Fredrik Malm (L) om Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Sverige är sedan i torsdags i förra veckan, den 7 mars, medlem i försvarsalliansen Nato. Det är en framgång för Sverige, och vi socialdemokrater välkomnar att den process som startade våren 2022 nu har slutförts.

Därmed inleds ett nytt kapitel i svensk historia. Alliansfriheten tjänade Sverige väl under mer än 200 år, och 200 år av alliansfrihet blev 200 år av fred. Den tog oss igenom alla krig på kontinenten under det stormiga 1800-talet, den tog oss igenom två världskrig och den tog oss igenom kalla kriget.

Detta ska vi inte skämmas för, tvärtom. Det är trots allt det som säkerhetspolitik handlar om - att se till att den svenska befolkningen kan leva i fred och frihet. Vi socialdemokrater har aldrig ägnat oss åt äventyrspolitik, utan det viktigaste för oss har alltid varit svenska folkets säkerhet.

Så var det också på våren 2022 när vi såg hur Rysslands angrepp på Ukraina trasade sönder den europeiska säkerhetsordningen och Finland därmed påbörjade omprövningen av sin säkerhetspolitiska linje. Då blev det naturligt att också vi i Sverige gjorde det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Efter konsultationer med samtliga riksdagspartier, efter täta kontakter med Finland och efter samråd och många diskussioner med våra övriga grannländer kunde regeringen under ledning av dåvarande statsminister Magdalena Andersson lämna in Sveriges ansökan om Natomedlemskap den 18 maj 2022. Det kunde den göra med ett brett stöd både hos svenska folket och i denna kammare. Detta var att ta ansvar för Sverige i en farlig tid.

Herr talman! Svenskt Natomedlemskap gör Sverige säkrare och Nato starkare. De säkerhetsförsäkringar som vi fick av ett antal länder redan på våren 2022 förstärks nu med de försvarsgarantier som artikel 5 i Natofördraget innebär. Detta i sig gör Sverige säkrare; under Natos 75-åriga historia har inget land vågat angripa ett Natoland.

Också Nato blir starkare. Sverige kan gå in i försvarsalliansen med huvudet högt och gott självförtroende när det gäller försvarsförmåga. Vårt försvar har förstärkts väsentligt under de senaste tio åren. Den socialdemokratiska regeringen ökade försvarsinvesteringarna kraftigt från 2015 och framåt. Vi återinförde värnplikten.

Sverige blir nu ett av ett fåtal Natoländer som faktiskt når upp till Natos rekommendation om militära utgifter på minst 2 procent av bnp. Dessutom fördjupade vi samarbetet med Finland avsevärt, vilket kommer väl till pass nu när vi inom ramen för Nato kan ta ansvar för att tillsammans försvara vår del av världen.

Sverige bidrar med välutbildade befäl och soldater. Vi har ubåtar och stridsflyg i absolut världsklass. Vi har unika förmågor när det gäller att strida i subarktisk miljö. Vi är ett av få Natoländer av vår storlek som har en egen stark försvarsindustri. Sverige blir, vågar jag säga, en stor tillgång för Nato i den gemensamma försvarsplaneringen, och detta ska vi vara stolta över.

Herr talman! Det är naturligt att det finns många frågor om vad Natomedlemskapet kommer att betyda. Många av svaren får ges efter hand, men jag vill redan nu göra ett par markeringar.

För det första, när det gäller kärnvapen och permanenta Natobaser i Sverige, var Magdalena Andersson mycket tydlig när vi ansökte om Natomedelskap våren 2022: Sverige ska ha samma policy som Norge och Danmark har haft sedan 50-talet. Vi tänker inte i fredstid godta utplacering av kärnvapen på svenskt territorium eller etablerande av permanenta Natobaser.

Detta kvitterades av den dåvarande oppositionsledaren Ulf Kristersson, och jag hörde nu utrikesministern bekräfta det. Detta är bra, och vi välkomnar det. Vi har tidigare sett hur en del regeringsföreträdare har uttryckt sig svajande i denna fråga, men nu verkar det klargjort, vilket är bra. Jag vill lägga till att detta naturligtvis också måste gälla efter ett DCA-avtal. Inte heller då ska vi ha några kärnvapen i Sverige. Om det finns oklarheter kring detta får vi klara ut dem i riksdagsbehandlingen av avtalet.

