Karin Rågsjö (V) svarade Jesper Skalberg Karlsson i en replik om Läkemedel och tandvård i debatten ”Protokoll 2024/25:70 Torsdagen den 13 februari” den 13 feb 2025.
Jesper Skalberg KarlssonM· i sitt anförandeI valet nästa år kommer den unga generationen som röstar att ha levt mer än halva livet i ett Sverige med en moderat statsminister. Det är ett Sverige där man kan välja sin vårdcentral, där man kan besöka apotek som…Fru talman! I valet nästa år kommer den unga generationen som röstar att ha levt mer än halva livet i ett Sverige med en moderat statsminister. Det är ett Sverige där man kan välja sin vårdcentral, där man kan besöka apotek som finns på fler platser och som har längre öppettider än tidigare, där man har verkliga alternativ till Folktandvården och där man till och med kan köpa värktabletter på macken ifall apoteket är stängt. Det är ett rikare, trevligare och tillgängligare Sverige där vuxna människor har större inflytande över den egna hälsan än vad som var gällande för tidigare generationer.
Fru talman! Framtagandet av nya läkemedel och behandlingsterapier går mycket snabbt - kanske snabbare än någonsin förr. Det är bra. Läkemedel förbättrar och förlänger liv. Därför är tillgängligheten när det gäller läkemedel avgörande. I det sammanhanget vill jag säga att tillgänglighet är en mycket bred fråga. Det handlar om att nya behandlingar ska tas fram och godkännas i Sverige, om att införandet ska ske på ett likvärdigt sätt i regionerna, om att leveranser ska fungera och om att uppföljning av behandlingar ska kunna ske.
Fru talman! När vi debatterade de här frågorna förra året nämnde jag att regeringen har tagit emot departementsskrivelse 2023:8, där bokstavsutredaren Peter Asplund föreslår reformer som kan bidra till att fler kliniska prövningar genomförs i Sverige. Huvudnumret i utredningen är hämtat från länder som lyckats öka antalet kliniska prövningar och kallas för Swetrial. Swetrial innebär att Sverige satsar på att öka antalet kliniska prövningar genom ett tvärsektoriellt partnerskap så att fler patienter kan få tidig tillgång till nya läkemedel.
Jag sa förra året att vi moderater ser ett införande av Swetrial eller en liknande reform som en ödesfråga för att kunna behålla och stärka life science-sektorn i Sverige. Och regeringen har levererat. 30 miljoner har avsatts till Läkemedelsverket för att förbereda Swetrial under 2025, och från nästa år avsätts 60 miljoner kronor årligen. Läkemedel är Sveriges dolda basnäring, och med det här tvärsektoriella partnerskapet kan branschen fortsätta vara ett styrkeområde för Sverige och svensk export.
Fru talman! Under förra årets debatt nämnde jag också det pågående arbetet med den nationella läkemedelslistan, som ska öka patientsäkerheten och effektivisera vården genom en integrering i vårdinformationssystemen. Regionernas byte av vårdinformationssystem har dock medfört vissa komplikationer. Regeringen ser detta och kommer att remittera förslag om att skyldigheten att lämna vissa uppgifter till registret senareläggs till år 2028.
Det är inte en tillfredsställande situation att digitaliseringen, som är avgörande för att utveckla vården, går så långsamt och möter så många hinder. Men steg för steg ska 2000-talets innovationer också göra entré inom vården så att patientsäkerheten kan höjas, effektiviteten förbättras och felaktigheter rensas ut.
I dag ser vi hur kriminella nätverk utnyttjar vården genom falska recept och illegala försäljningar. Med till exempel digital tillsyn kan vi snabbare upptäcka och stoppa den verksamhet som göder den kriminella ekonomin. Det är värt att notera att både E-hälsomyndigheten och Läkemedelsverket får betydande resurstillskott 2025 för att accelerera sitt viktiga arbete inom många områden, bland annat detta.
