Annika Hirvonen (MP) om Preskription av avlägsnandebeslut, avskaffande av spårbyte och vissa frågor om återreseförbud

Herr talman! Det är fortsatt en helt central fråga för oss moderater att få ordning på invandringen till Sverige. Tillsammans med våra samarbetspartier fick vi i valet 2022 ett tydligt mandat av väljarna att genomföra ett paradigmskifte inom migrationspolitiken, och vi lägger nu om hela den svenska migrationslagstiftningen.

Det vi hittills hunnit genomföra har redan gett resultat. Under 2024, förra året, var antalet asylsökande till Sverige under 10 000. Det är att jämföra med över 160 000 asylsökande 2015. Vårt arbete bär frukt, och Sverige sticker ut. Sedan den här regeringen tillträdde 2022 har antalet asylsökande minskat med 42 procent medan det under samma period i hela Europeiska unionen faktiskt har ökat med närmare 5 procent. När det gäller antalet beviljade asylrelaterade uppehållstillstånd är antalet som beviljas skydd och anhöriga till dem det lägsta vi kan se i mätningarna över tid, det vill säga ända sedan 1985.

Invandringen till Sverige minskar samtidigt som allt fler högkvalificerade arbetskraftsinvandrare, forskare och studenter beviljas uppehållstillstånd. Av de beviljade uppehållstillstånden på grund av arbete går 58 procent till högkvalificerade arbetskraftsinvandrare. Andelen har ökat med närmare 25 procent sedan 2022. Sammansättningen av invandringen förändras således i detta nu. Sverige har gått från att i huvudsak vara ett asylinvandringsland till att återigen vara ett land för framför allt högkvalificerad arbetskraft. Detta är mycket bra.

Men vi moderater är ännu inte nöjda. Invandringen behöver minska ytterligare för att vi framåt ska klara av integrationen med alla dess svårigheter och problem.

Herr talman! Vårt reformarbete fortsätter i högt tempo. I dag tas ytterligare ett viktigt steg för att få ordning på den svenska migrationspolitiken.

För det första ändrar vi nu reglerna för preskription av utvisningsbeslut. Under lång tid har Sverige haft ett ohållbart regelverk när det gäller avslags- och utvisningsbeslut. Vi har haft ett system som medfört att asylsökande som fått nej på sin asylansökan och därmed fått ett utvisningsbeslut olagligen har kunnat dröja sig kvar i Sverige och blivit del av det så kallade skuggsamhället för att sedan ansöka om asyl på nytt när preskriptionstiden på fyra år löpt ut. Detta har man kunnat göra eftersom preskriptionstiden enligt nuvarande regelverk börjat löpa även om man inte lämnat Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Preskription av avlägsnandebeslut, avskaffande av spår-byte och vissa frågor om återreseförbud

I dag kommer ungefär var fjärde asylansökan från en person som tidigare har fått nej på sin asylansökan. En del har inte bara dröjt sig kvar i Sverige i fyra år; de har olagligt dröjt sig kvar i Sverige i många fler år och har därmed missbrukat systemet ett flertal gånger med nya ansökningar efter att de fyraåriga preskriptionsperioderna löpt ut. Det vore helt orimligt att låta detta fortgå.

Ingen vet hur många som finns i det svenska skuggsamhället, men det kan uppgå till så många som 100 000 människor eller till och med fler. Och vi vet ju att människor riskerar att fara mycket illa i dessa skuggsamhällen. Dessutom finns det risk att människor som utgör säkerhetshot gömmer sig här. Så kan vi inte ha det. Ett nej ska vara ett nej. Utvisningsbeslut ska följas och verkställas – annars urholkas principerna och systemet för den reglerade invandringen.