För oss socialdemokrater är kärnvapen en starkt moralisk fråga. Kärnvapen är vapen som i praktiken är helt inriktade på att döda civila. Kärnvapen skadar inte bara i stunden utan långt in i framtiden, och ett storskaligt kärnvapenkrig kan innebära slutet för mänskligheten, åtminstone med de levnadsbetingelser som vi kan föreställa oss. Kärnvapen är en typ av vapen som aldrig borde ha uppfunnits.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Vårt mål är alltjämt en värld fri från kärnvapen, och därför har vi varit tydliga från början med att Sveriges anslutning till Nato inte på några villkor får innebära en risk för spridning av kärnvapen vare sig nu eller i framtiden.

Herr talman! För det andra finns det de som tror och kanske också de som hoppas att Natomedlemskapet ska innebära att Sverige tystnar i utrikespolitiken. Detta vill jag också starkt markera emot. Nato är ett försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete, inte ett utrikespolitiskt.

Det finns ingen gemensam utrikespolitik för Natoländerna, även om man förstås eftersträvar så mycket samsyn som möjligt. Att de 32 olika länderna kan ha helt olika uppfattningar om internationella frågor kan var och en som följer internationell debatt se.

För oss socialdemokrater är det självklart att Natomedlemskapet inte får innebära att Sverige tystnar i utrikespolitiken. Sverige ska fortsätta att stå upp för allt som vi har stått upp för i decennier. Vi ska vara en stark röst för folkrätten. Vi ska vara en stark röst för mänskliga rättigheter. Vi ska vara en stark röst för internationell solidaritet, och enprocentsmålet i biståndet ska återinföras. Vi ska vara en stark röst för kvinnors och flickors rättigheter. Vi ska vara en stark röst för fredsbyggande och konfliktförebyggande arbete. Vi ska vara en stark röst för ömsesidig kärnvapennedrustning.

Detta är viktigt. När ett land kränker mänskliga rättigheter, undergräver rättsstaten, bryter mot folkrätten och äventyrar freden måste Sverige kunna kritisera det, även om det skulle gälla ett annat Natoland. Ett medlemskap i Nato innebär inte att ett land ger upp sin röst i utrikespolitiken, och det ska det heller inte göra för Sveriges del.

Herr talman! Sverige blir nu säkrare, och Nato blir starkare. Anslutningsprocessen är slut, men nu börjar det riktiga arbetet. Sverige ska vara en aktiv och konstruktiv medlem i försvarsalliansen. Nu börjar det omfattande arbetet med att integreras i Natostrukturen, och vi socialdemokrater ser fram emot ett brett, blocköverskridande samarbete kring detta.

Sverige ska tillsammans med andra länder i vårt närområde, såsom Norden och Baltikum, fördjupa vårt försvarssamarbete så att det blir så gott som sömlöst - ett gemensamt försvar för norra Europa som blir så starkt att ingen angripare ens kan överväga att anfalla oss. Så, herr talman, säkrar vi bäst Sveriges fred, frihet och oberoende i en ny tid.

(Applåder)

Herr talman! Aron Emilsson måste ha missat de senaste tio årens debatt och diskussioner om försvaret.

När vi tillträdde 2014 lade vi om försvarspolitiken, bland annat mot bakgrund av Rysslands ockupation av Krim våren 2014. Under tioårsperioden 2014-2024 har Sverige i det närmaste fördubblat försvarsutgifterna. Den utvecklingen inleddes som sagt omedelbart i och med försvarsbeslutet 2015, som togs under ledning av dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist.

Jag tänker alltså inte ta åt mig någon som helst kritik om att vi inte ska ha dragit några slutsatser av det försämrade säkerhetspolitiska läget. Om det var någonting vi gjorde omedelbart efter vårt tillträde var det precis det.

Nu diskuterar vi hur utvecklingen ska fortsätta. Sverige är som sagt ett av få länder som nu når upp till att ha militära utgifter på 2 procent av bnp, på det sätt som Nato definierar de utgifterna. Vi kan nog komma att behöva lägga in ytterligare resurser i försvaret. Det diskuterar vi i Försvarsberedningen. Det finns många idéer om hur det ska stärkas på olika sätt. Och vi vet att det kommer att kosta ganska mycket pengar.

Ett problem i diskussionerna i Försvarsberedningen är att en del partier, inklusive Sverigedemokraterna, vägrar att diskutera alla typer av finansiering av utgifterna. Det duger inte att bara beställa mer och mer försvarsmateriel men inte samtidigt vara beredd att finansiera det, herr talman.

