Riksflödet
Logga in
Replikerade på Jonny Cato ·

Jessica Rosencrantz (M) om (forts. från § 5) Arbetskraftsinvandring (forts. SfU11)

Jessica Rosencrantz (M) svarade Jonny Cato i en replik om (forts. från § 5) Arbetskraftsinvandring (forts. SfU11) i debatten ”Protokoll 2023/24:77 Torsdagen den 29 februari” den 29 feb 2024.

Jonny CatoC· i sitt anförandeLåt mig börja där vi slutade. Det var uppenbart att det i de långa förhandlingar som var om januariavtalet var Centerpartiets seger att det inte skulle göras några förändringar i arbetskraftsinvandringen. Vad sossarna…
Replikskiftet · 12 repliker

Herr talman! Låt mig börja där vi slutade. Det var uppenbart att det i de långa förhandlingar som var om januariavtalet var Centerpartiets seger att det inte skulle göras några förändringar i arbetskraftsinvandringen. Vad sossarna tycker får de själva svara på, men jag vill instämma i att det är tråkigt att Socialdemokraterna väljer att lämna SfU-debatten innan de andra partierna har talat.

Jag yrkar bifall till reservation 4.

När man pratar om arbetskraftsinvandring är det uppenbart att många, även politiker, blandar ihop asylinvandring med arbetskraftsinvandring. Därför vill jag inleda mitt anförande med att besvara frågan vad arbetskraftsinvandring är. Man kan säga att det är ett rekryteringsverktyg för företag när de i Sverige inte hittar den arbetskraft de söker. Då kan man anställa från andra länder. Arbetskraftsinvandraren har arbete från dag ett och arbetar, bidrar och betalar skatt. Man är alltså en plusaffär för Sverige.

Nu när vi rett ut vad arbetskraftsinvandring är behöver vi reda ut varför den är bra för svenska företag, svensk ekonomi och vår gemensamma välfärd. Ekonomiskt bidrar arbetskraftsinvandringen med 44 miljarder årligen i bnp och 14 miljarder i ökade skatteintäkter. Det har funnits kritik mot de siffror som har använts i debatten, så jag ska i stället ta de siffror som Svenskt Näringsliv och SKR använder. Där är det 43 miljarder i bnp men fortfarande 14 miljarder i ökade skatteintäkter - skatteintäkter som kan gå till skola, vård, omsorg, polis och försvar.

Hela 77 procent av företagen i Sverige menar att de inte hittar den kompetens de söker. Arbetskraftsinvandring är då ett viktigt komplement - att i stället för att bara ha Sverige som sökfält har hela världen. Hela 90 procent av arbetskraftsinvandringen går till bristyrken. Kompetensbristen är ett hinder för svenska företag att växa och utvecklas. Den hindrar den svenska tillväxten, och det är dåligt. Därför behövs arbetskraftsinvandring.

Nyligen presenterades regeringens beställda utredning om hur framtidens arbetskraftsinvandring ska se ut. Jag kan tyvärr konstatera att det är en ren och skär härdsmälta. Framför allt är det tondövt mot de företag och branscher som faktiskt efterfrågar. Det är inte bara företagen som är tydliga i sin kritik utan även Sveriges kommuner och regioner.

Det blir ett lönegolv på för närvarande 34 200 kronor samt ett system för vilka som undantas från lönegolvet som innebär både en myndighetsbaserad och därefter en politisk arbetsmarknadsprövning. Det är ytterst problematiskt och innebär att det i sista hand är regeringen som avgör vilka yrken det är brist på i Sverige, i stället för de företag, kommuner och regioner som behöver anställa.

Ett lönegolv på 34 200 kronor är ytterst anmärkningsvärt och riskerar att förstöra den svenska modellen. Nej, säger regeringen. Men fackförbunden, arbetsgivarorganisationerna och till och med Medlingsinstitutet hävdar att den risken finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Systemet för undantag, som skulle bemöta den kritik som tidigare beslut om lönegolvet fått, är dessutom klumpigt och byråkratiskt utformat. Först ska Arbetsförmedlingen och Migrationsverket undersöka om de anser att det finns brist på ett visst yrke. Därefter ska regeringen avgöra om den håller med. Det blir både byråkratiskt och tidskrävande och riskerar att bli mer en fråga om vilka yrken politiker tycker är viktiga än vilka yrken Sverige faktiskt behöver.

