Joar Forssell (L) svarade Morgan Johansson i en replik om Utrikespolitisk debatt i debatten ”Protokoll 2024/25:69 Onsdagen den 12 februari” den 12 feb 2025.
Morgan JohanssonS· i sitt anförandeI år är det precis 80 år sedan andra världskriget tog slut. Det var ett krig som drivits fram av en högerextrem nationalism i Tyskland, Italien och Japan, som kom att kosta över 60 miljoner människor livet och som också…Herr talman! I år är det precis 80 år sedan andra världskriget tog slut. Det var ett krig som drivits fram av en högerextrem nationalism i Tyskland, Italien och Japan, som kom att kosta över 60 miljoner människor livet och som också ledde till historiens värsta folkmord - förintelsen av judar och romer, dödandet av homosexuella, oppositionella och alla andra som nazisterna inte tyckte passade in i deras nya tredje rike.
Det var en global katastrof av aldrig tidigare skådat slag. Men ur andra världskrigets aska reste sig en ny världsordning. Det var inte så att alla länder blev demokratier; så bra blev det inte. Men åtminstone kom de flesta världsledare, demokrater som diktatorer, att förstå de enorma riskerna med en oreglerad världsordning, risker som dessutom ökat mångfalt i och med uppfinningen av atombomben.
Aldrig igen, sa man, och så satte man upp internationella regelverk och globala och regionala institutioner som skulle övervaka de regelverken - allt för att minska riskerna för ett tredje och för mänskligheten helt förödande världskrig. Då fick vi Förenta nationerna, Europarådet, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, Genèvekonventionen, Världshälsoorganisationen, Världsbanken, Internationella valutafonden och så vidare. Så småningom fick vi också det europeiska samarbete som skulle bli EU.
Man skapade en regelbaserad världsordning, grundad på folkrätten och internationell lag. Även om vi sedan dess har sett många krig har vi förskonats från ett nytt världskrig. Det kan vi tacka den regelbaserade världsordningen för.
I 80 år har vi upprätthållit den stabiliteten. Nu är den hotad. Den är förstås hotad av Putins Ryssland genom hans attack på Ukraina för snart tre år sedan, genom hans anspråk på landområden i till exempel Moldavien och Georgien och genom hans försök att infiltrera politiken i ett antal EU-länder och på Balkan. Ryssland är och förblir det stora hotet mot Europa under överskådlig tid, och det måste vi bygga ett värn mot.
Men - det är lika bra att vi säger det rakt ut - den regelbaserade världsordningen undermineras numera också faktiskt av den amerikanska administrationen. Man kan inte säga något annat efter de senaste veckornas spektakulära utspel - att USA ska lägga under sig Grönland, att Kanada ska bli en delstat i USA, att USA ska ta över Panamakanalen och att USA ska ta över Gaza och fördriva miljontals palestinier från deras hem för att göra plats för något slags semesteranläggning för västerlänningar. Det senaste är att USA kräver tillgång till Ukrainas naturresurser. Annars kommer man inte att fortsätta att stödja Ukraina utan tvärtom därmed i praktiken sälja ut landet till Ryssland.
Jag tror att det är många som tänker: Vad är det egentligen som händer? Har världen blivit galen? I sådana här situationer finns det bara en sak att göra, och det är att ta ett djupt andetag och gå tillbaka till grunderna - folkrätten och internationell lag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Olof Palme sa en gång att man måste kalla saker vid deras rätta namn, och det finns ord för att vilja lägga under sig andra länder. Det kallas imperialism och kolonialism. Det trodde vi hörde hemma på historiens skräphög. Det finns ord för att vilja fördriva miljontals människor från deras hem. Det kallas för etnisk rensning. Att tvångsförflytta en befolkning, som man tydligen överväger att göra i Gaza, är kriminaliserat i Romstadgans artikel 7, under rubriken Brott mot mänskligheten.
Att idka utpressning mot ett land - Ukraina - som har varit i krig i tre år, som förlorat tiotusentals av sina landsmän, som sett sina barn föras bort till Ryssland och som utsatts för alla krigsbrott som finns i lagboken kräver en alldeles särskild form av moral eller brist på det. Hur lågt kan man egentligen sjunka?