Min motfråga till Aron Emilsson blir alltså om han är beredd att gå in i en diskussion om hur vi ska kunna finansiera de ökade försvarsutgifterna, så att det inte ska behöva gå ut över sjukvård, skola och andra viktiga offentliga verksamhetsområden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Jag vågar påstå att ingen regering har rustat upp det svenska försvaret lika mycket som de två socialdemokratiska regeringarna vi hade mellan 2014 och 2022. Det var som sagt en i det närmaste fördubbling av försvarsutgifterna - nya regementen, ny materiel, ny utrustning och återinförd värnplikt. Det var en oerhörd utökning av resurserna. Det är vi stolta över. Det var förstås en medveten politik från vår sida.

Aron Emilsson säger här att han är beredd att diskutera finansiering. Det är nya besked. Varje gång vi tar upp frågan om finansiering i Försvarsberedningen får vi nämligen samma svar från högerpartierna: Det vill vi inte prata om.

Om vi begär av unga människor att de ska göra värnplikten under ett år tycker jag att vi kan begära att de allra rikaste i samhället, de som bor i Danderyd, på Lidingö, i Täby eller var man nu bor, är beredda att betala någon krona mer i skatt, i form av en beredskapsskatt, för att genomföra den stora utgiftsökning som vi har framför oss. Men det är Sverigedemokraterna dessvärre helt emot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Jag har naturligtvis också följt den debatten. Liberalerna får svara för sig själva. Man kan inte alltid lita på besked från det hållet.

Men det jag hör från utrikesministern på den här punkten i dag tycker jag är klargörande. Direkt efter valet och den nya regeringens tillträde fick vi höra en del uttalanden på den punkten som vi uppfattade som svajande. Men precis som jag har sagt i mitt inlägg nu menar jag att man nu klargör detta. Vi ska inte ha vare sig permanenta baser eller några kärnvapen på svenskt territorium.

Därmed har vi precis samma hållning som Norge och Danmark har haft sedan 50-talet. Det har också klargjorts där genom uttalanden från riksdagar och från regeringshåll.

Jag är tillfreds med detta. Jag tycker att det räcker i sammanhanget.

Men det är klart att om något av regeringspartierna eller en högerregering i framtiden skulle börja svaja i frågan och konkret börja lyfta upp frågan kan de förvänta sig en strid om det. Det tänker vi nämligen icke gå med på. Så enkelt är det, herr talman.

Herr talman! Absolut - ingenting är säkert i den här världen. Det är klart att en negativ utveckling i USA skulle vara enormt negativ också för Europa i det här läget.

När det gäller DCA-avtalet har vi inte ens sett propositionen än. Den kommer i början av maj, och sedan följer en riksdagsbehandling. Om det finns oklarheter om de här frågorna får vi i så fall klara ut dem i den behandlingen.

Jag vill säga två saker om DCA-avtalet. Syftet med det är inte att vare sig permanenta baser eller kärnvapen ska etableras här, utan syftet är att Sverige snabbt ska kunna få hjälp vid ett anfall. Och om det var något vi lärde oss när vi var i Ukraina tillsammans för ett år sedan var det att ett sådant anfall kan gå ohyggligt snabbt och att det kan vara oerhört viktigt att snabbt få tillgång till den materiel och det manskap som behövs för att kunna slå tillbaka mot en angripare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Det är därför som DCA-avtalet innebär att amerikansk materiel kan lagras här, så att man snabbt kan komma in och hjälpa Sverige försvara sig om vi skulle anfallas. Det avtalet är alltså ett viktigt steg för vår säkerhet.

Herr talman! Jag vänder mig emot bilden av att Sverige på något sätt skulle ha tvekat när det gäller stödet till Ukraina. Det är snarare tvärtom. Fyra dagar efter det att invasionen skedde i Ukraina beslutade den svenska regeringen att anslå militär materiel till Ukraina.

Jag själv var ansvarig för vapenexporten på den tiden. 5 000 pansarskott var det som vi beslutade om i det första beslutet. Det var första gången sedan 1939 som Sverige beslutade att skicka vapen till ett annat land i krig för att det skulle kunna försvara sig. År 1939 gjorde vi det till Finland.

Det var inte alls så att Sverige tvekade. Tvärtom överraskade det snarare många att Sverige var så snabbt framme med att bidra med militära medel. Vi såg ju när vi var i Ukraina för ett år sedan att man var överraskad över att just Sverige var så pass snabbt med att bidra med så pass mycket. Det har sedan spätts på med ytterligare militär materiel under både den förra regeringen och denna regering.

Nej, jag håller inte alls med om att vi på något sätt skulle ha tvekat i detta. Tvärtom har Sverige varit ett av de länder som tydligast har markerat stödet till Ukraina. Vi har också rent materiellt försett Ukraina med väldigt mycket materiel.

