Riksflödet
Logga in
Svarade Janine Alm Ericson i en replik ·

Finansministern Elisabeth Svantesson (M) om Särskild debatt angående priserna i dagligvaruhandeln

Finansministern Elisabeth Svantesson (M) svarade Janine Alm Ericson i en replik om Särskild debatt angående priserna i dagligvaruhandeln i debatten ”Protokoll 2024/25:109 Tisdagen den 6 maj” den 6 maj 2025.

Janine Alm EricsonMP· i en replikJag vill börja med att säga att det nog inte var Elisabeth Svantessons politik som gjorde att inflationen bröts, utan det såg likadant ut över hela Europa vid den tiden. Det jag skulle vilja fråga är vad Tidöregeringen…
DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 16 repliker

Herr talman! Jag tackar för diskussionen.

Är det någonting som är viktigt för mig i det här ansvaret är det att just ta ansvar. Det har varit och är min ledstjärna från första dagen på jobbet. När vi tillträdde var inflationen uppåt 10 procent. Många plågades av detta. Vår prioritering var att dämpa inflationen. Gjorde det skillnad när vi, Riksbanken och parterna tog ansvar? Ja, det gjorde stor skillnad. Med politiken från vissa av partierna i riksdagen hade inflationen stigit och räntorna blivit högre.

Men vi menar inte att det räckte att dämpa inflationen. Vi både ville och vill stärka hushållens köpkraft. Även om det kommer löneökningar framöver ser vi att många löntagare som inte har fått kompensation för den höga inflationen nu får skattesänkningar två år i rad. Vi sänker skatten för pensionärer två år i rad. Vi sänker skatten på sparande i år och nästa år. Vi sänker skatten på drivmedel. Vi sänker också skatten på jordbruksdiesel, vilket såklart påverkar svenska lantbrukare.

Allt det här, herr talman, menar jag är att ta ansvar. Man kan välja olika vägar i det ansvaret. Men vi har tagit ansvar, och vi kommer att fortsätta. Som jag sa inledningsvis finns hushållen alltid framför oss i det arbete vi gör. Och hushållen ska veta och lita på att de kommer att fortsätta göra det så länge jag är finansminister.

(Applåder)

Herr talman! Finansministern låter väldigt nöjd med den förda politiken, men jag ska inte gå in på det just nu. Jag tänkte vara lite mer seriös.

Tre aktörer dominerar den svenska dagligvarumarknaden. Regeringens egen myndighet har konstaterat att den bristande konkurrensen leder till högre priser. Vi socialdemokrater har lagt fram en rad förslag om att försöka förbättra konkurrensen för att kunna pressa priserna. Det gäller allt från att få fram fler lokala matbutiker som kan pressa priser till bättre prisjämförelser, märkning mot krympflation och hårdare tag mot grossistledet för att öka konkurrensen där. Bristen på konkurrens i det ledet drabbar många lokala handlare runt om i Sverige.

När vi nu har en debatt om matpriser undrar jag: Vilken är finansministerns reformagenda för att pressa matpriserna genom ökad konkurrens? Varför har finansministern inte gjort någonting? Tiden går.

Herr talman! Tack, Mikael Damberg, för en mycket bra fråga!

En viktig sak, förutom det jag redan har nämnt för hushållens del, handlar om det som Mikael Damberg var inne på, nämligen att förbättra konkurrensen. Konkurrensverket har gjort en översyn, efter att ha fått det i uppdrag av oss, och nu jobbar vi med en ny konkurrenslagstiftning. Den kommer att bli viktig. Vi förändrar lagstiftningen men ger också utökade befogenheter till Konkurrensverket. Mikael Damberg är inne på en viktig sak. Jag kan lova att vi levererar här och jobbar med frågan.

En annan viktig konkurrensfråga är att landets alla 290 kommuner behöver vara öppna för fler alternativ. Många svenskar bor i kommuner där alternativen är väldigt få. Då ska inte politiker vara de som stoppar bygglov eller andra tillstånd som behövs för att fler ska kunna etablera sig. Annars jobbar man, vare sig man är socialdemokrat, vänsterpartist eller moderat, mot konsumenternas bästa.

Vi fortsätter att stärka hushållen, och vi fortsätter arbetet med att förbättra konkurrensen.

Herr talman! Väldigt lite har gjorts för att öka konkurrensen. När regeringens egen myndighet säger att det här är ett problem borde man göra något åt det.

Den andra delen av myntet är fördelningsprofilen i regeringens politik. Om man inte kan rå på marknaden helt och hållet – matpriserna ökar ju – finns det ändå grupper som har det extra svårt. Varför har regeringen, som enda regering i Norden, valt att inte höja barnbidraget under kostnadskrisen? Alla våra nordiska grannländer har gjort det.

