Riksflödet
Logga in
Svarade Kjell-Arne Ottosson i en replik ·

Katarina Luhr (MP) om (forts. från § 13) Klimatpolitik (forts. MJU14)

Katarina Luhr (MP) svarade Kjell-Arne Ottosson i en replik om (forts. från § 13) Klimatpolitik (forts. MJU14) i debatten ”Protokoll 2024/25:110 Onsdagen den 7 maj” den 7 maj 2025.

Kjell-Arne OttossonKD· i en replikMycket i Katarina Luhrs anförande lockade till replik. En sak som nämndes var aktivister. Jag tolkade Katarina Luhr, kanske lite mellan raderna, att hon har en annan syn på aktivism och aktivister än undertecknad har.…
Replikskiftet · 12 repliker

Herr talman! De senaste dagarna har vi kunnat läsa att en svensk studie om klimatförändringar och spridning av TBE har stoppats då den har ordet klimatförändring i titeln. Orsaken är Trumpadministrationens förändring av NIH som innebär att man inte längre ska finansiera forskning om klimatförändringars hälsoeffekter. Samtidigt begränsar USA tillgången till befintlig klimatdata, vilket bland annat kan leda till att både klimatanpassningsåtgärder och kartläggning av riskområden för olika infektionssjukdomar omöjliggörs.

Det kan kännas galet, men vi är även på fel spår i Sverige. Här vill sverigedemokrater terrorklassa klimataktivister. SD uppger att man har skrivit ett avtal med Tidöregeringen om att stoppa stöd till den gröna omställningen, eller i alla fall till vissa företag inom den gröna omställningen.

Tidöregeringen och Sverigedemokraterna har sänkt klimatambitionerna till den grad att Sverige nu bedöms missa samtliga internationella, europeiska och nationella klimatmål. Vi gör alltså inte längre ens vår del för att EU ska klara sina klimatmål utan är ett av de länder inom EU som har snabbast utsläppsökningar.

Att de svenska klimatutsläppen nu ökar i stället för att vi får se de minskningar vi behöver beror helt på regeringens politik. Vi har en statsminister som raljerar över prioriteringar och klimatåtgärder. Vi har en klimathandlingsplan som saknar handling. Vi har en regering som skjuter på och försvårar arbetet med att nå Parisavtalets mål om att hålla jordens temperaturökning väl under två grader.

Herr talman! Vi har en regering i Sverige som aktivt motverkar klimatpolitiken. De svenska utsläppen ökar. Regeringens politik står i skarp kontrast till andra nyheter. 2024 var första året då den globala medeltemperaturen överskred 1,5-gradersmålet. Koldioxidhalten i atmosfären ligger på högsta nivån på 800 000 år. De senaste tio åren, från 2015, är de tio varmaste år som uppmätts globalt.

Enligt en studie som genomförts i 125 länder vill 89 procent av befolkningen ha en mer kraftfull klimatpolitik och nästan 70 procent är beredda att vika 1 procent av sina intäkter varje månad för klimatåtgärder. Det är viktigt att komma ihåg när man pratar om acceptans bland befolkningen. Tidöregeringen hör bara klimatförnekande troll på sociala medier men behöver också lyssna till de oroliga fredagsdemonstranterna, de stickande rebellmammorna, de varnande forskarna och alla oss däremellan. Vi är många som har en stark klimatoro och som kämpar för en bättre klimatpolitik.

Kunskapen, pengarna och tekniken finns för att minska utsläppen. Det verkar mest vara viljan som saknas hos regeringen. Men dagens läge är ytterst allvarligt både för kommande generationer och för oss som står här i dag.

Herr talman! Vi behöver göra allt vi kan för att minimera effekterna av klimatförändringarna. I det betänkande om klimatpolitik som vi debatterar i dag finns 46 reservationer, och utskottets förslag är att alla 46 avslås. Jag tror att det är 18 eller 19 av de reservationerna som kommer från Miljöpartiet. Jag står självklart bakom alla dessa, men enligt den partiöverenskommelse vi har yrkar jag bifall bara till två av dem: reservation 17 om en nationell koldioxidbudget och reservation 29 om skogens kolbindande förmåga. Det finns dock andra yrkanden som jag skulle vilja lyfta fram eftersom det är tydligt att väldigt mycket måste göras för att Sverige ska få en klimatpolitik värd namnet.