Sådana här utspel är djupt destruktiva. Det splittrar väst. Det spelar Putin i händerna. Det undergräver den regelbaserade världsordningen.
Det internationella samfundet, EU och Sverige måste vara väldigt tydliga när det gäller alla sådana här planer. Detta kan aldrig accepteras, oavsett från vilket håll det kommer. Här måste Sverige tala med en klar stämma. Vi kan inte acceptera att miljoner människor i Gaza och på Västbanken fördrivs från den mark där de levt i generationer. Vi kan inte acceptera att uppgörelser görs över huvudet på Ukrainas folk i syfte att komma åt landets naturtillgångar.
Om vi accepterar sådant är den regelbaserade världsordningen snart bara ett minne blott. Och vem förlorar mest på det? I första läget är det förstås de små och medelstora staterna. Stormakterna kommer alltid att kunna hävda sig, men för att små och medelstora stater ska kunna hävda sin rätt krävs det att det finns en regelbaserad världsordning. Men i förlängningen, herr talman, är det mycket mer som står på spel. Om världen går tillbaka till en förkrigsordning med ett allas krig mot alla, med kaos och anarki och där den starkes rätt ska gälla är snart hela världen i gungning, och då vet ingen var det slutar. Därför måste vi bjuda motstånd, och vi måste tala klarspråk. Vi måste bygga ett brett globalt stöd för den regelbaserade världsordningen.
Jag tycker att den svenska regeringen varit alltför vag, alltför tyst och alltför passiv i den utmanande situation som vi befinner oss i. Till exempel tycker jag att man borde ha varit mycket tydligare när Trump gjorde sitt Grönlandsutspel. Det är klart att man aldrig kan acceptera när en allierad hotar en annan allierad med våld. Det måste man ge uttryck för omedelbart, och man måste omedelbart ge Danmark och Grönland allt det stöd de behöver i en sådan här situation.
Men det allvarligaste misstaget är att Sverige under den här regeringen har dragit sig undan från den globala arenan för att i det närmaste helt fokusera på Europa. Det tar sig många uttryck. Man har dragit ned kraftigt på stödet till FN och dess organisationer. Man prioriterar inte FN-arbetet längre. Man lägger ned sin röst i viktiga omröstningar i generalförsamlingen. Man drar kraftigt ned på biståndet så att vi snart är under skammens gräns, det vill säga 0,7 procent av bruttonationalinkomsten, samtidigt som de humanitära behoven är större än någonsin. Man drar sig ur i länder i Afrika och Asien. I Mellanöstern slopar man helt stödet till UNRWA, skär ned på viktigt bistånd på Västbanken och svajar i sitt stöd för Palestina.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Detta är ett enormt misstag. När nu den regelbaserade världsordningen är i gungning räcker det inte att fokusera på Europa, tvärtom. Det måste byggas ett brett stöd för de regler och de institutioner som i 80 år upprätthållit stabiliteten i världen. Världen är större än Europa. Det är viktigare än någonsin att Sveriges regering visar att den förstår det.
(Applåder)
Herr talman! I grunden tror jag att det är klokt att vi har en ordning i Sverige och Sveriges riksdag där vi är relativt överens och har en stor samsyn i de säkerhetspolitiska frågorna. Det gynnar oss i detta världspolitiska läge.
Men Socialdemokraterna har närmast gjort sig ett varumärke, och klättrat i ligan, av att alltid ändra sig, alltid vara reaktiv och sedan konstatera att man alltid har tyckt något man aldrig har tyckt. Vi har sett det i migrationspolitiken. Vi har sett det i en hel del av säkerhetspolitiken. Vi har sett det på en rad politiska områden.
Nu hävdar Morgan Johansson att man ska gå tillbaka till grunderna, i ett säkerhets- och utrikespolitiskt läge som är det värsta sedan andra världskriget. Det understryker bara Socialdemokraternas närmast utopiska och reaktiva utrikespolitik, som gör att man återigen kommer att behöva ändra sig på en rad väsentliga områden.
