vad människor är beredda att betala för hyra. Sedan får man som hyresgäst säga om man tycker att det är en rimlig hyra, och om man inte tycker det så går man till en annan hyresvärd som erbjuder en annan hyra.
Förslaget från Moderaterna ska börja gälla i samma stund som en hyresgäst flyttar ut. Det innebär att trygghetshyror skulle spridas snabbt som en löpeld genom hela hyresbeståndet på bara några år. Det vore naturligtvis en dröm för fastighetsägarna i Stockholms innerstad, där hyrorna har hållits nere under lång tid som en följd av den svenska modellen för hyressättning som vi har haft under decennier. I praktiken skulle det betyda att fastighetsägarna skulle kunna sätta priserna precis som de vill, eftersom det är upp till hyresgästerna att acceptera om de anser att det är en rimlig hyra eller inte.
Det är svårt att kalla det som Moderaterna nu vill införa i Sverige för någonting annat än marknadshyror. Själva ordvalet från Moderaterna är i sammanhanget rent semantiskt. Innebörden är densamma.
Fru talman! Jag måste erkänna att jag blir något förbryllad. I ett replikskifte i partiledardebatten i januari sade nämligen statsministern, som bekant också moderat, så här: ”Herr talman! En lögn blir inte sannare för att den upprepas gång på gång. Jag tror att det är fjärde gången vi har det här replikskiftet. Moderaterna har inga sådana förslag om att införa det du kallar för marknadshyror med fri hyressättning hur som helst så att människor kastas ut från sina bostäder. Svaret är nej.”
Det statsministern säger kan förstås inte vara sant om det som David Josefsson säger också är sant. Någon av dem ljuger. Vem är det, David Josefsson?
Fru talman! Tack, Samuel Gonzalez Westling, för din fråga!
Jag kan bara citera statsministern och säga att en lögn alltså inte blir sann bara för att man upprepar den. Samuel Gonzalez Westling är ny i bostadsdebatten, men vi har haft den här diskussionen med Malcolm Momodou Jallow tidigare.
Moderaterna vill alltså inte införa marknadshyror. Det är en lögn. Jag förstår att Vänsterpartiet säger det i debatten, fru talman, för man tror att man ska vinna väljare på det. Men jag tycker faktiskt att bostadspolitiken är viktigare än att man ska försöka ljuga och tillskriva partier saker vi inte tycker.
Vi kan börja med att konstatera att den svenska modellen med förhandlingsordning och brukshyra inte fungerar – det erkänner till och med Vänsterpartiet. Då kan man fundera över detta: Alla länder i västvärlden har någon form av hyresreglering. Den svenska hyresregleringen sticker dock ut genom att vara extremt dysfunktionell, och de som straffas och lider hårdast av det här är människor som inte är inne på bostadsmarknaden. De väletablerade klarar sig. De kan ju köpa en bostad, eller så känner de någon som äger ett hyreshus och kan därmed skaffa sig en lägenhet. Men vanliga människor kan inte det.
Därför säger vi moderater att vi ska ha en stark och strikt hyresreglering, men vi kanske måste ha en diskussion om hur den svenska hyresregleringen ser ut och om den kan se ut på andra sätt. Då kan man titta runt om i Norden, där det finns en annan typ av hyresreglering som innebär att hyresvärd och hyresgäst vid inflyttning kommer överens om hyresnivån. Sedan har man en strikt reglering kring besittningsskydd, hur hyran utvecklas och grunden till det. Så fungerar det i Danmark, Norge, Tyskland och Finland, och så tycker vi att det ska fungera även i Sverige.
Fru talman! Hyresvärdar får helt enkelt fundera kring vad vi människor är beredda att betala i hyra. Sedan får man som hyresgäst avgöra om hyran är rimlig eller inte. Det hörde vi David Josefsson själv säga precis nu. Är inte det marknadshyra? Kalla det vad du vill!