Ska industrin i västra Sverige fortsätta blomstra, ska norra Sverige kunna vara fortsatt ledande i den gröna omställningen och ska lantbrukaren i Småland hitta den arbetskraft som han behöver - ja, då behövs arbetskraftsinvandring.

Herr talman! Regeringen verkar tro att vi bara behöver arbetskraftsinvandring inom yrken med hög lön och lång utbildning, men så är inte fallet. Redan i dag sker som sagt 90 procent av arbetskraftsinvandringen inom bristyrken.

Jag roade mig lite i går - vi har ju alla våra olika intressen - med att läsa Migrationsverkets lista över bristyrken. Jag ska ärligt säga att jag aldrig har gjort det innan, och jag blev väldigt förvånad över hur kort den var. Där finns inte djurskötare med, och där finns inte dräng, veterinär eller plåtslagare, inte heller maskinoperatör, kock, murare, byggarbetare, CNC-operatör, processoperatör, gruvarbetare, agronom, kökschef, souschef och så vidare. Jag tror att ni har förstått poängen. Yrken där vi i dag är beroende av arbetskraftsinvandring är enligt Migrationsverket inte bristyrken.

Jag brukar ofta lägga ansvaret för migrationspolitiken på Sverigedemokraterna. Men jag ska inte göra det den här gången, för vi får inte glömma att detta faktiskt är Moderaternas politik, som man antog i min kära hemstad Helsingborg. Jag har försökt att genuint förstå varför Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna driver denna fråga så hårt. Om jag har förstått det rätt har regeringen tre argument: Det handlar om fusk, om att personer som redan befinner sig i Sverige ska ta jobben och om att lönenivåerna för arbetskraftsinvandring tidigare varit för låga.

Vi kan börja med argumentet att lönerna tidigare var för låga och att 13 000 kronor är en orimligt låg lön för arbetskraftsinvandring. Det håller jag med om, men 13 000 kronor var ju aldrig lönegolvet. Hur såg då verkligheten faktiskt ut? Det var kollektivavtalsenliga löner eller branschpraxis som gällde. Enda sättet att hamna på en lägre lön och landa nära 13 000 kronor var om man arbetade deltid.

Tittar man på statistiken och på siffrorna från 2020 kan man konstatera att 87 procent av all arbetskraft tjänade mer än 20 000 kronor och att 5 procent tjänade mellan 17 000 och 19 900. Alltså tjänade 92 procent av arbetskraftsinvandrarna mer än 17 000 kronor. Det fanns bara 142 personer som under 2020 tjänade mellan 13 000 och 14 000 kronor. Hade regeringen velat komma åt dessa 142 personer hade man exempelvis kunnat införa krav på heltid.

Då kan vi konstatera att de 13 000 kronor som vi har hört mycket om här i dag - jag förstår, det är ett argument som låter bra - inte kan vara anledningen till att regeringen vill slå sönder hela systemet.

Sedan har vi argumentet att dessa arbeten ska tas av svenskar som befinner sig i arbetslöshet och utanförskap. Hade regeringen varit seriösa i sin vilja att vilja minska arbetslösheten bland svenskar, hade man ju börjat med att rusta arbetslösa med de kompetenser som behövs för att de ska kunna ta de jobb som finns. Men när det gäller reformer för att förbättra arbetsmarknaden ekar det tomt på Arbetsmarknadsdepartementet. Det utreds en del, det ska jag instämma i, men det kommer inga reformer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Centerpartiet fick rätt mycket kritik från L, M, KD och SD för att det utreddes inom ramen för januariavtalet. Den här regeringen är absolut inte bättre, snarare tvärtom.

Från regeringens håll hörs ofta att arbetskraftsinvandrare tar jobb som hade kunnat gå till en arbetslös svensk. Just nu finns ungefär 430 000 arbetslösa. I jämförelse kommer årligen ungefär 20 000 arbetskraftsinvandrare till Sverige.

Det är en lång och komplicerad process att anställa en person från ett land utanför EU. När man frågar företagen själva varför de anställer arbetskraftsinvandrare blir svaret gång på gång att de inte hittar kompetenserna de behöver i Sverige eller EU. Det kan handla om högkvalificerad arbetskraft som civilingenjörer, men det kan också handla om djurskötare inom lantbruket eller kockar på en restaurang.

