22 miljarder till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2)

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2024/25:1 i de delar som gäller utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livs­medel och 17 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2024/25. Reger­ingens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Motionsförslagen finns också i bilaga 1.

I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2025 och beställningsbemyndiganden samt de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner.

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).

Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2025 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel till 21 697 804 000 kronor (prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49).

I detta betänkande föreslår miljö- och jordbruksutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdag­ens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtag­anden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).

Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) i budgetpropo­sitionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultat­redovisning för utgiftsområde 23 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fort­satta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning och de tillkännagivanden som redovisas i budgetpropositionen inom utgiftsområde 23 behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 23.

Riksdagen har beslutat om följande mål för utgiftsområde 23: Insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatom­ställningen och att naturresurserna används hållbart (prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:MJU2, rskr. 2014/15:88).

Inom utgiftsområdet har riksdagen även beslutat om mål för följande fyra resultatområden:

Det övergripande målet för den sammanhållna landsbygdspolitiken är en livs­kraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet (prop. 2017/18:179, bet. 2017/18:NU19, rskr. 2017/18:360).

Det övergripande målet för livsmedelskedjan är en konkurrenskraftig livs­medelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både kon­ventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En pro­duktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livs­medel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska (prop. 2016/17:104, bet. 2016/17:MJU23, rskr. 2016/17:338). Utöver det övergripande målet har riks­dagen inom resultatområdet beslutat om delmål för livsmedelsstrategins tre strategiska områden enligt följande:

Utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar, detta genom ändamåls­enliga skatter och avgifter, regelförenklingar, administrativa lättnader och andra åtgärder för att stärka konkurrenskraften och lönsamheten.

Konsumenterna ska ha ett högt förtroende för livsmedlen och kunna göra medvetna val, exempelvis av närproducerat och ekologiskt. Marknaden för livsmedel ska kännetecknas av en väl fungerande konkurrens. Den svenska livsmedelsexporten ska ges förutsättningar att öka för att möta efterfrågan på relevanta marknader.

Stödja kunskaps- och innovationssystemet för att bidra till ökad produktivitet och innovation i livsmedelskedjan samt hållbar produktion och konsumtion av livsmedel.

När det gäller skogspolitiken har riksdagen beslutat om två jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:252 och prop. 2007/08:108, bet. 2007/08:MJU18, rskr. 2007/08:244). Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om använd­ningen av vad skogen producerar. Miljömålet innebär att skogsmarkens natur­givna produktionsförmåga ska bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas.

Det övergripande målet för samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:MJU2, rskr. 2000/01:86).

Utöver de mål som redovisats ovan har riksdagen beslutat om övergripande mål för totalförsvaret inklusive civilt försvar (prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4, rskr. 2020/21:136). Livsmedels- och dricksvattenförsörjning­en berörs av det civila försvarets mål om förmåga att upprätthålla en nödvän­dig försörjning.

De tre resultatindikatorer som regeringen använder är inrikes flyttnetto och befolkning, tillgång till fast bredband eller fiber i absoluta närheten samt till­gänglighet till dagligvarubutik, drivmedelsstation och grundskola.

När det gäller resultat och måluppfyllelse redovisar regeringen följande utvecklingstendenser när det gäller de tre centrala indikatorerna. I fråga om inrikes flyttnetto har trenden med förändrade flyttmönster i samband med pan­demin nu brutits; storstadskommunerna, undantaget Stockholm, hade under 2023 ett positivt inrikes flyttnetto. En trend som däremot har förstärkts är det negativa flyttnettot för både glesa och mycket glesa landsbygdskommuner; under 2023 hade många kommuner en negativ befolkningsutveckling totalt. Regeringen redovisar vidare att utbyggnaden av snabbt bredband sker över hela landet med störst ökning i landsbygdskommunerna. Tillgången för de tätortsnära landsbygdskommunerna och de glesa landsbygdskommunerna är nu över 96 procent. Vidare redovisar regeringen att tillgängligheten till service stabiliserades något i landsbygdskommunerna under perioden 2013–2023, bl.a. till följd av en viss ökning i antalet dagligvarubutiker. Alla kommuntyper har haft en positiv eller oförändrad utveckling när det gäller tillgänglighet till drivmedelsstationer, medan tillgängligheten till grundskolor har minskat något i samtliga kommuntyper utom storstadskommuner och de glesa blandade kom­munerna.

Mot bakgrund av resultatredovisningen ovan är det regeringens samlade bedömning att målet för den sammanhållna landsbygdspolitiken delvis har uppnåtts genom insatser inom utgiftsområde 23. Enligt regeringen har även insatser inom andra utgiftsområden bidragit. Sammantaget anser regeringen därmed att insatserna har bidragit till en hållbar utveckling som stärker kon­kurrenskraften och robustheten samt gör det än mer attraktivt att bo, leva och verka i hela landet.

De tre resultatindikatorer som regeringen bedömt som centrala för att följa livsmedelskedjans utveckling är nettomarginal i livsmedelssektorn, föräd­lingsvärde i livsmedelssektorn samt antal sysselsatta i livsmedelssektorn.

När det gäller nettomarginal i livsmedelssektorn redovisar regeringen att primärproduktionen var det enda ledet i livsmedelskedjan vars nettomarginal ökade mellan 2021 och 2022. Förädlingsvärdet för livsmedelskedjan totalt sett uppgick enligt regeringen till drygt 202 miljarder kronor 2021, vilket är 4 procent högre än 2016. Livsmedelskedjan hade därmed en svagare tillväxt mellan 2016 och 2020 (4 procent) än näringslivet totalt (14 procent). Avslutningsvis redovisar regeringen att antalet sysselsatta i livsmedelskedjans sektorer ökade mellan 2021 och 2022. Ökningen härrör sig främst från restaurangledet, men även inom handel med livsmedel samt livsmedels- och dryckesvarutillverkningen ökade antalet sysselsatta 2022.

Under rubriken Regeringens bedömning av måluppfyllelsen för detta resultatområde inleder regeringen med att beskriva situationen för livsmedels­kedjan på ett övergripande plan och pekar på ett antal utmaningar: stora kost­nadsökningar på råvaror och insatsvaror, hög inflation och stigande räntor, höga energikostnader, ökade kostnader för insatsvaror och lägre lönsamhet till följd av den svaga kronkursen samt ökade livsmedelspriser och vikande köp­kraft hos konsumenterna. Vidare anför regeringen att den ser ett behov av att fortsätta att vidareutveckla den nationella livsmedelsstrategin för att stärka lönsamhet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan.

När det gäller det strategiska området Regler och villkor beskriver reger­ingen utvecklingen och ger uttryck för vissa bedömningar under olika avsnitt som handlar om

– jakt och viltförvaltning.

När det gäller det strategiska området Konsument och marknad beskriver regeringen utvecklingen och ger uttryck för vissa bedömningar under olika avsnitt som handlar om

– restaurangnäringens rörelsemarginal.

När det gäller det strategiska området Kunskap och innovation bedömer reger­ingen att de redovisade insatserna inom området har bidragit till att uppfylla dels det övergripande målet för utgiftsområdet, dels målet för detta strategiska område.

För att redovisa resultat och bedöma hur utvecklingen i skogen bidrar till målet för utgiftsområdet och skogspolitikens två jämställda mål använder reger­ingen följande centrala indikatorer:

– skydd mot skadeinsekter m.m.

– skogsbrukets klimatnytta.

Regeringen redovisar bl.a. att den totala tillväxten av skogsbiomassa, inklusive tillväxt på mark undantagen från virkesproduktion, har ökat under flera decennier. Sedan omkring 2015 har dock volymen skogsbiomassa ökat i en långsammare takt än tidigare. Bruttoavverkningen uppgick 2023 till ca 89,6 miljoner skogskubikmeter (m3sk), vilket är en minskning med ca 6 procent jämfört med 2022. Under de fem senaste avverkningssäsongerna föryngrings­avverkades i genomsnitt ca 240 000 hektar årligen. Plantering är den vanlig­aste föryngringsformen. Regeringen framhåller vidare att det finns en fortsatt hög efterfrågan på svenska sågade trävaror i Europa och på den globala marknaden, bl.a. till följd av att stora exportvolymer från Ryssland och Belarus har ersatts av sågade trävaror från västeuropeiska producenter.

När det gäller skog och vilt i balans redovisar regeringen en fortsatt hög skadesituation, särskilt i södra Sverige. I landet som helhet har nivån ökat från 10 till 11 procent, att jämföras med det av myndigheterna framtagna målet 5 procent för tolerabel skadesituation. En fortsatt trend är att rönn, sälg, asp och ek har svårt att växa upp till fullstora träd vid mer än 90 procent av de inventerade ytorna. För skogsbruket är viltbete den enskilt största skade­orsaken.

När det gäller skydd mot skadeinsekter framhåller regeringen att granbark­borren fortfarande orsakar stora skogsskador. Under 2023 halverades dock skadorna för andra året i rad. Totalt har drygt 34 miljoner m3sk dödats av granbarkborre efter utbrottet 2018, varav 2,4 miljoner m3sk under 2023.

Regeringen anför vidare att miljöhänsyn varierar mycket mellan olika av­verkningsobjekt. I medeltal lämnas knappt 9 procent av den avverknings­anmälda arealen som miljöhänsyn vid föryngringsavverkning. Den totala mängden död ved på produktiv skogsmark har dock ökat markant: Sedan Riks­skogstaxeringen började inventera all död ved i mitten av 1990-talet har mängden död ved utanför formellt skyddade områden ökat med 68 procent. Mängden död ved i skogslandskapet är ett nyckelmått för att bedöma förut­sättningar för biologisk mångfald.

När det gäller skydd och bevarande av skogsmark framhåller regeringen att 26,8 procent av skogsmarken 2023 var undantagen skogsbruk för virkes­produktion, vilket gynnar växt och djurliv. Under 2023 var nybildandet av biotopskydd det lägsta sedan 1998.

Vidare redovisar regeringen att det svenska skogsbruket bidrar till betydande klimatnytta genom nettoupptag av koldioxid i skog, mark och trä­produkter och genom att skogsprodukter, restprodukter och avfall från skogs­bruk och skogsindustri används som förnybara material och bioenergi och ersätter fossila alternativ. Regeringen hänvisar bl.a. till Naturvårdsverkets redovisning av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning som visar att skog och skogsmark samt träprodukter hade ett nettoupptag 2022 på drygt 47 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är i nivå med 2021 och omkring 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre än 1990.

Regeringen redovisar sin bedömning av måluppfyllelsen för respektive indikator. Regeringen anför bl.a. att den miljöhänsyn som tas i samband med skogsbruksåtgärder bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålet Levande skogar.