Herr talman! Senare i eftermiddag kommer den här kammaren att rösta ja till den moderatledda regeringens proposition om ändrade regler för preskription av utvisningsbeslut eller avlägsnandebeslut, som det formellt omnämns. Nu kommer det att krävas att den som ansökt om asyl och fått avslag först lämnar landet i enlighet med sitt utvisningsbeslut och att det därefter ska ha gått fem år innan en ny asylansökan kan lämnas in. Om utvisningsbeslutet är förenat med ett återreseförbud som löper vid denna tidpunkt ska utvisningsbeslutet upphöra att gälla först när tiden för återreseförbudet löper ut.

I och med dessa förändringar minskar vi nu drivkrafterna att dröja sig kvar olagligt i Sverige, vilket minskar risken att fler dras in i skuggsamhället. Det medför också en effektivare användning av Migrationsverkets och domstolarnas resurser eftersom samma asylansökan inte blir föremål för prövning flera gånger. Dessutom skapar det bättre förutsättningar för ett effektivt återvändandearbete, som i dag måste avbrytas när preskriptionstiden för ett utvisningsbeslut löper ut. Förslaget är enligt mig väl avvägt.

Herr talman! Dagens förslag inkluderar även en möjlighet att besluta om längre återreseförbud om en utlänning inte har lämnat landet när tidsfristen för frivillig avresa har löpt ut. I dag fungerar det så att en utlänning som får ett utvisningsbeslut som huvudregel ska få en tidsfrist inom vilken man ska lämna landet. Om man inte lämnat landet inom denna tidsfrist ska man som regel få ett återreseförbud, som enligt dagens ordning alltid ska bestämmas till ett år.

Med dagens förslag ska det i stället göras en individuell bedömning, och en utlänning ska kunna få återreseförbud i upp till fem år. Om utlänningen dessutom utgör ett allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet ska ett längre återreseförbud kunna meddelas. Skyddet av Sverige är här en central utgångspunkt.

Herr talman! Ett tredje viktigt förslag som vi i dag kommer att fatta beslut om är att avskaffa systemet med så kallat spårbyte. Det ska inte längre vara möjligt att inifrån landet få uppehållstillstånd för arbete efter avslag på en asylansökan. Familjemedlemmar till så kallade spårbytare ska inte heller kunna beviljas uppehållstillstånd utan att lämna landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Preskription av avlägsnandebeslut, avskaffande av spår-byte och vissa frågor om återreseförbud

Spårbytet har inneburit att utlänningar som fått avslag på sin asylansökan kunnat söka och beviljas uppehållstillstånd för arbete utan att behöva lämna landet. Ett stort antal av dem som använt systemet med spårbyte har kommit från säkra länder varifrån de sökande sällan bedöms ha asylskäl. Man har kunnat utnyttja systemet med spårbyte för att komma till Sverige, inte på grund av att man behöver skydd utan för att få tillträde till den svenska arbetsmarknaden. Ett sådant missbruk medför onödiga kostnader för bland annat asylprövningen, men framför allt minskar det legitimiteten för både asylsystemet och systemet för arbetskraftsinvandring. Möjligheten till spårbyte kan också framstå som en extra chans att få stanna i Sverige, vilket kan minska incitamenten att återvända efter ett nej på en asylansökan. Eftersom möjligheten till spårbyte också skapar starka incitament att få och behålla ett arbete är därtill risken stor för att människor utnyttjas och far illa på arbetsmarknaden. Detta kan vi inte acceptera – det ändrar vi nu på.

Herr talman! Dessa tre delar, som vi i dag debatterar och ska fatta beslut om, är viktiga ytterligare steg som Sverige nu tar för att få ordning på migrationspolitiken och migrationslagstiftningen. Men återigen ser vi en splittrad opposition. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet är inte överens heller om den här delen av migrationspolitiken – faktiskt inte om något över huvud taget.

Medan Socialdemokraterna påstår sig vilja bedriva en stram migrationspolitik vill deras kompanjoner i Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet raka motsatsen. De yrkar avslag på förslag efter förslag som den moderatledda regeringen lägger fram – förslag som vi lägger fram och nu genomför i syfte att minska invandringen till Sverige och få ordning på migrationen.