Vi är överens om att fler svenskar måste ha ett arbete att gå till. Matchningen mellan arbetslösa och arbetsgivare måste bli bättre. Men att man begränsar arbetskraftsinvandringen gör inte automatiskt att arbetslösa i Sverige får rätt kompetens att ta jobben. I stället kommer företagen, kommunerna och regionerna att stå utan arbetskraft. Detta vet regeringen om. Alltså kan inte heller detta vara anledningen till att man vill slå sönder hela systemet.

Då har vi bara ett argument kvar, nämligen detta med fusk, oegentligheter och organiserad brottslighet. Jag håller med om att fusk, oegentligheter och ren och skär kriminalitet inte hör hemma i någon del av samhället, inte heller inom arbetskraftsinvandringen.

Jag får ofta höra från Jessica Rosencrantz att Centerpartiet inte har några egna förslag, och jag har gång på gång sagt att vi har det. Därför vill jag meddela att Centerpartiet den 21 februari 2021 presenterade sju skarpa förslag som på riktigt får bort fusk, oegentligheter och kriminalitet inom arbetskraftsinvandringen. Bland annat föreslog vi en ny lag som gör det lättare att avslå en ansökan om arbetstillstånd när syftet kan anses vara ett annat än arbete, till exempel att utnyttja välfärdssystemet.

Ett lönegolv däremot - det har regeringens egna utredare konstaterat - löser inte problemet. Problemet ligger enligt utredningen inte i för låga löner från början utan i att arbetskraftsinvandraren behöver betala tillbaka en del av månadslönen till arbetsgivaren. Då kan inte heller fusk och oegentligheter vara anledningen.

Vad är då anledningen? Regeringen bedriver just nu en omfattande kampanj som går ut på att visa väljarna att migrationen ska stramas åt. Inget lagförslag som passar in i regeringens narrativ om att migration är ett problem är för dumt, inte ens när det handlar om att ta ifrån Sverige avgörande kompetens.

Herr talman! Jag ska alldeles strax avrunda. Man skulle kunna tro att ett parti som Moderaterna, som säger sig vilja värna företagens möjligheter att anställa rätt kompetens, har tillräckligt mycket ryggrad att stå emot reformer som faktiskt gör mer skada än nytta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Jag vill avslutningsvis vädja till mina forna alliansvänner att göra om och att göra rätt. Sluta att förstöra den reform som ni själva en gång var med och utformade! Men vi vet att denna vädjan är förgäves, eftersom det faktum att reformerna passar in i regeringens migrationskritiska narrativ väger tyngre än ett fungerande, rationellt och funktionellt regelverk.

Herr talman! När det gäller debatten om arbetskraftsinvandring är Centerpartiet känt för sina förvrängningar. Jag ska ta ett exempel här och nu. I sin kommittémotion avseende arbetskraftsinvandring beskriver Centerpartiet lönekrav för arbetskraftsinvandrare från tredjeland som så att det är staten som bestämmer vem som ska anställas och hur hög lönen ska vara. Det är en märklig beskrivning. Det har ju alltid funnits krav på att man ska ha en viss lön när man kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare.

Före den höjning som regeringen och SD genomförde var kravet 13 000 kronor. Nu har vi ett nytt krav, och det kommer en höjning framöver. Vad menar Centerpartiet egentligen, om det inte är så att de förvränger debatten: Får staten över huvud taget ha lönekrav när arbetskraftsinvandrare kommer hit från tredjeland? Eller ska det vara helt och hållet kravlöst för att Centerpartiet ska känna att det är företagen som bestämmer vilka de anställer och hur hög lönen ska vara?

Hur kommer det sig att ett lönekrav på 13 000 kronor inte betydde att staten bestämde allt men att vår höjning upp till medianlönen helt plötsligt betyder att staten har tagit över? Hur kommer Centerpartiet fram till dessa godtyckliga slutsatser?

Herr ålderspresident! Centerpartiet tycker såklart att det ska finnas krav, rimlighet och reson. Centerpartiet tycker att det är rimligt med kollektivavtalsenlig lön eller lön enligt branschpraxis. Det är inte något konstigt, men det är skillnad mellan att ha en kollektivavtalsenlig lön och att ha 34 200 kronor.