Den centrala bedömningsgrunden för att redovisa och bedöma resultaten för resultatområdet är renbruksplanernas användning. Vidare används ett antal kompletterande indikatorer, nämligen vinterrenhjordens antal, årets slakt, prisutveckling för renkött och bedömning av rovdjursskador.

Regeringen redovisar att det finns 33 fjällsamebyar och 10 skogssamebyar samt 8 koncessionssamebyar där renskötsel bedrivs med särskilt tillstånd. Där­med finns det totalt 51 samebyar i Sverige. För att utveckla bilden av ren­näringens markanvändning har Sametinget gjort ytterligare insatser för att utveckla renbruksplanernas funktionalitet utifrån att data- och samhälls­planeringsunderlag ska kunna nås genom digitala visnings- och nedladdnings­tjänster. Vinterrenhjordens storlek fortsätter att minska, och enligt regeringen kan detta bl.a. bero på betestillgång, rovdjursförekomst och ökat antal intrång av andra verksamheter i renbetesland.

När det gäller regeringens bedömning av måluppfyllelsen för resultat­området anför regeringen bl.a. att det, för att kunna verka för en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar, finns behov av en bättre över­blick av tillgången på betesområden som är lämpliga för rennäringen. Vidare bedömer regeringen att utvecklingen av såväl renbruksplanerna som förvalt­ningsverktyget för att uppnå toleransnivån för skador inom rennäringen orsakade av stora rovdjur är av stor betydelse och kan ge bättre förutsättningar att hantera negativa effekter på renskötseln.

Miljö- och jordbruksutskottet har följt upp delar av regeringens resultat­redovisning i budgetpropositionen för 2025 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Analysen har liksom tidigare år fokuserat på resultatområdet En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja och de tre strategiska områdena Regler och villkor, Konsument och marknad samt Kunskap och innovation. Utgångspunkten för utskottets uppföljning är budget­lagens krav på regeringens resultatredovisningar och de önskemål om förbättringar av resultatredovisningarna som utskottet tidigare har framfört.

En ytterligare utgångspunkt för utskottets bedömning är betydelsen av att riksdagen i sin beredning av statens budget kan följa en effektkedja som kopplar mål till verksamhet, dvs. de samlade åtgärderna, till resultat för att utifrån det kunna bedöma hur verksamheten bidrar till att nå de mål som riks­dagen har beslutat om (se bet. 2005/06:KU21). För att fullgöra denna uppgift behöver regeringens resultatredovisning och bedömning av de resultat som uppnåtts ha en klar och tydlig struktur, eftersom detta bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel har använts och vilken effekt åtgärderna har fått. Utskottet ser möjlighet till vissa förbättringar i detta av­seende.

Först och främst ser utskottet möjlighet att förbättra resultatredovisningens omfattning och disposition. Resultatredovisningen är ett värdefullt kunskaps­underlag för utskottets beredning av statens budget såväl som för utskotts­arbetet i övrigt. Det är därför viktigt att redovisningen är specifik och koncis. Utskottet anser att regeringen i redovisningen, framför allt när det gäller avsnittet Regler och villkor, i viss utsträckning blandar beskrivningen av insatser och resultat och deras effekter med beskrivningen av rådande förut­sättningar för åtgärdsarbetet. Utskottet anser att flera av de upp­gifter som lämnas inte på ett tillräckligt tydligt sätt kopplar till måluppfyllelsen utan snarare är en redogörelse för förutsättningarna för att vidta åtgärder för att nå målet. Ett exempel är beskrivningen av genomförandet av EU:s nya dricks­vattendirektiv som enligt utskottet inte kan sägas vara ett resultat utan snarare en beskrivning av gällande rätt. Utskottet ser starka skäl att renodla resultat­redovisningen och koncentrera den till just redovisning av resultat, resultatens effekt och bidrag till måluppfyllelsen. Beskrivningar av förutsättningarna för att nå de uppsatta målen, t.ex. information om omvärldsläget, är inte vare sig nödvändiga eller informativa för att koppla samman åtgärdernas effekt med måluppfyllelsen. Utskottet ser likaså starka skäl att hålla isär avsnitten Resultatredovisning och Politikens inriktning. I det senare tar utskottet gärna del av regeringens analys av förutsättningarna för den statliga verksamheten och sambandet mellan redovisade resultat och förslag på ytterligare åtgärder.

Utskottet vill också påpeka att resultatredovisningens omfattning skiljer sig kraftigt åt mellan de olika strategiska områdena, bl.a. antalet indikatorer och bedömningsgrunder. Som nämns ovan lämnar regeringen en synnerligen omfattande resultatredovisning för området Regler och villkor, där regeringen identifierat drygt 40 kompletterande indikatorer. Resultaten för de övriga två strategiska områdena redovisas på ett mycket mer koncist och stringent sätt. Utskottet efterlyser en större balans i resultatredovisningens utformning i denna del.

Enligt utskottet skulle det även vara värdefullt om redovisningen struktur­erades på ett mer likartat sätt med en enhetlig och jämförbar rubriksättning mellan avsnitten Resultatredovisning och Regeringens bedömning av mål­uppfyllelsen. En sådan struktur skulle göra det lättare för läsaren att koppla de redovisade resultaten och deras effekter till regeringens bedömning av mål­uppfyllelsen.

Även detta år ser utskottet det som problematiskt att det saknas indikatorer för området Stärkt krisberedskap och civilt försvar inom livsmedels- och dricks­vattenområdet. Utskottet noterar att regeringen varken motiverar eller pro­blematiserar avsaknaden av indikatorer. Regeringen lämnar inte heller någon information om när indikatorer förväntas vara på plats. Samtidigt föreslår regeringen en mycket betydande satsning på området för att finansiera de åtgärder som regeringen ser som nödvändiga för att uppnå målet. En resultat­redovisning utan indikatorer förtar mycket av utskottets, och i förlängningen riksdagens, möjlighet att följa effektkedjan från mål till verksamhet till mål­uppfyllelse. Avsaknaden av indikatorer gör det också svårt att skilja redovis­ningen av åtgärder och deras effekt från överväganden om den politiska inrikt­ningen.

I likhet med föregående år anser utskottet att regeringen därför bör prio­ritera att ta fram resultatindikatorer. Utskottet vill i sammanhanget påminna om vikten av långsiktighet vid framtagandet av indikatorer för att i möjligaste mån säkerställa att dessa kan följas under en längre tid.

Utskottet är medvetet om att de mål som formulerats inom ramen för resultat­området är av olika karaktär och därmed är mät- och uppföljningsbara i olika grad. Utskottet har också förståelse för svårigheterna att bedöma målupp­fyllelsen för ett komplext och tvärsektoriellt område som livsmedelskedjans konkurrenskraft och hållbarhet. Inte desto mindre önskar utskottet framföra följande förslag till förbättringar i denna del.

Utskottet vill framför allt se att regeringen lämnar en uttrycklig analys av måluppfyllelsen för resultatområdet som sådant, dvs. på områdesnivå. Utskottet uppfattar inte att regeringen lämnar någon bedömning av målupp­fyllelsen på aggregerad nivå i årets redovisning. Regeringen gör en mer eller mindre uttrycklig bedömning av uppfyllelsen av vissa mål under de strategiska områdena Konsument och marknad och Kunskap och innovation, samt, i viss begränsad utsträckning, under området Regler och villkor. Utskottet konstat­erar att regeringen inte heller lämnar någon bedömning av måluppfyllelsen när det gäller stärkt civilt försvar och krisberedskap, vilket delvis kan härledas till avsaknaden av indikatorer. I stället gör regeringen en bedömning av den framtida förmågan att vidta åtgärder för att nå målet, vilket enligt utskottet är något annat än vad rubriken antyder.

Utskottet ser därför skäl att framhålla behovet av dels en utförligare bedöm­ning av måluppfyllelsen, dels en tydligare och mer systematisk genomgång av hur de tre centrala indikatorerna kopplar till måluppfyllelsen. Utskottet förut­sätter att de centrala resultatindikatorerna för resultatområdet valts ut just eftersom de möjliggör bedömningar av verksamhetens resultat och bidrag till måluppfyllelsen. Även om indikatorerna endast visar en begränsad del av regeringens arbete ser utskottet ett värde i att regeringens redovisning av resultat såväl som bedömning av måluppfyllelsen i större utsträckning kon­centreras till resultatindikatorerna. Utskottet har också tidigare anfört att reger­ingen refererar till indikatorerna i alltför låg utsträckning, inte minst när det gäller de tre centrala indikatorerna för livsmedelskedjan. Även om utskottet ser en viss förbättring på denna punkt redovisas ett antal åtgärder som är svåra att härleda till respektive indikator och, i förlängningen, till det övergripande målet.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla betydelsen av regeringens samlade insatser för att utveckla resultatstyrningen och därigenom riksdagens möjlig­het att följa verksamhetens effekt och bidrag till att uppnå de mål som riks­dagen beslutat om. Som utskottet anfört tidigare har resultatredovisningen förbättrats under senare år, vilket utskottet givetvis ser mycket positivt på. Inte desto mindre ser utskottet behov av att fortsätta utvecklingsarbetet. Det vore t.ex. värdefullt om regeringen redovisade sin syn på arbetet med att utveckla den ekonomiska styrningen inom utgiftsområdet och vilka möjligheter till förbätt­ring regeringen identifierat. Utskottet ser positivt på det löpande utvecklings- och erfarenhetsutbytet mellan företrädare för regeringen och miljö- och jordbruksutskottet för att utveckla resultatredovisningen. Utskottet bedömer att dialogen är konstruktiv för regeringens såväl som riksdagens arbete med resultatredovisningen och att den ökar förståelsen för respektive parts ansvar och förutsättningar i denna del. Utskottet välkomnar att även regeringen avser att fortsätta denna dialog.

I budgetpropositionen för 2025 redovisar regeringen när det gäller utgifts­område 23 hur den har behandlat sex tillkännagivanden som miljö- och jordbruksutskottet har föreslagit.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett globalt avtal om antibiotikaanvändning (bet. 2021/22:MJU22 punkt 35, rskr. 2021/22:263). Av tillkännagivandet följer att Sverige behöver arbeta än mer aktivt på ett globalt plan för att motverka antibiotikaresistens och för att etablera ett globalt avtal, regelverk eller liknande för att begränsa använd­ningen av antibiotika.

Regeringen redovisar att ett högnivåmöte om antimikrobiell resistens (AMR) ska äga rum i FN:s generalförsamling i september 2024. En ny politisk deklaration väntas antas som ersättning för 2016 års deklaration, och ambi­tionen är att konkreta mål ska fastställas. Sverige har bidragit aktivt till att ta fram deklarationen. Det svenska arbetet leds av Sveriges AMR-ambassadör och en svensk handlingslinje och det har tagits fram en inriktning för inter­nationellt påverkansarbete inför detta möte. I andra internationella forum har Sverige kommit med inspel till framtagandet av denna deklaration. Till exempel har förhandlingar pågått inom ramen för Världshälsoorganisationen (WHO) om ett globalt pandemifördrag och Sverige har varit drivande för att AMR ska ingå och att One Health-principen, som innebär att hänsyn tas till människor, djur och den miljö de lever i, ska tillämpas.