Först och främst någonting som borde vara mycket enkelt: Vi måste sluta subventionera användningen av fossila bränslen. Våra skattepengar behöver användas till att styra mot en hållbar och klimateffektiv framtid, ingenting annat.

Enligt Klimatpolitiska rådet satsar den svenska regeringen i budgeten för 2025 omkring 4,7 miljarder kronor på beslut som motverkar möjligheterna att nå klimatmålen. Det gäller bland annat skattesänkningar på bensin, diesel och flygresor. Det är mer än dubbelt så mycket som satsas på åtgärder för att minska klimatutsläppen.

Även mycket av våra EU-pengar används till fossila subventioner. Vi tycker därför att Sverige ska verka för ett internationellt förbud mot fossila subventioner.

Den offentliga upphandlingen står för en stor del av våra klimatutsläpp. Därför är det viktigt att vi tar särskilt ansvar för att snabbt minska dessa utsläpp. Klimatkrav behöver ställas i all offentlig upphandling. Vi bör anta ett nytt mål om att den offentliga sektorn ska gå före för att nå nära nollutsläpp till 2030. Våra skattepengar kan jobba för att Sverige utvecklas i en mer hållbar riktning genom att vi upphandlar ren och fossilfri verksamhet och teknik som styr bort från det fossila.

Klimatförändringarna drivs av den totala mängden växthusgaser i atmosfären. Därför krävs styrning av hur mycket Sverige totalt släpper ut och vilka åtgärder som vidtas. Med hjälp av en utsläppsbudget kan en total mängd utsläpp kopplas till Sveriges klimatmål. Vi vill därför att regeringen tar fram en nationell koldioxidbudget baserad på befintlig klimatforskning och Parisavtalets mål. Koldioxidbudgeten bör uppdateras varje år, och styrmedel och åtgärder bör utformas och genomföras utifrån de nya målen och delmålen. Myndigheter och statliga bolag bör därefter få egna utsläppsbudgetar definierade i regleringsbrev och direktiv. Det är ett sätt att styra som används i flera kommuner, till exempel.

För att nå de klimatmål som Sverige har internationellt inom EU och nationellt måste man inom alla politikområden ta ett större och mer integrerat ansvar för klimatpolitiken. Klimatpolitik är komplext, och det är av fundamental betydelse att alla politikområden tar ett samlat och integrerat ansvar. Bättre samordning mellan klimatmålen och andra samhällsmål kan minska risken för konflikter, och man kan också få tydliga synergier. Klimat- och miljöfrågorna behöver integreras i arbetet med alla politikområden och sektorer och på alla nivåer i samhället.

EU:s nya handelssystem för utsläpp från bland annat transporter och bostäder, ETS 2, bör införas så snabbt som möjligt i Sverige. Vi anser dock inte att det kommer att räcka med att införa ETS 2 för att Sverige ska nå klimatmålen för 2030. Därför vill vi se ett nationellt utsläppshandelssystem där utdelning går till att kompensera de medborgare som i dagsläget har svårast att ställa om. Införandet av ett utsläppshandelssystem tror vi behöver kombineras med skärpningar av andra nationella åtgärder, som koldioxidskatt, reduktionsplikt och avståndsbaserade skatter.

Nu kommer vi till kolinbindningen i skog. Inom EU har Sverige fått ett bindande mål om att öka kolinbindningen i skog och mark med cirka 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter till år 2030. Men de senaste åren har utvecklingen, som de flesta vet, gått åt fel håll i Sverige. Upptaget av kol i skog och mark har i stället för att öka minskat radikalt till följd av att skogen har växt sämre, att vi har haft torka och att avverkningen har ökat. Åtgärder som gör att skog och mark kan ta upp mer koldioxid måste komma på plats i närtid för att vi ska kunna nå målen om LULUCF och Sveriges bindande åtaganden inom EU. Vi behöver ett strategiskt arbete med ett antal åtgärder för att öka inbindningen av kol i skog och mark.