Socialdemokraterna verkar inte hörsamma att en ny verklighet kräver helt nya och realistiska åtgärder, en realistisk utrikes- och säkerhetspolitik. Socialdemokraterna har varit ute och jämfört en, trots allt, demokratiskt vald ledare, Donald Trump i USA, med en av världens numera värsta krigsförbrytare, nämligen Putin i Ryssland, i till exempel frågan om Grönland.
Det är naturligtvis så att vi i Norden och från svensk sida har diametralt olika uppfattningar än USA i en hel del utrikespolitiska frågor, inte minst den om Grönland. Där bör vi vara tydliga med att Danmarks och Grönlands sak är vår. Där är vi överens.
Men att i ett sådant här säkerhetspolitiskt läge gå ut och jämföra en ledare som Trump, som leder världens största demokrati, med en av världens värsta krigsförbrytare är riktigt illa. Det är också direkt i strid med Danmarks vädjan och linje.
Frågan är hur Morgan Johansson själv tycker att man agerar i linje med att hålla ihop inom Norden.
Herr talman! Nu kanske Aron Emilsson inte är rätt man eller Sverigedemokraterna rätt parti att prata om att andra partier ändrar sig. Det har vi ju sett Sverigedemokraterna göra i några frågor på senare tid, vilket har fått sina följder.
Det jag sa i mitt anförande var att vi i alla lägen måste hålla på den regelbaserade världsordningen och att den måste gälla alla. Det finns inga särskilda regler för vissa länder. Inga länder har rätt att göra anspråk på andra länders territorium. Inga länder har rätt att i förhållande till andra länder hota med våld för att lägga under sig deras naturresurser. Det tycker jag är en självklarhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
När något land gör på det här sättet - oavsett om det är USA, Ryssland eller ett annat land - måste det internationella samfundet vara väldigt tydligt och säga nej, det här accepterar vi inte.
Jag var justitieminister under den förra perioden Trump var president. Jag har fyra års erfarenhet av den situationen. Jag var med om ett antal situationer då vi fick utspel från den amerikanska presidenten och den amerikanska administrationen. Min erfarenhet är att man måste svara väldigt tydligt och väldigt snabbt. Annars riskerar man att bli överkörd.
Jag skulle vilja säga att det nu är värre än någonsin. Nu handlar det inte bara om Grönland, utan det handlar om Gaza och Ukraina. Nu är det så många bollar uppe i luften. Då är det ännu viktigare att stå fast vid den regelbaserade världsordningen.
Min motfråga till Aron Emilsson är om han menar att vi ska överge den regelbaserade världsordningen och att vi ska ha olika måttstockar för olika länder. Var någonstans tror Aron Emilsson att vi hamnar då? Min uppfattning är att vi riskerar att hamna på en mycket farligare plats. Det är en plats där vi får gå tillbaka till förkrigshistorien och där utvecklingen kan bli extremt allvarlig. Att Aron Emilsson står fast vid den regelbaserade världsordningen tycker jag är extremt viktigt.
Herr talman! Den regelbaserade världsordningen är en självklarhet för mig och för Sverigedemokraterna. Jag vet inte hur många gånger jag upprepat detta i utrikesutskottet, här i kammaren, i medier och i olika sammanhang. Det är kanske det viktigaste vi har som medelstor stat i norra Europa när imperialistiska stater vill lägga andra stater under sig i imperialistiska strävanden - inte minst Ryssland i vårt närområde. Det gäller även andra. Kina gör afrikanska oberoende stater beroende av dem och deras investeringar.
Detta är ett utbrett problem. Den regelbaserade världsordningen är central, men i den regelbaserade världsordningen måste man också i någon mån förhålla sig till att det även handlar om att bekämpa extremism och den terror som i dag är ett internationellt problem. Israel är en frontstat för att hålla tillbaka den terrorn.
Morgan Johansson har tidigare uttalat sig och sagt att situationen i Gaza är en barnkyrkogård. En yvig retorik och en Israelfientlighet har länge präglat stora delar av socialdemokratin. På vilket sätt gynnar detta en diskussion som kan kratta manegen för en regelbaserad världsordning även i dessa regioner? Tvärtom undergrävs detta, och det gör att antisemitismen sjuder.
