Emma Nohrén (MP) svarade Roland Utbult i en replik om Fiskeripolitik i debatten ”Protokoll 2023/24:88 Torsdagen den 21 mars” den 21 mars 2024.
Roland UtbultKD· i sitt anförandeJag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande. Jag ersätter i dag Kjell-Arne Ottosson i debatten. Det ska bli väldigt inspirerande och roligt att få göra det. I mina rötter finns också en hel del fiskearv och…Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande. Jag ersätter i dag Kjell-Arne Ottosson i debatten. Det ska bli väldigt inspirerande och roligt att få göra det.
I mina rötter finns också en hel del fiskearv och kulturarv från öarna utanför Göteborg. Tanken var att även jag skulle ansluta mig till fiskekollektivet som mina förfäder och mina bröder. Jag fick prova på att fiska med min far utanför Shetlandsöarna och på Nordsjön och att ligga inne för storm i Egersund, Haugesund, Stavanger och lite andra platser. Och jag längtar ofta till havet, som är det som inte bevarar några spår, som det heter i Moby Dick. Eller som Muminpappan säger: Han vill lära känna havet, för endast då kan han också lära känna sig själv.
Jag gläder mig över att den här regeringen på ett helt annat sätt än den tidigare vill få tillväxt hos företag, inte minst på landsbygden och i kustbygderna. Regeringen tar nya tag för att förverkliga livsmedelsstrategin, som innefattar även den blå värdekedjan.
Överförbara kvoter i det demersala fisket har diskuterats länge, men inte mycket har hänt förrän nu. Regeringen har gett i uppdrag till Havs och vattenmyndigheten att föreslå ett system med överlåtbara fiskerättigheter i fisket efter bottenlevande arter. Såvitt jag förstår ska det redovisas inom kort. Vi vet att pelagikernas framgångar har byggt på överförbara rättigheter med kvoter, så detta är rätt väg framåt.
Herr talman! Det finns positiva tecken i havet. Vi vet att vinterns stormar har gett nytt syre åt delar av Östersjön. Tyvärr förväntas återhämtningen av fisken slås ut av skarv och säl, som sätter i sig enorma mängder fisk.
Licensjakten på säl är inte särskilt omfattande, kanske 300 sälar per år. Det har talats om att vi behöver skjuta 3 000 sälar, men förmodligen skulle det behöva skjutas 30 000 sälar.
Det finns positiva tecken på land. I går skrevs ett markanvisningsavtal i Sotenäs kommun på västkusten. Det handlar om att bygga en 20 000 kvadratmeter stor fabrik för mottagande och beredning av sill. Men det är inte bara en sillfabrik. Det handlar om lossning, beredning och nya proteinrika produkter. Det ska ses i ett större sammanhang. Vi skickar i dag fisken till Danmark. Sedan köper vi tillbaka den som foder, det vill säga det foder som inte skickas till Norge. Den här satsningen i Kungshamn kostar 600 miljoner kronor. Kommunen ska säga sitt, men hittills är alla inblandade positiva.
I tillägg satsar fiskenäringen på att utveckla Nogersund med 50 miljoner och även Oxelösund med ett antal miljoner. I dag kommer det mesta av sillen på lastbil från Norge. Det här är alltså oerhört viktigt för hela den svenska fiskenäringen.
Vi vet att fisk är en viktig proteinkälla. Av sillen går hälften till filéer och hälften till rens, som blir mjöl och olja. Torsken ger runt 40 procent filéer och resten rens. Pelagikerna, som ibland orättvist kallas industrifiskare, drar upp 150 000 ton fisk i kvoter varje år. Om du lägger en portion på en tallrik var till en befolkning på 10 miljoner ger det 3 miljarder måltider.
I den nyligen presenterade utredningen om en ny livsmedelsberedskap står det att målet för livsmedelsberedskapen ska vara att säkerställa att hela befolkningen över tid har tillgång till nödvändiga livsmedel vid en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i livsmedelsförsörjningen.