Fru talman! Sedan förra årets debatt har också Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, levererat förslag på hur man ska öka tillgången till läkemedel för patienter med sällsynta hälsotillstånd utifrån det uppdrag man fått av regeringen. Från och med nu kommer TLV att i större utsträckning ta hänsyn till patientantal och försäljningsvärde i myndighetens beslut om pris och subvention, vilket ska leda till ökad tillgång till läkemedel för patienter med svåra, sällsynta hälsotillstånd. TLV accepterar en högre kostnad för läkemedel för mycket svåra hälsotillstånd, vilket det finns många etiska argument för. Det är bra. Men det krävs mer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård
Jag tror att vi behöver en större, kulturell förändring kring svåra och sällsynta hälsotillstånd som också letar sig in hos fler aktörer och in i NT-rådet. För inte är det väl rimligt att mina värktabletter subventioneras medan människor med svåra tillstånd ska lämnas utanför? Jag tror att svenska folket tycker att vi kan prioritera de 41 miljarder som avsätts för läkemedelsförmånerna på ett bättre sätt.
Fru talman! En punkt i Tidöavtalet som kanske inte riktigt fått den mediala uppmärksamhet den förtjänar är den som handlar om ett farmaceutsortiment, det vill säga att fler läkemedel ska kunna säljas på apotek utan recept från läkare men med rådgivning från farmaceut. Den ordningen är under uppbyggnad, och naloxon blev det första läkemedlet. Vi moderater ser med tillförsikt på att den ska växa och utvecklas, men redan nu ska sägas att det finns mer att göra på området.
Den brittiska reformen Pharmacy First, där apotek avlastar primärvården genom att farmaceuter ges ökade befogenheter, kan tjäna som inspiration för ett framtida svenskt reformarbete. Om Kanada, Nya Zeeland och Danmark ser goda resultat när de genomför den typen av reformer - varför skulle vi inte snegla på och kopiera dem?
Fru talman! Det pågår också ett reformarbete inom tandvården. Just nu är vi i en övergångsfas där åldersgränsen för avgiftsfri tandvård justeras. Från den 1 januari i år är tandvården avgiftsfri till och med 19 år i stället för 23 år för nyligen påbörjade behandlingar. Den förändringen grundar sig i ett förslag från utredaren Veronica Palm och syftar till att bättre använda den begränsade resurs som tandläkarkåren är. Om oproportionerligt mycket tandläkartid läggs på en åldersgrupp med mycket god munhälsa blir det ju mindre tid över för de sjuka och sköra äldre som har sämst munhälsa och riskerar komplicerade följdsjukdomar.
Parallellt pågår ett arbete med ett nytt högkostnadsskydd där äldre med sämst munhälsa prioriteras på ett sätt som mer ska efterlikna det som gäller i övrig vård. Utredningen blev klar innan jul och är nu ute på remiss.
Ännu är inte remisstiden över, och det kan fortfarande komma viktiga inspel om hur vi exempelvis ser till att spetsa glesbygdstillägget ytterligare eller hur vi på andra sätt får mer tandvård för pengarna. Vi moderater läser remissvaren noga, för även vi får ju lite skrämselhicka när det talas om prisreglering. Förslaget om högkostnadsskydd kommer däremot att behandlas i en egen debatt.
Här och nu vill jag dock vara tydlig med en sak. Även om detta är den största tandvårdsreformen på ungefär 20 år finns det skäl att gå varsamt framåt i tandvårdspolitiken. Sveriges tandvårdssystem håller redan i dag en hög standard, och majoriteten av patienterna uttrycker nöjdhet med den vård de får. Nio av tio känner förtroende för sin tandvårdsklinik, och lika många känner sig trygga vid sin behandling. Sådana förtroendesiffror kan vi i den här salen bara drömma om.