Herr talman! Min poäng är att man inte kan tillämpa dubbla måttstockar. Samma regler måste gälla för alla länder. När Israel ockuperar mark de inte har rätt till måste man påtala det. Man måste kräva att de ska dra sig tillbaka därifrån.
I linje med internationell rätt måste man också påtala när en oproportionerlig krigföring bedrivs. När USA gör anspråk på andra länder på ett sätt som strider mot internationell rätt måste man påtala det, och när Ryssland bedriver ett fruktansvärt krig gentemot Ukraina måste man påtala det. Man kan inte behandla olika länder på olika sätt. Det blir då ett sluttande plan där man till slut börjar acceptera saker beroende på vem som ställer dessa krav. Då är vi som sagt snart tillbaka till en förkrigssituation, och den situationen kommer att vara extremt allvarlig och extremt farlig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Nej, herr talman, vi måste stå upp för den regelbaserade världsordningen och för de institutioner som bär upp den.
(Applåder)
Herr talman! Regeringen har i flera sammanhang varit mycket tydlig med att det är Danmark och Grönland som bestämmer i frågor som rör Danmark och Grönland. Vi sa också detta bara timmar efter Trumps uttalande, till skillnad från vad Morgan Johansson sa i sina lögner i radio i morse.
Jag betackar mig för Morgan Johanssons så kallade utrikespolitiska råd. Det är helt uppenbart att han inte har haft kontakt med sina socialdemokratiska kollegor i Danmark. Det är inte heller första gången som Socialdemokraterna i Sverige har dålig koll på hur den utrikes- och säkerhetspolitiska debatten går hos sina nordiska systerpartier. Socialdemokraterna förstod inte vad S i Finland gjorde när det gällde Nato, för de var så upptagna av sitt eget politiska spel.
Regeringen i Sverige har stått i ständig kontakt med kollegorna i Danmark. Vi har gjort och sagt exakt det de har bett oss om, när de har bett oss om detta. Både statsministern och jag har uttryckt Sveriges stöd till de budskap Danmarks regering har fört fram i dessa frågor, och vi står helhjärtat bakom vårt grannland.
Varför gör Morgan Johansson inte det han i sitt anförande sa är det bästa att göra i detta svåra läge, det vill säga att ta ett djupt andetag och kanske ta upp mobilen och ringa kollegorna?
(Applåder)
Herr talman! Jag kan försäkra utrikesministern om att vi har mycket nära kontakt med våra nordiska partivänner i alla situationer, och särskilt i den situation vi har nu. Vi har det både partimässigt och mellan det svenska och det danska utrikesutskottet. Det hade vi också under hela Finlands Natoprocess. De ministrar som hade hand om detta under den våren åkte i skytteltrafik mellan Finland och Sverige under den perioden för att hela tiden stämma av med våra nordiska partikollegor. Det är helt fel att påstå att vi inte har någon sådan kontakt.
Jag måste däremot säga att jag blev lite överraskad över utrikesministerns reaktion när jag kritiserade Trumps utspel om Grönland. Det tog förresten flera dagar innan vi fick en ordentlig kommentar både från statsministern och från utrikesministern. Ni låg väldigt lågt under de dagarna, Maria Malmer Stenergard.
När reaktionen väl kom blev jag överraskad över att det inte i första hand var ett klargörande av regeringens position. Det var i stället ett angrepp på mig för att jag, och vi från vår sida, hade sagt att Sverige nu måste sluta upp bakom Danmark och Grönland och stå upp för detta. Då var det på något sätt vi som var ansvarslösa när vi sa det som egentligen är självklart, det vill säga att vi måste hålla på den regelbaserade världsordningen oavsett vem som kritiserar den eller som undergräver den. Detta blev jag faktiskt överraskad över.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Jag tror att utrikesministern nu när hon ser alla nya utspel som kommer när det gäller Gaza och Ukraina kanske börjar förstå att det med en president som Trump egentligen bara finns ett enda sätt att hantera situationen. Det är att vara väldigt tydlig, och att vara det redan från början.