För en befolkning är fisket helt avgörande i krigstid. Det handlar om proteinförsörjning. 3 miljarder måltider à 100 gram ger den svenska befolkningen föda i 300 dagar. Vi har överlevt tidigare i krigstider med hjälp av sjömat. Vi kan behöva göra det igen. Därför är det tråkigt att ibland höra - dock inte hittills i dag - ett ganska negativt resonemang om yrkesfisket.
Herr talman! Alla våra fiskebåtar är gjorda för konsumtion. De är inriktade på att fiska olika sorter utifrån tillgång och behov. De moderna båtarna har minimalt med bifångst. Om vi inte har de stora båtarna som kan gå långt ut på havet får vi inte heller något småskaligt fiske. Vi får inga fabriker, och var ska då det småskaliga fiskets fångst landas och beredas?
Utifrån det här resonemanget vill jag avslutningsvis säga att fisket har sina givna fångstområden där det fiskats i generationer. Det finns de som vill lägga vindkraftverk just där fisket bedrivs. Det måste förhindras. Det kan inte vara samhällsekonomiskt klokt att tillåta havsbaserad vindkraft på svenskt fiskes bästa fiskeplatser. Haven är stora, och plats finns för både havsbaserad vindkraft och svenskt yrkesfiske. Vi behöver såväl fisk som energi. De viktigaste fiskeplatserna måste värnas till förmån för svensk matproduktion.
Vi kristdemokrater värnar det småskaliga fisket lika mycket som det storskaliga, men allt måste sättas i ett sammanhang. Jag är glad att regeringen visar förståelse för helheten och ser yrkesfisket som en resurs både i lugna tider och kanske framför allt när det är orostider. Svensken älskar sin fisk. Låt oss värna det svenska fisket och lyfta det som en stor och viktig resurs!
Herr talman! Tack, Roland Utbult, för anförandet! Det är roligt att se ledamoten tillbaka i fiskedebatten.
Det finns jättemycket i anförandet som jag skulle vilja diskutera, men jag tryckte faktiskt på knappen för att ledamoten tillhör samma parti som landsbygdsministern. Vi väntar ju med spänning på vad den nya marina strategin ska innehålla. Vi har efterfrågat den under hela den här mandatperioden, och jag tänkte att Johanna Hornberger skulle få slippa mina frågor i dag och riktar mig till Kristdemokraterna i stället.
Min fråga är om den marina strategin kommer att innehålla förslag även på fiskeområdet och om den bygger på de överenskommelser vi gjort i andra sammanhang, till exempel Miljömålsberedningens betänkande. Det fanns en i princip färdig havsmiljöproposition på bordet när Miljöpartiet lämnade regeringen i december 2021, och sedan dess har det inte hänt något. Är det en fortsättning på det arbetet eller en helt ny produkt? Det är många som väntar med spänning, och var jag än är efterfrågas strategin. Otroligt många har ju varit inblandade i förarbetet. Vad innehåller den marina strategin?
Herr talman! Jag tänker inte stå här och filibustra och inte säga något meningsfullt. Jag sitter i kulturutskottet och arbetar med kulturfrågor, men fiske är ju också kultur. Fisket ligger naturligtvis nära mitt hjärta.
Jag har rätt mycket kontakt med staben runt landsbygdsministern, och jag hör att de har ett stort engagemang i det här, men själva innehållet i den marina strategin och hur den kommer att se ut har jag faktiskt ingen information om. Jag står här just i dag som ersättare för vår ordinarie ledamot i miljö- och jordbruksutskottet.
Herr talman! Det var inte meningen att sätta dit Roland Utbult, men jag vet ju om ledamotens stora intresse för fiskefrågorna och tänkte att han kanske var informerad. Jag kanske kan få ge några medskick?