Regeringen bidrar i flera andra forum inom EU samt på global och nordisk nivå till det långsiktiga arbetet mot utvecklingen och spridningen av anti­biotikaresistens. Under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd 2023 var antibiotikaresistens ett genomgående tema och flera aktiviteter med bäring på det globala AMR-arbetet genomfördes. Inom ramen för samarbetet i Nordiska ministerrådet leder Sverige genom Statens jordbruksverk (Jord­bruksverket) ett flerårigt kapacitetsbyggande projekt, Baltohop, kopplat till AMR i de baltiska länderna.

Regeringen redovisar även att Utredningen om en effektivisering och ut­veckling av Sveriges arbete för ansvarsfull och minskad antibiotikaanvänd­ning i djurhållningen globalt lämnade sitt betänkande Friska djur behöver inte antibiotika – bättre verkan genom internationell påverkan (SOU 2022:43) till regeringen 2022. Utredningen konstaterade att Sverige redan i dag arbetar aktivt inom flera olika globala processer och är ett land som i hög grad påverkar det globala arbetet.

Regeringen anser mot bakgrund av de redovisade förhållandena och åtgär­derna att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Riksdagen har uppmanat regeringen att vidta åtgärder för att förenkla regler för distribution och försäljning av viltkött (bet. 2016/17:MJU23 punkt 23, rskr. 2016/17:338).

Regeringen framhåller att Livsmedelsverket 2019 redovisade ett uppdrag om förenklade förfaranden för avsättning av vildsvinskött på marknaden. Mot bakgrund av redovisningen beslutade regeringen 2020 om det s.k. vildsvins­paketet. Regeringen avsatte 13 miljoner kronor under 2020 och därefter beräknades 9 miljoner kronor avsättas årligen under 2021–2025. För budget­året 2021 förstärktes paketet med ytterligare 20 miljoner kronor (prop. 2020/21:1 utg.omr. 23) och regeringen beslutade att införa subventioner av kostnader för analyser av trikiner och cesium-137 i vildsvinskött. Riksdagen beslutade hösten 2022, i enlighet med regeringens förslag, om att förstärka satsningen på subventioner med ytterligare 10 miljoner kronor (prop. 2021/22:1 utg.omr. 23).

Regeringen anför att vildsvinspaketet tillsammans med förstärkningarna i budgetpropositionerna för 2021 och 2022 ska bidra till att mer vildsvinskött når marknaden genom att underlätta köttets väg till konsument och skapa incitament för jägare att skjuta fler vildsvin. Regeringen framhåller även att ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som möjliggör för jägare att överlåta små mängder vildsvin eller kött av vildsvin direkt till slutkonsumenter trädde i kraft den 15 april 2024.

Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

När det gäller riksdagens tillkännagivande om utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt den nya växtskyddslagen (bet. 2021/22:MJU25 punkt 3, rskr. 2021/22:336) följer att avgifterna bör utformas på ett sätt som inte hämmar svenska företags konkurrenskraft, och regeringen bör särskilt ta hänsyn till skillnader mellan olika medlemsstaters uttag av avgifter så att Sverige inte skiljer ut sig genom relativt högre avgifter.

Regeringen redovisar att den har gett Jordbruksverket i uppdrag att åter­rapportera hur myndigheten har säkerställt att avgifterna för offentlig kontroll återspeglar myndighetens kostnader enligt den nya växtskyddslagen (2022:725). Uppdraget har återrapporterats i årsredovisningen för Statens jordbruksverk 2023. Jordbruksverket ser över avgifterna och utför nya beräk­ningar inför varje år för att säkerställa rätt nivå på avgifterna.

Med de redovisade åtgärderna bedömer regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Tillkännagivande om landningsskyldighetens genomförande och efterlevnad i samtliga medlemsstater

Riksdagen har uppmanat regeringen att verka inom EU för att landnings­skyldigheten genomförs och följs i samtliga medlemsstater i syfte att bevara fiskbestånden och säkerställa det svenska fiskets konkurrenskraft (bet. 2021/22:MJU17 punkt 10, rskr. 2021/22:189).

Regeringen framhåller att kommissionen våren 2018 lämnade ett förslag till uppdaterat regelverket för den gemensamma fiskerikontrollen. Förhand­lingarna om den reviderade förordningen avslutades under det svenska ord­förandeskapet, och i januari 2024 trädde förordningen i kraft (förordning (EU) 2023/2842). Förordningen innebär bl.a. att ett system där fångsten ombord övervakas med kameror och sensorer kommer att införas på fartyg med en total längd på 18 meter eller mer där det är hög risk för olovliga utkast. Reger­ingen framhåller att samtliga medlemsstater i och med att den nya förord­ningen trätt i kraft kommer att genomföra förändringar av sin fiskerikontroll, vilket bl.a. innebär en striktare övervakning av att landningsskyldigheten följs. Kommissionen ansvarar för att kontrollera att medlemsstaterna följer regel­verket.

Regeringen redovisar vidare att utredningen En moderniserad fiskelag och förbättrade förutsättningar att bedriva vattenbruk har i uppdrag att bl.a. analys­era och föreslå eventuella behov av ändringar i svensk lagstiftning till följd av det reviderade regelverket för fiskerikontroll (dir. 2022:92). Utredningen ska redovisas senast den 29 november 2024.

Därmed anser regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Riksdagens tillkännagivande om jakt- och viltvårdsuppdraget innebär att Svenska Jägareförbundet ska återfå ansvaret för det allmänna uppdraget och att en återgång ska ske i dialog med berörda intressenter inklusive kommis­sionen (bet. 2021/22:MJU16 punkt 4, rskr. 2021/22:178).

Regeringen redovisar ett antal beslut som den fattat under perioden 2021–2023 för att stödja dels organisationer som främjar jakt och annan viltvård, dels brukandet av vilt som resurs. Regeringen redovisar även att den i maj 2024 beslutade om en ändring i jaktförordningen (1987:905) som innebär att Naturvårdsverket tills vidare har möjlighet att upphandla åtgärder för att främja landets viltvård. Åtgärderna får avse uppföljning och övervakning av viltstammarna och syftar till att minska lidandet för trafikskadat vilt eller bidra till en adaptiv klövviltsförvaltning. Svenska Jägareförbundets allmänna upp­drag har därmed inte återgått till sin ursprungliga utformning. Regeringen beslutade vidare i maj 2024 om organisationsbidrag till Svenska Jägare­förbundets rikstäckande jakt- och viltvårdsverksamhet för 2025–2027 med motsvarande 155 kronor per betalad viltvårdsavgift. Svenska Jägareför­bundet får därmed fortsatt förtroende att leda delar av jakten och viltvården i landet.

Regeringen anser mot bakgrund av det redovisade, och med beaktande av gällande bestämmelser om upphandling, att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Riksdagen har uppmanat regeringen att se över skogspolitiken i förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställningen kan stärkas (bet. 2021/22:MJU18 punkt 38, rskr. 2021/22:207). Av tillkännagivandet följer att regeringen även bör se över hur tillväxten i den brukade skogen kan öka ytterligare, hur innovationsarbetet inom det skogliga området kan främjas samt hur långsiktighet kan prägla aktuella regelverk.

Regeringen redovisar att den i början av 2024 tillsatte utredningen En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs (dir. 2024:16). Syftet är att utveckla en framtida ändamålsenlig skogspolitik som främjar ett långsiktigt hållbart konkurrenskraftigt skogsbruk, ökad skoglig tillväxt och en långsiktigt ökad tillgång till hållbar skoglig biomassa för att fullt ut kunna bidra till klimatomställningen samt jobb och tillväxt i hela landet. De jämställda skogs­politiska målen – miljömålet och produktionsmålet – ska ligga fast. Ett del­betänkande ska redovisas senast den 31 december 2024 och ett slutbetänkande senast den 31 augusti 2025.

Regeringen bedömer att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat.

I regeringens redovisning av hanteringen av riksdagens tillkännagivande om ett globalt avtal om antibiotikaanvändning hade FN:s högnivåmöte om AMR ännu inte genomförts. Vid högnivåmötet, som hölls den 26 september 2024, antogs en politisk deklaration med globala och nationella åtaganden i arbetet mot AMR, dvs. i likhet med vad regeringen hänvisar till i redovisningen.

När det gäller riksdagens tillkännagivande om förenklade regler för distri­bution och försäljning av viltkött beslutade regeringen den 17 oktober 2024 om en förordningsändring som innebär att en bredare grupp kan få ersättning för kostnader för analys av trikiner och cesium-137 i vildsvinskött. Tidigare har endast privatpersoner kunnat få ersättning för testning av vild­svinskött för privatbruk, men nu kommer även jägare som säljer små mängder vildsvinskött direkt till konsumenter att kunna få ersättning.

Utskottet har tagit del av regeringens redovisning av de åtgärder som har vid­tagits för att tillmötesgå de ovan nämnda tillkännagivandena. Utskottet noterar att regeringen bedömer att tillkännagivandena är att betrakta som slutbehand­lade. Utskottet har inte något att invända mot regeringens bedömning i denna del.

Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt. Motionärer­nas alternativa förslag till statens budget för 2025 inom utgifts­område 23 avslås.

Jämför särskilt yttrande 1 (S), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP).

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen att riksdagen anvisar anslagen för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt den fördelning som framgår av tabellen i bilaga 2 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 23 punkt 1). För vissa anslag föreslår regeringen också att riksdagen ska bemyndiga regeringen att ingå ekonomiska åtaganden som innebär behov av framtida anslag (punkt 2). Regeringens förslag till beställningsbemyndig­anden framgår i tabellform i bilaga 3.

I det följande sammanfattas regeringens förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 23. Inledningsvis redogörs för den politiska inriktningen.

I det följande redovisas regeringens inriktning för de fem resultatområdena som följer av de mål som riksdagen har beslutat om.

Regeringen anför att landsbygdens utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång. Därför gör regeringen en översyn av den sammanhållna lands­bygdspolitiken för att peka ut den fortsatta inriktningen.

Regeringen påpekar att landsbygdens förutsättningar skiljer sig åt i olika delar av landet, och därför behövs en bredd av insatser inom många utgifts­områden. Utvecklingen och styrningen av landsbygdspolitiken inom utgifts­område 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ska vara samordnad med vissa insatser inom ett antal andra utgiftsområden. Insatserna inom områdena ska komplettera varandra och bidra till synergier. De ska även anpassas utifrån de lokala och regionala förutsättningarna. Kommunerna, regionerna, de stat­liga myndigheterna och det civila samhällets organisationer har viktiga roller för att uppnå målet för den sammanhållna landsbygdspolitiken.