Herr talman! Jag ser fram emot att den svenska regeringen kommer att vara det framöver.
Herr talman! Det är rätt uppenbart att Morgan Johansson bara har mediebevakning på sitt eget namn. Det är uppenbart att han inte följer vad regeringen faktiskt har sagt om Grönland, och när vi har sagt det, utan bara följer det som handlar om honom själv och det som handlar om det egna partiet.
Morgan Johansson påstår att han haft kontakt med sina socialdemokratiska kollegor i Danmark. Det är då ännu värre att han går ut helt i strid med deras önskemål, medan vi naturligtvis lyssnar mycket noga på vad våra kollegor i Danmark säger.
Jag vill ändå gå tillbaka till det anförande som Morgan Johansson höll. Noterade man att han pratade mer om Trump än om till exempel EU, som är vår viktigaste utrikespolitiska plattform? Det här är på något sätt symtomatiskt för Socialdemokraterna: Man förmår inte navigera i en väldigt svår säkerhetspolitisk tid. Det enda man förmår är att plocka snabba inrikespolitiska poäng, och det är inte att sätta Sveriges bästa i första rummet.
(Applåder)
Herr talman! Det kan hända att utrikesministern får en applåd här inne när hon går till personangrepp mot mig, men jag tycker inte att det är ett bra sätt att hantera utrikespolitiken när vi nu befinner oss i det värsta säkerhetspolitiska läget under efterkrigstiden. Sluta fokusera på person; fokusera i stället på de svåra utmaningar vi har framför oss!
De svåra utmaningarna just nu är att den regelbaserade världsordningen hotas av Putin men tyvärr också undergrävs av den amerikanska administrationen genom de utspel den gör. Det är det enda jag frågar efter. Jag går inte till några personangrepp mot Maria Malmer Stenergard, utan det enda jag frågar efter är att man ska vara tydlig och tidig när sådana här uttalanden görs. Det handlar om att alla ska förstå vad Sveriges linje är, det vill säga en total uppslutning bakom folkrätten, internationell lag och den regelbaserade världsordningen.
(Applåder)
Herr talman! Socialdemokraterna har traditionellt varit starka försvarare av FN-systemet, liksom starka kritiker av staten Israel både under kriget i Gaza och långt dessförinnan. Därför skulle jag vilja fråga ledamoten hur han ställer sig till FN:s påstådda partiskhet i frågor kopplade till Israel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Låt oss titta på statistiken. I FN:s generalförsamling riktades det 154 resolutioner mot Israel mellan 2015 och 2023 medan 71 resolutioner behandlade alla övriga länder i världen. Bara under 2024 antog FN:s generalförsamling 17 resolutioner mot Israel och bara 6 gällande övriga världen - en vardera om Nordkorea, Iran, Syrien, Myanmar, Ryssland och USA.
Personligen tycker jag att det är mycket svårt att påstå att det är just så här världen ser ut. Statistiken kan inte enbart bero på att konflikten mellan Israel och de palestinska aktörerna är en av världens svåraste. Snarare beror det på att många länder som driver och röstar igenom dessa resolutioner har en lång historia av politisk och ideologisk fientlighet mot staten Israel. Det handlar inte sällan om diktaturer som själva har en ytterst tveksam syn på mänskliga rättigheter och som aktivt förföljer oliktänkande, förvägrar kvinnor basala rättigheter och tystar fria medier.
Min fråga till ledamoten Johansson är därför: Ser ledamoten detta som en oproportionerlig kritik mot Israel inom FN-systemet, och vad beror det i så fall på? Om inte, hur förklarar ledamoten den extrema snedfördelningen vad gäller resolutioner?
(Applåder)
Herr talman! Den enkla förklaringen är väl att den här konflikten är en av de mest långvariga konflikter vi har haft. Den går ju tillbaka ända till FN:s bildande i slutet av 40-talet och är fortfarande en olöst konflikt. Det är klart att man fortsätter att ta upp frågan gång efter gång så länge den inte är löst. Jag ser inget konstigt med det.