När det gäller dagens proposition och betänkande vill exempelvis Miljöpartiet i första hand avslå allt vi föreslår. Ingenting ska röras när gäller preskriptionsreglerna, spårbytesreglerna eller reglerna om återreseförbud. Status quo är uppenbarligen att föredra – helt obegripligt, enligt min mening.

Vänsterpartiet vill inte införa strängare preskriptionsregler. Vänstern tycker tydligen också att det är ett problem att det ska göras individuella bedömningar av återreseförbudets längd. Särskilt problematiskt tycker man att det är att en särskild bedömning ska göras av om den som ska ges återreseförbud kan utgöra ett allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet och därför bör få ett längre förbud att återvända till Sverige. Här har Miljöpartiet anslutit till Vänsterns yrkande, och det är väl egentligen bara dessa två partier som kan inta en sådan position i svensk politik.

Centerpartiet, trots allt icke att förglömma, vill utöka möjligheterna att få uppehållstillstånd genom vidgande av olika ventiler och undantag, något som återigen skulle öka invandringen till Sverige. Problemen i spårbytessystemet blundar man också helt och hållet för. Man föreslår att det ska kvarstå i väntan på ytterligare utredningar.

Summa summarum från Vänstern, Miljöpartiet och Centerpartiet är följande: Nej och stopp! Avbryt reformarbetet snarast vad gäller migrationspolitiken, och rulla tillbaka så mycket som möjligt!

Men samtidigt som de visar sitt stora missnöje med den moderatledda regeringens arbete med att få ordning på invandringen till Sverige sitter Socialdemokraterna stilla i bänkarna och ger sitt tysta medgivande till det paradigmskifte vi nu genomför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Preskription av avlägsnandebeslut, avskaffande av spår-byte och vissa frågor om återreseförbud

Herr talman! Som jag tidigare har konstaterat i denna talarstol tror jag faktiskt att det till och med kan vara så att Socialdemokraterna är rätt tacksamma över att det nu är en moderatledd regering som styr migrationspolitiken, för Socialdemokraterna skulle aldrig ha kunnat och kommer aldrig att kunna genomföra de förändringar som de påstår sig vilja se, eftersom de är helt bakbundna av dessa tilltänkta koalitionspartner.

Nu har vi moderater tillsammans med våra samarbetspartier mycket framgångsrikt påbörjat arbetet med att minska den asylrelaterade invandringen till Sverige. Det arbetet behöver fortsätta, och den strama migrationspolitiken behöver upprätthållas över lång tid för att vi ska klara av integrationen av dem som kommit och kommer till Sverige.

Min uppmaning till de väljare som tycker likadant, och som vi vet är i stor majoritet i det här landet, är följande: Låt inte vänstersidan med Socialdemokraterna i spetsen ges chans att äventyra detta och återigen skapa oreda i den svenska migrationslagstiftningen! Förpassa dem till avbytarbänken även efter nästa val! Stefan Löfvens och Magdalena Anderssons regeringar, med en rödgrön röra som uppbackning, har visat oss vad som annars är att vänta.

Herr talman! Jag vill även i detta ärende yrka bifall till regeringens proposition, det vill säga bifall till utskottets förslag. Steg för steg, reform för reform får vi en ordning på den svenska migrationspolitiken. Den har sagts förut, men det tål att upprepas: Nu löser den moderatledda regeringen de problem som Socialdemokraterna inte mäktade med under sina åtta år vid makten.

(Applåder)

I detta anförande instämde Caroline Högström, Magnus Resare och Mats Sander (alla M).

Herr talman! Jag och Moderaterna står upp för den reglerade invandringen och principerna för den. Den som söker asyl i Sverige och får ett lagakraftvunnet avslagsbeslut på sin asylansökan – personen anses alltså inte ha skyddsskäl – ska lämna landet. I många fall prövas avslagsbeslutet först i flera instanser; det är de säkerhetsventiler som finns när det gäller att få det prövat i överinstans. Den som inte har rätt att stanna i Sverige ska lämna landet.