Det kom en klimatanpassningsstrategi häromdagen, och den var inte rolig. Det var väldigt mycket regeringen ville "verka för" och inga skarpa beslut, som kanske skulle behövas. När det ändrades från att det skulle bli en havsmiljöproposition till en marin strategi blir man ju som oppositionspolitiker lite misstänksam. Är det återigen någonting man ska "verka för", eller kommer det några skarpa förslag? Jag förstår att ledamoten inte kan svara på det i dag, men om det nu finns kontakter med staben kan det vara en önskan från vår sida - och jag tror också att det ligger i regeringens intresse - att man kommer fram med någonting på detta område. Har ledamoten något att tillägga?
Herr talman! Jag lovar att jag i alla fall ska följa upp det vi talat om i dag. Jag vill också säga att jag uppskattar ledamoten Nohréns kunskap när det gäller havet väldigt mycket. Jag var ju med när ledamoten gjorde en exkursion till havs vid Lysekil och beskrev den för oss. Jag ska göra vad jag kan för att framföra det vi talat om här.
Herr talman! Kristdemokraterna är det parti som är högst ansvarigt för den svenska fiskeripolitiken. Tyvärr har vi inte landsbygdsminister Peter Kullgren med oss här i dag, så därför ställer jag min fråga till hans partikamrat Roland Utbult i stället.
Miljön i Östersjön är en fråga som engagerar många svenskar, såväl bland folket som i partipolitiken. Det råder bred enighet om att situationen är mycket allvarlig; det hoppas jag att vi också kan vara överens om. Inom forskningen är man överens om att Östersjön hotas av en rad olika miljöproblem: övergödning, klimatförändringar, miljögifter och överfiske.
Forskare är tydliga med att det krävs insatser inom alla de här områdena men att fisket är den faktor som vi snabbast kan göra någonting åt. Vi kan inte få bort övergödning, global upphettning eller evighetskemikalier till nästa år, men länderna kring Östersjön kan bestämma sig för att stoppa industrifisket.
Jag tror att många ställer sig frågan varför man inte agerar för att rädda strömmingen. Därför blir det också min fråga till Kristdemokraterna här i dag. Varför verkar inte regeringen för att stoppa industrifisket efter strömming i Östersjön?
Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.
Jag har funderat en del över hur det kommer sig att man använder uttrycket industrifiske. Alla båtarna är inställda på konsumtion, och jag vet inte vad industrifiske handlar om. Det låter mer som ett skällsord. Är det fråga om hur stor båten är eller att man fiskar för mycket? Man går ju efter kvoter, vilket betyder att det man fiskar är det man har tillstånd för. Jag skulle hellre kalla det storskaligt fiske än industrifiske. Jag tycker att industrifiske låter mer som ett skällsord. Men jag vet att uttrycket används frekvent.
Jag håller med om att situationen i Östersjön är otillfredsställande. Det finns ett antal orsaker som ledamoten nämner, till exempel övergödning, utsläpp från fartyg, säl och skarv som äter kopiösa mängder samt klimatförändringen. Varmt vatten gör att spiggen ökar. Spigg äter ägg från abborre, gädda och sill. Av spigg kan man göra både olja och foder, men spiggen är skadlig. Här finns stora problem.
Jag delar uppfattningen att det inte är en tillfredsställande situation i Östersjön, men det handlar om att fiska utifrån tilldelade kvoter. Därmed har man tillstånd att fiska det man fiskar.
Herr talman! Svenska folket förväntar sig att regeringen ska agera för att rädda strömmingen, men regeringen och Kristdemokraterna sitter på händerna. Som jag sa finns det en bred enighet inom forskningen om att det finns en rad olika miljöproblem som hotar Östersjön, men fisket är det vi kan reglera på kort sikt.
Min fråga kvarstår: Varför verkar inte regeringen för att stoppa industrifisket, eller det storskaliga fisket om man så vill? Om man inte vill göra det, vilka andra åtgärder tänker man vidta som kan förhindra att strömmingsbestånden i Östersjön kollapsar de närmaste åren?
Herr talman! Jag tackar ledamoten Andersson.
Som jag sa fiskar vi utifrån tilldelade kvoter, och de regleras av EU. När landsbygdsministern förhandlade senast lyckades han ändå dämpa utrymmet för kvoterna. Om han inte hade gjort det hade det varit ännu högre kvoter. Där finns ett exempel på att man i alla fall försöker reglera det hela.