Fru talman! Sverige har en vård och tandvård av hög kvalitet, men vi kan inte slå oss till ro. Utvecklingen av nya läkemedel och behandlingar går snabbare än någonsin. Digitaliseringen skapar möjligheter men också en del utmaningar. Och vår befolknings genomsnittsålder ökar år för år. Det kräver att vi fortsätter arbeta aktivt för att säkerställa en tillgänglig, jämlik och hållbar vård för alla, från den unga patienten som behöver snabb tillgång till nya terapier till den vuxna som behöver komma snabbt tillbaka till jobbet och den äldre som förtjänar en trygg och prisvärd tandvård.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård
Moderaterna och våra tre samarbetspartier är beredda att agera och gör det genom satsningar på Swetrial, läkemedelsberedskap, digitalisering och en reformerad tandvård. Men arbetet är långt ifrån färdigt. Bortom myndighetsuppdrag, budgetposter och Excelfiler finns något mer: Det handlar om människors rätt till bästa möjliga vård och behandling. Det handlar om deras liv och hälsa. Här kan vi, myndigheter och regioner göra mer.
Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
(Applåder)
Fru talman! Jesper Skalberg Karlsson sa i talarstolen att vi har världens bästa munhälsa. Det är viktigt att ha det för ögonen. Vi har en väldigt välfungerande tandvård. Det gör att man måste vara försiktig i allt reformarbete.
Tidöregeringen har nu dragit igång en stor reformering - den största på 20 år, säger Jesper Skalberg Karlsson. Det är ett förslag som innebär att det är ålder och inte behov som ska styra vilka subventioner som ges, vilket i sig är tveksamt. Dessutom ska prisreglering vara det som "till alla lycka bär" enligt det förslag som nu är ute på remiss.
I dag publicerades en debattartikel i Dagens Samhälle undertecknad av ordföranden i Sveriges Tandläkarförbund, ordföranden i Sveriges Tandhygienister, ordföranden i Sveriges Tandteknikerförbund och ordföranden i Svenska Tandsköterskeförbundet. Det är samtliga de fack som är verksamma inom den svenska tandvården. De skriver så här: "För tandvården innebär förslaget ökad administration, minskade intäkter, och att mer tid måste läggas på att förklara vad olika behandlingar för olika tänder kommer att kosta för patienten."
De avslutar artikeln på följande sätt: "Vår stilla vädjan till politiken är att titta i backspegeln. - - - Håll gärna era löften till de äldre - men gör det på ett sätt som ger oss möjligheter att fortsätta göra vårt jobb." Inte minst på tandläkarsidan ser man alltså att detta förslag kommer att innebära en stor risk för att många och inte minst äldre tandläkare väljer att avsluta sin aktiva tjänst.
Min fråga till Moderaterna är: Kommer ni att titta i backspegeln och lyssna på de fackförbund som blinkar rött mot det förslag som ni har låtit ta fram?
Fru talman! Jag tackar ledamoten Jonsson för frågan.
I repliken nämns att man bör titta enbart på hälsa och inte på ålder. Jag noterar dock att vi fram till i dag definitivt har tittat ganska mycket på ålder. Åldersgränsen för avgiftsfri tandvård har inte alls styrts av munhälsa utan av just ålder. Så har det varit. Det är alltså inte något helt nytt att man tittar på ålder snarare än hälsa. Det finns utmaningar med det. Det har funnits en överkonsumtion hos den unga populationen, som har haft avgiftsfri tandvård men mycket god munhälsa. Där skruvar vi och rättar till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård
Vad gäller frågan om prisreglering hänvisar jag till mitt huvudanförande. Vi moderater har lite skrämselhicka inför sådana förslag. Samtidigt är det väldigt svårt att föreställa sig ett högkostnadsskydd där staten tar alla kostnader upp till ett obegränsat belopp. Om man ska ha ett högkostnadsskydd behöver man också ha någon sorts prisreglering, annars kan det sättas vilka priser som helst. Jag instämmer i att det här är väldigt knepigt.