Sedan har vi detta med att förvränga sanningen, där Sverigedemokraterna ärligt talat är bäst i klassen och kanske till och med spelar i en egen liga. Man fortsätter att prata om de 13 000 kronorna när jag precis har stått och redogjort för varenda siffra. Det var alltså 142 personer som hade en lön på mellan 13 000 och 14 000 kronor. Jag instämmer i att det är orimligt, men det finns andra lösningar såsom att införa krav på heltid, vilket många branschorganisationer nu efterfrågar.

Däremot är det skillnad om man inför en lön på 34 200 kronor. Det som slår mig i denna debatt är att regeringen och Sverigedemokraterna verkar tycka att alla som har en lön på under 34 200 kronor är låglönearbetare. Min mamma har en högskoleutbildning och jobbar som biståndshandläggare, men det var först efter att hon passerat 50 som hon inte längre hade vad Sverigedemokraterna klassar som ett låglönearbete.

Jag tycker att detta är anmärkningsvärt för ett parti som säger sig vilja vara ett arbetarparti.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr ålderspresident! Det känns som att Centerpartiet förväxlar lönekravet från statens sida, som har varierat, med löner i allmänhet, som ledamoten Cato gick igenom i talarstolen.

Det finns intressen som ställs mot varandra här. Det är uppenbart att Centerpartiet kämpar för företagens rätt att anställa vem de vill från hela jordklotet till rätt låga löner. Det är ett ganska snävt intresse eftersom de flesta företag är ansvarsfulla och stärker sitt lokalsamhälle. Det är få företag som faller ihop på grund av att arbetskraftsinvandringen stramas åt.

Men det finns andra intressen. Det finns ungdomar som söker sitt första jobb. Alla ungdomar kan ju inte bli riksdagsledamöter. Det finns människor som går på bidrag men som vill komma ut i arbetslivet. Det finns nyanlända invandrare som är arbetslösa och som söker ett av dessa låglönejobb som har gått till arbetskraftsinvandrare.

Detta var några exempel på grupper med svag förankring på arbetsmarknaden som tidigare har behövt konkurrera med hela världen om låglönejobben i Sverige. Den tiden är nu slut, men Centerpartiet tittar bakåt och vill tillbaka till den tid då man tog hit arbetskraftsinvandrare från tredjeland för att grilla korvar i gatuköken.

Kan ledamoten Cato förklara varför han vill att låglönejobben ska gå till arbetskraftsinvandrare från tredjeland när vi har grupper i Sverige med svag förankring på arbetsmarknaden som behöver dessa jobb för att kunna lämna utanförskapet? Varför prioriterar ledamoten Cato utlänningar framför svenska medborgare?

Herr ålderspresident! Lagkravet var ju inte 13 000, utan lagkravet var kollektivavtalsenlig lön eller lön enligt branschpraxis. Sedan fanns det, apropå att förvränga sanningen, ett absolut lönekrav på 13 000 kronor, exempelvis om man arbetade deltid.

När det gäller om Centerpartiet står på svenska medborgares sida eller på andras sida står Centerpartiet på företagens sida i denna fråga. Jag tror genuint att lantbrukaren i Småland och den stora industrin i Norrland vet bättre än Sveriges riksdag vilken kompetens de behöver.

Vi ska heller inte tro att det är enkelt att anställa arbetskraftsinvandringvandrare. För det första måste man utlysa jobben i Sverige så att alla får möjlighet att söka dem innan man kan ha arbetskraftsinvandring. Sedan kan man välja att ha hela världen som sökfält, men det är dyrare, krångligare och mer byråkratiskt. Detta är något som man väljer att göra därför att man inte hittar den kompetens som behövs här hemma.

Men jag är inte förvånad. Detta passar Sverigedemokraternas narrativ bra. Sverigedemokraterna blandar alltid ihop korten när de pratar om asylinvandring och arbetskraftsinvandring, om än kanske inte här i talarstolen. Om detta är medvetet eller omedvetet låter jag vara osagt, men jag kan i alla fall konstatera att det passar Sverigedemokraternas narrativ att all invandring är dålig och att alla ska ut.

Herr ålderspresident! Tack, Jonny Cato, för anförandet!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Som vanligt är migrationspolitiken väldigt svartvit för Centerpartiet, utan utrymme för nyanser, och alla som på något sätt försöker skruva i regelverken beskylls för att inte vilja ha, i det här fallet, någon arbetskraftsinvandring alls.