Sedan säger Magnus Berntsson att vi har kritiserat staten Israel. Jag vill bara säga att vi inte kritiserar staten Israel som sådan. Vi kritiserar Israels krigföring när den är oproportionerlig, och vi kritiserar ockupationen. Det gör vi på precis samma sätt som vi kritiserar andra krigförande parter när de bryter mot internationell rätt.
Vår syn är att vi vill se en utveckling där israeler och palestinier kan leva sida vid sida i en tvåstatslösning. För att det ska kunna uppnås krävs faktiskt att ockupationen upphör. Det krävs att bosättningarna upphör. Jag vet att Magnus Berntsson tillhör ett parti, Kristdemokraterna, som har haft täta kontakter med bosättarrörelsen. Jag hoppas att man har avbrutit dem nu, för det faktum att bosättningarna fortsätter menar jag är ett av de stora hindren för en långsiktig fred i den här regionen.
Enligt min uppfattning har vi från vår sida aldrig uttalat någon obalanserad kritik på något sätt. Vi står upp för staten Israels rätt att existera inom säkra, väldefinierade och internationellt erkända gränser. Vi står också upp för en palestinsk stat, och vi ämnar verka för en sådan. Men det förutsätter som sagt att ockupationen avbryts, att bosättningarna avbryts och att krigföringen stoppas.
(Applåder)
Herr talman! För alla oss som försvarar den regelbaserade världsordningen är FN en central institution, och dess roll i att upprätthålla internationell lag och främja fred är avgörande. Men finns det inte en risk att FN förlorar sin legitimitet om dess agerande uppfattas som ensidigt och politiserat?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Jag kan förstå att Israel är missnöjda; vi har sett hur UNRWA-lokaler används för att hålla vissa av gisslan och hur chefer för UNRWA:s lärarfack både i Gaza och i Libanon samtidigt har haft ledande roller i Hamas. Vi ser också flera andra saker. Med det sagt vill jag vara tydlig med att mitt parti anser att Israel inte alltid fattar rätt beslut och att vi är djupt kritiska till hanteringen av bosättarfrågan.
Som följdfråga undrar jag dock: Ser inte ledamoten en risk att FN förlorar sin legitimitet när deras kritik blir så ensidig som statistiken visar?
Herr talman! Svaret är: nej, faktiskt tvärtom! Jag tror att FN hade förlorat sin legitimitet om de inte hade vågat adressera den fråga som nu har legat olöst i decennium efter decennium. Då hade FN så att säga spelat ut sin roll och förlorat sin legitimitet.
Sedan tror jag faktiskt, nu när Magnus Berntsson säger som han gör om bosättarna och om tvåstatslösningen, att vi inte står särskilt långt från varandra i själva sakfrågan. Vi önskar båda en palestinsk stat och en israelisk stat som kan leva sida vid sida. Det krävs dock kompromisser från båda sidor för att man ska kunna nå dit. Låt oss jobba tillsammans för att man ska göra det! Om vi har en konstruktiv utgångspunkt tror jag att förutsättningarna faktiskt skulle kunna vara ganska goda trots att läget är som det är.
(Applåder)
Herr talman! Tack till ledamoten Johansson!
Socialdemokraterna har inte direkt en stark historia av att stå upp för den regelbaserade världsordningen, tvärtom. Man kan fundera på Palmes kärlek till Castro eller hur Morgan Johanssons företrädare klädde på sig slöja och kröp för terrormullorna i Iran. Men där vi står i dag, där den regelbaserade världsordningen framför allt utmanas av ondskans axelmakter Kina, Ryssland och Iran tillsammans, undrar man lite vad socialdemokraterna i världen håller på med och vad Socialdemokraterna i Sverige gör för att korrigera andra socialdemokrater. Jag har därför tre frågor till Morgan Johansson.
Vad gör Socialdemokraterna i Sverige för att stoppa den brittiska Labourregeringens planer på en megaambassad från Kina, som har beskrivits som att den ska bli en spionbas för Kinas verksamhet i hela Europa?