Om torka blir vanligare på grund av klimatförändringarna finns det risk att kolsänkan i de svenska skogarna avtar ännu snabbare över tid och att även skogen och skogsbruket skadas. Åtgärder som bidrar till att skydda och klimatanpassa skogen och gör den mer motståndskraftig mot torka behövs för att skydda skogens kolförråd och öka kolinbindningen.

Herr talman! Jag vill också lyfta fram en mer allmän politik för klimatanpassning. Just nu väntar vi ivrigt på den stora klimatanpassningsutredningen som borde offentliggöras i närtid. Jag vill verkligen understryka vikten av att förbereda landet för ett helt nytt väder i klimatförändringarnas spår. Vi behöver skydda människoliv, viktig infrastruktur och privata ägodelar genom ett långsiktigt, stabilt och ökat nationellt stöd för klimatanpassningsåtgärder.

Länsstyrelser och kommuner måste få tydligare ramar och resurser. Det behövs en nationell plan för riktigt storskaliga klimatanpassningsprojekt, exempelvis en plan för att skydda Göta älv och omkringliggande kommuner och ett arbete för att skydda dricksvattentäkten Mälaren från inträngning av Östersjövatten. Vi anser att regeringen måste öka sin ambitionsnivå när det gäller Sveriges klimatanpassningsarbete.

Herr talman! Regeringen behöver göra mycket mer än i dag för att skydda oss och framtidens människor från skadliga klimatförändringar. Vi har vid upprepade tillfällen bett om en ny klimathandlingsplan som fokuserar på handling i stället för långa, uppskjutna utredningar.

Regeringen har sedan länge tappat kontrollen över klimatpolitiken och de ökande utsläppen. Men det finns ännu tid att agera. Vi har tekniken, vi har ekonomin och vi har fortfarande möjligheten att göra vår del för att undvika en klimatkatastrof.

Det verkar tyvärr inte som om regeringen har en plan på plats som tar klimatfrågan på allvar. Därför behöver vi en ny regering på plats som tar klimatfrågan på allvar. Det var väl min sista önskan.

Herr talman! Centerpartiet delar en hel del av Miljöpartiets tankar, men kanske inte riktigt alla. Vi vill dock båda öka trähusbyggandet för att minska behovet av fossila material i form av exempelvis stål och cement. Vi vill också såklart byta ut de fossila materialen i plaster, drivmedel och annat mot förnybara alternativ.

Miljöpartiet har ett mål om att trähusbyggandet eller trästommarna i flerbostadshus ska öka från 20 till 50 procent. Det är ungefär 6 000 lägenheter per år. Den stora frågan blir då: Varifrån ska timret komma? Samtidigt som Miljöpartiet vill att mer av den svenska skogen ska få stå kvar och inte avverkas vill man att mer ska byggas av trä. För att bygga mer av trä krävs virke, och virke kommer från skogen. Men varifrån ska virket komma om skogen ska stå kvar, Katarina Luhr?

Herr talman! Tack, Rickard Nordin, för frågan!

Rickard Nordin satt inte i den tidigare miljömålsberedningen. I den pågick en stor diskussion om hur skogen ska kunna binda mer kol och hur man ska hantera skogen. En av de viktiga punkter som utredningen kom fram till var att vi behöver få bort de kortlivade produkterna. I dag går väldigt mycket av vår skog till papper. Det är något som används under väldigt kort tid och sedan bränns upp i fjärrvärmeverk.

Vi tycker att det behövs en skarp politik för att man ska få ut mer virke och andra långlivade produkter från skogen och försöka trycka bort de kortlivade produkterna. Det är viktigt att det fortfarande finns ett aktivt skogsbruk. Vi vill satsa pengar på exempelvis ett omställningsstöd, så att de som använder konventionella skogsmetoder går över till att använda sig av plockhyggen och andra metoder som gör att man sparar mer skog och minskar de koldioxidutsläpp som skapas av de större avverkningar som vi ser i dag. Var det svar på frågan?