Varför går ni fram med en försämring från den 1 juli och tar bort det tillägg till bostadstillägget som har funnits för de mest utsatta barnfamiljerna? Det kan drabba dem med 2 000 kronor i månaden, och det sker i ett läge när vi vet att ensamstående föräldrar har det absolut tuffast.

Varför gör ni inte mer för de fattigaste pensionärerna och stöttar dem? De har väldigt små marginaler.

I stället hade ni råd att göra en riktad skattesänkning till dem som tjänar mer än 66 000 kronor i månaden. Känns det bra i magen, finansministern?

Herr talman! Jag ska besvara Mikael Dambergs fråga, om han verkligen menar allvar.

I grund och botten vet alla här att vi varje dag jobbar för att sänka skatter och underlätta för hushållen. Om Mikael Damberg eller någon annan åker och tankar en full tank i dag har det blivit en prisskillnad på ungefär 500 kronor per tank sedan vi tillträdde. Sänkningen av priserna vid pump beror till stor del på politiska beslut. Det har dämpat inflationen, vilket underlättar för hushållen.

Den här regeringen gör det som den förra inte gjorde. Jag gillar inte särskilt mycket att prata om det, men Mikael Damberg var ändå ansvarig. Han satt i förarsätet och höjde reduktionsplikten år efter år, och det hade kunnat fortsätta rakt upp. Så kom inte och prata om hushållens ekonomi med mig!

Sänkta skatter och förändrade drivmedelspriser är en väg. Mikael Damberg kan vara säker på att vi kommer att göra mer.

(Applåder)

Herr talman! Även jag vill ställa en fråga till finansministern.

Vilka förslag av alla dem som vi har lagt fram för att öka konkurrensen är regeringen beredd att genomföra? Är man beredd att se till att priserna för befolkningen pressas ned och att vi får sundare marknader framöver? Det duger inte att enbart ta åt sig hela äran av att prisbilden på drivmedel har ändrats. Den har ju ändrats över hela världen. Matkostnaderna är en stor del av varje hushålls utgifter.

Vilka åtgärder som skulle främja konkurrensen och som också andra länder använder sig av är ni beredda att vidta för att medborgarna ska få lägre matpriser?

Herr talman! Det är ingen hemlighet att Vänsterpartiet vill ha pristak och helst också äga varenda matbutik i Sverige.

Jag håller med om att alla nu måste ta ansvar. Det har jag sagt ända sedan jag fick det här jobbet. Vi tar ansvar från politikens sida. Parterna har tagit ansvar, och företagen måste också göra sitt. Man ska inte lägga all skuld på dem som driver butiker. De kan inte rå för att kakaoskördar har blivit dåliga, men det finns mycket annat som man inom branschen kan jobba med. Konkurrens är en viktig del.

I mitt förra inlägg tog jag upp hur vi jobbar med den här frågan. Det gjorde aldrig Vänsterpartiet och Socialdemokraterna under sin tid. Konkurrenslagstiftningen är till exempel föråldrad. Vi sänker skatter. Vi förändrar konkurrensen. Och vi kommer att fortsätta göra det.

Herr talman! Jag kan berätta för finansministern att jag själv är dotter till en handlare. Vänsterpartiet behöver inte ha några matbutiker, utan det kan handlarna gott sköta själva.

Småbutikerna blir oerhört pressade av sin grossist. De är pressade att handla av just den. De små butikerna får den sämsta dealen och de dyraste priserna. Det vi ser i Sverige har EU-kommissionen och andra anmärkt på; det är inte bara Vänsterpartiets uppfattning. Vi har ett extremt starkt oligopol, vilket drabbar småbutiker men också bönder och livsmedelsproducenter.

Man drar nu undan mattan för folk: ingen barnbidragshöjning och sänkt bostadsbidrag. Samtidigt har man lyckats ordna en skattesänkning på 40 000–50 000 till dem som tjänar över 100 000. Vad vill finansministern säga till de barnfamiljer som går back med flera tusen varje månad?

Herr talman! Till dessa barnfamiljer vill jag säga att vi kommer att göra allt vi kan för att se till att svensk ekonomi växer men också att deras köpkraft stärks. Jag vet att Ida Gabrielsson och jag har olika svar på frågan. Hon vill gärna höja skatter och tror att det blir bra för hushållen. Jag vill gärna sänka skatterna. Jag tror att det är bra för hushållen. Det är två olika slutsatser man kan komma fram till.