Det har alltså gjorts en prövning av de förutsättningar som finns och om man har skyddsskäl eller inte. Har man inte det ska man lämna Sverige. Då är det inte upp till de enskilda som har tagit sig till landet att avgöra om de vill stanna eller inte, utan det är staten Sverige som gör den bedömningen. Det är en alltigenom rättssäker bedömning med flera olika överinstanser som kan pröva besluten. Det är det som är grunden.

Vi har haft en schweizerost av undantag och håligheter i systemet som vi nu behöver rätta till. En del i detta är alltså att man inte ska kunna befinna sig i landet olagligen i ett skuggsamhälle med allt vad det innebär. Skuggsamhället innebär utsatthet också för de barn som Tony Haddou pratade om. Den utsattheten, att människor befinner sig i parallellsamhällen, måste vi nu komma till rätta med.

Man ska inte kunna vara kvar här i fyra år och sedan söka på nytt med samma grunder och därefter ett flertal gånger kunna göra på samma sätt igen. Därför inför vi nu dessa preskriptionsregler, som helt rimligt ska börja gälla först när man har lämnat landet – inte efter att man har gått under jord.

Min motfråga till Tony Haddou är väl egentligen: Står Vänsterpartiet upp för principen om den reglerade invandringen, eller ska det vara upp till den enskilde att själv välja om man vill stanna eller inte? Är det beslut som Migrationsverket eller domstolar har fattat i själva verket en rekommendation? Jag vill gärna ha ett klargörande av Vänsterpartiet här.

(Applåder)

Herr talman! Vi har ett komplext regelverk vad gäller utlänningslagstiftningen och migrationslagstiftningen, men grunden är en att det är Sverige som prövar om de skyddsskäl som anges är adekvata och godtagbara i förhållande till den lagstiftning som vi ställer upp. Anses man inte ha skyddsskäl enligt svensk lagstiftning, som baseras på internationella konventioner och lagstiftning och EU-rätt, ska man lämna landet.

Att man inte lämnar landet kan också ha att göra med att man inte vill medverka till ett sådant beslut. Det är en annan fråga som vi behöver arbeta vidare med. Men i grunden handlar detta om att vi har människor som får ett beslut men inte accepterar det. De har fått ett beslut, ett beslut som vunnit laga kraft efter prövning antingen hos Migrationsverket eller i domstol i högre instans, men går under jord för att sedan återkomma med nya ansökningar.

Det som Tony Haddou och Vänsterpartiet beskriver är alltså en helt annan ordning, där människorna själva ska få välja. Då skulle vi inte behöva ha någon prövning över huvud taget. Då kan man så att säga själv avgöra om man har legitima skäl eller inte och därefter säga att man inte kan inte vara i landet eller att man kan befinna sig i det här landet.

Så kan vi inte ha det. Så fungerar inte den rättssäkra prövningen. Så fungerar inte en rättsstat. Man kan inte heller svepande säga att allt är rättsosäkert i Sverige och bara det blir rättssäkert kommer människor att acceptera besluten. Så fungerar det inte heller.

Nu rättar vi till det som Socialdemokraterna med stöd av Vänsterpartiet inte mäktade med under åtta år. Vi ser nu till att täppa igen de håligheter i schweizerosten som har funnits och att komma till rätta med de avvikelser som har funnits i lagstiftningen – för att göra detta bättre och mer rättssäkert.

En preskriptionstid kan alltså inte börja löpa för att man gömmer sig, utan den ska börja löpa efter att man har lämnat landet. Det tycker jag är helt rimligt.

(Applåder)

Herr talman! Jag har stor respekt för att prövningarna av asylansökningar inte är de lättaste. Det är komplex materia. Det handlar om individers egna berättelser och andra typer av bevis som man behöver presentera. Det är inte på något vis lätt. Men vi har en ordning i Sverige där Migrationsverket är första instans, och därefter har den sökande möjlighet att få sin sak prövad i domstol.