Huvudfrågan handlar om att styra från kortlivade produkter från skogen till långlivade. Vi ska inte göra toapapper direkt av skogen, utan skogen ska i stället användas för att bygga in och lagra koldioxid i exempelvis byggnader.

Herr talman! Vi ska trycka bort kortlivade produkter som toapapper, säger Katarina Luhr. Den första frågan blir då: Vilka styrmedel ska enligt Miljöpartiet göra att vi använder mindre toapapper i Sverige? Den andra frågan är: Hur tänker Miljöpartiet göra det här?

Det högsta värdet i en stock är timret. Det vill man i första hand använda om man kan. Det är restprodukter som eldas i kraft- och fjärrvärmeverk. Ingen eldar prima ved där, utan det handlar om bark, flis, grot och timmer som skadats av barkborreangrepp eller i brand. Det här går inte riktigt ihop.

Om vi ska trycka bort kortlivade produkter som toapapper blir jag nyfiken på vilka förslag Miljöpartiet har för att vi ska använda mindre toapapper i Sverige eller någon annanstans för den delen. Vilka andra papperssaker ska vi använda? Vilka styrmedel vill Miljöpartiet ha? Jag har lite svårt att se att något skulle kunna ersätta så stora volymer att vi kan använda virke till att bygga trähus om vi samtidigt ska låta en stor del av skogen stå kvar.

Herr talman! Det här skapar en del frågetecken. Just detta förslag är ett av dem som gick vidare från Miljömålsberedningen. Det innebar att man ska styra från kortlivade till långlivade produkter för att mer kol ska kunna lagras i byggnadsverk, byggnader och hus.

Tycker Centerpartiet och Rickard Nordin att det är bra att vi hugger ned skog för att göra toapapper av den? Tycker Rickard Nordin att det är bra att vi använder det som tagits ut en enda gång – under en användning – och sedan bränner upp det? Det är ju inte det bästa sättet att använda vår skog, om man nu vill lagra koldioxid och tycker att skogen har en viktig roll för att bidra till klimatnytta.

Om skogen ska bidra till klimatnytta är det mycket bättre att man när man tar ut kolet ur skogen bygger något av det så att kolet lagras i stället för att man direkt eldar upp det. Annars kan man inte påstå att skogen bidrar till Sveriges klimatnytta.

Herr talman! Mycket i Katarina Luhrs anförande lockade till replik. En sak som nämndes var aktivister. Jag tolkade Katarina Luhr, kanske lite mellan raderna, att hon har en annan syn på aktivism och aktivister än undertecknad har.

Det kallas ofta civil olydnad. I början av veckan var ett antal aktivister från en organisation som vill motarbeta vargjakt hemma hos landsbygdsministern. De vågade förstås inte visa vilka de var, utan de hade huvor på sig. De kom dit för att skrämmas. Det här är personer som inte står bakom demokratiskt fattade beslut. Det är beslut som är fattade i denna kammare.

Det finns aktivister som inte är lika fega som dessa men som i klimatets namn gärna sätter sig och spärrar vägar. Det finns aktivister som i klimatets namn förstör skidtävlingar och till exempel har försökt stoppa Vasaloppet. De försökte förstöra för vanliga medborgare och för föreningslivet vid ett av Sveriges största idrottsevenemang.

Tror Katarina Luhr och Miljöpartiet att det leder till att fler ansluter sig till den vilja som aktivisterna och tydligen Miljöpartiet har? Anser Katarina Luhr och Miljöpartiet att det är rätt väg att gå för att få med sig fler på klimatomställningen?

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Det finns många olika typer av aktivism, och jag tar absolut kraftigt avstånd från att man går hem till en minister eller vilken person som helst i syfte att skrämmas. Jag tycker att det finns bättre och sämre sätt att demonstrera, men väldigt många av de klimataktivister som jag har träffat på sitter fredligt och stickar till exempel långa röda halsdukar. De sitter någonstans för att visa upp sig. En del sitter utanför riksdagen varje fredag.