Regeringen redovisar att en särskild utredare i juli 2024 fick i uppdrag att lämna förslag på hur den framtida regionala utvecklingspolitiken och lands­bygdspolitiken ska inriktas och utformas, med syftet att stärka möjligheterna att uppnå målen för dessa områden (dir. 2024:69). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni 2026.

Regeringen arbetar med att förbättra och konkretisera livsmedelsstrategin så att konkurrenskraften och robustheten i hela livsmedelskedjan kan öka och därmed stärka försörjningsförmågan. Regeringen understryker att utgångs­punkten i detta arbete är konsumenternas efterfrågan, och att arbetet ska utföras genom regelförenklingar och förbättrade företagsvillkor för att stärka attrakti­viteten i livsmedelskedjan samt genom att stärka de grundläggande förmåg­orna inom forskning och innovation.

Regeringen anför att konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedels­producenter behöver förstärkas med bibehållna högt ställda djurhållningskrav. Insatser ska också göras för att öka företagens robusthet och stärka försörj­ningsförmågan samt genom ökade exportfrämjande aktiviteter och ökat fokus på svensk kvalitet och gastronomi. Det är genom att Sverige har en god pro­duktion av livsmedel i fredstid som vi skapar förutsättningar för att försörja oss själva i kris- och krigstid. Regeringen framhåller att livsmedelsproduk­tionen därför har en plats i den kommande totalförsvarspropositionen.

Regeringen redovisar vidare att Livsmedelsstrategin 2.0 kommer att vara vägledande för åtgärder för att livsmedelsstrategins riksdagsbundna mål om en ökad och hållbar livsmedelsproduktion ska kunna förverkligas. Regeringen har i detta arbete höga ambitioner för hela livsmedelskedjan inom samtliga hållbarhetsperspektiv: ekonomiskt, socialt och miljömässigt.

För att nå målet i livsmedelsstrategin om en ökad hållbar produktion krävs det insatser som främjar generationsväxling, utveckling och nya investeringar i sektorn. Regeringen föreslår bl.a. en särskild satsning på ett förstärkt investeringsstöd för konkurrenskraft inom den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027.

Eftersom livskraftiga fiskbestånd är en förutsättning för ett konkurrens­kraftigt fiske anser regeringen att det är avgörande att åtgärder och beslut baseras på vetenskapliga råd, främst från Internationella havsforskningsrådet (Ices). Regeringen vill att svenska företag ska kunna utvecklas längs hela den blå värdekedjan, från fisket och vattenbruket via beredningsindustrin och samtliga förädlingssteg till marknaden och konsumenten. Vidare avser reger­ingen att arbeta för att god miljöstatus i havsmiljön nås och upprätthålls samtidigt som havets resurser används hållbart så att havsanknutna näringar liksom livsmedelsförsörjningen kan utvecklas. Regeringen vill se en bredare helhetssyn på förvaltningen av haven och ett effektivare åtgärdsarbete som inkluderar möjlig­görande av allmän jakt på skarv och beståndsreglerande jakt på säl.

När det gäller en regionaliserad viltförvaltning anför regeringen att den måste bygga på vetenskapliga underlag och fungera på ett sätt så att de människor och verksamheter som berörs uppfattar att den har legitimitet. Regeringen verkar för att minska vargstammen och för att referensvärdet för gynnsam bevarandestatus ska vara i enlighet med riksdagens mål, bl.a. för att minska konflikterna med tamdjurshållningen. Regeringen verkar också för att öka incitamenten att bedriva vildsvinsjakt och utveckla åtgärder för att minska vildsvinsstammen, utifrån lokala och regionala behov.

Enligt regeringen är forskning, utbildning samt nyttiggörande och samverkan som leder till innovation inom utgiftsområdet grundläggande för att stärka konkurrenskraft och bidra till en hållbar samhällsutveckling. Det är viktigt med samverkan mellan staten och näringslivet, inte minst i det innovations­främjande arbetet.

Regeringen anser att forskning, exempelvis inom bioekonomi, energi, klimatrelaterade frågor samt livsmedelsproduktion, kan bidra till att öka både Sveriges konkurrenskraft och resiliens. För att skapa förutsättningar för en större produktion, högre förädlingsvärden samt en ökad resurseffektivitet i hela landet inom ramen för en växande cirkulär bioekonomi behövs forsk­nings- och innovationsinsatser. Dessa bidrar även väsentligt till industrins konkurrenskraft, grön omställning och kompetensförsörjning. Regeringen understryker att Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls­byggande (Formas) har en central roll i förverkligandet av regeringens forsk­ningspolitik, och att forskningen inom Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ligger i topp i världen på flera områden.

För att begränsa skador från främmande och inhemska skadegörare och för att skapa mer resistenta skogsträd vill regeringen genomföra satsningar på skogsträdsförädling, inklusive alm och ask, för ökad motståndskraft. Reger­ingen vill även utveckla nödvändig infrastruktur, exempelvis ett screening­center för resistens mot skogsträdens skadegörare. Därutöver föreslår reger­ingen satsningar under SLU:s och Formas anslag, bl.a. med anledning av den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen.

Regeringen understryker att tillräcklig tillgång till livsmedel och dricksvatten är en grundförutsättning för människors liv och hälsa och för att samhället ska fungera i alla sina delar, även under kris och höjd beredskap. En robust livs­medelsförsörjning och ökad livsmedelsproduktion i fredstid är grundförut­sättningar för en fungerande livsmedelsförsörjning i höjd beredskap och ytterst krig, och ger även bättre förutsättningar att hantera fredstida kriser. För att det ska vara möjligt behövs lönsamma och konkurrenskraftiga företag, så­väl i primärproduktion som i senare led, inklusive livsmedelsbutikerna, som är avgörande för att säkerställa att livsmedel når konsumenterna.

För att stärka den samlade förmågan inom totalförsvaret anser regeringen att arbetet med att återuppbygga det civila försvaret behöver intensifieras ytterligare. Därför föreslår regeringen ytterligare medel för uppbyggnaden av livsmedelsberedskapen och till åtgärder för att säkerställa tillgången till dricksvatten. Vidare behöver robustheten i livsmedelskedjan öka på system­nivå, och det behövs konkreta förmågehöjande åtgärder i hela livsmedels­kedjan. Regeringen kommer att verka för att en bedömning av klimatrisker integreras i detta arbete.

Skogen som strategisk resurs för ett robust Sverige samt för jobb och tillväxt

Regeringen understryker att avvägningen mellan produktion och naturvård, som kommer till uttryck i skogsvårdslagen (1979:429), skapar en grund för det fortsatta genomförandet av skogspolitiken. Den ger även förutsättningar för skogsägarens fortsatta enskilda ägande och brukande av skogen, och reger­ingen anser att principen om frihet under ansvar fungerar väl och är viktig att värna.

Regeringen har tillsatt en utredning i syfte att utveckla en framtida ända­målsenlig skogspolitik, med tanke på utvecklingen sedan den skogspolitiska reformen 1993, inklusive policyutvecklingen inom EU. Enligt regeringen behövs det ytterligare samhällsekonomiskt effektiva åtgärder som stärker incitamenten, investeringsviljan och näringsfriheten i skogsnäringen för att därigenom öka dels den skogliga tillväxten, dels tillgången till hållbart pro­ducerad inhemsk biomassa. De jämställda skogspolitiska målen – miljömålet och produktionsmålet – ska ligga fast (dir. 2024:16).

Regeringen framhåller vidare att det svenska skogsbruket är centralt för svenskt klimatarbete och tillgång till biomassa är av stor vikt för att möjliggöra omställningen till fossilfria material och bränslen. Den växande skogen är också avgörande för den biologiska mångfalden. Regeringen bereder nu för­slag från Bioekonomiutredningens slutbetänkande SOU 2023:84 med mål­sätt­ningen att det svenska skogsbruket ska bidra till att nå klimatmålen samt till jobb och tillväxt i hela landet.

Ett flertal nya EU-rättsakter är under förhandling eller genomförande och EU står inför en ny politisk mandatperiod som också kan påverka det svenska skogsbruket och den nationella skogspolitiken. Regeringen föreslår därför ökade medel för myndigheternas arbete i denna del, bl.a. till Skogsstyrelsen för genomförande av ny EU-lagstiftning.

Regeringen redovisar vidare att inriktningen för fortsatt arbete är att främja ett långsiktigt hållbart aktivt svenskt skogsbruk och en växande cirkulär bio­ekonomi med konkurrenskraftiga näringar. För regeringen är en hållbar bio­ekonomi, en långsiktigt ökad tillgång till hållbar biomassa, cirkulär ekonomi och klimatanpassning avgörande element i ett effektivt klimatarbete som bör främjas nationellt, inom EU och internationellt. Regeringen anser att en stark ägande- och brukanderätt är grunden för att i ökad utsträckning kunna ta till­vara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö. En mångfald av brukande av skogen är viktigt, och en stark äganderätt och skogsägarnas egna drivkrafter är avgörande för att uppnå de jämställda målen i skogspolitiken. Frivilligt formellt skydd ska vara en grundläggande utgångspunkt och huvud­sakligt arbetssätt för myndigheterna vid skydd av skog även fortsättningsvis.

Därutöver påpekar regeringen att de stora skillnaderna mellan skog i olika EU-länder gör att beslut bör fattas på en nivå där det går att ta hänsyn till nationella förutsättningar. Det nationella självbestämmandet över skogsfrågor ska värnas och detaljregleringar av skogsbruket undvikas. Regeringen avser att i alla avseenden och sammanhang värna och verka för ett hållbart svenskt skogsbruk med omsorg för kommande generationer.

Regeringen avser att främja samernas möjlighet till inflytande i frågor som särskilt berör samer och som påverkar samebyarna och nyttjandet av ren­skötselområden. Syftet är att upprätthålla en långsiktigt hållbar rennäring och att stärka andra samiska näringars förutsättningar. Regeringen framhåller att samexistens med rovdjuren sker inom ramen för den toleransnivå för skador på renar orsakade av stora rovdjur som riksdagen fastställt. För att upprätthålla en hållbar rennäring och gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur är det enligt regeringen angeläget att fortsätta arbetet med ett förvaltningsverktyg.

1:1 Skogsstyrelsen: Anslaget får användas för Skogsstyrelsens förvaltnings­utgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 584 367 000 kronor för 2025 till anslaget.

Anslaget ökas till följd av Skogsstyrelsens arbete med dels avskognings­förordningen, dvs. förordning (EU) 2023/1115, och andra EU-frågor och inter­nationella frågor, dels rättsutvecklingen inom skogspolitiken.