Sanningen är att regeringen försöker hitta en balanserad lagstiftning, och där vidhåller jag att det är rimligt med skärpningar som leder till att det kommer något färre brevbärare, tidningsbud, snabbmatsanställda och bärplockare, för att nämna några exempel. Det är rimligt att vi skiftar fokus till en mer högkvalificerad arbetskraftsinvandring, precis som många andra länder gör. Jag tar dock den oro som finns i många branscher på allvar, och det är just därför vi tittar på vilka undantag som ska kunna göras.

Som jag ställde en fråga till Jonny Cato om i ett tidigare replikskifte är det inte helt uppenbart vad Centerpartiet vill i fråga om lönekrav. Låt mig därför vara väldigt tydlig och fråga: Är det Jonny Catos uppfattning att vi ska hålla fast vid det regelverk som - det får Jonny Cato ändå medge - tidigare gjorde det fullt möjligt att komma hit och arbeta till en lön på 13 000, 14 000 eller 15 000? Är det Centerpartiets svar i denna debatt att det är där man tycker att lönekravet ska ligga?

Det vore väldigt upplysande för svenska folket att få veta vad som är Centerpartiets alternativ. Det får såklart också konsekvenser för den myndighet som handlägger ansökningarna när två tredjedelar är ansökningar som inte avser högkvalificerad arbetskraft. Detta gör såklart att de företag som verkligen behöver ta hit spetskompetens och talanger får vänta länge på grund av långa handläggningstider.

Regeringen har nu gett ett uppdrag till Migrationsverket att ställa om och snarare prioritera den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen.

Herr ålderspresident! Återigen: Det handlar om 142 personer som låg mellan 13 000 och 14 000 kronor.

Centerpartiet tycker att kollektivavtalsenlig lön eller lön enligt branschpraxis är rimligt. Men precis som många andra har öppnat upp för kan vi tänka oss att titta på en lösning där man inte ligger på 13 000 kronor utan där 17 000-18 000 kronor är en mer rimlig nivå för arbetskraftsinvandrare. Det har Centerpartiet sagt i flera år. Men jag vet inte om det har varit otydligt. I så fall ber jag om ursäkt. Jag tror inte att jag har fått frågan så tydligt tidigare. Det är bra att det var en rak fråga. Vi kan absolut öppna upp för det. Då kan vi också ha en mer ärlig debatt.

Som sagt: 92 procent ligger över en lönenivå på 17 000 kronor. Det är dessa personer som vi kämpar för, de som ligger någonstans mellan 17 000 och 32 200 kronor.

Jag förstår att det passar det moderata narrativet att prata om snabbmatsrestauranger, bärplockare och tidningsbud. Men passar det det moderata narrativet lika bra att prata om traktorförare, veterinärer, djurskötare, plåtslagare, CNC-operatörer, maskinoperatörer och så vidare?

Faktum är att om man tittar på Migrationsverkets lista över bristyrken är den väldigt snäv. Min motfråga blir därför: Kommer politiken och Moderaterna att utvidga denna lista rejält? Den behöver nog utvidgas med ett par sidor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr ålderspresident! Det var bra att få ett svar. Då uppfattar jag att Centerpartiets svar är att man inte är nöjd med ett lönegolv på 13 000 kronor, men 17 000-18 000 kronor kan vara tillräckligt. Det är bra, och då vet vi alternativen. Det är kanske inte väsensskilt från de 13 000 kronorna, men då har vi svaret.

Jag tycker att det är rimligt att ställa högre krav än så på den som ska komma hit som arbetskraftsinvandrare.

Men jag tänkte uppehålla mig, precis som Jonny Cato gjorde i sitt anförande, vid att prata om siffror, bnp, kostnader och intäkter för samhället. För Jonny Cato är det väldigt tydliga siffror. Har Jonny Cato också siffror på vad det kostar samhället och Sverige att 400 000 människor som lever i vårt land inte går till jobbet varje dag? Delar Jonny Cato bilden av att rätt många av dem nog ändå borde kunna ta ett arbete i Sverige? Även om Jonny Cato raljerar bort detta argument är det en ganska viktig faktor för mig, alltså att det har kommit väldigt många människor till vårt land som i dag inte har kommit in på svensk arbetsmarknad och som behöver integreras. Det finns många problem som faktiskt också i hög grad den förra regeringen som Jonny Cato stöttade bär ansvaret för, till exempel att vi inte har en tillräckligt bra matchning och inte har en arbetsförmedling som lyckas leverera denna matchning.