Om man ska terrorklassa ett visst demonstrationssyfte – att just klimataktivister ska terrorklassas – tycker jag att vi är på en väldigt slippery slope. Det vill jag understryka. Civil olydnad och aktivism har lett till en hel del av våra bättre samhällsförändringar. Det innebär dock inte att alla metoder för aktivism är bra.

Herr talman! Jag tackar Katarina Luhr för svaret. Det är bra att hon ändå tar avstånd från viss aktivism.

Jag kan inte låta bli att fortsätta med det som Rickard Nordin tog upp om skogen i sitt replikskifte. Det är fortfarande så, herr talman, att träd är runda medan plank och brädor är kantiga. Evolutionen har ännu inte lett till att träd har blivit kantiga, och det innebär att när timmerstockar kommer till sågverk blir det spill.

Om vi ska få de långlivade produkter som Miljöpartiet och Katarina Luhr strävar efter måste vi gallra. Annars får vi ingen tillväxt och riktigt fina timmerstockar. Det är genom att sköta skogen som vi får tillväxt. Ett annat sätt för att snabbt öka kolsänkan är att gödsla skogen. Men det vill inte Miljöpartiet, eftersom det leder till andra saker som enligt dem vore en backlash.

För hundra år sedan hade vi 1 ½ miljard skogskubikmeter i Sverige. Nu har vi 3 miljarder skogskubikmeter, alltså dubbelt så mycket skog nu som vi hade för hundra år sedan. Under dessa hundra år har vi avverkat fyra gånger tillväxten. Vi har avverkat 6 miljarder skogskubikmeter i Sverige. Ändå har vi dubbelt så mycket skog nu som vi hade för hundra år sedan.

Denna skog ska visst stå och förfalla, för det är vad som händer. Tydligen ska vi i stället importera virke för att kunna förse industrin med allt det virke den behöver. Som avslutning måste jag därför ställa en fråga: Anser Katarina Luhr och Miljöpartiet att andra länder i Europa och världen har ett mer hållbart skogsbruk än vad vi har i Sverige, med tanke på att timret ska importeras?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag och Miljöpartiet är verkligen inte emot ett brukande av skogen, men vi vill se ett mer hållbart brukande.

Vi vill också se att skogen behåller en del av sin kolbindande förmåga. Vi ser i dag att skogens kolbindande förmåga har minskat radikalt bara under en period på 10–15 år. Det innebär att vi behöver göra ännu skarpare utsläppsminskningar om vi ska ligga i balans när skogen slutar hjälpa oss med att ta bort koldioxid från luften.

Jag tycker att det är viktigt att vi tittar på alternativ. Vi jobbar på alla nivåer nu, tror jag, med cirkulär ekonomi, till exempel. Jag har själv jobbat mycket med cirkulärt byggande – att man kan återanvända.

Det är viktigt att vi tittar på ett hållbart skogsbruk och att vi ser till att de skogar vi har sköts på ett sätt som gör att de får en långsiktig tillväxt, att den som brukar skogen får en vettig inkomst av sitt arbete, att våra skogar mår bra och att vi kan få ut de andra värden som finns från våra skogar, exempelvis blåbär, vilt och allt som skogarna ger oss i dag, så att vi inte förlorar det jättestora värde vi har i Sveriges skogar.

Herr talman! Tack, Katarina Luhr, för ett fint anförande! Det är kul att vi har vår första debatt här i kammaren.

Herr talman! För första gången har Sverige nu en klimatpolitisk handlingsplan som visar hela vägen till nettonoll. Jag tycker att vi ska vara ärliga med vad som faktiskt har levererats under tidigare mandatperioder och under andra regeringar. Under de åtta år som S och MP satt vid makten fanns det visserligen jättefina klimatmål men ingen konkret plan för hur målen skulle nås. Först nu, med en borgerlig regering, har Sverige en klimatpolitisk handlingsplan som sträcker sig hela vägen fram till nettonollutsläpp 2045.

Man valde att fokusera mycket på reduktionsplikten som huvudinstrument, utan tillräcklig hänsyn till kostnader, sociala effekter eller alternativ teknik. Resultatet blev kraftigt höjda drivmedelspriser och en omställning som tappade den folkliga förankringen.