Denna i grunden rättssäkra ordning ska vi värna. Den ska vi inte ifrågasätta. Det är därför vi tycker att det är viktigt att man, när man väl har fått ett avslag på sin asylansökan och alltså inte har tillräckliga skyddsskäl för att beviljas en status eller ett uppehållstillstånd, ska lämna landet. Vi ska inte ha den ordning som vi har i Sverige i dag, där man går under jord och in i skuggsamhället med allt vad det innebär – alla de risker det innebär och all den utsatthet det innebär. Det måste vi komma bort ifrån.

Det kan handla om uppemot 100 000 personer eller till och med fler som befinner sig i skuggsamhället i Sverige, som olagligen har gått under jord. Så kan vi inte ha det.

Det jag inte hör från Miljöpartiets sida är hur vi ska komma till rätta med detta. Miljöpartiet tycker att det är bättre att man stannar och sedan får sin sak prövad igen och igen och igen. Man ska alltså inte följa svenska statens beslut, utan i stället ska ett skuggsamhälle frodas. Så kan vi inte ha det. Så kan vi inte hantera människors utsatthet. Det är därför vi nu ser till att skärpa regelverken.

Vi ser ju att 2023 fanns det preskriberade utvisningsbeslut i botten när det gällde 25 procent av alla ansökningar om asyl. Man hade alltså återkommit för att söka på nytt.

Självklart är det på det viset att saker förändras. Nya förhållanden kan tillkomma. Vi har verkställighetsregelverk och annat som gör att det absolut alltid finns en typ av yttersta skydd. Men vi måste hantera detta på bättre sätt än att låta skuggsamhället frodas.

Herr talman! Det är klart att skuggsamhället minskar om man inför amnestier och låter alla stanna som vill stanna. Det är en rätt enkel lösning. Den har lyfts av Miljöpartiet och Vänsterpartiet, som alltså vad det lider ska utgöra underlag för Socialdemokraterna när man ska försöka bilda regering.

De principer som de vill införa skulle undergräva regelverket och principerna om den reglerade invandringen. Det är det som är alternativet. Det hör man om man lyssnar till hur de ska komma till rätta med skuggsamhället.

Vi vill komma till rätta med skuggsamhället genom att se till att de människor som har fått avslag också lämnar landet. Det är klart att det finns säkerhetsventiler i vår lagstiftning om verkställighetshinder. Det är helt rimligt att de finns kvar, för det kan uppstå nya förhållanden eller annat under tiden för avlägsnande eller efter utvisningsbeslutet. Men den som har fått ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut ska som huvudregel lämna landet, och vi måste snabba på den processen.

Vi måste minska skuggsamhället. Vi kommer aldrig, herr talman, att bidra till att minska det genom att ge upp den reglerade invandringen och i princip tillåta den enskilda att själv välja om man ska få stanna i landet eller inte. Det måste Sverige avgöra efter lagprövning och prövning av de skyddsskäl som man anger.

Detta måste vara grunderna. Det måste vara principerna. Därför tycker vi att detta är relevant, och det är därför vi i eftermiddag kommer att fatta beslut i bred majoritet i denna kammare. Det fungerar nu, eftersom det är en moderatledd regering som lägger fram detta förslag. Vi är inte bakbundna av vare sig Miljöpartiet eller Vänsterpartiet. Vi kommer att ändra reglerna om preskriptionstid. Vi kommer att ändra reglerna om återreseförbud. Och vi kommer äntligen att ta bort det korrupta systemet med spårbyte. Det ser jag fram emot.