Det här är inte en lek. Det här handlar om det allra mest grundläggande människor har, nämligen ett hem att gå till och en plats där barnen växer upp för att senare kunna ta över när vi är borta. Bostaden är helt avgörande för att människors tillvaro ska vara trygg. Moderaterna tycks anse att införskaffandet av en bostad är att jämföra med att köpa en grillad korv eller en kebabrulle och att det är det valet står mellan. Just de sakerna kan man faktiskt välja mellan eller rent av avstå ifrån om man vill. Men ett eget hem är någonting helt annat.
Moderaterna spelar med människors hela liv när de föreslår det här, och Kristdemokraterna och Liberalerna har redan sagt att de är positiva till deras förslag att införa marknadshyror. Det är nästan så att man undrar om det finns någon form av inträdesprov för att vara med i Moderaterna, där likgiltighet inför människors umbäranden är meriterande. Statsministern själv har en historia av att ha tillskansat sig en bostad som var specifikt ägnad åt hemlösa.
Moderaternas införande av marknadshyror – eller vad de nu vill kalla det – skulle skapa totalt kaos på den svenska bostadsmarknaden. Hyrorna skulle höjas för miljontals människor som redan är otroligt hårt pressade av de senaste årens kriser. Allt detta är för att gynna Moderaternas kompisar i fastighetsbolagen.
Fru talman! Låt det stå fullständigt klart att i det här valet handlar det om att välja sida. Antingen väljer man fastighetsägarna eller så väljer man hyresgästerna. Vänsterpartiet står på hyresgästernas sida.
Fru talman! Tack till Samuel Gonzalez Westling för inlägget!
Det är ändå fascinerande att ledamoten Gonzalez Westling inte berättar vad Vänsterpartiet faktiskt vill göra med hyresregleringen.
Man kan börja med att konstatera att den som har varit på hyresmarknaden eller står i bostadskö vet att den svenska hyresregleringen inte fungerar. Ledamoten sa att det här inte är en lek, och det stämmer. Det här är människor som blir fast i hyreskö eller bostadskö i tiotals år och som får tacka nej till arbete, till utbildningar och till att bilda familj för att det svenska systemet inte fungerar. Då kan man antingen säga att man vill ändra på det eller så kan man säga att man inte vill det. Alternativen är inte antingen den svenska regleringen eller marknadsekonomi, utan diskussionen måste ju vara kring hur vi reglerar det här på bästa sätt.
Moderaterna vill inte ha marknadshyror, även om Vänsterpartiet envisas med den lögnen. Men man kan som sagt också konstatera att ledamoten inte berättar vad Vänsterpartiet själva vill – kanske för att de byter fot från en dag till en annan.
För några veckor sedan gick Vänsterpartiets partiledare tillsammans med dåvarande bostadspolitiska talesperson ut och sa att man ville vräka hela den svenska hyresregleringen överbord. Det var ett krav för att inte bara stödja utan faktiskt sitta i en regering för att sedan genomföra det. Man sa också att den svenska modellen inte fungerar.
I dag läser jag i tidningen att den dåvarande bostadspolitiska talespersonen med buller och bång blivit utkastad ur sitt parti och säger att han blivit utsatt för rasism och inte längre vill vara med i Vänsterpartiet. Kan det vara så att Vänsterpartiet har bytt fot ännu en gång den här mandatperioden? Den frågan hänger i luften.
Fru talman! Det blir lite repris här.
Trygghetshyra är ett nytt namn på en variant av marknadshyra, som Moderaterna har föreslagit. Det är samma gökunge, bara sminkad på ett annat vis. I stället för dagens modell, där hyror förhandlas kollektivt mellan hyresgäster och fastighetsägare, ska beslut om hyresnivå baseras på vad den som är beredd att betala mest är villig att betala. Det riskerar att leda till kraftigt höjda hyror, särskilt i områden med stor bostadsbrist. Vi tycker att det låter som en riktigt dålig idé.