Herr talman! Vi breddar verktygslådan, vi stärker industrins gröna omställning och vi bygger ut den fossilfria elproduktionen. Och vi har acceptans för vår politik. Jag undrar: Hur hade Miljöpartiet tänkt genomföra en politik som uppenbarligen inte vinner acceptans hos folket?

Herr talman! Tack, ledamoten Storckenfeldt, för frågan!

Först och främst skulle jag vilja säga att det har funnits klimathandlingsplaner även tidigare, och jag skulle säga att skillnaderna mellan klimathandlingsplanerna är att den plan som togs fram av den rödgröna regeringen innehöll handling, åtgärder och politik.

Den plan som nu har tagits fram heter Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll, men de som har granskat den säger att titeln är vilseledande. Man skjuter alla åtgärder på framtiden, och vi har inte sett vilka åtgärder som ska vidtas eftersom de ska komma fram i Styrmedelsutredningens betänkande, som ännu inte finns på bordet. Jag tycker därför att det är ganska stora skillnader mellan klimathandlingsplanerna.

När det gäller att vi lägger alla ägg i samma korg kan man granska lite vad det är för politik regeringen för. Mycket av den aktiva politik som förs är ju faktiskt att ta bort åtgärder. Av alla de åtgärder som regeringspartierna säger inte fanns har den här regeringen nu senast lyckats ta bort skattereduktionen på solceller. Reduktionsplikten har man sänkt. Man har sänkt energiskatten. Man har slopat bonusen för miljöbilar. Och man har höjt momsen för reparationer.

Det finns långa listor på åtgärder som fanns på vår tid men som nu antingen är slopade eller försämrade. Jag tror att väldigt många av dessa åtgärder har stor acceptans bland befolkningen.

Herr talman! Det är sant att den rödgröna klimathandlingsplanen innehöll handling, men bara till 2030. Sedan tog det tyvärr stopp.

Jag kan inte heller avhålla mig från att prata skogspolitik nu när vi har chansen. Vi ser alltför ofta att Miljöpartiets politik för skogen i stort präglas av misstro mot Sveriges 300 000 skogsägare. I stället för att skogen ses som en hållbar, förnybar resurs för klimatnytta, jobb och tillväxt blir det allt fler bördor på Sveriges skogsägare.

Vi tror på skogsägarnas roll i klimatomställningen, inte som ett problem utan som en alldeles oerhört viktig del av lösningen. Vi behöver mer, inte mindre, hållbart brukad skog i Sverige.

Det blir bättre, generellt sett, när skogsägarna får bestämmanderätt. Det har vi sett väldigt tydliga exempel på i svensk skogspolitik. Vi har dubbelt så mycket skog nu som för 100 år sedan, de produkter som produceras trycker undan de fossila och markägare bidrar till god biologisk mångfald, höga naturvärden och så vidare.

Herr talman! Jag undrar hur Miljöpartiet tror att klimatmålen ska nås om vi hindrar dem som vill bruka sin skog på ett hållbart sätt och med ansvar och långsiktighet. Hur ska Sverige nå klimatmålen utan att vi också har med oss skogsägarna?

Herr talman! Miljöpartiet tror inte att vi löser klimatfrågan om vi hindrar skogsägare som sköter sin skog långsamt, varsamt och noggrant för att bidra till klimatnytta. Vi vill stötta skogsägare. Det vi ser i dag är att skogsägare har fått det svårare och svårare att leva på sitt skogsbruk.

Det som är den stora vinsten i dag av att äga skog är att man kan sälja den någon gång i framtiden, men man har väldigt svårt att få inkomster från det skogsbruk man bedriver. Det vill vi ändra på. Vi vill att det ska bli mer lönsamt att sköta skogen långsiktigt och hållbart. Vi vet att skogen har en viktig roll, och vi vet att skogsbrukarna har en viktig roll.

Alla pusselbitar behövs, men vi behöver också skogen i det pussel som krävs för att kunna lösa klimatkrisen. Det säger alla data. Det räcker att man läser på lite grann när det gäller klimatpolitik för att förstå det.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.