Riksrevisionens rapport om rotavdragets kostnader och effekter (SkU28)

I ärendet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2023/24:125 Riksrevisio­nens rapport Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter (RiR 2023:26). Den 16 januari 2024 informerade Riksrevisor Helena Lindberg med medarbetare utskottet om rapporten Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter och svarade på utskottets frågor.

Riksdagens kammarkansli anmälde till utskottet den 21 december 2023 att Riksrevisionens granskningsrapport Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter (RiR 2023:26) hade kommit in till riksdagen och att rapporten överlämnats till regeringen samma dag för yttrande. Regeringen lämnade den 16 april 2024 sin skrivelse om Riksrevisionens rapport till riksdagen. Motionstiden gick ut den 2 maj 2024. Inga motioner har kommit in i ärendet.

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens gransk­nings­­rapport Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter (RiR 2023:26).

Riksrevisionen bedömer att rotavdraget har haft en relativt stor betydelse för att minska hushållens efterfrågan på svarta hantverkartjänster, men däremot haft en mycket begränsad effekt när det gäller att öka köparnas arbetsutbud och inkomster. Riksrevisionens övergripande slutsats är att rotavdraget i sin nuvarande utformning inte skapar tillräckligt stora skatteintäkter, genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud, för att motivera statens kostnader för rotavdrag. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser och delar Riksrevisionens bedömning om reformens långsiktiga effekt på arbetsutbudet. Regeringen delar även Riksrevisionens bedömning att rotavdraget bidragit till minskat svartarbete men anser att värdet av detta underskattas i rapporten. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att minska rotavdraget genom att utforma det så att dess kostnadseffektivitet ökar i förhållande till de effekter som uppnås mot svartarbete, t.ex. genom en sänkning av taket i rotavdraget. Regeringen avser i dagsläget inte att göra några förändringar av rotavdraget med anledning av Riksrevisionens rapport.

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Jämför motivreservation 1 (S) och 2 (V).

Riksrevisionen har granskat om rotavdraget har minskat svartarbetet samt ökat arbetsutbudet för de hushåll som använder rotavdrag. Riksrevisionen bedömer att rotavdraget har haft en relativt stor betydelse för att minska efterfrågan på svarta hantverkartjänster, men däremot haft en mycket begränsad effekt när det gäller att öka arbetsutbud och inkomster. Riksrevisionens övergripande slutsats är att rotavdraget i sin nuvarande utformning inte skapar tillräckligt stora skatteintäkter genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud för att motivera statens kostnader för rotavdrag.

I granskningen har Riksrevisionen undersökt rotavdragets långsiktiga och strukturella mål som riksdagen beslutade vid införandet 2009. Tidigare har rotavdrag med olika utformningar använts som tillfälliga konjunkturstöd.

Riksrevisionen bedömer att rotavdraget har haft en relativt stor betydelse för att hushållen efterfrågar svarta hantverkartjänster i lägre utsträckning än för 20 år sedan men att det är svårt att mer precist avgöra rotavdragets effekt på svartarbetet. På basis av de uppgifter om svartarbete som finns bedömer Riksrevisionen att statens kostnader för rotavdrag är väl stora i förhållande till de effekter som uppnås.

Riksrevisionen konstaterar även i granskningen att användningen av svarta löner har ökat inom byggindustrin samtidigt som hushållen har minskat sin efterfrågan på svarta tjänster. Det innebär att många rottjänster som hushållen uppfattar som vita i konsumentled i själva verket betalas med svarta löner i något eller flera led bortom konsumentledet. Vidare konstaterar Riks­revisionen att problemen med arbetslivskriminalitet ökat kraftigt i bygg­industrin och bedömer därför att andra insatser än rotavdraget krävs för att motverka den typ av svartarbete och annan brottslighet som nu finns i flera av rotföretagen och i andra delar av byggindustrin.