1:2 Insatser för skogsbruket: Anslaget får användas för utgifter för stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket och finansierar natur- och kulturmiljövårds­åtgärder inom skogsbruket och åtgärder för att anlägga och vårda ädellövskog. Anslaget får användas för att täcka utgifter för biotopskydd och naturvårds­avtal. Anslaget får även användas för ersättning med anledning av beslut från Skogsstyrelsen som avsevärt försvårar pågående markanvändning. Anslaget får även användas för utgifter för att upprätta renbruksplaner och till att med­finansiera skogsträdsförädling. Vidare får anslaget användas för vissa admini­strationskostnader hos Skogsstyrelsen.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 594 373 000 kronor för 2025 till anslaget.

Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtagan­den medför behov av framtida anslag på 110 000 000 kronor 2026–2028. Skälet är att det, i hanteringen av vissa bidrag och ersättningar till skogsägare och för att skapa goda förutsättningar för fleråriga naturvårdsprojekt, finns behov av att kunna ingå ekonomiska åtaganden som medför utgifter under kommande år.

1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt: Anslaget får användas för Statens veterinärmedicinska anstalts förvaltningsutgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 227 537 000 kronor för 2025 till anslaget.

Anslaget tillförs medel för att dels öka myndighetens egen förmåga som beredskapsmyndighet, dels påbörja inrättandet av ett nationellt diagnoslabora­torium för växtskadegörare.

1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet: Anslaget får användas för utgifter för ersättning för veterinär service. Anslaget får även användas för utgifter för att minska veterinärkostnaderna för företag med avlägset belägen djurhållning avseende livsmedelsproducerande djur.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 156 088 000 kronor för 2025 till anslaget.

Anslaget tillförs medel för att säkerställa det statliga åtagagandet när det gäller rikstäckande djurhälso- och sjukvård, djursjukvård under jourtid samt veteri­när beredskap.

1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder: Anslaget får använ­das för utgifter för förebyggande djurhälsoarbete och djursjukdatasystem, i syfte att begränsa skadeverkningarna av sådana djursjukdomar som bara smittar mellan djur, och sådana som kan smitta både djur och människor. Anslaget får även användas till djurskyddsfrämjande åtgärder.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 9 933 000 kronor för 2025 till anslaget.

1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar: Anslaget får användas för utgifter för bekämpning av och beredskap mot smittsamma djursjukdomar varvid ersättning lämnas enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen (1999:658), lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m. eller enligt före­skrifter som har meddelats med stöd av lagarna. Anslaget får även användas för statsbidrag till obduktionsverksamhet, för utveckling och genomförande av sjukdomskontroller och för genomförande av EU-lagstiftningen om djur­skydd, djurhälsa, foder och livsmedel. Anslaget får vidare användas för ut­gifter för nationell medfinansiering av kontrollprogram som Sverige enligt EU:s krav är skyldig att göra.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 133 349 000 kronor för 2025 till anslaget.

1:7 Ersättningar för viltskador m.m.: Anslaget får användas för utgifter för att förebygga skada av vilt och ersättning för sådan skada. Avseende före­byggande åtgärder mot skador i fisket orsakade av säl bör anslaget användas som nationell offentlig medfinansiering av åtgärder inom ramen för havs- och fiskeriprogrammet och havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 67 778 000 kronor för 2025 till anslaget.

1:8 Statens jordbruksverk: Anslaget får användas för Statens jordbruks­verks förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för Ansvars­nämnden för djurens hälso- och sjukvård och för utgifter för Centrala djur­försöksetiska nämnden.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 860 851 000 kronor för 2025 till anslaget.

Genom en omfördelning från anslaget 1:27 tillförs anslaget medel för att skapa förutsättningar att uppfylla EU:s krav för genomförandet av den gemen­samma jordbrukspolitiken och för att öka myndighetens egen förmåga som beredskapsmyndighet. Anslaget ökas ytterligare för att täcka kostnader för kommande förslag om bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård.

1:9 Bekämpning av växtskadegörare: Anslaget får användas för utgifter för åtgärder mot växtskadegörare samt för att ersätta enskilda för kostnader eller förluster till följd av sådana åtgärder enligt växtskyddslagen (2022:725). Ut­gifter för beredskapsåtgärder, akuta skyddsåtgärder, kontroller, inventeringar m.m. mot karantänskadegörare finansieras också med detta anslag liksom undersökningar av organismer och växtprover som av Statens jordbruksverk överlämnas för laboratoriemässig diagnostisering. Vidare får anslaget använ­das till internationellt engagemang inom området bekämpning av växtskade­görare. Slutligen används anslaget för utgifter för verifiering av de svenska skyddade zonerna.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 21 000 000 kronor för 2025 till anslaget.

Anslaget tillförs medel till följd av dels minskande medfinansiering från EU, dels krav på utökade inventeringar av karantänskadegörare.

1:10 Gårdsstöd m.m.: Anslaget får användas för utgifter som motsvarar EU:s finansiering av gårdsstöd och andra åtgärder inom den första pelaren av den gemensamma jordbrukspolitiken. Anslaget får även användas för utgifter som motsvarar EU:s bidrag till att förebygga, upptäcka och bekämpa djur­sjukdomar och växtskadegörare.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 7 661 258 000 kronor för 2025 till anslaget.

1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.: Anslaget får användas för utgifter för offentlig lagring, övrig intervention, stöd i form av produktions-, konsumtions- och marknadsföringsbidrag, fiberberedning samt exportbidrag.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 169 000 000 kronor för 2025 till anslaget.

Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtagan­den medför behov av framtida anslag på högst 80 000 000 kronor 2026 och 2027. Skälet är att ett av de områden som anslaget används till är stöd till producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönt, och stöden ges inom fleråriga verksamhetsprogram. Efter beslut om stöd görs betalningarna till stödmottagarna under påföljande år.

1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027: Anslaget får användas för utgifter för nationell medfinansiering av åtgärder i enlighet med Sveriges strategiska plan för den gemensamma jord­brukspolitiken 2023–2027. Anslaget får även användas för utgifter för nationell medfinansiering till EU:s ekonomiska stöd till jordbruksföretag som drabbats av torkan och efterföljande nederbörd 2023 samt administration av detta stöd.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 230 300 000 kronor för 2025 till anslaget.

Anslaget ökas för att förstärka investeringsstödet för konkurrenskraft inom den strategiska planen. Samtidigt minskas anslaget till följd av att regeringen dels överför medel till anslaget 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027, dels anpassar anslagets nivå till förväntade utgifter.

Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtagan­den medför behov av framtida anslag på högst 3 200 000 000 kronor 2026–2029. Skälet är att huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga åtaganden om utbetalningar.

1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspoli­tikens andra pelare 2023–2027: Anslaget får användas för utgifter motsvar­ande EU:s finansiering för åtgärder inom pelare två, i enlighet med Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Anslaget får även användas för utgifter motsvarande EU:s finansiering av åtgärder för stöd till biodling för perioden 2023–2027. Anslaget får dessutom användas för utgifter motsvarande EU:s finansiering för ekonomiskt stöd till jordbruksföretag som drabbats av torkan och efterföljande nederbörd 2023.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 942 500 000 kronor för 2025 till anslaget.

Anslaget ökas med anledning av att regeringen, genom en ändring i för­ordningen (1999:710) om valutakurs vid stöd från EU-budgeten, avser att justera den valutakurs som ska tillämpas för den gemensamma jordbruks­politiken. Samtidigt minskas anslaget för att omfördela medel till senare år i programperioden.

Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtagan­den medför behov av framtida anslag på högst 2 791 500 000 kronor 2026–2029. Skälet är att huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga åtaganden om utbetalningar.

1:14 Livsmedelsverket: Anslaget får användas för Livsmedelsverkets för­valtningsutgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 527 849 000 kronor för 2025 till anslaget.

Genom en omfördelning från anslaget 1:27 tillförs anslaget medel för att öka myndighetens egen förmåga som beredskaps- och sektorsmyndighet. Anslaget ökas ytterligare för att dels främja hälsosamma levnadsvanor när det gäller livsmedelskonsumtion, dels stärka tillsynen på livsmedels- och dricks­vattenområdet.

1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor: Anslaget får användas för utgifter för åtgärder för att stärka konkurrenskraften i livsmedelssektorn och för att främja exporten av svenska livsmedel och för utveckling av livsmedels­förädling. Anslaget får vidare användas för utgifter till stöd för marknads­föring och deltagande i mässor samt stöd till projektverksamhet med syfte att öka kompetens och utveckla produkter, processer, teknik och logistiklösningar med anknytning till livsmedelsförädling.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 246 160 000 kronor för 2025 till anslaget.

Anslaget ökas för att nå målen i livsmedelsstrategin (prop. 2016/17:104, bet. 2016/17:MJU23, rskr. 2016/17:338).

1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.: Anslaget får användas för utgifter för medlemskapsavgifter i internationella organisationer inom utgiftsområdets ansvar. Anslaget får användas för internationella skogs­frågor. Anslaget får även användas för andra bidrag relaterade till utgifts­områdets internationella arbete.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 57 413 000 kronor för 2025 till anslaget.

Anslaget ökas på grund av den försvagade svenska kronkursen som innebär att utgifterna för medlemsavgifter till FN:s livsmedels- och jordbruksorgani­sation och Världsorganisationen för djurhälsa ökat. Ökningen av anslaget finansieras genom en neddragning av dels anslagen 1:1, 1:3, 1:8, 1:14 och 1:23 inom utgiftsområdet, dels anslaget 1:1 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur: Anslaget får användas för utgifter för nationell medfinansiering av åtgärder i enlighet med lands­bygdsprogrammet för Sverige för 2014–2020, inklusive förlängningsåren 2021 och 2022. Anslaget får användas för utgifter för delar av det attesterande organets (Ekonomistyrningsverket) utgifter för revision av jordbruksfonderna för programperioden 2014–2020. Anslaget får användas för utgifter för det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige. Anslaget får även användas för statsbidrag till kommuner med geografiska och demografiska utmaningar. Anslaget får även användas för utgifter för program för lokalt ledd utveckling under programperioden 2014–2020. Anslaget får användas för utgifter för eventuella finansiella korrigeringar och straffavgifter som kommissionen kan komma att ålägga Sverige efter granskning av Sveriges utnyttjande av EU:s jordbruksfonder, EU:s fiskefond, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Vidare får anslaget användas för eventuella ränte­utgifter, rättegångskostnader, revisions- och kontrollutgifter förknippade med Jordbruksverkets inbetalningar till EU. Anslaget får även användas för utgifter för skadestånd. Dessutom får anslaget belastas med tekniska utgifter för offentlig lagring i den mån som ersättning inte erhålls från EU-budgeten. Anslaget får även användas för utgifter för ekonomiskt stöd till lantbrukare och trädgårdsnäring som drabbats av höjda priser på insatsvaror 2022. Anslaget får även användas för utgifter för stöd för avveckling av verksam­heter med minkuppfödning för pälsproduktion samt administration av detta stöd.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 198 387 000 kronor för 2025 till anslaget.