Fru talman! Vi tar fackförbunden på väldigt stort allvar; vi kommer att ta alla remissvar på stort allvar. Remisstiden har ännu inte gått ut. Om jag inte är helt felinformerad går den ut på söndag. Vi ser fram emot att gå igenom remissvaren och förhoppningsvis kunna gå fram med ett balanserat förslag.
Däremot är frågan om högkostnadsskyddet och den exakta utformningen ämnet för en annan debatt än den vi har i dag.
Fru talman! Jag och Centerpartiet delar ambitionen att man måste ta ytterligare steg när det gäller subventionering av tandvård. Där är vi inte oeniga. Men det finns ett antal sätt på vilka man kan göra det som inte skapar nästan oöverstigliga problem för tandvården.
Efter att ha tagit del av förslaget signalerar här de yrkesverksamma - det här är ju inte bara fackförbund utan yrkesföreningar - att de ser uppenbara risker i det att till exempel ett antal tandläkare kommer att välja att sluta arbeta. Man kommer att få betydligt mer administration.
Det kanske största hotet är att vi får en tudelad tandhälsa. Redan i dag klarar uppåt 90 procent av de äldre av att betala sin tandvård. Det är en mediankostnad på 2 000 kronor per år. Om vi skapar ett administrativt tungrott system kommer många att säga: Jag betalar 2 000 kronor, för jag behöver inte de här subventionerna.
Då kommer vi att få en utveckling som vi haft inom sjukvården, det vill säga vi får privat-privat vård. Man väljer att ställa sig helt utanför ersättningssystemen från Försäkringskassan eller hittar olika försäkringslösningar.
Jag delar helt uppfattningen att man här måste gå fram väldigt försiktigt. Givetvis ska man kunna subventionera men kanske hellre genom att använda de gamla subventionssystem som alliansregeringen plockade fram och stärka dem ytterligare i stället för att göra något som bygger på prisreglering, ökad administration och större problem för dem som arbetar.
Min fråga kvarstår. Kommer ni att vara beredda att lyssna på professionen och tänka efter för att se till att tandvården inte försämras? Ambitionen är ju egentligen att förbättra den.
Fru talman! När jag engagerade mig politiskt berodde det inte på någon pojkdröm om revolution. Jag tycker att samhället ska utvecklas genom stegvisa och genomtänkta reformer. Därför hittade jag hem hos Moderaterna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård
Frågan om högkostnadsskydd finns med i Tidöavtalet, som ligger till grund för att regeringen kunde tillträda. Någon form av högkostnadsskydd kommer att komma på plats under mandatperioden. Men jag instämmer med ledamoten och de farhågor som finns. Jag tycker att man ska ta remissvaren till utredningen på stort allvar. Om man kan förbättra i kanterna och i detaljerna och hitta nya och bättre sätt under resans gång är det absolut ingenting som jag eller Moderaterna är emot.
När jag själv tittar på vilka tandläkare man bör använda gör jag det naturligtvis utifrån en kvalitetsstämpel, att de är anslutna till Försäkringskassan. Att skapa ett A- och ett B-lag, där vissa är med och andra inte, vore en mindre bra väg framåt för svensk tandvård. Det är saker som vi egentligen vill undvika, eftersom mycket i tandvården redan i dag fungerar. Det finns en hög patientnöjdhet, och ganska få ärenden hamnar hos HSAN. De allra flesta sköter sig bra.
Fru talman! Tack, Jesper Skalberg Karlsson, för ditt rosande anförande om hur det ser ut nu för tiden!
Jag skulle, fru talman, vilja referera till två tidigare utskottsinitiativ. Jag har ställt dessa frågor till ledamoten tidigare.
Det första gäller SOU 2021:8. Det rör sig om ett tillkännagivande om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder. Syftet var att minska skillnader mellan patienter i landet och geografiska avstånd.