Granskningen visar också att rotavdraget har låg träffsäkerhet och därmed endast i begränsad utsträckning kan bidra till att öka arbetsutbudet för de hushåll som gör rotavdrag. Det beror bl.a. på att en tredjedel av de hushåll som använder rotavdrag är pensionärer, personer som inte förvärvsarbetar eller personer i hushåll med mycket höga inkomster. För många hushåll är det dessutom svårt att utföra arbetet själv, eftersom flera av de tjänster som de får göra rotavdrag för kräver en relativt hög grad av specialkunskap. Sammantaget betyder det att en stor del av tjänsterna med rotavdrag hade köpts på mark­naden även om rotavdraget inte funnits och att endast en begränsad mängd extratid frigörs till marknadsarbete. Enligt Riksrevisionens beräkningar kan hushållen maximalt ha ökat sitt arbetsutbud med motsvarande 3 500 helårs­arbetskrafter till följd av rotavdraget. Vidare har Riksrevisionen inte kunnat finna att hushåll med möjlighet att göra rotavdrag faktiskt har ökat sina arbetsinkomster.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att minska rotavdraget genom att utforma det så att dess kostnadseffektivitet ökar i förhållande till målsättningen att motverka svartarbete. Det kan t.ex. ske genom en sänkning av det maximala rotavdraget per person och år.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att effekterna av rotavdraget på köparnas arbetsutbud är begränsade. Vid reformens införande motiverades effekten på arbetsutbudet av teoretiska resonemang. Det gjordes då ingen kvantifiering av vilken effekt som förslaget förväntades ha på köparnas arbetsutbud (prop. 2008/09:178). År 2011 redovisade Finansdepartementet en bedömning av förslagets effekt på köparnas arbetsutbud som ligger inom det spann som Riksrevisionen bedömer vara förslagets maximala effekt på arbetsutbudet.

Regeringen delar även Riksrevisionens bedömning att rotavdraget bidragit till att minska hushållens efterfrågan på svarta tjänster. Det är svårt att bedöma hur mycket av denna utveckling som kan tillskrivas rotavdraget. I sin bedömning av rotavdragets kostnadseffektivitet tar Riksrevisionen enbart hänsyn till hur rotavdraget bidragit till att minska efterfrågan på svarta rottjänster och hur detta påverkat de offentliga finanserna. Regeringen anser att minskat svartarbete är en vinst för samhället som är större än den direkta effekt som minskat svartarbete i rotbranschen har på statsbudgeten. Utbrett svartarbete har en negativ påverkan på den generella viljan att betala skatt. Rotavdraget bidrar därför till en högre legitimitet för skattesystemet i stort genom att det stimulerar till köp av vita tjänster. Att rotavdraget leder till minskat svartarbete har således positiva effekter som kommer samhället till gagn utöver vad som fångas i Riksrevisionens bedömning av rotavdragets kostnadseffektivitet.

Regeringen delar även Riksrevisionens bedömning att det behövs kompletterande åtgärder för att stävja svarta löner och annan brottslighet som finns i rotföretag och andra delar av byggbranschen. Till exempel beslutade regeringen den 22 februari 2024 om tilläggsdirektiv (dir. 2024:26) till Delegationen mot arbetslivskriminalitet (A 2021:04). Där ges delegationen i uppdrag att ytterligare analysera byggsektorn för att se vad mer som kan göras för att komma åt problemen med arbetslivskriminalitet i sektorn och vilken effekt redan vidtagna åtgärder har haft. Delegationens slutbetänkande ska lämnas senast den 28 februari 2025. Vidare har 2022 års skatteförfarande­utredning till uppdrag att se över vissa frågor kopplade till skattereduktion för hushållsarbete.

Riksrevisionens granskning har bidragit till ökad kunskap kring rotavdragets effekter på köparnas arbetsutbud, hushållens efterfrågan på svarta tjänster och förekomsten av svarta löner i rotföretagen. Regeringen följer löpande den vidare kunskapsutvecklingen kring förekomsten av svarta löner i såväl rotbranschen som andra delar av ekonomin. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att minska rotavdraget genom att utforma det så att dess kostnadseffektivitet ökar i förhållande till de effekter som uppnås mot svartarbete. Regeringen avser i dagsläget inte att göra några förändringar av rotavdraget med anledning av Riksrevisionens rapport.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att invända mot regeringens bedömning och föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.