Anslaget tillförs medel, bl.a. eftersom den senaste prognosen visar en förskjutning av utbetalningar.

1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur: Anslaget får användas för utgifter motsvarande EU:s finansiering av åtgärder i enlighet med landsbygdsprogrammet för Sverige för 2014–2020, inklusive förlängningsåren 2021 och 2022. Anslaget får vidare användas för utgifter för program för lokalt ledd utveckling under programperioden 2014–2020. Anslaget får dessutom användas för utgifter motsvarande EU:s finansi­ering för ekonomiskt stöd till jordbrukare som drabbats av höjda priser på insatsvaror 2022.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 773 062 000 kronor för 2025 till anslaget.

1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket: Anslaget får användas för utgifter för försöks- och utvecklingsverksamhet och andra insatser i syfte att styra utvecklingen inom jordbruket och trädgårdsnäringen mot minskat växt­näringsläckage, minskad ammoniakavgång, säkrare och minskad användning av växtskyddsmedel, bevarande av biologisk mångfald och tillvaratagande av kulturvärden, för ekologisk produktion samt för klimat-och energiinsatser inom de areella näringarna. Anslaget får även användas för utgifter för upp­följning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken liksom för effekterna av de verksamheter som finansieras under anslaget.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 34 830 000 kronor för 2025 till anslaget.

1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.: Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till jordbrukets yttre och inre rationalisering. Från och med 2006 disponeras anslaget helt för vissa omarronderingsprojekt i Dalarnas, Västra Götalands samt delar av Värmlands län.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 24 116 000 kronor för 2025 till anslaget.

1:21 Åtgärder på fjällägenheter: Anslaget får användas för utgifter för underhåll, upprustning och investeringar i byggnader och andra fasta anlägg­ningar på fjällägenheter. Anslaget får även användas för utgifter för att täcka avvecklingsbidrag och avträdesersättning till arrendatorer.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 529 000 kronor för 2025 till anslaget.

1:22 Främjande av rennäringen m.m.: Anslaget får användas för utgifter till åtgärder för främjande av rennäringen.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 135 915 000 kronor för 2025 till anslaget.

1:23 Sveriges lantbruksuniversitet: Anslaget får användas för utgifter för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för forskning och utbildning på forskarnivå inom livsmedelsproduktion, djurhållning, djurhälsa och djurskydd, skog, skogsbruk och förädling av skogsråvara, landsbygds­utveckling, rekreation och fritid samt landskapsplanering och markanvänd­ning i tätorter och tätortsnära miljöer. Anslaget får även användas för ersätt­ning för behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning inom samma områden samt för fortlöpande miljöanalys.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 342 374 000 kronor för 2025 till anslaget.

Anslaget tillförs medel till följd av dels Riksskogstaxeringen, dels driften av Universitetsdjursjukhuset.

1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning: Anslaget får användas för utgifter för stöd till grundforskning och behovsmotiverad forskning för de areella näringarna. Anslaget får även användas till projektrelaterade utgifter för utvär­deringar, beredningsarbete, konferenser, resor och seminarier samt informa­tionsinsatser inom området. Förvaltningsanslaget redovisas under utgifts­område 20 Klimat, miljö och natur under anslaget 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader, och anslaget för forskning inom områdena miljö och samhällsbyggande redovisas under samma utgiftsområde inom anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 818 664 000 kronor för 2025 till anslaget.

Anslaget tillförs medel med anledning av dels den forsknings- och inno­vationspolitiska propositionen, dels arbetet med skogsträdsförädling.

Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtagan­den medför behov av framtida anslag på högst 1 600 000 000 kronor 2026–2031. Skälet är att fleråriga åtaganden behöver ingås för att underlätta planer­ing, utlysning och genomförande av långsiktiga forskningsprojekt.

1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien: Anslaget får användas för att finansiera verksamheten vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA).

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 177 000 kronor för 2025 till anslaget.

1:26 Slakterikontroll: Anslaget får användas för utgifter för offentlig kon­troll och annan offentlig verksamhet när det gäller slaktverksamhet vid slakterier och vilthanteringsanläggningar som inte täcks av avgifter som tas ut i enlighet med artikel 79.1 b i förordning (EU) 2017/625 (förordningen om offentlig kontroll). Anslaget får även användas för statligt stöd i form av ned­sättning av vissa avgifter för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som bedrivs vid slakterier och vilthanteringsanläggningar.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 165 137 000 kronor för 2025 till anslaget.

1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet: Anslaget får användas för utgifter för planering och andra åtgärder, inklusive upphandling, stöd för investeringar hos statliga myndigheter, organisationer och företag samt bidrag till kommuner och regioner, som stärker förmågan inom områdena livsmedels- och dricksvattenförsörjning under höjd beredskap och då ytterst krig. Anslaget får även användas för tillhörande administrativa kostnader för fördelning av sådana bidrag.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 356 000 000 kronor för 2025 till anslaget.

Anslaget tillförs medel för uppbyggnaden av en livsmedelsberedskap och åtgärder för att säkerställa tillgången till dricksvatten. Samtidigt minskas anslaget för att förbättra beredskaps- och sektorsmyndigheternas förutsätt­ningar.

Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtagan­den medför behov av framtida anslag på högst 1 200 000 000 kronor 2026–2028. Skälet är att huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga åtaganden om utbetalningar.

1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027: Anslaget får användas för utgifter för nationellt stöd till åtgärder som medfinansieras av EU inom ramen för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet. Anslaget får även användas för finansiering av andra projekt som ligger i linje med programmet.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 96 857 000 kronor för 2025 till anslaget.

Anslaget minskas eftersom medel omfördelas till dels senare år i program­perioden, dels anslaget 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027.

Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtagan­den medför behov av framtida anslag på högst 305 000 000 kronor 2026–2029. Skälet är att det behöver finnas förutsättningar för fleråriga projekt och ett effektivt genomförande av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet.

1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027: Anslaget får användas för utgifter för att finansiera det belopp som motsvarar EU:s medfinansiering av åtgärder inom havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 260 000 000 kronor för 2025 till anslaget.

Anslaget ökas till följd av att regeringen avser att genom en ändring i förordningen (1999:710) om valutakurs vid stöd från EU-budgeten justera den valutakurs som ska tillämpas för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet.

Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtagan­den medför behov av framtida anslag på högst 340 000 000 kronor 2026–2029. Skälet är att skapa förutsättningar för fleråriga projekt och ett effektivt genomförande av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har var för sig presenterat alternativa förslag till anslagsfördelning för 2025. Förslagen innebär såväl andra anslagsnivåer som förslag till nya anslag. I det följande sammanfattas partiernas förslag inom utgiftsområde 23. En sammanställning som visar hur motionärernas förslag avviker från regeringens förslag finns i bilaga 2. I det följande redovisas också motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2024/25 som återspeglar förslag i Socialdemokraternas och Miljöpartiets anslagsmotioner.

I kommittémotion 2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. framhåller Socialdemokraterna vikten av en robust livsmedelsförsörjning. Motionärerna framhåller även betydelsen av en hållbar förvaltning av vilt och fisk, och att rovdjurs- och fiskeripolitiken ska ta hänsyn till människans behov och ekologisk hållbarhet samtidigt som internationella åtaganden uppfylls. Motionärerna understryker likaså vikten av ett starkt djurskydd och en god djurvälfärd; detta är inte bara etiskt viktigt utan även en konkurrensfördel för Sverige. Enligt motionärerna är det därför viktigt att Sverige vidhåller den låga antibiotikaanvändningen i djurhållningen och ökar tillgången på veterinärer i hela landet.

I motionen lämnar Socialdemokraterna ett förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 23 för 2025 än regeringen (yrkande 1). För­slaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 155 000 000 kronor och att tre anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen föreslagit. Socialdemokraterna föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bil. 2).

1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder: Anslaget ökas med 15 000 000 kronor för att fortsätta finansieringen av Sveriges 3R-center. Motionärerna tycker att det är oerhört viktigt att arbetet med att minska, förfina och ersätta djurförsök fortsätter och ser därför med oro på att regeringen valt att dra tillbaka finansieringen.

1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur: Anslaget ökas med 130 000 000 kronor. Satsningen ska gå till dels statsbidraget för närings­utveckling i glest befolkade kommuner, dels jordbruksstödet till mjölkbönder i norra Sverige. Motionärerna befarar att näringslivet i små och glest befolkade kommuner står inför särskilda utmaningar som påverkar deras möjligheter att utvecklas. Syftet med satsningen är även att stärka jordbruket i norr och samtidigt bidra till en fungerande livsmedelsberedskap. Motsvarande förslag finns i samma motion yrkande 3, vilket motiveras med att livsmedels­beredskapen i norra Sverige är otillräcklig och att stödet till mjölkbönderna i norra Sverige därför behöver höjas för att de ska kunna bidra till en fungerande beredskap.

1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet: Anslaget ökas med 10 000 000 kronor. Motionärerna ser positivt på möjlig­heterna att öka Sveriges beredskap genom exempelvis beredskapslager, inte bara för livsmedel utan även för insatsvaror, vattenreningsutrustning och andra essentiella resurser. Vidare anför de att Sverige behöver investera i modern­isering och expansion av dricksvatteninfrastrukturen för att möta framtida utmaningar och befolkningsökning. Genom samarbete med branschorgani­sationer, myndigheter och forskningsinstitut vill de också förbättra kunskapen om livsmedelssäkerhet och dricksvattenberedskap hos både producenter och konsumenter.

I partimotion 2024/25:1939 av Nooshi Dadgostar m.fl. lämnar Vänsterpartiet ett förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 23 för 2025 än regeringen. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 3 007 000 000 kronor och att sex anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen föreslagit.

Vänsterpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bil. 2).

1:1 Skogsstyrelsen: Anslaget ökas med 40 000 000 kronor. Satsningen syftar till att stärka den fysiska tillsynen vid avverkningsanmälningar. Motio­närerna beklagar att miljöhänsynen i skogsbruket fortsätter att vara bristfällig.

1:2 Insatser för skogsbruket: Anslaget ökas med 1 200 000 000 kronor. Merparten av satsningen ska gå till att finansiera dels naturvårdsavtal och bio­topskyddsområden, dels ersättning till markägare vid formellt skydd av områden med höga naturvärden. Därutöver föreslår motionärerna att de ökade medlen ska gå till att återuppta den nationella nyckelbiotopsinventeringen, som enligt motionärerna bidrar till att stärka kunskapen om skyddsvärda skogar så att dessa kan identifieras och registreras. Dessutom ska satsningen gå till att finansiera ett omställningsstöd till markägare för att de i större utsträckning ska använda kalhyggesfria skogsbruksmetoder i stället för trakt­hyggesbruk.