I ett system med så kallad trygghetshyra sätts hyran utifrån marknadens villkor när bostaden blir ledig. Hyran ska sedan därefter höjas automatiskt varje år, oavsett hur fastigheten sköts eller hur kostnaderna utvecklas. Det innebär att den kollektiva förhandlingen tas bort och att hyresgästerna förlorar sitt gemensamma inflytande. Det låter också som en mycket dålig idé.
Det här är ett systemskifte, oavsett vad man väljer att kalla det. Det handlar om marknadshyror, oavsett vad ni kallar det. För vanligt folk betyder Moderaternas politik högre hyror, högre skulder och större osäkerhet. Vad i ert förslag ska hålla tillbaka hyreshöjningar i växande arbetsmarknadsregioner, David Josefsson?
Fru talman! Tack, Joakim Järrebring, för frågan – även om det som sagt blev en repris på det Vänsterpartiet anförde tidigare!
En lögn blir inte sannare bara för att man återupprepar den. Moderaterna vill alltså inte ha marknadshyror, men jag tror att vi alla här innerst inne kan erkänna att den svenska hyresregleringen fungerar väldigt dåligt.
Fru talman! De som drabbas hårdast av att den svenska hyresregleringen inte fungerar är människor som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Det är människor som får tacka nej till utbildningar, till jobb och till att bilda familj på grund av att man inte hittar en hyreslägenhet. Den som har resurser kan ju köpa en lägenhet eller känner någon som äger ett hyreshus och kan ta sig in på marknaden på det sättet. Men vanliga svenskar råkar väldigt illa ut.
Jag tycker att man ska ha en seriös och konstruktiv diskussion. Kan man göra någonting åt det här? Kan man göra en omreglering eller inte? Jag kan konstatera att Joakim Järrebring själv när han blev bostadspolitisk talesperson sa att han ser problemen och är beredd att diskutera dem. Sedan kom Hyresgästföreningen från Norrlandsgatan och sa att Socialdemokraterna inte fick säga så, för i så fall skulle de kritisera dem. Och då backade de undan.
Jag tycker att vi ska ha en konstruktiv diskussion. Hur reglerar vi hyror på bästa sätt i Sverige? I våra grannländer Danmark, Finland, Tyskland och Norge finns inte de långa bostadsköer och den bostadsbrist vi har. De har inte heller särskilt höga hyror. Det är inte särskilt annorlunda jämfört med i Sverige. Men vi har ett dysfunktionellt system.
Min motfråga till Joakim Järrebring är varför ni inte är beredda att göra förändringar.
Fru talman! Jag har egentligen bara två frågor.
I sitt svar säger ledamoten att det jag säger är en lögn. Jag skulle vilja att ledamoten redogör för vad som var fel i min beskrivning av systemet med trygghetshyra.
Min första fråga fick jag aldrig svar på: Vad i ert system ska skydda människor från kraftigt höjda hyror i växande arbetsmarknadsområden?
Fru talman! Tack, Joakim Järrebring, för frågorna! Det är en lögn att påstå att Moderaterna vill ha marknadshyra – alltså att hyrorna skulle vara helt oreglerade och att en hyresvärd kan slänga ut en hyresgäst från en dag till en annan eller oreglerat höja hyran hur man vill.
Jag tror inte att ledamoten Järrebring påstår att man i det socialdemokratiska Danmark har marknadshyror eller att man i Tyskland eller Norge har oreglerade hyror. Det var det jag försökte svara på ledamotens andra fråga också. Det är som sagt ingen som föreslår oreglerade hyror eller att hyreshöjningar inte ska vara reglerade.
Vi föreslår att hyror ska vara reglerade på samma strikta sätt som till exempel i våra grannländer. Det innebär att hyreshöjningar regleras genom någon form av index som ser till att hyrorna inte höjs mer än motsvarande kostnadsökningar som fastighetsägaren har.