Herr talman! Systemet med spårbyte har kritiserats under mycket lång tid, precis som ledamoten Cato också beskriver. Det är ett system som inte är rimligt att behålla, och därför fasar vi nu ut det. Huvudregeln när man söker sig till Sverige för att arbeta ska alltså vara att man söker uppehållstillstånd för detta utanför Sveriges gränser och sedan tar sig in i Sverige efter att man har fått ett beviljat tillstånd att resa in.

Vi lägger nu om hela arbetskraftsinvandringspolitiken och går från lågkvalificerad arbetskraft till högkvalificerad. Det är nämligen det vi ser behövs i Sverige. Vi har väldigt många personer i vårt land – hundratusentals – som är arbetslösa och som i ett första läge skulle kunna ta de mer lågkvalificerade arbetena, snarare än att vi tar hit människor som bor på andra sidan jorden för att utföra de arbetena här. Det tycker jag är en rimlig utgångspunkt.

Det Jonny Cato sedan säger är: Ja, det är ett problem, men problemet löses inte genom att man tar bort systemet. Låt det vara, och utred det vidare!

Jag tycker inte att man kan ha inställningen att man formulerar problemen och sedan lämnar över till någon annan att lösa dem – inte på det sätt som föreslås i propositionen, alltså genom ett avskaffande av systemet, utan på något helt annat vis. Centerpartiet anger inte på något sätt i sin motion eller i sitt yrkande hur det skulle gå till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Preskription av avlägsnandebeslut, avskaffande av spår-byte och vissa frågor om återreseförbud

Centerpartiets portalyrkande, så att säga, är ett nej till regeringens förslag om spårbyte. Man säger nej till att avskaffa det. Sedan skriver man: ”Vi skulle därför hellre se att regeringen i ett första steg ser över hur systemet med spårbyte kan göras om för att bli mer ändamålsenligt.” Vad innebär det?

Herr talman! Vi ska väl avhålla oss från att göra det här till en arbetsmarknadspolitisk debatt, men apropå det Jonny Cato nu anför vill jag ändå säga att det vi gör från den moderatledda regeringens sida är att sänka skatten på arbete. Vi kommer att införa ett bidragstak och ett aktivitetskrav i försörjningsstödet för att öka incitamenten att ta ett arbete och komma in på arbetsmarknaden.

Hur ska Jonny Cato kunna bedriva en sådan typ av borgerlig politik med sitt gäng i kammaren? Det finns inga förutsättningar över huvud taget. Jonny Cato står där i mittens rike och säger att han har lösningar på allt, men han har ingen att göra det med. Välkommen tillbaka till borgerligheten när ni har nyktrat till, Jonny Cato!

Det vi säger om arbetskraftsinvandringen är att vi nu skiftar den från den lågkvalificerade till den högkvalificerade arbetskraften och att vi i det sammanhanget tycker att det är rimligt att ta bort det system med spårbyte som har varit mycket problematiskt och har fått stor kritik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Preskription av avlägsnandebeslut, avskaffande av spår-byte och vissa frågor om återreseförbud

Jonny Cato raljerar över att vi utreder många saker. Ja, vi var tvungna att utreda många saker eftersom den regering Jonny Cato stödde alltså inte hade den typen av utredningar på gång eller det beredningsunderlag som krävs för att reformera det svenska migrationssystemet. Därför har vi tillsatt de här utredningarna. Av de utredningsförslag som nu trillar in är detta ett, som vi nu har hanterat mycket snabbt och som kommer att bli svensk lag den 1 april.

Till de här utredningarna har vi gett direktiv som vi har varit överens om. Vad ska utkomsten vara? Vad är inriktningen på detta? Det är därför, herr talman, som jag ifrågasätter Centerpartiet när man säger ”Ta inte bort spårbytet – gör något annat!” men inte beskriver vad det där andra är. Inte med ett ord beskrivs vad det där andra är, utan man ska se över systemet för att det ska bli mer ändamålsenligt. Vi ska alltså fortsätta ha detta felaktiga, dåliga system för att se över det – utan någon typ av inriktning. Det är inte seriös politik.

(Applåder)