Det andra tillkännagivande vi tog emot gällde 2021/22:SoU21. Det handlar om en särskild nationell strategi och särskild finansiering för läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser. Även i detta tillkännagivande, fru talman, trycker man på att patienter i hela landet ska få tillgång till bästa vård på ett jämlikt sätt.
Detta var reservationer som Tidöpartierna då, i opposition, stod helt bakom.
Min fråga till ledamoten Jesper Skalberg är följande. Ni har nu styrt i två och ett halvt år - detta är drygt tre år sedan. Ni hade otroligt hög svansföring i opposition när det gällde extrapengar till läkemedel och så vidare. Varför tillskjuter ni inte dessa extrapengar till de här grupperna, som ni var eniga om redan i opposition?
Fru talman! Tack till ledamoten Dahlqvist för frågorna!
När det gäller sällsynta hälsotillstånd redogjorde jag i mitt anförande för den nya process som TLV har fått på plats från och med den 1 januari i år. Jag noterade också i anförandet att det krävs betydligt mer - fler behöver göra mer. Vi ser alla fram emot att Socialstyrelsen kommer med sin nya strategi för just denna grupp. Mig veterligen är den inte försenad utan kommer att komma på utsatt datum i maj.
TLV och Socialstyrelsen är alltså engagerade, och vi kan säkert göra mer också från riksdagen. Men att det skulle finnas någon motvilja mot att jobba med dessa frågor är helt enkelt inte sant.
När det gäller läkemedel och mer jämlikt införande har vi moderater haft en rad olika förslag på hur man skulle kunna bygga en bättre nationell, mer rättssäker och mer effektiv process än den som finns i dag. De röstades ned under förra mandatperioden, men vi ger oss inte.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård
Jag noterar att det just nu förbereds en större läkemedelsutredning som ska tillsättas under året. Jag ser mycket fram emot att de direktiven presenteras så att vi kan komma framåt i läkemedelsfrågorna. Det har tidigare funnits problem med att man har gjort stora utredningar om läkemedelsfrågorna men inte riktigt kommit fram med förslagen. Nu kan vi dock notera att reformtempot är högre än det varit på länge, och det tycker jag är bra.
Fru talman! Tack så mycket, ledamoten, för ditt svar!
Frågan från mig kvarstår. Det fattas i dag pengar i systemet när det gäller införande av läkemedel. Det är därför TLV har så tuffa kriterier och prioriteringar. När de godkänner nya läkemedel måste de ta hänsyn till många olika parametrar. När man i samtal med myndigheten frågar varför de gör denna stränga tolkning är ett av skälen ekonomiskt. De har inte resurser, och kostnaderna drar iväg. Detta kanske vi är överens om.
Men ledamoten svarar inte på frågan om finansiering. Visst, den nuvarande regeringen har många olika utredningar och uppdrag och har haft det under en längre tid. Sedan är frågan vad det blir för verkstad av detta. Jag är lite bekymrad över allt som sker.
Jag delar ledamotens uppfattning att vi måste ta ett helhetsgrepp om hela läkemedelsområdet. Men jag är, ledamoten, väldigt intresserad av att få svar gällande de tillkännagivanden ni gjorde förra mandatperioden, där ni var väldigt tydliga i era prioriteringar och dessutom öronmärkte ett antal miljarder för läkemedel för särskilda diagnoser.
Min fråga kvarstår: När kommer den särskilda potten i budgeten? Den kommer inte i år i alla fall. Kommer den nästa år?
Fru talman! Tack till ledamoten Dahlqvist för att han upprepar sina frågor!
Jag kan börja med att konstatera att TLV nu i större utsträckning tar hänsyn till patientantal och försäljningsvärde när de tar beslut om pris och subvention. De accepterar också en högre kostnad för läkemedel för mycket svåra hälsotillstånd, vilket det finns många goda etiska argument för.