1:7 Ersättningar för viltskador m.m.: Anslaget ökas med 40 000 000 kronor. Motionärerna anför bl.a. att bristande förebyggande arbete mot vilt­skador kan leda till fler och mer omfattande skador med ekonomisk påverkan på näringsidkare på landsbygden. Livsmedelsförsörjningen kan även hotas i högre omfattning om lantbrukare inte känner sig trygga i att de får stöd för vilt­skador. Motionärerna anför att det för närvarande är möjligt att få ersättning för materialkostnaden för rovdjursavvisande stängsel men att det med Vänsterpartiets förslag även införs ett statligt stöd för arbetskostnaden vid införande av rovdjursavisande stängsel. Satsningen innebär också ökade ekonomiska resurser för ersättning vid förlust av tamdjur p.g.a. rovdjurs­angrepp samt ersättningar för andra viltskador.

1:8 Statens jordbruksverk: Anslaget ökas med 90 000 000 kronor. Motionärerna vill öka andelen djurfria försök och föreslår därför en ökad satsning på kompetenscentret för att ersätta, minska och förfina djurförsök (3R-centret). Vidare anför motionärerna att en fossil- och giftfri livsmedels­produktion som bygger på inhemsk tillverkning av insatsmedel skulle minska importberoendet och därmed öka motståndskraften mot störningar. Vänster­partiet föreslår därför att ekonomiska medel tillförs Jordbruksverket för att i samarbete med berörda myndigheter inleda en pilotstudie för regionala center för beredskapslivsmedel.

1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027: Anslaget ökas med 1 552 000 000 kronor. Inom ramen för anslagsökningen föreslår motionärerna följande särskilda satsningar:

– förbättrad tillgång till lokala slakterier för att minska behovet av längre djurtransporter och för att stärka förutsättningarna för lokal produktion och förbättrad nationell självförsörjningsgrad när det gäller livsmedel

– införandet av ett miljöstöd för de jordbruk som vill få ekonomiskt stöd för att en viss enstaka procent av åkermarken sås med minst tre olika pollen- eller nektarrika örter

– införandet av biopremier för att stödja dem som ställer om arbetsmaskiner och fordon till fossilfria drivmedel

– införandet av ett statligt stöd för investeringar och åtgärder inom jord­bruket som stärker jordbrukets vattenhantering i ett förändrat klimat och som därmed bidrar till att stärka självförsörjningsgraden när det gäller livs­medel, ett stöd som även ska omfatta s.k. agrivoltaiska system som inte­grerar solenergiproduktion med odling i jordbruket

– åtgärder för att främja produktion och förädling av växtbaserade livsmedel, t.ex. utveckling av nya livsmedel, nya odlingsmetoder och stärkt pro­duktionsstöd för växtbaserade livsmedel

– ökning av stödet i den strategiska planen för Sveriges jordbrukspolitik 2023–2027 för att anlägga och sköta våtmarker

– stärkt stöd till jordbruket för att använda stallgödsel mer effektivt i växt­odlingen. Stödet ska även kunna ges för att stimulera animalieproduktion som bygger på balans mellan antal djur och tillgänglig åkerareal i syfte att optimera stallgödselhanteringen och därmed minska risken för växt­näringsförluster. Stödet ska även kunna ges för investeringar i lantbruket för att förbättra lagring, hantering och transport av stallgödsel samt för kompetensutveckling för rådgivare och lantbrukare om hantering av växt­näringsämnen.

1:23 Sveriges lantbruksuniversitet: Anslaget ökas med 85 000 000 kronor. Satsningen ska gå till att öka antalet studieplatser på veterinärutbildningen för att kunna möta det stora behovet av fler veterinärer.

I kommittémotion 2024/25:2153 av Helena Lindahl m.fl. framhåller Center­partiet bl.a. vikten av att stärka de gröna och blå näringarnas konkurrenskraft och innovationsförmåga, något som behövs för att klara livsmedelsstrategins övergripande mål om en ökad livsmedelsproduktion. En stärkt livsmedels­produktion och ökad självförsörjningsförmåga när det gäller livsmedel är också viktigt för att kunna klara en framtida kris. Motionärerna anför vidare att kompetensförsörjningen är en stor utmaning för svenskt jordbruk och pekar särskilt på att bristen på veterinärer som arbetar med lantbrukets djur och stora djur gör att djurvälfärden riskeras. Vidare framhåller de behovet av ökat fokus på jordbrukets miljö- och klimatanpassning för att göra det möjligt att bedriva en lönsam och hållbar livsmedelsproduktion samtidigt som man bevarar och stärker den artrikedom som finns i odlingslandskapet. Motionärerna framhåller också vikten av en hållbar jakt- och viltvårdspolitik, bl.a. för att minska antalet viltskador. Enligt motionärerna behöver Sverige också ha en växande skogsnäring och en hållbar skoglig tillväxt för att klara uppsatta klimatmål, värna den biologiska mångfalden och gynna svensk ekonomi.

I motionen lämnar Centerpartiet ett förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 23 för 2025 än regeringen. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 340 000 000 kronor och att fem anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen föreslagit. Centerpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bil. 2).

1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet: Anslaget ökas med 15 000 000 kronor för att stärka den veterinära närvaron.

1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar: Anslaget ökas med 15 000 000 kronor för att säkerställa bättre beredskap för att hantera smitt­samma djursjukdomar som t.ex. svinpesten.

1:7 Ersättningar för viltskador m.m.: Anslaget ökas med 10 000 000 kronor för att stärka rovdjursförvaltningen.

1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027: Anslaget ökas med 250 000 000 kronor för att påtagligt höja kompensationsersättningen till stödområdena och därmed stärka lantbrukares konkurrenskraft i hela landet.

1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet: Anslaget ökas med 50 000 000 kronor för att stärka förmågan i det civila försvaret när det gäller livsmedelsberedskap och särskilt med syftet att bygga upp beredskapslager.

I kommittémotion 2024/25:3046 av Emma Nohrén m.fl. framhåller motio­närerna att jordbruket, skogsbruket, vattenbruket och fisket behövs för en hållbar försörjning av livsmedel, material och energi och för omställningen till en fossilfri ekonomi. De gröna näringarna är en central del av samhälls­ekonomin och är avgörande för en levande landsbygd. Samtidigt brådskar omställningen mot ekologisk, långsiktig hållbarhet och en samhällsekonomi som ryms inom planetens gränser, också inom de gröna näringarna. Havens och skogarnas ekosystem är på många sätt i kris, det sker ett överutnyttjande av naturresurserna och bristerna i miljöhänsyn är mycket omfattande och snarare regel än undantag. Det behövs en genomgripande omställning mot hållbara, naturnära brukningsmetoder inom skogsbruket och småskalighet och skonsamma metoder inom fisket. Ekosystemens livskraft måste få sätta ramarna. Miljöpartiet vill öka självförsörjningen av svenskproducerade livs­medel, av baslivsmedel och grönsaker, frukt och andra vegetabilier. Samtidigt behövs omfattande satsningar på miljöåtgärder inom jordbruket, stärkt bio­logisk mångfald i hela landet och åtgärder för att öka kolinlagringen och markens bördighet. Det behövs ett utvidgat synsätt när det gäller vad marken ska producera per hektar utöver livsmedel, där olika ekosystemtjänster som rent vatten, bördiga jordar och artmångfald måste räknas in.

I motionen lämnar Miljöpartiet ett förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 23 för 2025 än regeringen. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 3 732 880 000 kronor och att tolv anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen före­slagit. Fyra nya anslag föreslås.

Miljöpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bil. 2).

1:1 Skogsstyrelsen: Anslaget ökas med 275 000 000 kronor. Inom ramen för ökningen av myndighetens förvaltningsanslag föreslår motionärerna följande särskilda satsningar:

– en nationell oberoende rådgivningskampanj riktad till enskilda skogsägare för att arbeta med klimatanpassning, ökad miljöhänsyn och hyggesfria metoder

– systematisk kunskapsuppbyggnad om biologisk mångfald i hela skogs­landskapet, inventering och utökad tillsyn

– arbete med att analysera rättsutvecklingen på miljöområdet samt att analysera och anpassa svensk lagstiftning efter den rättsutveckling som sker på EU-nivå inom klimat, natur och miljö

– återföring av borttagna budgetmedel för arbete med att skapa naturnära jobb.

Ett förslag om att genomföra en nationell rådgivningskampanj riktad till enskilda skogsägare för att arbeta med klimatanpassning, ökad miljöhänsyn och hyggesfria metoder finns även i kommittémotion 2024/25:2627 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 26. Kommittémotionerna 2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 170 och 2024/25:3218 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 2 innehåller också förslag om att ge Skogsstyrelsen i uppdrag att utöka sin oberoende rådgivning till skogsägare och att arbeta med uppsökande rådgivning för att stimulera övergången till ett hyggesfritt skogs­bruk. Även i partimotion 2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 46 i denna del lämnas förslag om att främja hyggesfria skogsbruksmetoder. Förslag om att utveckla stöd och rådgivning till skogsägare i fråga om klimat­anpassningsåtgärder finns även i kommittémotion 2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 165.

1:2 Insatser för skogsbruket: Anslaget ökas med 1 406 000 000 kronor. Inom ramen för anslagsökningen föreslår motionärerna följande särskilda satsningar:

– införande av ett omställningsstöd riktat till enskilda skogsägare för över­gång till hyggesfria brukningsmetoder

– införande av statliga skogslån som ska erbjudas markägare för att under­lätta övergången till hyggesfria skogsbruksmetoder

– systematisk kunskapsuppbyggnad om biologisk mångfald i hela skogs­landskapet, inventering och utökad tillsyn

– återföring av borttagna budgetmedel för arbete med att skapa naturnära jobb.

Den föreslagna ökningen av anslaget ska även användas för arbete kopplat till det föreslagna nya anslaget 99:2 Kompetensutvecklingscheck för hyggesfritt till skogsentreprenörer (se närmare om det anslaget nedan). Vidare föreslår motionärerna att det inom anslaget ska öronmärkas medel för områdesskydd och kunskapsuppbyggnad om biologisk mångfald för att kartlägga och bevara tätortsnära skogar med höga sociala och kulturella värden.

Förslag om att införa ett omställningsstöd riktat till enskilda skogsägare som vill ställa om till hyggesfria brukningsmetoder finns även i kommitté­motion 2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 163. I samma motion yrkande 169 lämnas förslag om att införa statliga skogslån för över­gången till hyggesfria brukningsmetoder. Detsamma föreslås i kommitté­motion 2024/25:3218 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 1.

1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt: Anslaget ökas med 2 000 000 kronor.