Som Vänsterpartiets ledamot sa: Det här är inte en lek. Det är människors bostäder vi pratar om. De förtjänar en seriösare och bättre debatt än att man säger att vi har antingen det svenska systemet, trots att det inte fungerar och trots att människor råkar illa ut, eller marknadshyror som är fullständigt oreglerade.
Jag tycker att vi ska ha en konstruktiv och bra diskussion och faktiskt fundera kring hur vi kan reglera hyror så bra som möjligt. Då är det inte stora systemskiften. Då räcker det att titta på något av våra grannländer och konstatera att de reglerar på ett väldigt mycket bättre sätt än vad vi gör i Sverige.
(Applåder)
Fru talman! Tack, ledamoten Josefsson, för anförandet!
Jag kommer inte att upprepa frågan om trygghetshyra och marknadshyra, eftersom jag precis hörde replikväxlingen. Jag instämmer i den hållning i frågan som Miljöpartiets samarbetspartier har.
Jag vill uppehålla mig vid bostadspolitiken som en klassfråga. Jag tycker att det är magstarkt att ledamoten anklagar den rödgröna sidan för att göra bostadspolitiken till en klassfråga.
De senaste reformer som har gjorts innebär att man höjer bolånetaket och sänker amorteringskravet. Senast i dag kunde man läsa i nyhetsflödet att det här gör att priserna på bostadsmarknaden höjs. De som är unga får skynda sig att hinna köpa ett boende innan priserna rusar iväg. Här hade man kunnat ha startlån för förstagångsköpare i stället för att införa den här reformen till alla.
Det här höjer priserna, och då ökar klyftorna. Det gör det svårare för unga att komma in jämfört med om man hade haft ett startlån.
Det finns dessutom en proposition som vi snart kommer att debattera. Förslagen i den blir som att ta in marknadshyror bakvägen. Man lägger fram förslag om en anpassad hyra och om ett minskat besittningsskydd. Detta ser vi med stor oro på, och vi kommer att få debattera detta igen här i kammaren.
Jag undrar faktiskt om det är ett aprilskämt att den rödgröna sidan skulle stå för ökade klassklyftor i bostadsbyggandet och er sida för minskade sådana.
Är ledamoten Josefsson beredd att säkerställa att marknadshyror inte ingår i den proposition som vi snart kommer att bereda i utskottet?
Fru talman! Tack, Amanda Palmstierna, för dina frågor!
Jag var ganska tydlig i mitt anförande. Boendet kommer att bli en klassfråga om man inför en socialdemokratisk boendeskatt och en vänsterpartistisk fastighetsskatt och om man inför begränsningar och fokusering av rotavdraget. I så fall blir det de som har pengar som kommer att ha råd. De som har små marginaler kommer att få det tuffare, fru talman. Det tycker jag att man ska vara öppen med.
Det pågår diskussioner om de reformerade bolåneregler som nu börjar gälla. Det här var dock inte ett ärende i civilutskottet utan i finansutskottet. Jag konstaterar att alla partier i riksdagen var för att göra dessa reformer, även om det fanns en följdmotion från Socialdemokraterna, som övriga hängde med på, om att göra en utvärdering.
Kommer priserna att gå upp för att man höjer bolånetaket eller inte? Den samlade bedömningen är att man kan se en kortvarig effekt, men på lång sikt ser man egentligen ingen effekt. Det man ser är att det inte är något problem med en egen insats på 15 procent för dem som har pengar. För de familjer som inte har lika stora marginaler är det enklare att ta sig in på marknaden om bolånetaket ändras till 10 procent. Det finns en tydlig klassdimension i det.
Jag vet inte exakt vilken proposition eller vilken del av en proposition som avses, men i propositionen En mer flexibel hyresmarknad är det uppenbart för den som läser att det inte är marknadshyror som vi föreslår. Vi kommer att återkomma i kammaren till att diskutera den. Den innehåller nödvändiga reformer för att få en bättre fungerande bostadsmarknad. Jag hoppas att vi får ett brett stöd också från de rödgröna och att de kan se problemen.