Jag är osäker på om en pott är den bästa lösningen för att ge vissa läkemedel en egen rad i redovisningen, så att säga. Jag tror att det som ska ligga till grund är den hälsoekonomiska analysen, den etiska plattformen och de QALY-analyser som myndigheten gör. Jag tycker att nya terapier som bidrar till att förlänga liv och minska lidande ska godkännas. Vi har fortfarande en bit kvar för att komma upp till det europeiska snittet.
Jag är övertygad om att de 41 miljarder vi i år lägger på läkemedelsförmånen bidrar till att många människor får de mediciner de ska ha. Sedan finns det utvecklingsarbete. Jag ser mycket fram emot Socialstyrelsens rapport gällande uppdraget om sällsynta hälsotillstånd, som kommer i maj, och jag utesluter inte att vi ska göra mer. Men jag tror att det är stegvisa förbättringar på många områden som kommer att göra att vi kommer framåt i dessa frågor, inte en extra rad i en budgetpost i budgetpropositionen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård
Fru talman! Det här betänkandet behandlar vansinnigt många olika frågor, så jag har delat upp detta för att det ska bli någorlunda begripligt.
Jag börjar med tandhälsa. Det råder en levande kris, kan man säga, vilket framgår när man träffar och pratar med regionala och privata tandläkare. Vi kan också se att tandläkarna inom den regionala tandvården mest får jobba med barn och unga; det blir utträngningseffekter. De får liksom ingen utväxling och får inte lära sig speciellt mycket. Kompetensutvecklingen för tandläkarna inom den regionala sektorn har minskat. Har ni tittat på detta? Man kanske kan tycka att även privata tandläkare skulle ta ansvar för barn och unga så att man fick en mer jämlik hållning.
Jag går vidare till läkemedel. Högkostnadsskyddet ska höjas, inte sant? Det kanske vi ska ha en specifik debatt om. Detta kommer att slå väldigt hårt - kanske inte, fru talman, mot sådana som ledamoten och jag själv utan mot personer som exempelvis är arbetslösa eller fattiga och har barn som har astma och så vidare. Det kan bli ganska svårt. Jag undrar om ledamoten känner till om det har gjorts någon som helst konsekvensanalys av detta. Redan i dag är det många som inte hämtar ut sina läkemedel för att de inte har råd. Riskerar inte detta att förvärra situationen för människor som är rejält fattiga?
Detta med läkemedel är svårt - införande och så vidare. Vi har allihop tittat på detta och skakat bekymrat på huvudet. Det gäller exempelvis fungerande kostnadsmodeller för specialdesignade läkemedel och hur man kan förbättra dem. Jag ser fortfarande inte, fru talman, om detta blir bättre, utan det känns lite rörigt. Finns det svar på det?
Fru talman! Tack, ledamoten Rågsjö, för frågorna!
När det gäller vem som gör vad inom tandvården kommer det att bli förändringar under detta och kommande år eftersom åldersgränserna för den avgiftsfria tandvården justeras, vilket kommer att göra att det blir en annan sammansättning när det gäller vilka patienter som hamnar i folktandvården kontra den andra tandvården. Det är den planerade förändring vi har tittat på och som nu genomförs. Några andra stora förändringar på det området kan jag inte minnas att vi har i vårt Tidöavtal.
När det gäller högkostnadsskyddet är remissperioden för det förslaget inte slut, och det kommer att bli en separat debatt när remissvaren har inkommit.
När det gäller läkemedel kan man notera att det är väldigt mycket som pågår. Det är ganska spridda skurar, utöver de frågor vi har i Sverige - alltså sådant som rör NT-rådet, nya avancerade terapier, vårt jobb med antibiotikaresistens, life science-strategin med mera. Allt detta ska ses i ljuset av att hela läkemedelslagstiftningen just nu förhandlas inom Europeiska unionen. Där måste vi också ta hänsyn till ett pågående handelskrig som vi inte har så mycket att säga till om men som såklart kommer att påverka tillgången till läkemedel i Europa och Sverige.