I vårt fall sänkte vi reduktionsplikten. Det gör stor skillnad för många ensamstående mammor som åker i en ny eller gammal bil på landet någonstans i norra Sverige och skjutsar sina barn till skolan eller aktiviteter. Allt det där gör skillnad.

Herr talman! Men vet ni vad som skaver i mig? Det är att Vänsterpartiet och Socialdemokraterna, som ofta har det allra högsta tonläget, gladeligen höjer skatten för varenda person som bor i Stockholms kommun, och de har också gjort det i Region Stockholm. Man höjer skatter i dyrtider. Jag förstår att det blir hård attack, för det är ert bästa försvar. Men kanske borde ni fundera lite och tänka efter.

(Applåder)

Herr talman! Jag inser att finansministern anser att Riksbanken inte har så mycket med inflationen att göra. På samma sätt har världsmarknadspriset på olja inte så mycket med dieselpriserna att göra. Men jag tänkte prata om någonting annat, nämligen självförsörjningen av livsmedel, vilket är viktigt ur många synvinklar.

Moderaterna talade före valet väldigt mycket om livsmedelsstrategin 2.0. Genom den skulle man lösa de höga livsmedelspriserna, stärka bönderna och minska beroendet av import från utlandet. Men när strategin presenterades för några veckor sedan blev det en ren besvikelse. Jag skulle kunna kalla den pannkaka; pannkaka kan man i och för sig laga med de ingredienser som vi fortfarande har självförsörjning på.

I strategin fanns inga konkreta åtgärder och inga konkreta mål eller medel, utan det var bara fokusområden och myndighetsuppdrag. Nu undrar jag: Hur ska bönderna i Sverige kunna få någon lönsamhet så att vi får en bättre grund för vår självförsörjning och billigare mat på bordet? Varför kan ni inte ta våra förslag om att sänka deras kostnader och få riktiga åtgärder på gårdsnivå?

Herr talman! Jag utesluter inte att Centerpartiet har en hel del bra förslag i skrivbordslådan eller här i talarstolen som kan vara av värde att titta vidare på.

Jag vill komma tillbaka till det som Martin Ådahl började med, herr talman. Nej, jag har aldrig sagt att det bara är finanspolitiken som har påverkat inflationen, men den har varit en viktig del. Som Anna Seim, som sitter i Riksbankens direktion, sa har det varit ett grupparbete där Riksbanken, penningpolitiken, finanspolitiken och parterna har tagit ansvar tillsammans. Det är så vi brukar jobba i Sverige. Vi klarar tuffa situationer tillsammans.

Jag förstår att det känns besvärligt för Martin Ådahl att inte ha något som helst inflytande, även om oppositionen skulle gå samman så som vi gjorde förra gången, när Martin Ådahl och jag var med och sänkte priset på jordbruksdiesel. Det är bra om man ser det som vi gör och inte hittar på saker som vi inte gör.

Herr talman! Nu var det ju inte vi i Centerpartiet som inte hade tillräckligt många förslag, utan det var Moderaterna som före valet sa: Nu ska vi komma med den stora livsmedelsstrategin 2.0. Nu ska vi få ned matpriserna. Nu ska vi skapa konkurrenskraft för bönderna. Nu ska vi höja självförsörjningsgraden.

Och sedan kom livsmedelsstrategin, men där fanns inte ens ett mål för självförsörjning. Alla som har analyserat den har pekat på att där inte finns något innehåll. Det är ju bara fortsatt prat. Det ska väl fikas med bönderna nu också, som man gjorde med dagligvaruhandeln, i stället för att komma med något konkret.

Vi har lagt fram förslag på förslag för att sänka kostnaderna, öka konkurrenskraften, få in fler jobb både i den gröna näringen och på resten av landsbygden och dessutom få till en ökad självförsörjningsgrad.

Det är jättebra att man ska hålla nere dieselpriserna. Det är vi är helt med på, och det har vi verkligen verkat för. Vi vill ha Tanka svenskt och självförsörjning också, men det räcker inte för att få en självförsörjning när det gäller livsmedel och en riktig livsmedelsstrategi.

Herr talman! Självfallet ska svensk självförsörjning stärkas. Nu är jag ju inte ansvarigt statsråd för just strategin, men jag har varit med och fattat beslut om den. Det är helt uppenbart att regeringen siktar mot mer självförsörjning. Det var en viktig fråga från första dagen. Därom råder ingen tvekan.

Jag skulle nog ändå vilja rekommendera något. Det har raljerats ganska mycket över fika. Jag kan förstå det, men ibland är det bra att sätta sig ned med människor och höra vad som behövs inom deras område, inom deras bransch eller i deras situation, varje sig det är personer som har en funktionsnedsättning, ett företag som jobbar i motvind eller en lantbrukare. Jag träffar gärna människor och lyssnar, och sedan gör jag politik av det.