Jag undrar också: Vad gör Socialdemokraterna i Sverige för att se till att den socialdemokratiskt ledda regeringen i Sydafrika slutar smöra för Kina? Den har till exempel sagt att den står bakom Kinas anspråk på Taiwan oavsett vilka medel Kina vill ta till.
Till sist undrar jag: Vad gör Socialdemokraterna - och vad har Socialdemokraterna gjort - för att driva på socialdemokraterna i Tyskland, med Scholz i ledningen, som har vägrat skicka Ukraina de vapen som Ukraina har behövt? Man har också vägrat låta Ukraina använda de vapen de har fått på det sätt de behöver för att kunna vinna kriget.
Socialdemokraterna i Sverige har en läxa att göra, och de skulle behöva ta lite mer ansvar för att driva på socialdemokrater i andra delar av världen. Kina, Ryssland och Iran är det största hotet mot demokratin i världen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
(Applåder)
Herr talman! Jag kan försäkra att vi från vårt parti för fram våra ståndpunkter i dialogen med våra broder- och systerpartier.
När det gäller Kinas ambassad i Storbritannien har jag svårt att se vad som egentligen är problemet. Kina har ju ambassader överallt - varför skulle man inte få lov att etablera sig i större omfattning i Storbritannien?
Den andra frågan gällde Sydafrikas inställning till Kina. Där har vi ju snart ett tillfälle. Utrikesutskottet åker till Sydafrika om bara några veckor. Då finns det tillfälle att diskutera både förhållandet till Kina och förhållandet till Ryssland - den diskussionen måste också föras - med den sydafrikanska regeringens företrädare.
Det Joar Forssell sa om Tyskland är faktiskt fel. Hotet mot fortsatt tyskt stöd till Ukraina är ju inte de tyska socialdemokraterna. Hotet kommer i stället från Alternative für Deutschland, alltså från den högerextrema oppositionen. Den finns risk för att denna opposition nu vinner inflytande i Tyskland. Det är där hotet finns, Joar Forssell, och det borde du adressera.
Herr talman! De som lyssnar kan höra hur lätt Socialdemokraterna tar på sådant som socialdemokrater gör i andra länder och hur lätt de tar på hotet från Kina. Den megaambassad som Kina tänker bygga i Storbritannien, med stöd av Labourregeringen, har beskrivits som en spionhubb för hela Europa. Det är inte bara en ambassad, utan det är en ambassad som kommer att utgöra navet för kinesisk spionverksamhet - och förtryck mot europeiska kineser, för den delen - i hela Europa.
Under veckan som gick demonstrerade tusentals britter på Londons gator. Det var uigurer, tibetaner, personer i exil från Hongkong och personer från Taiwan. De demonstrerade därför att detta är ett enormt hot, men Socialdemokraterna i Sverige ruskar bara av sig det.
Socialdemokraterna kan heller inte svara på frågan om Scholz. Det är ju uppenbart att bristen på vapen och sättet som Ukraina fått använda dem på har varit ett hot mot Ukraina och landets rätt att vinna kriget.
Herr talman! Det blir lite löjligt. Om jag inte minns fel satt de tyska liberalerna tillsammans med socialdemokraterna i den regering som Joar Forssell påstod inte stödde Ukraina tillräckligt mycket. Jag kan ju ställa en motfråga: Vad gjorde Joar Forssell då åt sina liberala kollegor? Nu har han ingen replikrätt, men han har ju senare ett anförande där han kan svara på detta.
Alla länder bestämmer själva över sina diplomatiska relationer. Jag tycker inte att det är konstigt att Kina har en ambassad i London. Jag tycker inte heller att det är konstigt att Kina har en ambassad i Sverige. Ska jag tolka Joar Forssell som att han vill ändra på det och bryta de diplomatiska relationerna? Jag hoppas inte det, för enligt min uppfattning måste vi upprätthålla diplomatiska relationer brett.
Jag tycker att Joar Forssell helt och hållet är ute i ogjort väder. Jag kan dock försäkra honom att vi har våra partikontakter på det sätt som vi ska och att vi för fram våra åsikter.