Sedan är då frågan hur detta ska fortsätta. Min uppfattning är att omvärlden helt enkelt måste fortsätta att stödja Ukraina så länge som det behövs, så att de kan vinna kriget. Sverige kan inte ta hela den delen, utan vi måste göra det tillsammans med andra länder. Vi måste samtidigt också titta på vad vi kan avvara av våra egna militära förmågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Vi socialdemokrater har till exempel sagt att vi nu också bör skicka Jas-plan till Ukraina för att hjälpa till där. Nu när Sverige är medlem i Nato förutsätter jag att en sådan process kan slutföras ganska snabbt, så att Ukraina kan få denna förstärkningsförmåga på plats.

Herr talman! Jag håller inte alls med om att en faktor har funnits att man varit rädd för eskalering. Inte i någon av de diskussioner som jag har deltagit i har man vägt in det.

Vad det har handlat om är vad vi själva kan avvara och vad Ukraina behöver. Just pansarskotten var ju precis det som Ukraina behövde vid den tidpunkten. Dessutom hade vi dem i våra förråd och kunde skicka dem. Det har sedan spätts på ytterligare med Stridsfordon 90 och ett antal andra vapensystem som har kommit Ukraina till del. Sverige har varit ett av de länder som har bidragit mest, och det är jag väldigt stolt över.

En annan faktor är förstås hur mycket man hinner producera, vilket kanske är det stora problemet när det gäller bland annat ammunition. Men vi har från socialdemokratisk sida lagt fram ett annat förslag, nämligen att avkastningen från de ryska frysta tillgångar som finns i bland annat Europa skulle kunna användas för till exempel inköp av ammunition till Ukraina. Det är ytterligare ett konkret förslag på bordet.

Vi ska fortsätta att stödja Ukraina så länge som det behövs.

Herr talman! Jag kan bara konstatera att alliansfriheten hade ett stort stöd också långt in i borgerligheten under större delen av efterkrigstiden. Det berodde bland annat på den situation som vi befann oss i under det kalla kriget.

Som jag sa tidigare har det för oss socialdemokrater alltid varit svenska folkets säkerhet som varit viktigast. Det är klart att ett mycket starkt argument för alliansfriheten har varit tvåhundra år av alliansfrihet, tvåhundra år av fred.

Det är ett stort steg att ta att ändra säkerhetspolitisk linje. Det har vi inte velat göra om det skulle kunna äventyra svenska folkets säkerhet. Den diskussionen har förts, och det är bakgrunden till vår hållning.

Vi är inte något slags ideologiska Natoanhängare på det sätt som Fredrik Malm verkar vara, att vi ska byta säkerhetspolitisk linje beroende på något slags ideologi. För oss handlar det bara om säkerheten för det svenska folket.

När Ryssland anföll Ukraina raserades därmed den europeiska säkerhetsordningen. Det utlöste därmed också en situation där Finland började omvärdera sin säkerhetspolitiska linje. Då blev det naturligt att också vi i Sverige gjorde det. Fredrik Malm glömmer helt bort att ett starkt argument för alliansfriheten i Sverige också har handlat just om Finlands situation. Det var därför som vi valde den här linjen strax efter kriget.

Fredrik Malm har också en del annat som han skulle behöva svara på när det gäller säkerhets- och försvarspolitiken. Medan Liberalerna avvecklade värnplikten och skar ned på försvaret rustade Ryssland upp. Därför var det första som vi fick göra när vi tillträdde 2014 att återinföra värnplikten och också att öka våra försvarsutgifter.

Min motfråga till Fredrik Malm kan då vara om han nu ångrar den stora nedrustning som hans alliansregering gjorde under de år som Fredrik Reinfeldt var statsminister.

Herr talman! Jag kan bara konstatera att vi efter andra världskriget gjorde bedömningen att det bästa för både Sveriges och Finlands del när hela idén om ett nordiskt försvarssamarbete föll var att vara alliansfria.

Fredrik Malm nonchalerar återigen fullständigt Finlands situation. Ett Natomedlemskap för Sveriges del hade satt Finland i ett mycket svårare läge. Det gällde faktiskt även efter det att Sovjetunionen föll 1991. Den här diskussionen har förstås fått föras, men det som förändrade läget var när den europeiska säkerhetsordningen undergrävdes. Den undergrävdes fullständigt 2022 i och med anfallet. Det andra argumentet är att Finland omvärderade sin position. Om vi halsstarrigt hade börjat fatta beslut om att ändra den säkerhetspolitiska linjen innan de här situationerna förelåg hade det varit fel väg att gå för Sverige, menar jag.

I detta anförande instämde Ida Karkiainen (S).