Jag menar att det är ett problem att 400 000 människor inte går till jobbet men som bör kunna utföra många av dessa arbeten. Den typen av siffor har Jonny Cato aldrig pratat om. Men dessa siffror måste man naturligtvis också prata om. Det är kostnader som i förlängningen hamnar på skattebetalare och på företag i form av högre skatter och utgifter för det offentliga.

Jag vidhåller därför att med ett höjt lönekrav, men med möjligheter att göra undantag för bristyrken och också titta på regionala skillnader, kommer vi att få ett mer ändamålsenligt system. Exakt hur dessa bristyrken och undantag ska se ut kan jag inte gå in på i dag. Regeringen fick utredningen för två veckor sedan. Men den behöver såklart remitteras och analyseras noga. Men för mig är det viktigt med denna kombination, alltså höjda lönekrav men också möjlighet till undantag. Jag hade hoppats att Jonny Cato också ville ställa upp på en mer nyanserad och ändamålsenlig lagstiftning.

Herr ålderspresident! Nej, det stämmer att Jessica Rosencrantz inte brukar höra mig prata arbetsmarknadspolitik, för det brukar jag göra när vi har debatter om arbetsmarknadsutskottets ärenden. Då brukar jag också ofta lyfta fram dessa frågor. Just när det gäller Arbetsförmedlingen fick Centerpartiet igenom förändringar under januariavtalet, förändringar och reformer som regeringen nu enligt min bild inte värnar. Men matchningen kanske vi kan ta upp i en annan debatt.

Det är klart att jag på riktigt tror att några av dessa 400 000 svenskar kan ta några av de arbeten som arbetskraftsinvandrare i dag utför. Men då måste man börja med satsningar på arbetsmarknaden, innan man förändrar systemet för arbetskraftsinvandring.

Vi får ändå vara ärliga med att säga att regeringen har varit väldigt snabb i fråga om de delar som rör migration. Men arbetsmarknadsåtgärderna ligger ett par år framåt i tiden. Man börjar alltså med att dra undan möjligheten för företagen att anlita arbetskraftsinvandrare. Sedan ska det gå ett par år innan reformerna för arbete kommer. Man skulle ha börjat i andra änden. Då hade jag kanske kunnat ställa mig bakom att fler hade kunnat ta dessa arbeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Återigen: Två propositioner kommer från Arbetsmarknadsdepartementet under 2024, varav den ena ska debatteras här i kväll, det vill säga Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag.

Därför tycker jag inte att jag raljerar, utan jag avkräver på riktigt svar från regeringen om att leverera en arbetsmarknadspolitik innan man ändrar systemet för arbetskraftsinvandring.

Om vi ska vara riktigt ärliga är det enda som har hänt i fråga om arbetsmarknadspolitiken att regeringen har höjt a-kassan.

Herr ålderspresident! Jonny Cato är en engagerad talare som med stor entusiasm lyfter fram frågan. Många av de exempel som Jonny Cato lyfter fram, förutom de gröna näringarna, handlar om områden och yrken för vår industris utveckling. Det är faktiskt så att många av de ingenjörer, civilingenjörer, it-arkitekter och så vidare som behövs för industrin och som i dag får arbetstillstånd har en lönenivå som är långt över eventuella lönetak.

Det är lite intressant att Jonny Cato från Centern tycker att det är relevant att de cirka 500 arbetstillstånd som gäller till exempel städare handlar om personer som kommer från ett land utanför EU. Är det Centerns mening när vi, som sagt var, har cirka 400 000 arbetslösa i Sverige? Är det relevant att det också finns ett hundratal tidningsbud som också får tillstånd att arbeta i Sverige när vi har personer som är arbetslösa här? Man kan fråga sig vad Centern vill göra.

Arbetsmarknadspolitiken innehåller också delar där vi motiverar personer att ta ett arbete. Förutom det förslag som finns i utredningen finns det förslag gällande bidragstak och kvalificering till välfärden för att motivera personer i dag att gå till ett arbete.