1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet: Anslaget ökas med 82 000 000 kronor för att satsa på distriktsveterinärerna. Motionärerna framhåller att det utan tillräckligt många veterinärer i praktiken är omöjligt att upprätthålla ett starkt djurskydd.

1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder: Anslaget ökas med 4 000 000 kronor.

1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar: Anslaget ökas med 59 000 000 kronor. Motionärerna ser behov av en utökad satsning på att bekämpa smittsamma djursjukdomar, t.ex. afrikansk svinpest, som förutom stort lidande för djuren även orsakar mycket höga kostnader för samhället.

1:7 Ersättning för viltskador: Anslaget ökas med 15 000 000 kronor. Motionärerna anser att ersättningsnivåerna till lantbrukare och djurhållare som drabbas av rovdjursangrepp behöver öka.

1:8 Statens jordbruksverk: Anslaget ökas med 65 000 000 kronor. Inom ramen för ökningen av myndighetens förvaltningsanslag föreslår motionärerna följande särskilda satsningar:

– införandet av en rådgivningscheck som lantbrukare kan använda för råd­givning eller konsulttjänster för att ställa om och utveckla sin verksamhet

– förstärkning av finansieringen av kompetenscentret för att ersätta, minska och förfina djurförsök (3R-centret)

– inrättandet av en s.k. one-stop shop-funktion vid myndigheten för att sam­ordna administrativ och juridisk rådgivande service gentemot den enskilda lantbrukaren för att underlätta hans eller hennes kontakt med myndigheter.

Därutöver föreslår motionärerna att vissa medel inom anslaget ska öronmärkas för ökad rådgivning till lantbrukare.

Förslag om att införa en rådgivningscheck till lantbrukare lämnas även i kommittémotion 2024/25:3071 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 7. Samma motion yrkande 16 innehåller dessutom förslag om att inrätta en s.k. one-stop shop.

1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027: Anslaget ökas med 965 000 000 kronor. Inom ramen för anslags­ökningen föreslår motionärerna följande särskilda satsningar:

– ökning av nivån på investeringsstödet för förebyggande klimatanpass­ningsåtgärder inom jordbruket samt säkrad tillgång på lokala vattenråd­givare som kan stödja lantbrukare i fråga om klimatanpassning

– en djurvälfärdsersättning för ökat bete.

Förslag om att säkra tillgången till lokala vattenrådgivare för att hjälpa lant­brukare genom hela processen med att stärka vattenförsörjningen finns även i kommittémotion 2024/25:2627 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 31. I kommittémotion 2024/25:3071 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 8 före­slås att relevanta myndigheter ska få i uppdrag att ta fram ett kompetens­utvecklings- och rådgivningspaket riktat till unga eller nya lantbrukare.

1:14 Livsmedelsverket: Anslaget ökas med 70 000 000 kronor. Miljöpartiet vill stärka Livsmedelsverkets anslag för att myndigheten ska kunna öka bered­skapen i fråga om livsmedels- och dricksvattenförsörjning vid samhällskriser. Satsningen görs också för att myndigheten ska kunna utföra nya uppgifter på dricksvattenområdet som att inrätta en råvattendatabas och för att myndig­heten ska kunna utföra kontinuerliga analyser av skadliga ämnen som PFAS i livsmedel. I satsningen ingår även en förstärkning av arbetet mot matsvinn och för en hållbar livsmedelskonsumtion.

1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket: Anslaget ökas med 15 000 000 kronor. Miljöpartiet vill öka stödet till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för att stärka försöks- och utvecklingsverksamheten inom ramen för miljömålen.

1:22 Främjande av rennäringen m.m.: Anslaget ökas med 72 000 000 kronor. Miljöpartiet vill förstärka anslaget för att göra det möjligt för Same­tinget att ta fram handlingsplaner för klimatanpassning av rennäringen.

Nytt anslag – 99:1 Landsbygdsmiljöavtal: Förslaget innebär ett nytt anslag och att 300 000 000 kronor anslås. Anslaget ska användas för att förbättra tillgången till service och hållbar mobilitet på Sveriges landsbygd. Lands­bygdsmiljöavtalen, inspirerade av stadsmiljöavtalen, innebär kontrakt mellan staten, landsbygdskommuner, regioner och privata aktörer för att skapa bättre alternativ för hållbart resande och minska transportbehovet på landsbygden.

Nytt anslag – 99:2 Kompetensutvecklingscheck för hyggesfritt till skogs­entreprenörer: Förslaget innebär ett nytt anslag och att 2 880 000 kronor anslås. Anslaget ska användas till ett temporärt ekonomiskt bidrag, en kompetensutvecklingscheck, till enskilda skogsentreprenörer för att de ska kunna utveckla sin kompetens inom hyggesfritt skogsbruk. Kompetensutveck­lingschecken ska kunna sökas under en femårsperiod. Skogsstyrelsen föreslås få i uppdrag att i samverkan med andra aktörer ta fram ett kurspaket och kurs­material för hyggesfritt skogsbruk som olika utbildare kan använda fritt.

Nytt anslag – 99:3 Vattenåtgärder och investeringar i VA: Förslaget innebär ett nytt anslag och att 350 000 000 kronor anslås. Anslaget ska använ­das till en satsning för att stärka vattenarbetet i hela landet. Motionärerna anför att behoven av ökade investeringar och reinvesteringar i va-nätet är omfattande och att det krävs satsningar på avancerad rening som fångar upp miljögifter som PFAS och läkemedelsrester.

Nytt anslag – 99:4 Stöd till kommunsektorn för ekologiska livsmedel: Förslaget innebär ett nytt anslag och att 50 000 000 kronor anslås. Anslaget ska användas för att kommuner och regioner ska ha ekonomiska möjligheter att upprätthålla sina mål om inköp av ekologiska produkter inom den offent­liga upphandlingen och för att de på så sätt ska kunna fortsätta att stödja svensk ekologisk produktion.

När det gäller nedanstående anslag föreslår Miljöpartiet inte några för­ändringar av anslagsnivåerna i förhållande till regeringens förslag. Miljö­partiet anför dock följande om fördelningen inom ramen för respektive anslag.

1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor: Miljöpartiet vill se en annan för­delning inom ramen för anslaget och anser att en viss del av medlen ska gå till att främja ekologiska brukningsmetoder. Vidare anser partiet att en viss del av anslaget ska avsättas till Eldrimner, det nationella resurscentret för småskalig livsmedelsförädling, så att centret får ett varaktigt och långsiktigt stöd för sin verksamhet.

1:17 Åtgärder för landsbygdens struktur och miljö: Inom ramen för anslaget vill Miljöpartiet öronmärka medel för det nationella stödet till norr­ländska jordbrukare.

1:23 Sveriges lantbruksuniversitet: För att garantera en tillräcklig och långsiktig finansiering av Artdatabanken vid SLU vill Miljöpartiet se ett nytt anslagsvillkor som garanterar en årlig finansiering av Artdatabanken med vissa medel.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar för 2025 (prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49). Utskottet påminner om att de ramar som riksdagen har beslutat om är styrande för den fortsatta behandlingen av anslagen.

I fråga om regeringens förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområdet vill utskottet inledningsvis framhålla att årets budgetproposition innebär ett förändrat fokus i den ekonomiska politiken. Kampen mot inflationen har fått resultat och i stället tar nu ett arbete vid med att bygga Sverige tryggare och rikare genom långsiktiga investeringar. Liksom föregående år bygger budget­förslaget på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemo­kraterna.

När det gäller inriktningen för utgiftsområde 23 vill utskottet påminna om utgångspunkterna för regeringens landsbygds- och livsmedelspolitik. Sverige ska byggas säkrare och tryggare, inte minst genom att på systemnivå öka kon­kurrenskraften och robustheten i livsmedelskedjan. Likaså är landsbygdens utveckling avgörande för hela Sveriges framgång. Regeringens budgetförslag innehåller betydande satsningar på dessa områden. I det följande vill utskottet lyfta fram några särskilda insatser som presenteras i budgeten.

Till att börja med vill utskottet framhålla de satsningar som regeringen före­slår för att öka livsmedelsproduktionen och stärka livsmedelsförsörjningen. En robust livsmedelskedja i fredstid är en grundförutsättning för tillräcklig livs­medelsförsörjning i höjd beredskap och ytterst krig, och ger även bättre förut­sättningar att hantera fredstida kriser. Utskottet ser därför mycket positivt på regeringens förslag att tillföra betydande medel till myndigheternas arbete under 2025 med att bygga upp dricksvatten- och livsmedelsberedskapen. Utskottet noterar särskilt den kraftiga satsning som görs för att stärka Livs­medelsverkets förmåga som beredskaps- och sektorsmyndighet.

Likaså ser utskottet positivt på att regeringen på olika sätt växlar upp arbetet med att skapa ett livskraftigt svenskt jordbruk som producerar högkvalitativa och trygga livsmedel. Satsningen på att genomföra livsmedelsstrategin till­sammans med den förstärkta budgeten för den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken är viktiga steg i detta arbete.

Utskottet vill vidare uppmärksamma regeringens förslag till en ansenlig satsning på forskning och innovation inom areella näringar, landsbygd och livsmedel. I likhet med regeringen bedömer utskottet att den forskning och innovation som möjliggörs genom Formas forskningsanslag bidrar till att stärka konkurrenskraften och den hållbara samhällsutvecklingen såväl som Sveriges resiliens.

När det gäller djursjukvård välkomnar utskottet en ökad anslagsnivå för att på så sätt säkra tillgången till djursjukvård i hela landet. Utskottet välkomnar regeringens satsning för att stabilisera driften av Universitetsdjursjukhuset och säkerställa tillgången till veterinär service dygnet runt i hela landet. Förutom att satsningen förbättrar tillgången till djursjukvård bidrar den även till hög­kvalitativ utbildning och forskning inom veterinärmedicin vid SLU.

När det gäller de skogspolitiska frågorna välkomnar utskottet en stärkt budget för Skogsstyrelsen. Utskottet noterar att medlen är kopplade till utökade arbetsuppgifter för genomförandet av ny EU-lagstiftning samt hand­läggning och utredning av ärenden till följd av rättsutvecklingen inom skogs­vårdslagens och miljöbalkens tillämpning i fråga om skogsbruksåtgärder.

Sammanfattningsvis är det utskottets uppfattning att de anslagsnivåer och bemyndiganden som regeringen föreslår är väl avvägda och syftar till att genomföra en politik som innebär viktiga steg mot ett starkare och tryggare Sverige, inte minst i fråga om en robust livsmedelskedja och en fortsatt utveck­ling av landsbygden. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag till anslagsfördelning och lämnar de ekonomiska bemyndiganden som regeringen föreslår. Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 23.

Som utskottet har anfört tidigare i betänkandet har utskottet inga invänd­ningar mot regeringens bedömning att de tillkännagivanden som redovisas i budgetpropositionen för detta utgiftsområde är slutbehandlade.