Det är verkligen ett sammelsurium av olika frågor som samspelar. Jag kan dock bara ta ansvar för vad vi gör här i Sverige. Jag är övertygad om att den nya life science-strategin, satsningarna på Swetrial och det vi gör när det gäller läkemedelsberedskap kommer att få effekt. Det kommer att göra att tillgången blir bättre än den annars hade varit. Men det är väldigt mycket som vi inte styr över. Handelskriget med USA är en sak. Tillgången till ingredienser från Kina och Indien är en annan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård
Fru talman! Angående tandhälsan tror jag att man måste börja titta på att staten tar över stora delar av utbildningen, för det behövs. Och detta med att regionens tandläkare får färre barn och unga som patienter stämmer inte riktigt. De har ju hela skolan, hela det perspektivet. I vissa regioner är det svårt att få en tandläkartid i dag om man är 48 år och har dålig tandhälsa. Detta måste man göra något åt för framtiden.
När det gäller högkostnadsskyddet för medicin hoppas jag att man ser över förutsättningarna. Annars kommer det att bli vansinnigt tufft för dem som redan har det tufft ekonomiskt i samhället.
Läkemedel är en jättefråga. Börjar man fördjupa sig i den blir man alltid förundrad och behöver borra ännu djupare. Med tanke på det som vi nu ser med handelskrig och så vidare måste vi kanske ha ett helt annat förhållningssätt när det gäller läkemedel och kanske producera mer i Sverige och Europa. Men det är en annan debatt. Det är klart att det skakar betänkligt.
När det gäller läkemedel till små patientgrupper är det väldigt ojämlikt. Det handlar ju helt om vilken region man befinner sig i. Jag skulle önska att det fanns en rejäl nationell pott för regioner. Annars blir det ojämlikt, helt enkelt. Jag tror att detta skulle vara väldigt bra. Vi har själva lagt in det i vår budget, för vi tycker att det är det bästa.
Sedan har jag en sista fråga, innan replikskiftet är slut: Ert förslag för 67-plussarnas tandvårdsförsäkring, blir det verkligen mer jämlikt?
Fru talman! När det gäller tandläkarbristen är jag enig med ledamoten Rågsjö. Vi behöver fler tandläkare i Sverige med kliniker på fler platser. Det vet inte minst jag som kommer från Gotland, där köerna till tandvården är långa.
När det gäller högkostnadsskyddet är det viktigt att vi har en långsiktig finansieringslösning för läkemedel. Vi noterar att de har blivit betydligt dyrare de senaste åren. Man får lite skrämselhicka när man läser prognoserna, där det talas om prisökningar på 6-7 procent per år där den statliga delen redan från början var över 30 miljarder. Det är ganska omfattande belopp, och vi behöver fundera över hur man prioriterar.
En långsiktig finansiering av högkostnadsskyddet är viktig, och det är bakgrunden till att det nu ses över. Remissperioden är dock inte över, utan det kommer att bli en annan debatt om detta.
Fru talman! När det gäller små patientgrupper och tillgången till läkemedel är det för tidigt att utvärdera den nya ordning som gäller på TLV från den 1 januari i år. Jag är övertygad om att vi om några månader kommer att kunna se resultat. Om det inte blir som tänkt ska vi inte utesluta att det kan göras nya satsningar på området. I maj kommer också Socialstyrelsens strategi för sällsynta hälsotillstånd, vilket kan vara ett bra komplement.
Jag tror som sagt att vi behöver engagera många delar av det svenska samhället - många myndigheter men också politiken - för att fler människor ska få tillgång till de mediciner som kan förlänga och rädda liv. Vi har fortfarande en bit kvar att jobba med för att nå upp till det europeiska snittet när det gäller tillgängliggörande av läkemedel. Förklaringen till det kräver betydligt mer än två eller åtta minuter, så det får vi ta i en separat och längre debatt.