Jag skulle gärna vilja höra hur Jonny Cato ser på dessa förslag. Och, som sagt var, för de yrken som inte kräver en hög utbildning, för några hundra personer som kommer från tredjeland, borde det inte vara relevant att de i alla fall kommer från EU?

Herr ålderspresident! Jag tror faktiskt helt ärligt att Centerpartiet var ett av de första partierna i denna kammare som drev frågan om kvalificering in i välfärden. Det vet alla som var med i de migrationspolitiska förhandlingar som vi drev stenhårt mot bland andra Socialdemokraternas vilja.

Återigen: Man kan nämna tidningsbud, brevbärare och snabbmatspersonal. Man kan också välja att nämna svetsare, plåtslagare och maskinoperatörer. Man kan alltså lite grann välja hur man ska få detta att framstå. För mig handlar detta genuint om att jag tror att de svenska företagen ger en ärlig bild när de säger att de inte hittar den kompetens som de behöver.

Det kan säkerligen vara så att det är rätt så enkelt att hitta lokalvårdare i Stockholms innerstad. Men Ingemar Kihlström som precis som jag inte bor här vet att behoven är regionala och till och med lokala och att det kanske inte är samma arbetsmarknad uppe i Norrland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Då blir min fråga: Hur ska regeringen få personer som bor i Stockholms innerstad att flytta till exempelvis Arvidsjaur?

Herr ålderspresident! Tack för svaren, Jonny Cato!

Jag tycker ändå att det är en relevant fråga: Oavsett om det är en lokalvårdare, ett tidningsbud eller snabbmatspersonal vi behöver, är det verkligen nödvändigt att anställa en person som kommer från tredjeland? Jag tycker inte det, och regeringen tycker inte det. En majoritet i kammaren tycker inte det. Jag kan konstatera att jag inte vet riktigt vad Centern tycker.

De gröna näringarna kan vi lägga åt sidan. Detta handlar om att få folk i arbete. Vad gäller kvalificerad arbetskraft, oavsett om det rör CNC-operatörer eller ingenjörer, finns det klausuler. Förändringen föreslås som sagt kombineras med ett bidragstak. Jag nämnde kvalificering till välfärden, men Jonny Cato kan gärna svara när det gäller bidragstaket.

Jag skulle också gärna vilja få ett sista svar från Jonny Cato. I det förra replikskiftet vi hade talade Jonny Cato om att partiet var lyckosamt under den förra mandatperioden. När det gäller det lönegolv som nu läggs - just nu ligger det på cirka 27 000, och om utredningens förslag går igenom kommer golvet att ligga på 34 000 eller kanske 35 000 när detta genomförs - undrar jag: Kommer det att vara ett absolut krav från Jonny Cato och Centern att detta ska rivas upp, oavsett vilken regering Centern stöder?

Herr ålderspresident! Det pratas om bidragstak och vad Centerpartiet tycker. Jag kan konstatera att det är en enda bidragsreform som har passerat kammaren under den nuvarande regeringen, och det är förslaget om höjd a-kassa. Jag förstår att man har en massa tankar om vad man vill göra, men man börjar med att höja a-kassan och helt och hållet göra om det system för arbetskraftsinvandring vi har i dag.

Det finns mycket positivt i det som regeringen vill, och jag hoppas att vi får se borgerlig liberal politik. Ingemar Kihlström behöver inte heller vara orolig: Kommer det förslag om skattesänkningar kommer Centerpartiet att rösta för. Kommer det förslag om kvalificering in i välfärden kommer Centerpartiet att rösta för.

Däremot kommer Centerpartiet inte att prata om den teoretiska spelplan som Kristdemokraterna så gärna vill prata om. Det är inte relevant för mig vem som ska styra med vem och vilka ultimata krav det ska vara 2026. Jag bedriver politik. Jag är här för att jag tror på någonting. Jag tror liksom på tillväxt, på företag och på svensk landsbygd. Det är därför jag sitter här. Jag sitter inte här för att ge vare sig moderater eller socialdemokrater makten, utan jag sitter här för att få igenom politik. Det fick Centerpartiet i januariavtalet. Fick Kristdemokraterna det i Tidöavtalet? Nej, det är ju Sverigedemokraternas partiprogram.

Sopa rent framför den egna dörren och leverera borgerlig liberal politik! Jag lovar att rösta för, och det är ett löfte jag inte kommer att svika.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.