Jag vet att det är svårt för Martin Ådahl att ge kredd för att jag träffade matjättarna, men det behöver han inte. Jag är glad över min enda kredd: Månaden efter, det vill säga i april 2023, var livsmedelspriserna inte den drivande faktorn bakom högre inflation.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att det nog inte var Elisabeth Svantessons politik som gjorde att inflationen bröts, utan det såg likadant ut över hela Europa vid den tiden.

Det jag skulle vilja fråga är vad Tidöregeringen har gjort för dem som tjänar allra minst. Nu vill jag inte höra om de breda skattesänkningar som har gjorts för de rika, för dem får vi alltför ofta höra om. Det jag vill veta är vad regeringen gör för dem med allra sämst ekonomi – de familjer som verkligen känner de ökande matpriserna i sin plånbok och de som jobbar men ändå inte får ihop sin ekonomi.

Vi vet att bensin- och dieselpriserna har sänkts, mycket på grund av att oljepriset har sänkts. Men till exempel har priserna i kollektivtrafiken ökat, och många i den här gruppen har inte ens råd att ha en bil. Vad har man gjort för de hushåll som har allra lägst inkomster?

Herr talman! Tack, Janine Alm Ericson, för frågan!

När det gäller de som har allra lägst inkomster kan man läsa i fördelningsbilagan; vi är ju transparenta här i Sverige, vilket är bra. Där ser man att våra tre budgetar procentuellt sett ger mest till dem som tjänar minst.

Sedan blir jag väldigt förvånad när så många i denna kammare inte verkar veta vilken politik som partierna driver runt om i landet. Det finns ju bara ett miljöparti, ett socialdemokratiskt parti och ett moderat parti. Det är alltså miljöpartister, om jag inte har uppfattat det fel, som lägger ned bussturer i Stockholm. Det är Miljöpartiet som har varit med och höjt skatten två år i rad. Jag kan ha fel, om de inte styr, men jag tror att de gör det.

Politik spelar roll på nationell och lokal nivå. Jag och vi kommer att fortsätta att sänka skatter i olika budgetar. Exakt när, hur och var återkommer vi till. Jag vet att många här inne mycket hellre höjer skatterna och sedan pratar sig varma om det som de faktiskt inte gör för hushållen.

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Jag tänkte först säga något om nedlagda bussturer. Det kan absolut vara så att det är ökade priser i kollektivtrafiken. Men det är ju inte något som man går till val på eller önskar, utan det beror på att vi har en regering som inte levererar de statsstöd som behövs till kommuner och regioner för att de ska kunna upprätthålla till exempel bussturer.

Kollektivtrafiken led mycket under pandemin, men vi som då satt i regering sköt till medel så att den kunde bibehållas. Nu ser vi en regering som inte täcker upp för det. Så ja, vi tvingas till det, för miljöpartister tar ansvar för ekonomin ute i regioner och kommuner över hela landet. Men det är inte något som vi gör med glädje, utan vi gör det på grund av att regeringen inte lever upp till sina åtaganden.

Jag märkte också att Elisabeth Svantesson hellre pratade om detta än om vad de med lägst inkomster har fått. De som tjänar 16 000 kronor i månaden får en skattesänkning på 9 kronor. Jag vill därför höra igen: Har finansministern några förslag om vad man ska göra för de familjer som har allra lägst inkomster?

Herr talman! Det är många hushåll som är bekymrade nu. Precis som jag sagt tidigare är det en viktig del för oss att sänka skatter, men man ska komma ihåg att de som har allra lägst inkomster har en procentuellt sett ganska låg skatt. Det är bra. Detta har vi sett till genom många budgetar här i riksdagen.

Det är fortfarande så att man skattar elva gånger mer om man tjänar 125 000 kronor än om man tjänar 25 000 kronor, även om man inte tjänar elva gånger mer. Men jag lämnar den diskussionen där.

Varför är det viktigt att prata om Stockholm? Jo, därför att jag tycker att man ska vara på riktigt. Man ska göra det man vill göra och sedan stå för det, inte lägga skulden på regeringen, som med stor prioritet såg till att både Stockholmsregionen och många andra fick mycket pengar när pensionskostnaderna ökade. Vi ser nu också att det inte ledde till massuppsägningar.

Sanningen är den att regionen har höjt skatten men ändå inte klarar av att ha ordning på ekonomin. Jag tror inte att det har så mycket med regeringen att göra i det här fallet. Det har helt enkelt att göra med hur man ser på skattebetalarnas pengar och om man kan ha ordning och reda i sin ekonomi.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.