Fru talman! Ja, det var just propositionen En mer flexibel hyresmarknad som jag menade.
Jag tycker att det är symtomatiskt. Man vill se till att det kan bli både en anpassad hyra, som kan bli mycket högre jämfört med det system vi har i dag, och ett försvagat besittningsskydd. Man ska alltså inte ha rätt att bo kvar i sin bostad, i sitt trygga hem, på samma sätt.
Det skulle innebära en otrolig försämring av den modell vi har i dag. Det innebär en stor risk att gå fram med dessa förslag för de skulle verkligen kunna leda fram till marknadshyror. På samma sätt är trygghetshyror ett sätt att sminka grisen för att ta fram marknadshyror. Men låt oss lämna det därhän nu.
Jag vill ta upp en annan fråga. Jag tror att vi nu har hört i alla bostadsdebatter att sju av tio vill bo i småhus. Det verkar vara Moderaternas vallöfte och viktigaste bostadspolitik. Ledamoten Josefsson nämnde också Stockholms län.
Därför vill jag nämna att Region Stockholm, som nu har ett bostadskansli, har gjort en undersökning. De har tittat på dem som vill ha villa i Stockholms län. Är man beredd att bo i någon annan typ av boendeform om man får ha gröna kvaliteter? Då säger 75 procent ”Ja, jag vill gärna bo så att jag har en uteplats eller en balkong med gröna kvaliteter”. Det behöver inte vara just en villa, utan man vill ha gröna kvaliteter.
Därigenom kan man spara på mark och minska transporter. Det blir bättre för både klimat och biologisk mångfald och för den sociala samvaron.
Trädgårdsstaden är en väldigt god stadsbyggnadsidé, men inte om den kidnappas i syfte att enbart bygga villor. Därför vill jag ställa en fråga: Är ledamoten Josefsson beredd att driva på för en trädgårdsstad som på riktigt är en trädgårdsstad, där man blandar upplåtelseformer och människor och inte bara kidnappar den för att bygga villamattor?
Fru talman! Tack, Amanda Palmstierna, för både svaret och uppföljande frågor!
Låt mig säga något kort om propositionen, eftersom vi ju kommer att ha en debatt om den senare i vår. En mer flexibel hyresmarknad handlar om tre delar.
Den första är att möjliggöra för privatuthyrning. Väldigt många svenskar bor stort, och ett sätt att öka täthet och skapa nya bostäder är att ta fram en särskild lagstiftning, kallad privatuthyrningslag. Det tycker jag är en viktig reform.
Den andra gäller blockhyra. Det är ett sätt att skapa möjligheter för till exempel företag att hyra bostäder till sina anställda. Det är inte en stor sak på bostadsmarknaden, men det är viktigt för att bland annat möjliggöra för företag att snabbt hitta bostäder på expansiva orter.
Den tredje handlar om att den som äger en bostadsrätt inte ska behöva sälja den om man ska vara borta några år. Man ska lättare kunna hyra ut den i ytterligare några år.
Det här innebär inte att vi inför marknadshyra, men det är viktiga reformer för en bättre fungerande bostadsmarknad.
Om ledamoten Palmstierna hade satt sig in i regeringens arbete med trädgårdsstäder och egnahem hade hon vetat svaret. Vi är supertydliga med att trädgårdsstäder avser blandad bebyggelse, olika boendeformer och täthet. Det var grundtanken med egnahemsrörelsen redan när den bildades i början av det förra seklet. Det är också grundtanken nu.
Jag välkomnar verkligen om Amanda Palmstierna satte sig in mer i regeringens arbete och kanske träffade egnahemskommissionären. Då skulle hon förstå att det här är ett sätt att skapa bättre boendemiljöer för fler människor så att fler kan bo som de vill, oavsett om det är i ett eget hus eller i en lägenhet.