Nu finns kvoterna, och man fiskar utifrån dem. Eftersom detta är en EU-fråga kan varken ledamoten Andersson eller jag påverka frågan här där vi befinner oss just nu.
Det är viktigt att sätta in frågan i ett större perspektiv. När man talar om det småskaliga fisket är frågan hur många garnbåtar som behövs för att fylla upp det storskaliga kvotfisket. Om man bara använder garnbåtar handlar det om ungefär 5 000 garnbåtar för att fylla kvoterna - det som det storskaliga fisket tar upp.
Jag är övertygad om att regeringen med landsbygdsministern i spetsen gör vad man kan. Man ser bekymret i fråga om Östersjön, men man har också att rätta sig efter EU-regler och EU-beslut.
Herr talman! Jag tackar ledamoten Utbult för hans tal.
Även jag kommer att ställa en fråga om Östersjön. Det är där vi ser de största problemen för tillfället. Det vi nu har sett i norra delen av Bottenviken är att även laxbeståndet krymper kraftfullt. Nu lämnade Ices i sitt vetenskapliga underlag till EU-kommissionen inför beslutet om fiskekvoter, bland annat för laxfisket i Bottenviken, ett förslag att stoppa allt laxfiske i höjd med gränsen mot Västerbotten. Därmed skulle allt fiske efter lax i det området, 29N och delområde 30, stoppas för att skydda det kraftigt hotade laxbeståndet i Ljungan, som är en naturlig lax.
Detta beslut motsades vid det tillfället av Sveriges och Finlands regeringar, som i stället framförde en motfråga till Ices. Det brukar kallas teknisk konsultation. Denna fråga har dock Ices ännu inte svarat på. Men till följd av att denna fråga ännu ej har besvarats har det finska jord- och skogsbruksministeriet beslutat att tillåta 45 yrkesfiskare att fiska ett så kallat vetenskapligt fiske efter lax i området. Men det vetenskapliga underlaget som den finska myndigheten hänvisar till som underlag till beslutet motsägs av flera genetiska undersökningar, som i stället påvisar att flera olika laxbestånd, däribland den hotade Ljunganlaxen, går över på den finska sidan på sin väg hem och alltså troligtvis fiskas upp av dessa 45 yrkesfiskare.
Hur tänker regeringen och majoritetspartierna hantera denna uppkomna situation?
Herr talman! Jag tackar ledamoten Kronståhl.
Jag måste upprepa att jag inte tänker stå här och filibustra och tala utan att ha något meningsfullt att säga. Den kunskap som Kronståhl innehar har inte jag i det här läget, där jag ersätter den ordinarie ledamoten i miljö- och jordbruksutskottet.
Det enda jag kan säga är att jag har förtroende för landsbygdsministern och hans stab, som jag ändå har en del kontakt med. Jag befinner mig i kulturutskottet, och jag driver frågor där. I mina kontakter med Kullgren och staben har jag förstått att man gör vad man kan för att reglera fisket på ett sätt som är tillfredsställande för svenska fiskare och för Östersjön.
Herr talman! Jag tackar Roland Utbult för hans svar. Jag har stor respekt för att han i sin roll inte har kunskap om allt. Jag får säga som Emma Nohrén sa, nämligen att jag gör ett medskick.
Det stora problemet är, förutom att vi troligtvis kommer att låta Finland fiska upp den lax vi hade tänkt skydda, att detta medför att den lilla fiskeflottan på den svenska sidan, fyra fem yrkesfiskebåtar, inte har tillstånd att fiska efter lax. Det blir en svår situation där vi misslyckas med att skydda det vi ska skydda men där de svenska fiskarna ändå inte får utöva sitt yrke. Det blir en dubbel smäll. Det är ett medskick till ledamoten Utbult.
Herr talman! Jag tackar för ökad kunskap som jag har fått från anföranden och tidigare replikskiften.
